NORDÖSTRA SKÅNE Nuläge möjligheter - utmaningar

NORDÖSTRA SKÅNE Nuläge möjligheter - utmaningar 1 (25) Sweco Vasagatan 36 Box 415, 101 28 Stockholm Telefon 08-613 08 00 Telefax 08-613 08 08 www.sweco.se www.eurofutures.se Sweco Eurofutures AB Org.nr 556342-6559 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Ulf Johansson Seniorkonsult Telefon direkt 08-613 08 49 Mobil 0703-19 78 27 ulf.johansson@sweco.se

Innehåll 1. Inledning 3 2. Nordöstra Skånes möjligheter och utmaningar 4 3. Uppdraget 5 3.1 Bakgrund 5 3.2 Metod 5 4. Nuläget 6 4.1 Boendeutveckling 6 4.2 Infrastruktur 13 4.3 Näringsliv och entreprenörskap 18 4.4 Utbildning 22 5. Nordöstra Skåne - slutsatser 24 2

1. Inledning Nordöstra Skåne, med de sju kommunerna Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge har nära 200 000 invånare. De bildar tillsammans delregionen Nordöstra Skåne, som utgör en tredjedel av Skånes yta och en i de flesta avseenden gemensam arbets- och bostadsmarknad. Nordöstra Skåne interagerar även nära med arbetsmarknader i angränsande Kronobergs och Blekinge län. Samarbetet mellan kommunerna i nordöstra Skåne inleddes inom turism och näringslivsutveckling och har sedan fortsatt inom andra kommungemensamma intresseområden. Det finns en stark vilja att göra saker tillsammans och man ser klara fördelar med gemensamma satsningar inom strategiska utvecklingsområden. Syftet är att samarbetet ska attrahera boende, företagare, studenter och besökare till nordöstra Skåne. Därtill blir kommunerna i nordöstra Skåne genom att aktivt samarbeta en relevant samarbetspartner med Region Skåne i det regionala arbetet med att skapa hållbar tillväxt i denna dynamiska del av Sverige. Skåne Nordost styrelse har fattat beslut att fyra områden (drivkrafter) ska prioriteras för tillväxtarbete inom nordöstra Skåne: Infrastruktur Utbildning Entreprenörskap Boendeutveckling Kommunerna i nordöstra Skåne har också deltagit i det storregionala utvecklingsprojektet Strukturbild Skåne, där utvecklingsförutsättningar och regionala utmaningar speglats ur en rad olika synvinklar. Avsikten har varit att successivt översätta dessa frågor till ett kommunalt planeringsperspektiv för att svara på frågan hur kommunerna, i samverkan med Region Skåne, genom en ökad koordinering av sin fysiska planering både kan stärka den delregionala konkurrenskraften och motverka ökade inomregionala skillnader. Mot denna bakgrund har kommunerna i Skåne NO uppdragit åt Sweco Eurofutures att ta fram ett utvidgat faktaunderlag inom de fyra prioriterade områdena och peka på möjligheter och utmaningar som denna del av Skåne står inför ur ett utvecklingsperspektiv. I denna rapport redovisas delar av det faktamaterial som tagits fram. Därutöver har en särskild redovisning gjorts i form av en PowerPoint presentation med drygt fyrtio bilder med tillhörande databaser och specialberäkningar. Denna studie har genomförts av Erik Bergfors, Stefan Wing och Ulf Johansson på Sweco Eurofutures AB. Stockholm i april 2011 Ulf Johansson Seniorkonsult Sweco Eurofutures AB 3

2. Nordöstra Skånes möjligheter och utmaningar Det är uppenbart att nordöstra Skåne står inför särskilda utmaningar, men kan också ha vissa komparativa fördelar ur ett delregionalt perspektiv. För att möta dessa utmaningar och utveckla sina komparativa fördelar behöver nordöstra Skånes kommuner i sin planering förhålla sig till den delregionala helheten och Skåne i stort. Inte minst behöver de i alla avseenden överväga inom vilka områden ett gemensamt agerande kan göra skillnad. Trots att nordöstra Skåne gränsar till den kraftigt växande storstadsregionen Malmö- Köpenhamn så lyckas man inte hålla samma utvecklingstakt som de västra och sydvästra delarna av Skåne. Några insatsområden för att förbättra utvecklingen i nordöstra Skåne framträder tydligt mot bakgrund av de fakta som redovisas i denna rapport. Insatser för bättre kommunikationer och höjd utbildningsnivå är centrala. Dessa två infrastrukturer är avgörande för att nordöstra Skåne ska bli en integrerad del av den framväxande kunskapsekonomin och minska sitt ännu höga beroende av industriella näringsgrenar som är utsatta för mycket stor internationell konkurrens. De är också en förutsättning för att den offentliga sektorn, som spelar en viktig roll i nordöstra Skåne ska kunna klara kompetensförsörjningen för sina verksamheter. Stärkta funktionella samband är utgångspunkten för nordöstra Skånes framtida konkurrenskraft. Nordöstra Skåne behöver en gemensam strategi för att höja sin image och attraktionskraft. Därför krävs också ytterligare insatser för att identifiera och ta tillvara varje orts unika förutsättningar, en ökad förståelse för både individers och företags behov och ett bättre tillvaratagande av den ökande mångfalden i nordöstra Skånes befolkning. Många mindre orter i nordöstra Skåne har haft en utveckling som pekar på att de har finns en outnyttjad potential. Inte minst behöver då bostadsmarknaden studeras närmare och en gemensam syn etableras kring nordöstra Skånes bostadsmarknad, då det verkar finnas en obalans mellan efterfrågan och utbud i delar av nordöstra Skåne. En utgångspunkt för nordöstra Skånes strategiska utvecklingsarbete för ökad gemensam konkurrenskraft bör vara att det sker inom ett vidgat partnerskap (dvs. med näringsliv, akademi, Region Skåne och andra utvecklingsaktörer). Det kommer att krävas en gemensam mobilisering för att sätta ytterligare fart på utvecklingen. Hässleholm och Kristianstad behöver samverka mer för att öka sin gemensamma konkurrenskraft. Det förefaller uppenbart att Kristianstad och Hässleholm också sitter på nyckeln till nordöstra Skånes framtida utveckling. De båda städerna har inte bara en kritisk massa och näringslivsstrukturer som delvis kompletterar varandra, de är också belägna inom ett rimligt pendlingsavstånd (mindre än 20 minuter med tåg). Rimligen borde städerna fördjupa sitt samarbete inom en rad områden från övergripande planering till bostadsförsörjning. Där kan bland annat det arbete som sker inom den s.k. Fjärde Storstadsregionen (Norrköping/Linköping) och det spirande samarbete som växer fram mellan Eskilstuna/Västerås vara inspirationskällor. För övriga kommuner gäller att medan flera av dem förvisso har en positiv utveckling, så kommer de att få förlita sig på att motorn Kristianstad-Hässleholm går bra. Pendlingsmönstren pekar tydligt på den ensidiga betydelse som de två städerna spelar på den nordskånska arbetsmarknaden. Relationen till södra Småland och Blekinge spelar också en stor roll för kommunerna längst i norr, varför samverkan över länsgränsen är ett viktigt inslag i det framtida utvecklingsarbetet. 4

3. Uppdraget 3.1 Bakgrund För att öka kunskapen om nordöstra Skånes förutsättningar och skapa en faktabaserad plattform för fortsatt gemensamt utvecklingsarbete, krävs att nuläget inom de fyra, av kommunerna gemensamt prioriterade, områdena beskrivs. Beskrivningarna baseras på befintliga databaser på nationell nivå och dem som Region Skåne i samband med projektet Strukturbild Skåne tagit fram på tätortsnivå. Inom nordöstra Skåne pågår ett stort antal gemensamma utvecklingsaktiviteter. Den 15:e april 2011 anordnades en konferens, vid vilket regionens politiker och tjänstemän deltog tillsammans med inbjudna representanter från Region Skåne, Universitet/Högskolor, Trafikverket, Boverket, Företagare/-föreningar, regionala byggherrar m fl. Den beskrivning av nuläget som redovisas i denna rapport utgjorde underlag vid den ovan nämnda konferensen och ska tjäna som en plattform för fortsatt arbete. 3.2 Metod Utredningsarbetet har dels bestått i att göra specialbearbetningar av Region Skånes databaser, dels i att bearbeta nationella databaser med avseende på nordöstra Skåne. Grunddata kring olika grundförutsättningar (befolkning, näringsstruktur etc.) har sammanställts, bland annat genom att studera olika rapporter och tillgänglig statistik. I ett andra delmoment har en framåtblickande konsekvensanalys gjorts, där Sweco Eurofutures utifrån det som kommit fram i de inledande analyserna försökt bedöma hur nordöstra Skåne kan komma att påverkas i framtiden och vilka åtgärder som kan tänkas vara lämpliga för att åstadkomma en positiv utveckling. 5

4. Nuläget 4.1 Boendeutveckling I nordöstra Skåne finns det ett stort antal utsatta orter med en minskande befolkning, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Att knyta nordöstra Skånes relativt stora befolkning närmare till både Helsingborg och Malmö, Lund kan bidra till att öka den kritiska massan avseende utbudet av arbetskraft, att sprida tillväxten till hela Skåne samt att avlasta de orter som kan få svårt att orka med en alltför snabb befolkningstillväxt. 1 Så sammanfattar Region Skåne i en av sina rapporter från projektet Strukturbild för Skåne de utmaningar som nordöstra Skåne och dess kommuner står inför. Paradoxen är att samtidigt som nordöstra Skåne är del av en kraftigt växande storstadsregion så lyckas man inte, trots en växande befolkning, hålla samma utvecklingstakt som resten av regionen. Skånes befolkning ökade år 2010 med drygt 12 000 personer till 1,243 miljoner, dvs. en befolkningsökning på nästan en procent. Samtidigt ökade befolkningen i nordöstra Skåne med drygt en halv procent. Denna del av Skåne fortsätter alltså att tappa fart i förhållande till regionens övriga delar. Tabellen nedan visar hur utvecklingen sett ut sedan år 1999 i nordöstra Skåne, där de större orterna har haft en positiv befolkningsutveckling medan de flesta av de mindre orterna tappat befolkning. Folkmängd Procentuell förändring Förändring i procentenheter 1999 2004 2009 1999-2004 2004-2009 1999-2009 1999-2004 2004-2009 1999-2009 Primära centra Kristianstad 31 322 32 757 35 124 4,6 7,2 12,1 0,77 0,97 1,74 Områdescentra Hässleholm 17 298 17 543 18 181 1,4 3,6 5,1-0,01 0,04 0,03 Mindre centra Åhus 8 605 8 791 9 235 2,2 5,1 7,3 0,05 0,11 0,16 Bromölla 7 321 7 390 7 559 0,9 2,3 3,3-0,03-0,06-0,09 Osby 7 005 6 976 7 114-0,4 2,0 1,6-0,10-0,07-0,18 Hörby 6 389 6 604 6 934 3,4 5,0 8,5 0,10 0,08 0,18 Perstorp 5 388 5 477 5 597 1,7 2,2 3,9 0,01-0,05-0,04 Tyringe 4 642 4 588 4 700-1,2 2,4 1,2-0,10-0,03-0,13 Lokala centra Vinslöv 3 809 3 815 3 947 0,2 3,5 3,6-0,04 0,00-0,04 Tollarp 3 138 3 175 3 187 1,2 0,4 1,6-0,01-0,07-0,08 Knislinge 3 174 3 021 3 044-4,8 0,8-4,1-0,16-0,06-0,22 Broby 2 942 2 929 2 861-0,4-2,3-2,8-0,04-0,13-0,17 Bjärnum 2 698 2 658 2 626-1,5-1,2-2,7-0,06-0,09-0,16 Hammar 1 952 1 948 2 042-0,2 4,8 4,6-0,03 0,02 0,00 Lönsboda 1 950 1 873 1 888-3,9 0,8-3,2-0,08-0,04-0,12 Sösdala 1 760 1 829 1 831 3,9 0,1 4,0 0,03-0,05-0,01 Fjälkinge 1 688 1 672 1 679-0,9 0,4-0,5-0,03-0,04-0,07 Vittsjö 1 720 1 692 1 670-1,6-1,3-2,9-0,04-0,06-0,10 Hästveda 1 681 1 667 1 640-0,8-1,6-2,4-0,03-0,06-0,09 Glimåkra 1 481 1 440 1 392-2,8-3,3-6,0-0,05-0,07-0,12 Önnestad 1 387 1 331 1 373-4,0 3,2-1,0-0,06 0,00-0,06 Sibbhult 1 407 1 372 1 329-2,5-3,1-5,5-0,04-0,07-0,11 Degeberga 1 329 1 325 1 289-0,3-2,7-3,0-0,02-0,06-0,08 Norra Åsum 1 217 1 252 1 238 2,9-1,1 1,7 0,01-0,04-0,03 Hanaskog 1 302 1 315 1 228 1,0-6,6-5,7 0,00-0,10-0,11 Näsum 1 157 1 134 1 110-2,0-2,1-4,1-0,03-0,05-0,08 Tormestorp 1 029 1 051 1 051 2,1 0,0 2,1 0,01-0,03-0,02 Övriga tätorter 16 590 16 531 17 022-0,4 3,0 2,6-0,24-0,05-0,29 Samtliga tätorter 141 381 143 156 147 891 1,3 3,3 4,6 0,00 0,00 0,00 Tabell 1 Folkmängd och befolkningsutveckling i tätorterna i Skåne NO. Den högra kolumnen anger andel av Skåne NO:s befolkning. (Källa: Region Skåne, bearbetning av Sweco Eurofutures) 1 Citatet är hämtat ur Region Skåne Att bo och arbeta i Skåne (2006) 6

Det är således tydligt att de större orterna och då främst Kristianstad med sin närliggande förort Åhus vuxit starkt befolkningsmässigt under de senaste 20 åren. Det pågår en långsam inomregional förskjutning i nordöstra Skåne från de mindre till de större orterna, där framförallt Kristianstad växer på bekostnad av övriga orter. Det är anmärkningsvärt att trots sina allt bättre kommunikationer med den expanderande Malmö-Lund-Köpenhamnsregionen har Hässleholms andel av befolkningen i nordöstra Skåne i det närmaste varit oförändrad under samma period. Efter Öresundsbrons öppnande för 10 år sedan har invandringen från Danmark till Skåne ökat kraftigt. Danska medborgare har i stor utsträckning bosatt sig i och runt Malmö, där närheten till den danska arbetsmarknaden i kombination med utbyggnaden av attraktiva och relativt billigare bostäder skapat gynnsamma förutsättningar. Detta avspeglas också på den skånska bostadsmarknaden. Bostadsmarknaden är het i en ring kring Malmö-Lund, som delvis når upp till gränsen mot nordöstra Skåne (Hörby). Att kuststräckan har höga taxeringsvärden (=priser) beror främst på dess attraktivitet för sommarboende från hela landet (inte minst den mer betalningsstarka Stockholmsregionen). Från nordöstra Skånes perspektiv är det kanske inte förvånande att Hässleholm och Kristianstad har högre priser, däremot att detta också är fallet i Bromölla. Karta 1 Taxeringsvärden för småhus i Skåne (2006)och bostadsproduktion (2009) En närmare titt på hur bostadsbyggandet sett ut kan ge en del av förklaringen. Eftersom bostäder handlas på en marknad så finns det en koppling mellan utbud och efterfrågan. Orsaken till Bromöllas höga priser kan vara att det byggs relativt få nya bostäder där och enbart villor, dvs. det kan vara svårt för dem som etablerar sig på bostadsmarknaden att hitta olika alternativ. Nu ska man komma ihåg att kartan ovan enbart när det gäller nybyggda lägenheter avser år 2009, men den speglar troligen rätt väl situationen. År 2009 var förvisso konjunkturmässigt ett mycket svagt år men som alltid ligger bostadsbyggandet lite ur fas, dvs. sent i en konjunkturcykel. Det innebär t ex att de bostäder som färdigställdes år 2009 planerades och byggdes på toppen av en högkonjunktur. Marknaden styr förvisso vad som byggs och få önskar längre en helt reglerad bostadsmarknad, men marknaden har ofta visat sig ha svårt att se längre framåt 7

i tiden. Kommunerna och deras samspel med bostadsmarknadens aktörer inte minst i dialogen kring framtida behov av mark och utbud är därför en viktig utvecklingsfaktor. För att kunna matcha framtida behov behöver inte bara befolkningens antal utan också dess struktur analyseras. Befolkningsstrukturen i nordöstra Skåne är överlag tämligen likartad om hänsyn tas till tätorternas storlek. Skillnaden ligger främst inom den rörliga åldersgruppen 20-29-åringar, där de Kristianstad och Hässleholm har en högre andel. I övrigt är skillnaderna små mellan mindre centra, lokala centra och övriga orter. Noterbart är framförallt den höga andelen över 60 år. 0 år - 19 år 20 år - 29 år 30 år - 39 år 40 år - 49 år 50 år - 59 år 60 år+ år Totalt Primära centra 22 17 12 12 11 25 100 Områdescentra 22 15 12 13 12 27 100 Mindre centra 23 10 11 13 12 30 100 Lokala centra 24 9 11 13 12 30 100 Annan ort 25 8 13 15 14 25 100 Samtliga tätorter i Skåne NO 23 12 12 13 12 28 100 Tabell 2 Åldersstrukturen (%) i tätortsbefolkningen efter ortskategori, 2009 En närmare titt på åldersstrukturen på kommunnivå visar bland annat att Kristianstads kommun har en högre andel 20-39 åringar än övriga nordöstra Skåne, medan t ex Hässleholms åldersstruktur är i det närmare identisk med övriga nordöstra Skåne. I övriga kommuner är unga vuxna generellt sett underrepresenterade och äldre personer överrepresenterade. Ålderstrukturen och könssammansättningen hänger också samman med näringsstrukturen. Perstorps kommun som har en industriell näringsmässig specialisering tycks ha påverkats av detta mest, och har en skevare könssammansättning i befolkningen än andra kommuner. Män Övriga Skåne NO Kristianstad Kvinnor Övriga Skåne NO Män Övriga Skåne Hässleholm NO Kvinnor Övriga Skåne NO 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 5% 4% 3% 2% 1% 0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Män Övriga Skåne NO Hörby Kvinnor Övriga Skåne NO Män Övriga Skåne Östra NO Göinge Kvinnor Övriga Skåne NO 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 5% 4% 3% 2% 1% 0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Män Övriga Skåne Bromölla NO Kvinnor Övriga Skåne NO Män Övriga Skåne NO Osby Kvinnor Övriga Skåne NO 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 5% 4% 3% 2% 1% 0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Män Övriga Skåne Perstorp NO Kvinnor Övriga Skåne NO Teckenförklaring 100+ 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 Andelen män (%) i respektive åldersklass av total befolkning Andelen kvinnor (%) i respektive åldersklass av total befolkning Motsvarande för övriga Skåne NO Motsvarande för övriga Skåne NO 5% 4% 3% 2% 1% 0% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Tabell 3 Åldersstrukturen i kommunerna jämfört med övriga Skåne NO, år 2010 (Källa SCB) 8

Befolkningsökningen i nordöstra Skåne är huvudsakligen driven av invandring. Sett till den senaste tioårsperioden har hela befolkningsökningen skett genom invandrade från Norden eller länder utanför Norden. 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Sverige Norden utom Sverige Övriga länder Tabell 4 Befolkningsutvecklingen i Skåne NO under 2000-talet efter födelseland. År 2000 index 100. (Källa Region Skåne, bearbetning Sweco Eurofutures) Mångfalden ökar således och kräver en mångfaldig strategi. Olika invandrargrupper har olika preferenser och olika förutsättningar att integreras i nordöstra Skåne. 9

Karta 2 och 3; Flyttning till och från nordöstra Skåne (medeltal för perioden 2000 2010) En studie av flyttningarna inom Skåne visar att samma kommuner dyker upp i topplistan oavsett om man flyttar från eller till nordöstra Skåne. I topp ligger Malmö-Lund och Helsingborg men även kommuner som Höör och Eslöv. På andra sidan länsgränsen är det främst Sölvesborg men också Älmhult och Olofström som träder fram och på lite längre avstånd Växjö, Karlskrona och Halmstad. Bland kommunerna utanför Skåne kan konstateras att medan Älmhult och Sölvesborg ökar långsamt så har deras grannar (Markaryd, Tingsryd och Olofström) en negativ befolkningsutveckling. De brottas alltså med samma problem som Östra Göinge och Osby kommuner med ett relativt stort avstånd till större tillväxtcentra och därmed mindre pendlingsmöjligheter. Region Skånes befolkningsprognoser pekar på att befolkningsökningen i Skåne kommer att fortsätta öka. Detta stämmer med övergripande trenderna på nationell och internatio- 10

nell nivå, som visar att de större städerna och deras omland på grund av sin kritiska massa blir alltmer attraktiva både för att bo och arbeta. Urbaniseringen fortsätter. Fram till årsskiftet 2015/2016 beräknas Skånes befolkning öka till cirka 1 270 000 invånare. Med nuvarande inomregionala utvecklingstendenser kommer nordöstra Skåne att få en relativt sett mindre andel av denna befolkningsökning. Detta är inte enbart negativt för kommunerna i nordöstra Skåne, det skapar också trängselproblem runt Malmö och Lund. Redan idag bor mer än två tredjedelar av Skånes befolkning längs den alltmer urbaniserade kuststräckan längs Öresund. För att möta den förväntade befolkningsökningen behöver alltså hela Skånes resurser mobiliseras. Det innebär i fallet nordöstra Skåne att formerna för att gemensamt planera och anpassa den fysiska strukturen behöver utvecklas, där varje orts unika styrkor behöver tas tillvara i ett pussel som inte enbart omfattar den egna kommunen. Var och hur nordöstra Skåne kan erbjuda goda framtida boendemiljöer med en kombination av hög tillgänglighet och goda livskvalitéer är därför en kommungemensam uppgift som har implikationer för hela Skåne. Karta 4; Befolkningsförändringar i Skånes kommuner och i tätorterna i nordöstra Skåne. I nordöstra Skåne finns goda möjligheter att erbjuda ett mycket attraktivt boende, såväl nära havet som i unika kulturlandskap. Många av de mindre tätorterna kan utvecklas till att kombinera en landsbygdspräglad livskvalitet med närheten till ett stort utbud inom rimliga avstånd. Pendlingsavstånden i nordöstra Skåne är ur ett nationellt perspektiv mycket korta och tillgängligheten till högre utbildning och flygplatser är hög jäm- 11

fört med stora delar av landet i övrigt. Därtill kommer att förutsättningarna att stärka den redan väl utbyggda kollektivtrafiken är relativt gynnsamma även i den nordöstra delen av Skåne. Redan idag reser många med buss i omlandet till Kristianstad och på järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad. Bostadsmarknaden är således en viktig faktor att gemensamt utveckla. Stockholmarens dröm om Skåne en Skånelänga på Skansen i Stockholm 12

4.2 Infrastruktur Knappt två tredjedelar av de skånska förvärvsarbetande har sin arbetsplats i någon de elva tätorter som utgör centrum i Skånes lokala arbetsmarknadsområden. Karta 5; Skånes elva tätortsbaserade lokala arbetsmarknadsområden (Källa: Region Skåne) År 2030 bedömer Tillväxtverket att Skåne vuxit samman till en funktionell arbetsmarknad. Den mest avgörande faktorn för att åstadkomma detta är kortare restider när restiden går över en halv timma minskar viljan att pendla påtagligt och när restiden är längre en timma minskar pendlandet drastiskt. Som framgår av kartorna nedan så når de flesta inom nordöstra Skåne Hässleholm eller Kristianstad inom en timma men varken från Kristianstad eller från Hässleholm når man Malmö inom en timma med bil. Kartor 6 och 7; Pendlingstider med bil från Kristianstad respektive Hässleholm. Med tåg ligger Hässleholm inom en timma från Malmö och från Hörby når man även Malmö med buss strax under en timma. Men de som vill pendla från övriga orter till Malmö behöver lägga mer än två timmar per dag på det något som endast få är beredda 13

att göra. Skånes tillväxtcentra ligger alltså lite för långt bort med buss eller bil och för stora delar av nordöstra Skåne också med tåg. Karta 8; Restider med tåg och buss från några orter i nordöstra Skåne Även inom nordöstra Skåne är pendlingstiderna med kollektiva transporter ofta långa. Kortare restider i den egna arbetsmarknadsregionen är ett viktigt etappmål mot en ökad integration. Inte minst gäller det också att ytterligare korta restiderna mellan Kristianstad och Hässleholm. 14

En närmare titt på pendlingsströmmarna i nordöstra Skåne visar på några intressanta skillnader mellan kommuner och tätorter. Kartor 9 och 10; In- respektive utpendlare till/från nordöstra Skåne (medeltal för perioden 2000-2009) Om man ser närmare på vart de som bor i nordöstra Skåne pendlar så kan det konstateras att endast två kommuner har en positiv nettopendling, dvs. fler pendlar in än pendlar ut. Det är Kristianstad och Perstorp. Stora utpendlingskommuner är Hörby, Östra Göinge och Osby. Det är också noterbart att kommunerna norr om nordöstra Skåne spelar en mycket stor roll för arbetsmarknaden i nordöstra Skåne. Såväl Markaryd, som Älmhult, Olofström och Sölvesborg har många inpendlare från nordöstra Skåne och den växande arbetsmarknaden i Bromölla är till del beroende av inpendlingen från Sölvesborg. Med planerade satsningar i Älmhult (IKEA) torde denna betydelse öka och rätt hanterad kunna vara ett stöd för utvecklingen i Osby och Östra Göinge kommuner. Även Hässleholm har en negativ nettopendling, framförallt gäller det de som arbetar inom industrin. Där har å andra sidan Perstorp och Bromölla en stor nettoinpendling. 15

Kristianstads positiva nettoinpendling skapas framförallt av människor som arbetar i offentlig sektor. Från hela nordöstra Skåne sker en stor utpendling bland dem som arbetar med företagstjänster och lokala privata tjänster. Om man bryter ned pendlingsstatistiken på tätortsnivå så är Perstorp, Hässleholm och Kristianstad orter med stor nettoinpendling, men även mindre orter som Sibbhult, Sösdala, Önnestad och Glimåkra har en positiv nettopendling. Pendlingssiffrorna för Åhus visar tydligt att orten är en sovstad till Kristianstad, men det finns även fler orter som har en i förhållande till sin befolkning mycket stor nettoutpendling. Inpendling (antal) 5001 - Vilka pendlar vart? Nettopendling tätorter Utpendling (antal) 1501-2001- 5000 1001-1500 501-2000 501-1000 101-500 0-100 101-500 0-100 Karta 11; Nettopendling i nordöstra Skåne. Grönt innebär att fler pendlar in till än ut från tätorten. Röda siffror att fler pendlar ut från än in till tätorten. Ringarnas storlek anger överskott eller underskott i pendlingen (2008). Mer i detalj ser pendlingen i tätorterna i nordöstra Skåne ut enligt tabellen på nästa sida. Det är noterbart att andelen kvinnor bland pendlarna i nordöstra Skåne är högt nära hälften av pendlarna är kvinnor. Det är uppenbart att Hässleholm just nu är tillväxtmotorn i nordöstra Skåne. Man kan också se att antalet inpendlare minskar procentuellt mest i Kristianstad, Perstorp, Sösdala, Näsum och Hanaskog och ökar procentuellt mest i Hässleholm, Bromölla, Osby och Hörby. 16

Bor och arbetar i tätorten Inpendlare Utpendlare Nettopending Pendlingskvot Andel inpendlare av den förvärvsarbetande dagbefolkningen Andel utpendlare av den förvärvsarbetande nattbefolkningen Bor och arbetar i tätorten Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i tätorten Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i tätorten Inpendlare Utpendlare Antal Kvoter Andel kvinnor (i %) Andel högutbildade (i %) Förändring 1999-2008 (i %) Primära centra Kristianstad 8 556 12 887 5 942 6 945 1,48 60 41 54 55 42 37 41 40 2-10 36 Områdescentra Hässleholm 4 088 6 946 3 772 3 174 1,40 63 48 51 48 43 33 39 35 13 38 9 Mindre centra Bromölla 1 436 1 674 1 794-120 0,96 54 56 52 47 43 17 33 24 8 48-8 Perstorp 1 305 1 507 879 628 1,29 54 40 47 38 42 18 42 24-17 -18 36 Osby 1 525 1 161 1 514-353 0,88 43 50 49 45 41 21 33 26 8 38-8 Hörby 1 115 1 486 1 795-309 0,89 57 62 56 54 43 21 32 27-1 22 22 Åhus 1 259 1 124 2 991-1 867 0,56 47 70 53 42 49 34 26 50 8 18 3 Tyringe 618 684 1 448-764 0,63 53 70 56 55 42 18 33 27 9-3 7 Lokala centra Broby 379 761 841-80 0,93 67 69 53 56 45 20 36 23-11 -1 13 Bjärnum 448 690 689 1 1,00 61 61 48 56 43 11 28 20 3 27 10 Tollarp 395 664 1 003-339 0,76 63 72 51 41 44 15 27 24-8 -8 14 Vinslöv 462 552 1 340-788 0,56 54 74 55 46 44 18 29 30 16 18 2 Sibbhult 215 647 315 332 1,63 75 59 36 35 50 9 28 15 124 211-34 Sösdala 295 522 386 136 1,20 64 57 49 42 42 12 31 22-10 -13 17 Önnestad 116 574 534 40 1,06 83 82 48 31 46 22 29 32 14 95 8 Glimåkra 181 465 421 44 1,07 72 70 45 36 47 14 20 20 5 22 1 Knislinge 231 399 1 141-742 0,46 63 83 48 52 48 21 36 20-16 9 0 Vittsjö 193 409 481-72 0,89 68 71 54 60 44 18 22 34 8 50 3 Lönsboda 290 263 501-238 0,70 48 63 57 51 38 15 31 19-8 -1-2 Fjälkinge 102 432 659-227 0,70 81 87 58 62 48 11 34 29-14 32 2 Hästveda 174 322 472-150 0,77 65 73 47 45 44 14 26 26-1 42-5 Hanaskog 151 310 395-85 0,84 67 72 45 42 49 7 15 19-30 -35 9 Hammar 52 319 826-507 0,42 86 94 44 38 50 31 18 40 8 8 6 Degeberga 143 208 404-196 0,64 59 74 56 58 48 24 36 27-3 18-2 Norra Åsum 41 212 570-358 0,41 84 93 51 39 49 27 56 29 46 9 5 Näsum 80 132 344-212 0,50 62 81 59 59 39 9 31 14-21 -32-11 Tormestorp 36 74 496-422 0,21 67 93 53 73 48 33 35 35 24 111 6 Tabell 5; Pendling i tätorterna i nordöstra Skåne (2008) 17

4.3 Näringsliv och entreprenörskap Näringslivet i Skåne är under ständig omvandling. Men förnyelsen är koncentrerad till västra Skåne och då framför allt till Malmö Lund med omland. Kunskapsintensiva tjänster söker sig främst till Malmö-Lund med deras stora befolkning samt forskningsoch utbildningsinstitutioner. Närheten till Köpenhamn är ytterligare en faktor som främst gynnar utvecklingen i sydvästra Skåne Nordöstra Skåne har en tydlig inriktning mot tillverkningsindustrin, som präglas av kapitalintensiva, priskonkurrerande verksamheter. Sektorn är starkt utsatt för konkurrens från låglöneländer. Nordöstra Skåne har också en hög andel offentliga tjänster, där särskilt Kristianstad har en hög andel. Vid en närmare analys av vad människor arbetar med i nordöstra Skåne framträder bilden nedan. Förvärvsarbetande dagbefolkning Industri Byggverksamhet Företagstjänster Lokala privata tjänster Offentliga tjänsteverksamheter Övrigt Totalt Primära centra Kristianstad 21 443 13 4 15 22 45 0 100 Områdescentra Hässleholm 11 034 13 8 13 28 38 1 100 Mindre centra Bromölla 3 110 34 5 12 17 32 1 100 Perstorp 2 812 55 5 3 15 22 1 100 Osby 2 686 23 4 9 33 29 2 100 Hörby 2 601 13 6 14 28 38 1 100 Åhus 2 383 29 6 8 27 29 1 100 Tyringe 1 302 18 5 8 26 42 2 100 Lokala centra Broby 1 140 13 8 5 30 43 1 100 Bjärnum 1 138 20 3 3 34 38 1 100 Tollarp 1 059 16 22 6 20 32 3 100 Vinslöv 1 014 12 19 5 26 35 3 100 Sibbhult 862 65 2 4 4 25 1 100 Sösdala 817 49 5 3 16 25 2 100 Önnestad 690 24 1 2 37 35 2 100 Glimåkra 646 40 3 3 32 21 2 100 Knislinge 630 20 13 6 26 33 3 100 Vittsjö 602 19 7 5 21 47 1 100 Lönsboda 553 30 4 3 24 37 3 100 Fjälkinge 534 39 6 2 11 40 2 100 Hästveda 496 39 11 2 12 35 1 100 Hanaskog 461 80 1 1 9 9 1 100 Hammar 371 0 1 7 54 32 6 100 Degeberga 351 1 18 5 21 53 2 100 Norra Åsum 253 1 4 8 9 76 2 100 Näsum 212 27 10 2 17 38 4 100 Tormestorp 110 4 17 7 11 59 2 100 Övriga tätorter 4 596 22 6 11 23 37 1 100 Samtliga tätorter 63 906 44 10 4 13 24 4 100 Tabell 6; Förvärvsarbetande dagbefolkning i nordöstra Skåne fördelad på orter och näringsgrenar Från tabellen ovan kan bland annat noteras att i en ort som Norra Åsum arbetar 3 av 4 i offentlig sektor. I Hanaskog arbetar 8 av 10 och i Sibbhult 2 av 3 i industrin, medan bara varannan i industriorten Perstorp arbetar i industrin. I en ort som Hammar arbetar nio av tio i tjänstesektorn medan var femte i Tollarp, Degeberga och Vinslöv arbetar i 18

byggsektorn. Slutligen ser vi att i Kristianstad, Hässleholm och Hörby jobbar många med företagstjänster. En analys av hur olika orter är specialiserade ger följande bild. Vid en studie av specialiseringskvoterna för olika tätorter framträder ett mångfacetterat mönster. De olika orterna i nordöstra Skåne är delar av ett intrikat nätverk där olika orter är bäst på olika saker. Av kartan nedan framgår t ex tydligt industribältet i norra Skåne men också att Osby har en specialisering på lokala privata tjänster och att Hässleholm och Kristianstad är tydligt inriktade mot offentlig förvaltning. Karta 12; Näringsmässig specialisering på tätortsnivå i Skåne jämfört med genomsnittet i Skåne. (Källa: Region Skåne, bearbetning Sweco Eurofutures) Det kan också vara intressant att se på förändringar i sysselsättningen på tätortsnivå över tid. Vi ser då tydligt att Kristianstad tappar och det är Hässleholm som drar! Bromölla har också haft en mycket positiv utveckling under de senaste åren. Notera återigen utvecklingen i Hässleholm respektive Kristianstad. Tillsammans tappar de dagbefolkning i fasta tal, vilket är allvarligt sett ur hela nordöstra Skåne perspektiv. Bland de mindre centra syns ett trendbrott. Medan de tidigare hade en negativ utveckling har alla utom Perstorp lyckats vända denna trend. Relationen Bromölla Perstorp är särskilt intressant, där Perstorp tappat 1 000 personer medan Bromölla ökat sin dagbefolkning med 400 och gått förbi Perstorp som nordöstra Skånes tredje största arbetsplatsort. Även Osby, Hörby och Åhus kommer om trenden står sig att snart passera Perstorp. Både Åhus och inte minst Tyringe har gjort en remarkabel turn-around under de senaste åren. Bland de mindre orterna syns framförallt den kraftiga ökningen i Norra Åsum och Önnestad. Samt att de mindre tätorterna lyckats vända sin utveckling, även om det 19

saknas underlag att bedöma om det handlar om engångseffekter (som i Sibbhult 1999 2004) Dagbefolkning Procentuell förändring Förändring i procentenheter 1999 2004 2008 1999-2004 2004-2008 1999-2008 1999-2004 2004-2008 1999-2008 Primära centra Kristianstad 25 351 20 704 21 443-18,3 3,6-15,4-2,26-1,16-3,42 Områdescentra Hässleholm 10 034 10 130 11 034 1,0 8,9 10,0 2,35 0,28 2,63 Mindre centra Bromölla 2 740 2 438 3 110-11,0 27,6 13,5 0,09 0,78 0,87 Perstorp 3 862 2 934 2 812-24,0-4,2-27,2-0,71-0,52-1,23 Osby 2 571 2 530 2 686-1,6 6,2 4,5 0,49-0,04 0,45 Hörby 2 681 2 506 2 601-6,5 3,8-3,0 0,29-0,13 0,16 Åhus 2 339 2 206 2 383-5,7 8,0 1,9 0,29 0,03 0,32 Tyringe 1 484 1 155 1 302-22,2 12,7-12,3-0,23 0,10-0,13 Lokala centra Broby 1 330 1 330 1 140 0,0-14,3-14,3 0,29-0,45-0,16 Bjärnum 1 116 1 057 1 138-5,3 7,7 2,0 0,14 0,01 0,15 Tollarp 1 266 1 090 1 059-13,9-2,8-16,4-0,02-0,17-0,19 Vinslöv 974 949 1 014-2,6 6,8 4,1 0,17 0,00 0,17 Sibbhult 338 942 862 178,7-8,5 155,0 1,09-0,23 0,86 Sösdala 1 023 870 817-15,0-6,1-20,1-0,03-0,18-0,21 Önnestad 512 380 690-25,8 81,6 34,8-0,11 0,44 0,33 Glimåkra 670 611 646-8,8 5,7-3,6 0,05-0,01 0,03 Knislinge 711 637 630-10,4-1,1-11,4 0,03-0,08-0,05 Vittsjö 516 584 602 13,2 3,1 16,7 0,23-0,04 0,19 Lönsboda 692 521 553-24,7 6,1-20,1-0,14-0,01-0,14 Fjälkinge 487 533 534 9,4 0,2 9,7 0,18-0,06 0,13 Hästveda 465 594 496 27,7-16,5 6,7 0,32-0,22 0,10 Hanaskog 741 610 461-17,7-24,4-37,8-0,06-0,30-0,36 Hammar 382 403 371 5,5-7,9-2,9 0,12-0,10 0,02 Degeberga 349 332 351-4,9 5,7 0,6 0,05-0,01 0,04 Norra Åsum 242 154 253-36,4 64,3 4,5-0,09 0,14 0,04 Näsum 334 260 212-22,2-18,5-36,5-0,05-0,10-0,16 Tormestorp 70 106 110 51,4 3,8 57,1 0,08-0,01 0,07 Övriga tätorter 5 280 3 075 4 596-41,8 49,5-13,0-2,55 2,04-0,51 Samtliga tätorter 68 560 59 641 63 906-13,0 7,2-6,8 0,00 0,00 0,00 Tabell 7; Förändringar i dagbefolkningen i nordöstra Skånes tätorter. En viktig fråga när det gäller förnyelsen av näringslivet är företagsamhet och nyförtagande. Som redan nämnts verkar förnyelsen gå långsammare i nordöstra Skåne än i övriga delar av Skåne (främst sydväst). Tabellerna nedan bekräftar detta. Den vänstra tabellen visar antalet nystartade företag per 1000 invånare och den högra visar antalet nystartade företag per 100 befintliga företag. Tillsammans bekräftar de bilden av att nyföretagandet i nordöstra Skåne är lågt. 20

Nr. Kommun 2007 2008 2009 1 Simrishamn 11,7 11,4 13,5 2 Vellinge 12,1 13,7 13,4 3 Båstad 10,8 12,7 13,4 4 Sjöbo 10,9 10,8 13,1 5 Malmö 11,8 11,3 13,0 6 Höör 10,6 11,4 12,1 7 Höganäs 11,4 10,3 12,1 8 Ängelholm 10,8 9,2 12,0 9 Klippan 8,6 8,4 11,9 10 Lund 10,4 11,0 11,7 11 Eslöv 9,3 10,6 11,4 12 Svedala 8,0 7,8 11,2 13 Tomelilla 11,2 9,9 11,2 14 Lomma 9,8 9,6 11,0 15 Skurup 8,1 9,7 11,0 16 Helsingborg 11,0 10,5 10,7 17 Örkelljunga 12,1 6,8 10,5 18 Kävlinge 10,4 9,7 10,4 19 Trelleborg 9,5 8,5 10,2 20 Landskrona 8,4 8,2 9,5 21 Staffanstorp 11,0 7,7 9,4 22 Östra Göinge 7,5 6,9 9,4 23 Burlöv 7,6 8,7 9,3 24 Ystad 11,0 10,6 9,3 25 Perstorp 7,1 5,3 9,1 26 Hörby 10,2 9,9 9,0 27 Kristianstad 8,2 9,4 8,7 28 Svalöv 9,3 11,1 8,4 29 Osby 7,7 4,8 8,1 30 Åstorp 8,0 8,0 7,9 31 Hässleholm 8,6 9,5 7,9 32 Bjuv 8,0 8,3 7,2 33 Bromölla 5,9 6,1 7,0 Riket 9,9 9,7 10 27 Kristianstad 8,2 9,4 8,7 28 Svalöv 9,3 11,1 8,4 29 Osby 7,7 4,8 8,1 30 Åstorp 8,0 8,0 7,9 31 Hässleholm 8,6 9,5 7,9 32 Bjuv 8,0 8,3 7,2 33 Bromölla 5,9 6,1 7,0 Riket Nr. Kommun 9,9 2008 9,7 2009 10 1 Malmö 11,2 12,8 2 Burlöv 9,8 10,6 3 Landskrona 9,3 10,4 4 Lund 9,6 10,1 5 Helsingborg 9,6 9,6 6 Svedala 6,6 9,5 7 Klippan 6,3 8,7 8 Trelleborg 7,4 8,7 9 Eslöv 8,2 8,6 10 Kävlinge 8,0 8,4 11 Ängelholm 6,5 8,2 12 Vellinge 8,4 8,0 13 Bjuv 9,2 8,0 14 Lomma 7,0 8,0 15 Staffanstorp 6,6 7,9 16 Bromölla 7,0 7,9 17 Åstorp 8,2 7,9 18 Höör 7,6 7,8 19 Perstorp 4,8 7,7 20 Höganäs 6,4 7,5 21 Skurup 6,5 7,4 22 Kristianstad 7,8 7,0 23 Sjöbo 5,6 6,6 24 Östra Göinge 4,9 6,5 25 Simrishamn 5,2 6,0 26 Örkelljunga 4,0 5,9 27 Ystad 6,9 5,9 28 Tomelilla 5,1 5,7 29 Båstad 5,5 5,7 30 Svalöv 6,8 5,2 31 Hässleholm 6,5 5,2 32 Osby 2,8 4,7 33 Hörby 4,9 4,5 Skåne Län 8,2 8,8 Riket 7,2 7,3 Tabell 8; Antalet nystartade företag i Skåne per 1000 invånare (Källa: Tillväxtanalys) Tabell 9; Nystartade företag per 100 befintliga företag (Källa: Tillväxtanalys) 21

4.4 Utbildning Generellt är skåningarnas utbildningsnivå hög jämfört med riksgenomsnittet, men det finns stora variationer i utbildningsnivå inom Skåne. Mycket talar för att tillgängligheten (restiderna) återigen spelar en stor roll för de inomregionala variationerna här har delar av nordöstra Skåne en relativ nackdel som inte helt kompenseras av Högskolan i Kristianstad. Karta 13; Restider i minuter med kollektivtrafik från olika delar av Skåne till högskola eller universitet. (Källa: Region Skåne) Många av dem som bor i orter som Perstorp eller Osby behöver troligen en lägenhet i Malmö-Lund eller Kristianstad för att kunna få ihop sin tid. Pendlingstider på uppemot tre timmar per dag är helt enkelt inte rimliga för en högskolestuderande. En närmare titt på hur utbildningsnivåerna i nordöstra Skåne en viktig framtida konkurrensfaktor ser ut kan det konstateras att sett till riket så ligger kommunerna under eller i paritet med riksgenomsnittet. De högutbildade är kraftigt koncentrerade till stråket Hässleholm-Kristianstad medan kommuner som Osby, Bromölla, Perstorp och Östra Göinge kommuner har en relativt låg andel högutbildade. Bilden blir intressantare om man bryter ned statistiken på ortsnivå och dessutom jämför med Skåne istället för landet i stort. Då syns bland annat att det finns mindre centra där man har en högre utbildningsnivå än genomsnittet i Skåne även i Bromölla och Östra Göinge kommuner. 22

Karta 14; Andel högre utbildade på tätortsnivå i nordöstra Skåne jämfört med genomsnittet för hela nordöstra Skåne (2008) Det kan också konstateras att det är något färre än i riket som börjar på högskola i nordöstra Skåne. Inte ens i Kristianstad är rekryteringen högre än riksgenomsnittet, trots den egna högskolan. Samtidigt har flera av nordöstra Skånes grannkommuner i Blekinge och Kronoberg en rekrytering till högskolan som ligger över riksgenomsnittet. Det blir då självklart att ställa sig frågan vad det beror det på. 23

5. Nordöstra Skåne - slutsatser Projektet Strukturbild för Skåne har pekat på att den skånska flerkärnigheten innebär både möjligheter och hot. Den redovisade nulägesbeskrivningen väcker ett antal frågeställningar med bäring på nordöstra Skåne. Nordöstra Skåne befinner sig på flera kartor samtidigt den delregionala, den skånska med hela Öresundsregionen, den nationella med de specifika förutsättningar den för med sig inom olika områden, men framförallt den globala där en stor del av nordöstra Skånes näringsliv befinner sig. Kommunernas samarbete och strategiska planering behöver förhålla sig till alla dessa kartor samtidigt! Befolkning och boende Skåne NO Befolkningen ökar i nordöstra Skåne, men under de senaste tio åren har befolkningstillväxten varit svagare än i andra delar av Skåne. Under perioden 2000-2010 minskade nordöstra Skånes andel av Skånes befolkning, främst till förmån för Malmö-Lund med omland. Den relativa befolkningsminskningen beror framför allt på att unga människor flyttar utanför nordöstra Skåne för att studera och många av dem kommer inte tillbaka. Det leder i sin tur till ett minskat barnafödande. Det som burit upp befolkningstillväxten i nordöstra Skåne är invandringen utan den skulle nordöstra Skåne inte alls ha ökat sin befolkning under de senaste åren. För en fortsatt befolkningsökning är det således viktigt arbeta med mångfaldsfrågorna och en god delregional integrationspolitik. Nordöstra Skåne behöver dessutom strategier för att öka befolkningstillväxten ytterligare. En sådan strategi kan bland annat utgå från följande frågor; Vad kan göras för att locka fler unga att flytta tillbaka till nordöstra Skåne? Vilka orter/miljöer är mest attraktiva för denna grupp och hur kan vi göra andra orter mer attraktiva utifrån denna kunskap? Vilka bostäder söker denna grupp har vi sådana i nordöstra Skåne och var? Andra grupper äldre, barnfamiljer, invandrare med olika etnisk bakgrund kan kräva delvis andra strategier för att lockas till nordöstra Skåne. Det innebär att one size doesn t fit all, dvs. att det krävs en målgruppsanpassad strategi för boende och befolkningsökning där olika orter kan spela olika roller. Utbildning och kompetensförsörjning Skåne NO Utbildningsnivån för både kvinnor och män är klart under riksgenomsnittet i samtliga kommuner i nordöstra Skåne. nordöstra Skåne ligger dessutom under snittet i Skåne. Kommuner i angränsande län har också en högre utbildningsnivå och det är angeläget att ta reda på vad det beror på. För att klara konkurrenskraften i den globala ekonomin behöver nordöstra Skåne en tydlig strategi för att klara den framtida kompetensförsörjningen. En sådan strategi behöver bland annat besvara följande frågor; Högskolan i Kristianstad rekryterar mest studenter från Skåne men har också en hög andel studenter från Blekinge - hur får vi dem att stanna kvar? För de högre utbildade är tillgängligheten avgörande och därför en av de viktigaste strategiska frågorna för den framtida kompetensförsörjningen. Tillgängligheten har flera dimensioner. Den är inte minst viktig för att de högutbildade ska vara villiga att ta ett arbete även på mindre orter men också t ex avseende hur tillgängligheten till högre utbildning kan ökas. Frågor som då ska besvaras är; Var får vi 24

mest utfall för insatta pengar? Även för gymnasieelever är möjligheterna till pendling allt viktigare hur kan vi öka deras tillgänglighet till gymnasieutbudet i nordöstra Skåne? Näringsliv Skåne NO Utvecklingen på arbetsmarknaden i nordöstra Skåne är svagare än i de tre övriga delarna av Skåne. Under perioden 2000 2010 ökade antalet förvärvsarbetande i nordöstra Skåne med 5 %. Samtidigt ökade antalet förvärvsarbetande i SÖSK med 11 %, i nordvästra Skåne (NOSAM) med 16 % och i SSSV med hela 19 %. Nordöstra Skåne tappar alltså fart i förhållande till resten av Skåne. Nordöstra Skånes andel av Skåne förvärvsarbetande tätortsbefolkning minskar, främst till förmån för Malmö-Lund med omland. Utvecklingen av arbetsmarknaden i nordöstra Skåne är relativt de andra delarna av Skåne ännu svagare än befolkningsutvecklingen. Framför allt är det bekymmersamt att arbetsmarknaden i Kristianstad står och stampar. Hässleholm är tillväxtmotorn ur ett sysselsättningsperspektiv, men det räcker inte för att kompensera hela nordöstra Skåne för tappet i Kristianstad. Jämfört med hela Skåne har arbetsmarknaden i nordöstra Skåne (med Kristianstad och Hässleholm i spetsen) en offentlig prägel. Men också en stor andel industri. Samtidigt sker sysselsättningstillväxten i Sverige inom den privata tjänstesektorn en sektor där befolkningen i nordöstra Skåne i stor utsträckning tvingas pendla ut till Malmö-Lund för att arbeta, då utbudet av sådana jobb är litet i norra Skåne. Kommunerna i nordöstra Skåne tillhör dessutom den nedre halvan av Skånes kommuner när det gäller etableringsfrekvens och förnyelsetal. Kommunerna i nordöstra Skåne står alltså inför en rad utmaningar när det gäller sysselsättning och näringslivsutveckling. De behöver därför en gemensam strategi som besvarar följande frågor; Vad kan göras för att stärka den gemensamma arbetsmarknaden? Vad kan göras för att stärka det privata näringslivet och företagandet? Hur kan Hässleholm och Kristianstad arbeta tillsammans för att stärka det gemensamma näringslivet? Tillgänglighet Skåne NO För nordöstra Skåne är den stora utmaningen att ytterligare integrera den egna arbetsmarknadsregionen bättre och att långsiktigt verka för en vidgad arbetsmarknadsregion mot Malmö/Köpenhamn och Helsingborg/Helsingør. Även relationen med angränsande kommuner norr och nordost om Skåne behöver successivt utvecklas, då de betyder mycket för kommuner som Osby, Östra Göinge och Bromölla. De flesta kommunerna i nordöstra Skåne har restider uppåt timmen till/från Malmö. Många av dem som bor där har alltså en för hög tröskel för att kunna delta på den växande arbetsmarknaden runt Öresund. Pendlingstiderna behöver därför kortas och då gäller det framförallt att se vilka stråk som ger mest utväxling för nordöstra Skåne som helhet. För att komma framåt krävs bland en vidareutvecklad mellankommunal dialog kring målbild och prioriteringar. Det behövs också en tydlig strategi kring samverkan inom fysisk och annan samhällsplanering, samt en fördjupad förståelse av vad den nu tillgängliga kunskapen egentligen betyder i praktiken vad händer och varför? Samverkan och dialog med Region Skåne kommer att vara en viktig framgångsfaktor. Men inte minst lär nordöstra Skåne behöva ett drivande och tydligt politiskt ledarskap, som bidrar till att formulera inriktningen på ett gemensamt utvecklingsarbete; Det här vill vi! Det här gör vi! 25