Det industriella byggandets historia Helena Johnsson
Japan 700-talet Traditionella byggnader följde ett modulsystem för mått
Fredrik Blom 1820-1840 Stockholm Flyttbara hus
England The Portable Manning Cottage England 1830 Utvandring
USA Balloon frame Chicago 1833 Sågverk Spikar
England Crystal Palace 1851 Prefabricering av järnkonstruktion
Sverige P J Ekmans mekaniska verkstad Stockholm 1850 Emigranter, export
Sverige, 1900 150 arkitekter i Sverige Publika byggnader Aldrig bostäder
Sears Roebuck Färdiga byggsatser Lån, ritningar, material Säljkontor USA 1900-1920 (Sverige: Fogelfors bruk)
Sverige, tidigt 1900-tal Få bostäder byggdes Trångboddhet Låg standard Dyrast i Europa
Statens Byggnadsbyrå 1920-talet Lantmännen Fördelaktiga lån Ljus, luft, hälsa AB Industribostäder, IBO-hus
Le Corbusier, 1914, 1923, 1950
Walter Gropius Bauhaus, 1927 Tyskland Packaged House, USA, 1945
Sverige, 1930 Per Albin Hansson, Folkhemmet, 1928 Funktionalism, 1930, Stockholmsmässan Gropius före Le Corbusier
The mobile home, USA, 1929
R Buckminster Fuller USA 1936, 1940, 1945
Frank Lloyd Wright USA 1930-40
Broadacre City
Sverige, 2:a världskriget Sven Markelius prefabricerade trähus våt enhet Erik Friberger Seriehuset moduler 1 m-element AB Fribärande Träkonstruktioner i Töreboda 1935 A-serien
The New Empiricism, Sverige, 1940
Ljus, vinklar, densitet Funktionella studier
ABC-staden
USA, efter kriget Mobile homes Stark utveckling, 1945-70: 2 miljoner 6 8 10 12 14 Mobile homes parks
Sverige, Miljonprogrammet Samhällets mål för bostadsförsörjningen bör vara att hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustande bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader (Proposition 1967:100, sammanfattning av folkhemmets slutmål)
Miljonprogrammet Medlen blev: Industriellt byggande Fördelaktiga statliga lån om många bostäder byggdes (>1000) Totalentreprenad Modulsystemet,1M, även stormodul Rollerna förändrades: Arkitektens roll minskade Stora entreprenörer tog över
Flexibilitet i staden Den sista stora arkitektoniska idén var en megastruktur där kapslar kunde dockas fast för att forma en stadsstruktur
Brytningstid, 1970 Ronan Point ifrågasättande av tekniken Recession 70-talet Energikris Individualism (boende ses som kunder) Stöd till villabyggande (1/3 vardera) Arkitekter via SAR: Vi står på de boendes sida Äldre byggnader har ett värde
300 3500 3000 250 2500 200 2000 1500 100 1000 50 500 0 Tängerhus Åsedahus Dagonatthus Nyckelhus Skandiahus Ljusne-hus Fribohus Skagersviks industrier Sydsvenska småhus Hedlundshus OP Wihlborg och Son Norrlandshus Älvsbyhus Dagonatthus Indalshus Färdighus, Insjön OP Wihlborg och Son Moälvens Gästrikehus bruk Andréens trähus AB Moälvens bruk Tivedenhus Sten & trä, ST Modohus Wenahus Modohus Rockhammarhus Skidsta-hus AB Åsa-hus Hjältevadshus Eksjöhus Götenehus Florahus Älvsbyhus Aneby-hus LB-hus Ytonghus Myresjöhus Elementhus Gullringshus Borohus Norrlandshus 150 0 Svensk småhusindustri Lättbetong Hultsfredshus
Elementhus
Sverige, 1990-talet Härdsmälta i byggbranschen Omstrukturering - många företag gick i konkurs, andra valde nya nischer Avreglering - nya lösningar möjliga Marknadsorientering - utsättande för granskning av ekonomisk bärkraft och effektivitet
Nutid 275 fabriker för manufactured homes i USA Stark utveckling av industriellt byggande i Storbritannien SKANSKA Moderna Hus NCC Komplett Industriellt byggande i Sverige utvecklas och nya vägar prövas
Vad har vi lärt oss? Teknik räcker inte, arkitektur räcker inte, affärer räcker inte alla tre behövs Arkitektens roll är inte central i det industriella byggandet Industriellt byggande kräver långsiktighet de mest framgångsrika idag är mindre familjeägda företag med långsiktiga strategier
Var är vi på väg? Teknikdriven utveckling, standardisering av avtal och lösningar Ifrågasättande och ökande kundfokus Avreglering och marknadsorientering kräver ökat utbud av avtalsformer och tekniska lösningar? 1970 1990
Tack! Helena.Johnsson@ltu.se