Gallring är viktigt för god skogsutveckling



Relevanta dokument
Skogsskötsel Gallring i barrskog

skogsskötsel gallring i barrskog

SCA Skog. Contortatall Umeå

PLUS Gallring. gynnar din skogs värde.

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kvalitet från planta till planka

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Gallringsriktlinjer & gallringsmallar

Skogsskötselserien Gallring Första upplagan, januari 2009 Andra omarbetade upplagan, april Författare: Eric Agestam, Skog Dr, universitetslektor

Gallrings handledning Januari 2010

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien Gallring Författare: Eric Agestam, SkogDr, docent, SLU

Kvalitet från planta till planka

Röjning formar framtidsskogen

Produktionshöjande åtgärder

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig!

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Gallringsundersökning 92

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Röjning i barrskog. - en lönsam investering

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Undersökning av SCA Skogs gallrade skogar med hjälp av laserskanning

Maskinell drivning vid plockhuggning. Skogsbruk i olikåldriga bestånd seminarieserie Matti Sirén, Metla

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Gallra med kvalitet. förberedelser, utförande, uppföljning & återkoppling. Isabelle Bergkvist och Fredrik Staland

Skötselplan Brunn 2:1

Kunskap Direkt Gallring utskrifter

Sammanställning över fastigheten

Investeringskalkyler, föryngring

Lättfattligt om Naturkultur

Gödsling gör att din skog växer bättre

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Höstmöte på Drettinge gård 18 september, 2008

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP

Detta är jag, Harald.

Antal ytor, behandlingar mm

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur.

Skogsbruksplan. Planens namn Östra Tolerud 4:4. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Ägarförhållanden

En stafett mellan generationerna

Skogens miljövärden Medelpad

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Röjning. en fördjupning.

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Projekt SWX-Energi. Studie av Bracke-aggregatet

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner Bilder presenterade vid föredrag

Storskogsbrukets sektorsansvar

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Betalplan med ränta - så fungerar det

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Röjningsinstruktion.

Kan man undvika stormskador?

Skogsbruksplan. Uppsala län

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

Sammanställning över fastigheten

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Sammanställning över fastigheten

Korsnäs Din skogliga partner

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

Skala 1: m. = 25 ha

Prästlönetillgångar i Växjö stift

Din naturliga partner

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Skogens skötsel. Rapport från Future Forests Urban Nilsson (redaktör) Future Forests Rapport 2013:1

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

Skogsfastighet i Purkijaur

Projekt SWX-Energi. Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Knowledge grows. Skogsgödsling

Att skriva Diskussionen i en vetenskaplig rapport. Back Tomas Ersson, SkogDr Skogsmästarskolan

Examensarbete. En fallstudie av en gallringsfri skötselmetod för gran i Västra Götaland

Sammanställning över fastigheten

Innehållsförteckning. Kommentarer till skogsbruksplanen. Sammanställningar. Avdelningsbeskrivning. Skogsvårdsåtgärder, avverkning och tillväxt

April Ägarförhållanden

Stråkkörning med mellanstor engreppsskördare

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Skogsföryngring vid ledningsområden Plantskogsskötsel vid ledningsområden Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Korsnäs Din skogliga partner

Skogsbruksplan. Planens namn Karinbol 3:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Transkript:

Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken för storm- och snöskador över tiden leder till att självgallring undviks ger lägre avverkningskostnad i kommande åtgärder reglerar trädslagsblandningen Dessutom får du tidig intäkt och en avbetalning på det arbete och pengar som har investerats i föryngring och röjning 1

När ska man gallra? Södras gallringsmallar När grundytan är tillräckligt/lagom hög enligt gallringsmallen finns det ett gallringsbehov. Några tumregler för när det är dags att gallra Grönkronans längd mindre än 2/3 av trädhöjden på gran, mindre än ½ av trädhöjden på tall och löv Slutenhet när man inte ser himlen mellan trädkronorna Trädens diameter träden bör vara åtminstone 10 cm i brösthöjd innan man gallrar första gången. Trädens höjd träden är över 12 m höga och har inte gallrats tidigare Tidpunkt om beståndet inte har gallrats de senaste 10 åren 2

Så här gallrar Södra Södras gallringsrekommendationer är utformade för att ge en så god beståndsekonomi som möjligt. Gallringens syfte är därför framför allt att öka värdetillväxten på den skog som står kvar efter gallring, men även att ge ett ekonomiskt netto så tidigt som möjligt under omloppstiden. Södras gallringar kännetecknas av Beståndsanpassning Hög motståndskraft mot vind och snöskador Kvalitetsgallring de träd som har högst virkeskvalitet lämnas kvar Avverkningsskador på träd och mark minimeras Optimering av ekonomin över beståndets livstid 3

Gallring sommartid Fördelar Bättre ljusförhållanden Stabilisering mot vind Ekonomi Nackdelar Ökad risk för skador på träden under savperioden Ökad risk för rotröta Råd Var extra försiktig under savperioden Var noga med stubbehandling som skydd för rotröta. 4

Beståndsanpassad 1:a gallring I första gallring, tänk på att Gallra i tid, när beståndet är 12-15 m högt Gallra likformigt ta ut både små och stora träd Gör uttag enligt Södras gallringsmall vilket normalt innebär relativt kraftiga uttag: upp till 35 procent av grundytan i tallskog och upp till 40 procent i granskog Gör stickvägarna tillräckligt breda så att det klarar även senare gallringar - ca 4 m Hela beståndet ska vara väl genomgallrat Risa tillräckligt mycket i basvägar och stickvägar så att körskador undviks Skyddsbehandla alla granstubbar mot rotröta under vår, sommar och höst, det ger ett bra skydd. 5

Beståndsanpassad senaregallring Södras G32 64 30 40 gallringsmallar Totalålder (år) 50 60 70 80 90 60 56 Tillväxtlinje Slutavverkning 52 Grundyta (m 2 /ha) 48 44 40 36 32 28 24 20 16 12 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 Övre höjd (m) I senare gallringar, tänk på att Gallra främst ut de mindre träden Gallra ut 20-30 procent av grundytan undvik svagare och kraftigare uttag än så (Södras gallringsmall) Gör den sista gallringen senast vid 18 m höjd på mager mark och 22 m på bördig mark Hela beståndet ska vara väl genomgallrat Risa tillräckligt mycket i basvägar och stickvägar så att körskador undviks Skyddsbehandla alla granstubbar mot rotröta under vår, sommar och höst, det ger ett bra skydd. 6

Förröjning Förröjning ska göras om sikten behöver förbättras för att maskinföraren ska kunna genomföra gallringen på ett bra sätt och för att hålla avverkningskostnaden nere. Tumregel för när förröjning normalt behöver utföras >1500 röjstammar/ha (=Y m avstånd) som är över 1,3 m höjd Vid förröjning är det viktigt att tänka på risken för insektsangrepp och rotröta Mängden rått stamvirke över 7 cm får inte överstiga 250 längdmeter per hektar Av detta får mängden över 15 cm inte överstiga 50 m/ha Undantag Gran som avverkas 1/8 30/9 Tall som avverkas 15/5 15/7 Virke som avverkats under dessa tidsperioder torkar innan insekterna svärmar nästa gång och utgör därför ingen betydande risk. Grövre granar (>10 cm diameter i stubbskäret) ska stubbehandlas om röjningen görs sommartid. 7

Eftersatta bestånd I en del bestånd har röjning eller tidigare gallring utförts för sent, eller i värsta fall inte alls. I sådana bestånd måste gallringen utföras på ett annat sätt Försiktiga uttag träden är mer instabila jämfört med välskötta bestånd och uttagen måste därför göras svagare för att inte riskera vindskador Låggallring de mindre träden gallras ut och de större får stå kvar Förröjning är i regel en nödvändighet Efter förröjningen bör man vänta cirka 5 år innan gallringen genomförs q På så vis hinner beståndet återhämta sig efter röjningen, som kan bli ganska kraftig q Gallringsstammarna som ofta är klenare än i normalt skött skog hinner växa till sig och avverkningskostnaderna kan därmed sänkas 8

Södras gallringsråd i korthet Gallra i rätt tid låt inte en tia hit eller dit på virkespriset styra tidpunkten Beståndsanpassa uttaget använd Södras gallringsmall Undvik skador på träd och mark Gör ett tillräckligt omfattande stickvägsnät det behövs oftast, antingen nu eller vid senare gallring Stubbehandla alla granstubbar Förröj vid behov, tänk på skogsskyddet. 9