Energieffektiva småföretag Slutrapport 2014-07-10 Länsstyrelsens Dnr 420-7714-2012 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning..... 3 Syfte....... 3 Verksamhetsmål... 3 Genomförande... 4 Resultat... 6 Erfarenheter och slutsatser... 12 Bilagor Bilaga 1. Deltagande företag. Bilaga 2. Sammanställning av rapporterna från utvärdering 1. Bilaga 3. Sammanställning av rapporterna från utvärdering 2. 2
SAMMANFATTNING Projektets 29 företag med en årlig energianvändning under 500 MWh fick en konsultledd energianalys på sitt företag som resulterade i en åtgärdsplan. Energi- och klimatrådgivarna var involverade i processen. Syftet med projektet var att undersöka om långtgående rådgivning och konsulthjälp ger effekt på företagens arbete med energieffektivisering och om beslut om energiåtgärder fattas, och om man på detta sätt kan bidra till de regionala miljömålen. 93 procent av företagen var nöjda med rådgivningen och 62 procent anser att projektet har påverkat företagets energimedvetande ganska mycket eller mer. Målet var att företagen under projekttiden ska ha genomfört eller planerat åtgärder som skulle leda till besparing på minst10 procent i genomsnitt eller 900 MWh. Resultaten visar på besparing på drygt 18 procent och över 1200 MWh. Måluppfyllelsen blev mycket hög. Projektet genomfördes under perioden september 2012-juli 2014. Projektet är finansierat av Regionförbundet Örebro (50 %), Länsstyrelsen i Örebro län/klimatmiljonen (39 %) och genom de deltagande företagen (11 %), totalt 398 200 kr. Projektet var ett samarbete mellan Energikontoret och energi- och klimatrådgivningen i länets kommuner. SYFTE Projektet riktade sig till 30 små företag i Örebro län med en årlig energianvändning under 500 MWh och som inte kan söka de statliga energikartläggningscheckarna. Företagen fick en konsultledd energianalys på sitt företag som resulterade i en åtgärdsplan. Energi- och klimatrådgivarna var involverade i processen. Syftet med projektet var att 1) undersöka om långtgående rådgivning och konsulthjälp ger en effekt på företagens arbete med energieffektivisering och om beslut om energiåtgärder fattas, och 2) bidra till de regionala miljömålen genom att minska energianvändning och klimatpåverkan. VERKSAMHETSMÅL Projektmål 30 genomförda energikartläggningar med skriftliga åtgärdsförslag. 30 genomförda uppföljningar av effekterna/resultaten av insatserna Effektmål Vid uppföljningstillfälle 1 har genomförda och planerade åtgärder beräknats spara 5 procent av energianvändningen eller minst (30 x 300 MWh x 5 %) = 450 MWh. Vid uppföljningstillfälle 2 har företagen genomfört eller planerar åtgärder som kommer att leda till besparing på minst10 procent i genomsnitt eller 900 MWh. 75 procent av företagen anser att den genomförda rådgivningen i stor eller mycket stor utsträckning har påverkat företagens arbete med energieffektivisering och beslut om energiåtgärder. 3
GENOMFÖRANDE Projektet har genomförts i följande faser: Fas 0. Planering och uppstartmöte Fas 1. Rekrytering av konsulter Fas 2. Rekrytering av företag Fas 3. Energianalyser Fas 4. Uppföljning 1 och 2 Fas 0. Planering och uppstartmöte Detaljerad projektplanering samt uppstartmöte med länets energi- och klimatrådgivare genomfördes 15 september 2012. Diskussion om vilka företagsbranscher vi skall inrikta projektet mot, arbetssätt, ansvarsområden, marknadsföring och uppföljning. Fas 1. Rekrytering av konsulter En kravspecifikation upprättades. Upphandlingen gjordes som direktupphandling genom att skicka förfrågan till sex olika konsulter som hade erfarenhet av energianalysarbetet. Förfrågan skickades ut till konsultföretagen 121116. Tyvärr överklagade ett av konsultföretagen beslutet av konsultval och upphandlingen fick göras om. Proceduren orsakade en försening i projektplanen och nästa förfrågan kunde skickas ut först drygt tre månader senare. Beställningen kunde slutligen göras 130312 hos två olika energikonsulter; Håkan Karlsson på Browik AB om 18 företag och Lars-Göran Sander på Abergon AB om 11 företag. Fas 2. Rekrytering av företag På uppstartsmötet bestämdes följande prioritering gällande företagsval till projektet: Prio 1. Företag med oljeanvändning Prio 2. Tillverkande företag (inkl. mekaniska verkstäder, lackeringar, målerier) Prio 3. Butiker, bensinstationer med fordonstvättar Prio 4. Fastigheter utan värmeåtervinning, växthus, hotell och konferensanläggningar 4
För rekrytering av företag togs fram en trycksak som på ett kortfattat sätt förklarade vad projektet innebar för företagen. Rekrytering av lämpliga företag gjordes delvis parallellt med konsultupphandlingen. Kommunernas energi- och klimatrådgivare var aktiva i att kontakta och erbjuda företag att ingå i projektet samtidigt som Energikontoret använde sina kontakter. Enligt Länsstyrelsens beslut gjordes gemensam rekrytering av företag till projektet Öka företagets lönsamhet. Projektet riktade sig till små företag på glesbygden. Energikontoret gjorde marknadsföringsinsatser t.ex. på företagsmässan Euro Expo Industrimässor, och genom annonsering i Handelskammaren Mälardalen och Möckelnföretagens tidningar. Även energikontorets nyhetsbrev, e-postutskick och webbsida användes. Energikontoret har det nationella uppdraget att informera om energikartläggningscheckar för företag, och de kontakter som hade skapats med företag med lägre energiförbrukning än 500 MWh/år fick erbjudandet att vara med i projektet. När rekryteringen av företag var klar skrevs en avsiktsförklaring mellan Energikontoret och VD/platschef på respektive företag där parterna förklarar sina åtaganden. Företagen åtog sig att ta fram och lämna nödvändiga underlag för energikartläggningen till konsulten, närvara vid genomgång på företaget, närvara vid genomgång av rapporten och svara på enkät om uppföljning av åtgärder mm. Energikontorets roll var att tillhandahålla en konsultgenomgång som skulle utmynna i en skriftlig rapport med åtgärdsförslag för en kostnad på 1500 kr. Till slut rekryterades 29 företag till projektet, se tabellen nedan. Ytterligare några företag hade anmält sitt intresse för att vara med men enligt projektledarens och energi- och klimatrådgivarnas bedömning uppfyllde dock inte dessa företag kraven för deltagandet. Se lista över de deltagande företagen i bilaga 1. Övrigt material hörande rekryteringen har rapporterats i samband med lägesrapporteringen 131115. Kommun Mål, antal företag Utfall, antal företag Askersund 2 2 Degerfors 2 1 Hallsberg 2 3 Hällefors 3 3 Karlskoga 2 2 Kumla 2 1 Laxå 2 2 Lekeberg 2 2 Ljusnarsberg 3 6 Lindesberg 3 2 Nora 3 2 Örebro 4 3 Totalt 30 29 Fas 3. Energianalyser. Efter att företaget hade skickat tillbaka avsiktsförklaringen skickades en blankett för ifyllande av företagets uppgifter. Uppgifter som om nätägare/elleverantör samt statistik på energiförbrukning och timvärden, om lokalytor och energislag togs in med hjälp av de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Materialet skickades sedan till respektive konsult som hade valts ut att arbeta med företaget. 5
I samband med genomgången av företaget dokumenterades energiförbrukande utrustning och konsulterna genomförde egna mätningar av elförbrukning på några viktiga installationer t.ex. ventilation och kompressorer. Genomgången började och avslutades med en muntlig del med företagets representanter. Energi- och klimatrådgivningen var med vid varje företagsbesök och fick praktisk erfarenhet av företagsrådgivning. En analysrapport levererades av konsulterna, rapporten översändes till energikontoret som i sin tur skickade dessa till respektive företag och den energi- och klimatrådgivare som var ansvarig för besöket. Energi- och klimatrådgivningen tog sedan kontakt med resp. företag för en genomgång av rapporten, antingen genom ett personligt besök eller på telefon. I många fall var även konsulten med under efterföljande besök. Energianalyserna gjordes främst under maj-juni. Ett par företag blev analyserade i augusti. Pressmeddelande skickades ut när analyserna hade kommit igång, en artikel publicerades. Det primära syftet med meddelandet var att stimulera även andra företag att börja fundera på sin energiförbrukning. Material gällande energianalyserna har rapporterats i samband med lägesrapporteringen 131115. Fas 4 Uppföljning 1 och 2 Direkt efter att företagen hade fått sin analysrapport skickades en s.k. startenkät, i november 2013 genomfördes den första utvärderingen och i april-maj 2014 den andra utvärderingen. RESULTAT Projektmålen var att 30 genomförda energikartläggningar med skriftliga åtgärdsförslag skulle tas fram och att resultaten av insatserna skulle följas upp gällande respektive företag. 29 företag rekryterades enligt beskrivningen i denna rapport: Projektets genomförande, Fas 2. Rekrytering av företag. Projektets effektmål var följande: Effektmål 1: 75 procent av företagen anser att den genomförda rådgivningen i stor eller mycket stor utsträckning har påverkat företagens arbete med energieffektivisering och beslut om energiåtgärder. Detta mål följdes upp med hjälp av startenkäten direkt efter att företagen hade mottagit sina kartläggningar. Effektmål 2: vid uppföljningstillfället 1 har genomförda och planerade åtgärder beräknats spara 5 procent av energianvändningen eller minst (30 x 300 MWh x 5 %) = 450 MWh. Effektmål 3: vid uppföljningstillfälle 2 har företagen genomfört eller planerar åtgärder som kommer att leda till besparing på minst10 procent i genomsnitt eller 900 MWh. Uppfyllelsen av effektmålen och resultaten av insatserna följdes upp med en startenkät och med två uppföljningsenkäter. 6
Startenkäten redogjorde exempelvis för företagens incitament för att vilja vara med i projektet och vad de tyckte om analysarbetet. Denna frågeställning var inte med i projektplanen från början men ansågs vara relevant. De flesta hade som sitt starkaste incitament att analysen var så billig och att de ingenting hade att förlora med deltagandet. 22 svar Kartläggningen var så billig 5 svar Kartläggningen var så billig och Vi kände att vi måste göra något åt företagets energianvändning 10 svar Vi kände att vi måste göra något åt företagets energianvändning 3 svar En annan anledning. Vilken? - Få goda råd och experthjälp med att byta ut oljeeldningen mot något annat - Få bekräftelse på vår syn på energianvändningen och få idéer - Det var en bra början för att sänka kostnader och få ett grepp över förbrukningen. När det frågades hur medvetna var företaget var om energianvändningen på sitt företag innan kartläggningen blev resultatet följande: 0 svar inte alls, 8 svar något medvetna, 14 svar ganska väl medvetna, 4 svar stor utsträckning och 3 svar i mycket stor utsträckning, och resultatet på frågan om intresset för energifrågor hade ökat hos företagets kontaktperson respektive på företaget generellt efter energikartläggningen ses i tabellen nedan. Företagets kontaktperson Företaget generellt Inte alls 0 3 Något 11 7 Ganska mycket 14 14 I stor utsträckning 2 2 I mycket stor utsträckning 1 0 Vet inte 1 1 I 90 procent av företagen hade energianalysrapporten delgivits företagets ledning direkt efter kartläggningen. Resultaten visar att projektets insatser har haft en positiv inverkan både på kontaktpersonens och företagets inställning generellt till energieffektivisering, svarar mot effektmål 1. När det frågades om företaget hade för avsikt att genomföra någon eller några av de föreslagna åtgärderna svarade 62 procent ja på frågan, tre procent nej och 3i procent visste inte detta i det läget. Vart femte företag hade dessutom kommit på energieffektiviseringsåtgärder som de ville göra men som inte var föreslagna i åtgärdsrapporten. Vad gäller företagens nöjdhet över energikonsulternas och rådgivarnas arbete d.v.s. utvärderingen av effektmål 1, ansåg sig 32 procent vara mycket nöjda, 61 procent nöjda, 7 procent lite nöjda och 0 procent ej nöjd. Måluppfyllelsen var alltså mycket hög. 7
Företagsägaren, energi- och klimatrådgivaren och konsulten i samtal. I november, cirka fem månader efter att konsulten hade levererat energianalysrapporten, gjordes uppföljning 1. Energi- och klimatrådgivaren besökte i de flesta fallen företaget och dokumenterade vilka åtgärder som hade planerats eller hade redan genomförts samt om ytterligare stöd behövs. I vissa fall togs kontakten per telefon eller e-post. Fem företag av 29 lyckades rådgivaren inte få kontakt med för uppföljningen. Detta berodde enligt projektledarens analys på att de flesta av företagen inte riktigt hade kommit igång med energieffektiviseringsåtgärderna vid detta tillfälle. Se rapporterna i bilaga 2. I samband med rapporteringen har det valts att sammanställa resultaten först efter uppföljning 2. Uppföljning 2 gjordes enligt planen från april till mitten av maj, ca 6-10 månader efter att konsulten hade levererat energianalysrapporten enligt samma princip som uppföljning 1. Se rapporterna i bilaga 3. Resultaten på den besparade energin med hjälp av de genomförda och planerade åtgärderna redovisas i tabellen nedan, svarar mot effektmålet 3. Företagen hade vid uppföljningstillfället med hjälp av de redan genomförda åtgärderna sparat cirka 7 procent av sin energianvändning och över 18 procent med de åtgärder som var planerade. Målet var att företagen skulle spara minst 10 procent. I en absolut siffra motsvarar besparingen drygt 1260 MWh i relation till effektmålet på 900 MWh. Enligt resultaten uppnåddes målet över förväntan under förutsättning att de åtgärder som företagen har planerat genomförs. Enligt energi- och klimatrådgivarnas bedömning är företagens planering realistisk och kommer att verkställas. Projektets syften var 1) att undersöka om långtgående rådgivning och konsulthjälp ger effekt på företagens arbete med energieffektivisering och om beslut om energiåtgärder fattas, och 2) bidra till de regionala miljömålen genom att minska energianvändning och klimatpåverkan. Båda syften har uppnåtts genom projektets goda resultat. 8
En av företagsägarna och konsulten mitt i energikartläggningsarbetet. Konsultens besök i en tvätthall. 9
Företag Genomförda åtgärder, kwh Planerade åtgärder, kwh Prognostiserad besparing, genomförda och planerade åtgärder, kwh Besparing på energiförbrukning enligt konsultrapporten, kwh 1 0 0 0 11000 262000 2 10500 3000 13500 0 48000 3 35000 80000 115000 26000 380000 Energiförbrukning i början av projektet, kwh Noteringar P.g.a. nybyggnad för besiktning av bilar har ej haft tid med energiåtgärder. 4 20000 25000 45000 45000 245000 Har äskat pengar från OK/Q8 centralt, ingen stor åtgärd att göra. 5 0 0 0 24000 49000 Föreståndarbyte 6 3500 3500 7000 7000 21000 Den planerade åtgärden lite osäker. 7 8620 12907 21527 14000 110000 Köpt en elbil 8 14080 2000 16080 3080 72000 9 114414 56519 170933 170000 852000 Värmesystem: Injustering, isolering 10 0 0 0 133000 592000 11 26000 0 26000 9000 97000 12 0 61000 61000 33000 182000 13 13000 25000 38000 3000 432000 14 13500 0 13500 13000 120000 15 0 0 0 0 594 328 16 0 22 000 22 000 22 000 55 000 17 0 0 0 0 40 000 18 24 130 65 000 89 130 122 000 300 000 "Skyller på" att fastighetsägaren inte har varit med från början. Företaget har mycket tankar och idéer. Funderar även på solceller. Har ej utfört något men företaget fick veta att de har redan en energieffektiv verksamhet. Byter oljan till pellets. Vill ha EU-bidrag genom Länsstyrelsens företagsstöd. Miljöinspektören rekommenderade företaget men detta skulle inte ha varit med eftersom de bedrev redan ett framgångsrikt energiarbete. Byte av äldre, otäta industriportar. Vid byte av pumpar med långa drifttider används högeffektiva. Mycket diskussion i rapporten, speciellt om ett nytt uppvärmningssystem. 10
19 30000 8515 38515 36000 368000 Statoil Lindesberg har delvis byggs om, tankar om energieffektivisering finns men har inte alltid prioriteras i verksamheten. Ny AC-kyla har installerats i butiken, fjärrvärme värmer nu tvätthallen effektivare med dessutom mindre miljöpåverkan. 20 1800 1800 275000 Fastighetsägaren passiv, äger ej verksamheten. 21 4380 117643 122023 114000 375000 22 7224 30052 37276 37000 60000 Intresserad av solceller 23 10000 150930 160930 162000 400000 Åtgärderna beroende om han får lokalen uthyrd på längre sikt. 24 53158 44620 97778 94000 405000 Fastighetsägaren jobbar systematiskt och bra. 25 27763 26634 54397 52000 200000 Ointresserad fastighetsägare. 26 0 54 500 54 500 30 250 74 500 27 3000 3000 0 30000 28 18000 2000 20000 11000 180000 Företaget har haft en nedgång av ordrar under vintern och har inte haft medel till att investera. De letar själva efter material till en enkel ventilationsåtervinningsanläggning. Taket behöver renoveras då det är läckage. Butiken har idag bergvärme till uppvärmning samt till en del av kylbehovet i form av frikyla. Kartläggningen gjordes med tanke på att utreda möjligheter att ventilera bort överskottsvärme. Vinsten skulle i första hand bli bättre komfort i butiken samt minskad kostnad för komfortkylan. Verksamhetsidkare ej samma som fastighetsägare. 29 35 000 0 35 000 23 000 81 000 Bytte T8 till LED istället för att byta styrning. TOTALT 473 069 790 820 1 263 889 1 194 330 6 899 828 11
ERFARENHETER OCH SLUTSATSER Att rekrytera företag var svårare än vad det roddes från början. Några företag indikerade att de ville vara med och efter många påtryckningar om skrivandet av avtalet meddelade dem att de inte kunde vara med av olika anledningar. Analysarbetet var tvunget att påbörjas innan alla företag var på plats och tilldelningen av konsulterna helt klar. Eftersom projektet redan var försenat p.g.a. problemen med konsultupphandlingen, var inte denna typ av förseningar välkomna. Det framkom också att den ena konsulten inte var så erfaren av det skriftliga rapporteringsarbetet. Projektledaren har fått lägga mycket tid för att hjälpa konsulten med arbetet. Att handla upp det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet behöver alltså i slutändan inte nödvändigtvis vara så ekonomiskt som upphandlingen visade. I kartläggningsarbetet var samma konsult däremot mycket kompetent och företagen var nöjda med arbetet. Förseningen av starten resulterade i att en förlängning av projektet begärdes och att projektet genomfördes enligt en uppdaterad tidsplan. De flesta företagen nappade på projektets erbjudande huvudsakligen eftersom den var så billig. Företagens intresse för energieffektivisering var dock påtagligt och ökade under projekttiden. Detta fenomen är enligt erfarenhet ganska typiskt för företag, att argumentera varför företag ska intressera sig för energieffektivering är ofta ett omfattande arbete och när frön är sådda, går arbetet mycket enklare. Några företagsverksamheter ägdes av en annan aktör än fastigheten. I dessa fall konstaterades vissa problem i energieffektiviseringsarbetet och erfarenheten av detta påpekar vikten av förankring av arbetet även hos fastighetsägaren. Den som hyr in sig i andras lokaler har ofta svårt att argumentera även om de är mycket viktiga ur energieffektiviserings- och ekonomisk synpunkt. Projektet har inneburit en reell kompetenshöjning för de flesta energi- och klimatrådgivare. Rådgivarna har befunnit sig på olika kunskapsnivåer i utgångsläget, men efter utbildningen är de flesta betydligt tryggare i sin roll som företagsrådgivare. Alla rådgivare hade möjlighet att vara med på flera företag än de som tillhörde hans/hennes kommun. På detta sätt hade rådgivarna möjligheten att arbeta i olika typer av företag och även med båda konsulterna. Projektet visade tydligt att de företag där rådgivarna var mest aktiva exempelvis genom upprepade företagsbesök uppnådde de bästa energieffektiviseringsresultaten. För Energikontoret har projektet inneburit ökade kunskaper om företagens möjligheter att effektivisera sin energianvändning. Resultaten från projektet visar att energieffektiviseringspotentialen är betydande och många åtgärder kan göras redan relativt kort efter energikartläggningen. Energikontoret fortsätter med arbete med företagens energieffektivisering, delvis som en konsekvens av detta projekt. Örebro den 10 juli 2014 Päivi Lehtikangas Projektledare Energikontoret Regionförbundet Örebro 12
Bilaga 1. Deltagande företag. 13
Bilaga 2. Sammanställning av rapporterna från utvärdering 1. 14
Bilaga 3. Sammanställning av rapporterna från utvärdering 2. 15