"VCC047115 SV 200906 Impulsgivare Utmed svänghjulet/medbringarplåtens periferi finns hål. För varje flank som passerar impulsgivaren induceras en spänning i spolen. Detta genererar en växelströmssignal, frekvensen på denna är en funktion av antalet hål som passerar per sekund. Spänningen på signalen kan variera mellan 0,1 V och 55 V AC vid (10 k? last) beroende på motorvarvtal och temperatur. Frekvensen ökar med ökat varvtal, så genom att m äta spänningspulserna, kan motorstyrenheten fastställa vevvinkel och hastighet. Avståndet mellan två av flankerna är längre vid 90 FÖD för cylinder 1. Då ingen flank passerar impulsgivaren uteblir spänningspulserna och styrenheten kan därmed beräkna vevaxelns vinkelläge. Om signalerna från impulsgivaren till styrenheten försvinner kommer motorn att stanna. Impulsgivaren är uppbyggd av följande delar: Kamaxelgivare Hus (1). Permanentmagnet (2). Spole (3). Kamaxelgivarens uppgift är att f örse styrenheten med information om vevaxeln befinner sig på första eller andra varvet i arbetscykeln. Kamaxelgivarens uppgift är också att tillsammans med impulsgivaren ge motorstyrenheten information om vilken cylinder som knackar då knackning är detekterad av n ågon knackgivare. Kamaxelgivaren är uppbyggd av följande delar: Spaltrotor (1). Hallgivare (2). Täcklock (3). Bländaren roterar med samma hastighet som kamaxeln (4). Styrenheten lägger ut en 5 V spänning till hallgivaren och när öppningen i bländaren passerar hallgivaren kommer spänningen att jordas. N är hallgivaren är avskärmad påverkas inte spänningen, utsignalen blir 5 V. Eftersom kamaxlarna roterar med halva vevaxelhastigheten kommer utsignalen att nå högt respektive lågt värde vartannat vevaxelvarv vilket överensstämmer med respektive cylinders arbetscykel. Med hj älp av signalen från kamaxelgivaren kan styrenheten skilja på de kolvar som samtidigt rör sig upp mot övre dödpunkt i cylinderparen (1 6, 52 och 34). Tillsammans med impulsgivarens signaler tolkar styrenheten i vilken förbränningstakt respektive cylinder befinner sig i.
Luftmassmätare Motortemperaturgivare Kamaxelgivaren är placerad på motorns bakkant. Luftmassmätaren mäter motorns insugna luftmassa och avger denna information kontinuerligt till motorstyrenheten som använder detta värde för att beräkna: Insprutningstiden Tändtidpunkt Om elkylfl äkten ska aktiveras. Automatväxell ådans styrenhet använder också informationen för att göra växlingsberäkningar. Luftmassmätaren matas med 12 V från huvudrelät och har separata effekt och signaljordar. Signalen från givaren varierar från 1,5 V till 5 V beroende på luftmassan som passerar. I luftmassmätaren finns en tråd som värms till en temperatur som är +155 C högre än den insugna luftens temperatur. När luftmassan som passerar tråden ökar kyls tråden ned och mer ström går åt för att hålla tråden vid rätt temperatur. Denna ström ger ett mått på den luftmassa som passerar värmetråden. När motorn har stannat och vissa last och varvtalsvillkor varit uppfyllda bränns smutsavlagringar på tråden bort genom att tråden på elektrisk väg under en sekund upphettas till över +1000 C. Om smuts tillåts fastna får styrenheten felaktiga signaler och ger fel bränsle /luftblandning. Om signalen från luftmassmätaren saknas eller är felaktig använder styrenheten ersättningsvärden. Luftmassmätaren är placerad mellan luftfilterlocket och friskluftslangen. Luftmassmätaren f örser motorstyrenheten med information om kylvattentemperaturen som används fö att styra följande: Insprutningstiden. Tomgångsvarvtal. Elkylfl äkt. Förtändvinkel. "VCC047115 SV 200906 Temperaturgivaren har ett temperaturkänsligt motstånd med negativ temperaturkoefficient (NTC). Styrenheten lägger ut en spänning på 5 V till en av anslutningarna på givaren. Den andra anslutningen är kopplad till jord. Beroende på motorns temperatur och därmed givarens resistans kommer spänningen över givaren att variera.
Om signalen från motortemperaturgivaren saknas eller felaktig anv änder styrenheten ersättningsvärden. Motortemperaturgivaren är placerad på motorns bakkant. Spjällägesgivare Spjällägesgivaren informerar motorstyrenheten om gasspjällets öppningsvinkel. Denna information ing år i beräkningarna då motorn belastas, exempelvis vid acceleration och vid tomgång. Spjällägesgivaren består av följande komponenter: Lambdasond Nav med släpkontakter (1). Kontaktbana (2). Rheostat (3). "VCC047115 SV 200906 Gasspj ällets axel vrider navet med släpkontakterna. Därmed ändras givarens utsignal. Styrenheten matar spjällägesgivaren med 5 V till kontaktbanan. Utsignalen ökar med ökad spj ällvinkel. Om signalen från spjällägesgivaren saknas eller är felaktig anv änder styrenheten ersättningsvärden. Spjällägesgivaren är monterad på spjällhuset. Lambdasonden används för att ge styrenheten information om bränsle/luftblandningens sammansättning. Sonden, som är elektriskt förvärmd, producerar en utspänning vars nivå beror av syrehalten i avgaserna. För att kunna avgöra syrehalten i avgasröret måste lambdasonden ta referensluft från omgivande luft. Detta innebär att kablaget inte får klämmas ihop eller på annat sätt skadas. Det är heller inte tillåtet att fetta in lambdasondens kontaktstycke då oljan i fettet skulle störa referensluften. Funktion Lambdasonden fungerar endast över en viss temperatur, cirka 285 C. Normal arbetstemperatur ligger inom området 350 C till 850 C. Lambdasonden värms upp elektriskt. N är motorn startar kommer en ström att flyta genom ett PTCmotstånd. Efterhand som temperaturen i PTCmotståndet stiger, ökar resistansen i motståndet och strömmen minskar. D lambdasonden är kall är resistansen i PTCmotståndet lå och en stor ström kommer att flyta genom kretsen. När blandningsförhållandet är för fett (?<1), kommer avgasernas syrehalt att vara låg och sonden avge en signal på ca 0,9 V.
När blandningsförhållandet är för magert (?>1), finns ett syreöverskott i avgaserna och sonden avger en signal nära 0 V. Växlingen fr ån hög till låg spänningsniv å inträffar vid det ideala blandningsförhållandet 14,7 kg luft/1 kg bränsle. Baserat på signalen från lambdasonden reglerar styrenheten mängden insprutat bränsle kontinuerligt så att det ideala blandningsförhållandet?=1 upprätthålls. Knackgivare Knackgivarnas uppgift är att förse styrenheten med signaler som den behöver för att avgöra om motorn knackar. Signalerna från knackgivaren och kammaxelgivaren gör det möjligt för motorstyrenheten att avgöra vilken cylinder som knackar. Styrsystemet har två knackgivare, de består av följande delar: Automatväxellåda Hus (1). Hylsa (2). Piezoelektrisk kristall (3). Kontaktbleck (4). Dämpvikt (5). Bricka (6). Mutter (7). Då motorn knackar uppstår vibrationer som fortplantar sig genom motorkroppen. Den piezoelektriska kristallen (3) reagerar på vibrationerna och sänder en signal till styrenheten som motsvarar ljudvågornas frekvenser och amplituder. Främre knackgivare känner av knack i cylinder 1, 2 och 3. Bakre knackgivare känner av knack i cylinder 4, 5 och 6. Knackgivarna är monterade på motorblocket. Växell ådans styrenhet lämnar följande information till bränsle/tändsystemets styrenhet: "VCC047115 SV 200906 Att växelv äljaren är i P/N eller "drive"läge. Att växling ska ske. Styrenhet kan strax före växling reducera momentet i växellådan. Tändning sänks då i maximalt en sekund.
"VCC047115 SV 200906 Kombinationsinstrument Kombinationsinstrumentet får information om bilens hastighet från hastighetsgivaren. Hastighetsinformationen överförs från kombinationsinstrumentet till bränsle/tändstyrenheten som anv änder den till beräkningar för styrning av motorn. EGRtemperaturgivare EGRtemperaturgivaren mäter temperaturen på de avgaser som leds tillbaka till inloppsröret. Genom att jämföra EGRtemperaturen med motortemperaturen kan styrenheten avgöra om EGRsystemet fungerar eller ej. EGRtemperaturgivaren förekommer i tre olika utförande: 1. 2. 3. PTCtyp (Positive Temperature Coefficient) av äldre utförande med PTCtemperaturgivare, spänningen ökar med ökande temperatur. Temperaturgivare är placerad i det övre EGRröret. Denna typ fanns i produktion t o m årsmodell 1991. PTCtyp i service/reservdelsutförande med PTCtemperaturgivare placerad i EGRventilen. Används för bilar av ovanstående typ när det finns behov av service eller utbyte av komponenter i EGRsystemet. NTCtyp (Negative Temperature Coefficient) med NTCtemperaturgivare. Har i produktionen ersatt PTC typen. Temperaturgivaren har ett temperaturkänsligt motstånd med negativ temperaturkoefficient. Styrenheten lägger ut en nominell (obelastad) spänning på 5 V till en av anslutningarna på givaren. Den andra anslutningen är kopplad till jord. Beroende på de återledda avgasernas temperatur och därmed givarens resistans kommer spänningen över givaren att variera. Spänningen kan vara mellan 0 V och 5 V, den är hög när givaren är kall och låg när givaren är varm. EGRtemperaturgivaren är monterad i EGRventilen.