2015-10-26. Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg

2015-10-26 Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg

Innehållsförteckning 1 En obegåvad Nobelstiftelse... 3 2 Jorden som ett nobelpris... 3 3 Ekologiskt fotavtryck... 6 4 Helsingborgs ekologiska fotavtryck... 7 5 Utveckling med hög livskvalitet... 10 5.1 Vad är hög livskvalitet?... 10 5.2 Livskvalitet i Helsingborgs stad... 11 6 Vägen till det hållbara samhället... 11 6.1 Nollsummespel... 13 6.2 Scenario A... 14 6.3 Scenario B... 15 6.4 Hållbart... 16 6.5 Diskussion... 17 7 Beräkning av det ekologiska fotavtrycket... 19 7.1 Uppdatering till 2015... 19 8 Referenser... 21 Rapporten är framtagen av: Maria Larsson Marla Miljödialog AB Ågatan 11 288 33 Vinslöv Tel 070 297 31 55 E-post maria.larsson@miljodialog.se Org.nr 556991-7015 2

1 En obegåvad Nobelstiftelse Tänk om Nobelstiftelsen skulle börja dela ut mer pengar än vad förvaltningen av Alfred Nobels arv ger i avkastning. Det skulle innebära att de började ta av kapitalet och därmed urholka underlaget för att generera prispengar. Under några år skulle Nobelprisutdelningen vara extra festlig med stora prissummor, men eftersom avkastningen skulle sjunka skulle man förr eller senare behöva dela ut mindre pengar. Glansen över drottning Victorias prisutdelning skulle inte bli lika stor som den varit över kung Karl XVI Gustafs. Figur 1. Om Nobelstiftelsen tog av kapitalet för att dela ut Nobelpris så skulle priset först växa men sedan krympa, eftersom ett minskat kapital ger mindre avkastning. Ett annat scenario: de extra pengarna delas bara ut till pristagarna i litteratur och fysik, medan de andra får ett lika stort pris som tidigare. Den totala effekten skulle bli densamma, med så småningom mindre möjlighet att dela ut pengar, men det skulle dessutom skapas konflikter mellan olika forskningsområden. Konflikten skulle ställas på sin spets när pengarna börjar tryta. Nobelstiftelsen skulle i båda fallen betraktas som synnerligen obegåvad och många skulle bli väldigt upprörda. Tyvärr finns det likheter med hur vi hanterar jordens resurser idag, med betydligt större konsekvenser. 2 Jorden som ett nobelpris Precis som att Nobelstiftelsen kan dela ut prispengar i all oändlighet så länge de bara använder avkastningen av kapitalet, så kan vi människor använda mycket av jordens resurser utan att det gör någonting jorden klarar av att producera nytt och ta hand om vårt avfall. Då råder det balans mellan jordens produktionsförmåga och hur mycket av jordens resurser som vi förbrukar, se Figur 2. Så här var det på jorden fram till mitten av 1970-talet, att människornas sammanlagda konsumtion av förnybara resurser och fossila bränslen rymdes inom ramen för jordens avkastning. 3

Figur 2. Balans mellan jordens produktionsförmåga och vår resursanvändning. Numera använder vi betydligt mer än avkastningen av jordens produktion. Vi har blivit fler människor på jorden och varje människa förbrukar mer resurser. Då blir det obalans mellan jordens produktionsförmåga och vår resursanvändning. Eftersom vi då måste tära på kapitalet för att försörja oss så minskar jordens produktionsförmåga, till exempel när vi hugger ner regnskog för att göra palmolja eller försurar haven genom för mycket koldioxid i atmosfären. Figur 3. Människornas resursanvändning har ökat och jordens produktionskapacitet har minskat. Det blir obalans mellan hur mycket resurser som används och hur mycket som finns. 4

För att skapa balans igen så skulle vi antingen behöva öka produktionsnivån eller minska vår resursanvändning genom att använda resurserna smartare. Med det avtryck vi gör idag skulle det behövas mer än ett och ett halvt jordklot för att få balans, se Figur 4. Figur 4. Idag använder vi människor på jorden resurser motsvarande produktionen från mer än ett och ett halvt jordklot. Om vi bara skulle använda resurser motsvarande ett jordklot med nuvarande konsumtionsnivå så skulle resurserna ta slut någon gång under året. Den dagen det sker brukar kallas Earth Overshoot Day. År 2015 skedde det den 13 augusti. Datumet har flyttats en vecka framåt på bara två år, se Figur 5. Figur 5. Jordens resurser tog slut den 13 augusti år 2015, om vi bara skulle ha använt det som jorden producerar åt oss under ett år. Den så kallade Earth Overshoot Day kommer tidigare varje år eftersom konsumtionen på jorden ökar. 5

Om alla på jorden skulle använda lika mycket resurser som vi svenskar skulle det behövas mer än tre och ett halvt jordklot, se Figur 6. Vi svenskar ligger på tionde plats på listan över länder med störst resursanvändning per person. Figur 6. Om alla människor på jorden hade lika stort ekologiskt fotavtryck som vi i Sverige så skulle det behövas resurser motsvarande produktionen från mer än tre och ett halvt jordklot. Detta visar dels att vi i Sverige har en väldigt ohållbar nivå på vår användning av jordens resurser och dels att resursanvändningen är ojämnt fördelad mellan olika länder. Precis som i exemplet med att dela ut olika mycket pengar till olika Nobelpris skapar det konflikter. De som har en liten resursanvändning vill höja sin levnadsstandard, men en ökad resursanvändning skulle öka obalansen mellan jordens produktionsförmåga och människornas resursanvändning. Därför måste vi använda resurserna smartare så att de räcker till en bra levnadsstandard för alla. Vi måste också se till att bevara eller öka jordens produktionsförmåga. 3 Ekologiskt fotavtryck Ovanstående resonemang om hur många jordklot vi människor skulle behöva grundar sig på uträkningar om vårt så kallade ekologiska fotavtryck. Det mäts i globala hektar (gha). En hållbar konsumtionsnivå, som innebär att människornas sammanlagda ekologiska fotavtryck motsvarar ett jordklot, är ca 1.7 gha per person, om resurserna på jorden ska fördelas rättvist. Sveriges ekologiska avtryck är ca 6,4 gha per person. Ekologiska fotavtryck är ett sätt att uppskatta hur mycket av planetens kapacitet som behövs för att ta fram allt som vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Det är ett mått på hur stora bio-produktiva ytor som krävs någonstans på jorden för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi 6

och vilka ytor som krävs för att ge plats åt våra byggnader och vägar. Fotavtrycket från vår användning av fossila bränslen räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxidutsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Mer om ekologiska fotavtryck kan läsas på www.wwf.se. Det här sättet att mäta miljöpåverkan skiljer sig från de traditionella miljöredovisningarna, där de utsläpp och den energianvändning som redovisas är det som sker inom det geografiska område som man tittar på, oavsett vem som sen konsumerar det som produceras. Om man mäter på det traditionella sättet så ser det till exempel ut som om Sveriges klimatpåverkan har minskat, medan den istället har ökat om vi räknar in klimatpåverkan för det som vi importerar från andra länder. 4 Helsingborgs ekologiska fotavtryck Om alla på jorden skulle använda lika mycket resurser som invånarna i Helsingborg så skulle det behövas nästan tre jordklot, alltså något mindre än genomsnittet för Sverige men ändå långt ifrån hållbart. Det motsvarar ett ekologiskt fotavtryck på ca 4,9 gha. Figur 7. Om alla på jorden skulle använda lika mycket resurser som invånarna i Helsingborg så skulle det behövas tre jordklot. Den största delen av avtrycket är utsläppen av fossila bränslen, se Figur 8. Det är också den delen som har ökat kraftigt globalt sedan 1970-talet då det rådde balans mellan jordens produktionsförmåga och resursanvändningen. Det ekologiska fotavtrycket delas upp i fyra slutanvändningsområden: Hushåll påverkan förknippad med befolkningens aktiviteter, så som transporter, mat, bostäder, rekreation och shopping Offentlig förvaltning påverkan förknippad med till exempel hälsovård, utbildning, administration, försvar etc. 7

Investeringar investeringar i materiella anläggningstillgångar såsom maskiner, transportutrustning, bostäder och andra byggnader och strukturer Annan slutlig efterfrågan främst utsläpp i samband med internationella godstransporter där transporten betalas separat av köparen av en vara 6 Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg 2015 5 Globalt fotavtryck (gha) 4 3 2 1 0 Fossila bränslen Skogsmark Odlingsmark Fiskevatten Betesmark Bebyggd mark Totalt Typ av bio-produktivt område Hushåll Offentlig förvaltning Investeringar Annan slutlig efterfrågan Figur 8. Ekologiskt fotavtryck för Helsingborg, uppdelat på olika sorters bio-produktiva områden samt olika slutanvändningsområden. Det ekologiska fotavtrycket består dels av en direkt påverkan och dels en indirekt. Den direkta påverkan är den del som sker i samband med konsumtionen, till exempel bilens utsläpp under körning. Den indirekta är den påverkan som har uppstått längs med hela leverantörskedjan ur ett så kallat livscykelperspektiv, till exempel vid tillverkning och transport av bilen till försäljningsstället. Den största delen av det ekologiska fotavtrycket, ca 80 procent för Helsingborg, står den indirekta påverkan för. Den direkta påverkan, det vill säga de kvarvarande 20 procenten, består till 90 procent av utsläpp av fossila bränslen. Hushållens del av det ekologiska fotavtrycket kan delas upp på olika sorters konsumtion, se Figur 10. Den mesta konsumtionen har endast en indirekt påverkan på det ekologiska fotavtrycket. Det beror på att de flesta varor bara har en påverkan när de tillverkas och inte när de används. Påverkan som orsakas av tillverkningen av varorna redovisas som ett indirekt ekologiskt fotavtryck från de färdiga produkterna. 8

Hushållens ekologiska fotavtryck 4 3,5 Globalt fotavtryck (gha) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Fossila bränslen Odlingsmark Skogsmark Fiskevatten Betesmark Bebyggd mark Totalt Typ av bio-produktivt område Direkt påverkan Indirekt påverkan Figur 9. Det totala ekologiska fotavtrycket kan delas upp i direkt och indirekt påverkan. Cirka 80 procent av fotavtrycket för Helsingborg är indirekt påverkan. 1,40 1,20 Hushållens ekologiska fotavtryck per område Globalt fotavtryck (gha) 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Indirekt påverkan Både direkt och indirekt påverkan Direkt påverkan Figur 10. Ekologiskt fotavtryck i Helsingborg från olika sorters konsumtion. De flesta kategorier har för den enskilda kommuninvånaren endast en indirekt påverkan på det ekologiska fotavtrycket. För transporter ingår både direkt och indirekt påverkan. Kategorin Inhemska bränslen och markanvändning mäts endast i direkt påverkan. 9

Störst ekologiskt fotavtryck har kategorin mat, följt av transporter samt energi och vatten. Man talar ofta om att den största miljöpåverkan kommer från biffen, bilen och bostaden. Tillsammans svarar de tre kategorierna för ca tre fjärdedelar av det totala ekologiska fotavtrycket i Helsingborg. Hushållens ekologiska fotavtryck per område Mat och dryck (ej alkohol) 5 2 2 2 1 1 1 0 0 Transporter Energi och vatten Fritid och kultur 34 Möbler och hushållsapparater 12 Inhemska bränslen och markanvändning Diverse varor och service Kläder och skor Hälsa Kommunikation 19 Alkohol, tobak och droger 21 Restauranger och hotell Utbildning Figur 11. Hushållens ekologiska fotavtryck per område, uttryckt i procent. 5 Utveckling med hög livskvalitet Stampat jordgolv och säckväv? Är det tillbaka till förindustriell livsstil vi ska sträva? Nej knappast, utvecklingen går framåt, inte bakåt! I det hållbara samhället mår både människan och naturen bra och livskvaliteten är hög. 5.1 Vad är hög livskvalitet? Vad är då hög livskvalitet? Det är en känsla som är personlig och unik. Den påverkas av hur vi som individer mår, hur vi ser på omvärlden och vilka möjligheter vi har att påverka den. Vi vill känna oss lyckliga. 10

Det finns forskning på det som visar att de tre viktigaste faktorerna för lycka är att ha tillfredsställande relationer med andra människor, få engagera sig i något som man tycker om samt att hjälpa andra. Forskningen visar också att det finns ett samband mellan inkomst och lycka upp till dess att grundläggande behov är tillfredsställda. Efter det så ökar mer pengar inte lyckan särskilt mycket, men det finns tydliga samband mellan lycka och att lägga mycket pengar på upplevelser, mat och välgörenhet. Människor som är materialistiska och fixerade vid pengar är ofta mindre lyckliga än de som värderar pengar och ägodelar mindre. Vissa samband mellan konsumtion och lycka försvagas när man korrigerar för t.ex. arbetslöshet, civilstatus och fysisk aktivitet. De flesta av oss tror att saker som inkomst, status och konsumtionsvaror har större lyckoeffekter än vad de faktiskt har. Vi strävar ofta mot sådant som inte har så hög sannolikhet att göra oss lyckliga, till exempel att tjäna mycket pengar, och förbiser saker som skulle göra oss lyckliga, till exempel att tillbringa tid tillsammans med nära och kära. 5.2 Livskvalitet i Helsingborg I Helsingborgs stad pågår för närvarande ett arbete med ett livskvalitetsprogram. Där har kommunen anslutit sig till WHO:s definition av lycka: Livskvalitet omfattar individens uppfattning om sin situation i tillvaron utifrån den kultur och det värdesammanhang som hon befinner sig i och i relation till personliga mål, förväntningar, normer och intressen. Det är ett vitt begrepp som påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende, sociala förhållanden och relationer till betydelsefulla händelser i livsmiljön Fem viljeinriktningar definierar de utvecklingsvägar som kommunen vill sträva efter för att nå hög livskvalitet för kommuninvånarna: 1. Vi vill ha ett varmt välkomnande 2. Vi vill ha allas delaktighet 3. Vi vill ha livslång aktivitet 4. Vi vill ha kunskap om värdefulla samband 5. Vi vill ha ett långsiktigt ansvarstagande Med programmet lyfter kommunen arbetet för en hållbar utveckling till en ny nivå, genom att fokusera på vad som ger förutsättningar för livskvalitet. Programmet utgår ifrån miljö och folkhälsa. Rent vatten och ren luft är en så självklar del av en hög livskvalitet att vi ibland glömmer bort att uppskatta det. Den kanske viktigaste anledningen att sträva efter en låg miljöpåverkan är för att det ger oss och efterkommande generationer en hög livskvalitet. Livskvalitetsprogrammet förväntas bli antaget under 2016. 6 Vägen till det hållbara samhället Fyra scenarier har tagits fram för att visa på olika utvecklingsvägar för Helsingborg. De har döpts till Nollsummespel, Scenario A, Scenario B och Hållbart. 11

För Scenario A och B har gjorts antaganden för hur det ekologiska avtrycket från olika kategorier förändras fram till år 2050. De bygger framför allt på scenarier i rapporterna 2050 Ett koldioxidneutralt Sverige (Färdplan 2050) och Hållbara konsumtionsmönster, båda från Naturvårdsverket. För samtliga fyra scenarier är slutåret satt till 2050. Det ekologiska avtrycket har delats upp i fyra kategorier med olika antaganden: Energi och vatten, Transporter, Mat samt Övrig konsumtion. I övrig konsumtion ingår exempelvis fritidsaktiviteter, kläder, möbler, datorer, telefoner m.m., men även Offentlig förvaltning, Investeringar samt Annan slutlig efterfrågan som beskrivs i kapitel 4. Scenarierna beskriv i Figur 12 samt under respektive rubrik nedan. 6 Scenarier för det ekologiska fotavtrycket i Helsingborgs stad Globalt hektar (gha) per person 5 4 3 2 1 0 2005 2015 2025 2035 2045 Nollsummespel Scenario A Scenario B Hållbart Figur 12. Olika utvecklingsvägar för det ekologiska fotavtrycket i Helsingborg fram till år 2050. Heldragen linje visar den utveckling som har varit 2005-2015. I de olika scenarierna används resonemang kring begreppen Konsumtionsvolym, Konsumtionens sammansättning och Produktionens eko-effektivitet. Nivån på det totala ekologiska fotavtrycket per person beror på dels hur mycket pengar Helsingborgarna konsumerar för, konsumtionsvolym, och hur stort det ekologiska fotavtrycket är per krona, det vill säga utsläppsintensitet. Utsläppsintensiteten baseras på två faktorer: 1. Sammansättningen i den totala konsumtionen, det vill säga de val vi som konsumenter gör, bland annat fördelningen mellan varor och tjänster. 2. Eko-effektiviteten i produktionen inom varje varugrupp, det vill säga ekologiskt fotavtryck per konsumerad vara eller tjänst. 12

Figur 13 visar hur en del av det ekologiska fotavtrycket, utsläppen av växthusgaser, påverkades av förändringar i konsumtionsvolym, konsumtionens sammansättning och produktionens eko-effektivitet under åren 1993-2008. Utsläppen ökade på grund av en ökad konsumtionsvolym, men de minskade samtidigt lika mycket på grund av konsumtionens sammansättning och eko-effektiviteten i de varor och tjänster som konsumerades. På samma sätt påverkas hela det ekologiska fotavtrycket per person av dessa tre faktorer. Figur 13. Illustration över hur konsumtionsvolymen, konsumtionens sammansättning och produktionens eko-effektivitet påverkade växthusgasutsläppen per person i Sverige mellan 1993-2008 (Naturvårdsverket 2015). Att växthusgasutsläppen från konsumtionens sammansättning har minskat beror huvudsakligen på att den andel av hushållens utgifter som består av direkt energianvändning (exempelvis bensin, diesel, gas, pellets, el, fjärrvärme) har minskat. 6.1 Nollsummespel I scenariot Nollsummespel sker det en fortsatt eko-effektivisering och en viss fortsatt energiomställning, det vill säga övergång till förnybara energikällor. Samtidigt fortsätter konsumtionsvolymen att öka, vilket gör att det ekologiska fotavtrycket håller sig på en konstant nivå av 4,9 gha per person, eller knappt tre jordklot. Situationen är densamma som illustreras i Figur 13. Vi kan konstatera att det ekologiska fotavtrycket har minskat de senaste åren i Helsingborg, se heldragen linje i Figur 12. Det beror framför allt på energiomställning, energieffektivisering samt en ökad eko-effektivitet i de varor vi konsumerar. En del av minskningen har ätits upp av en ökad konsumtionsvolym. Det finns dock en risk för att minskningen av fotavtrycket stannar av. De lättast genomförda åtgärderna för energiomställning har redan genomförts. Statistiken för klimatpåverkande utsläpp i Helsingborg visar att minskningen har planat ut, se Figur 14. 13

Figur 14. Växthusgasutsläpp i Helsingborg under åren 2005-2013. 6.2 Scenario A Scenario A innebär en fortsatt ökning av konsumtionsvolymen, motsvarande en ökning av växthusgasutsläppen för den övriga konsumtionen (ej energi, vatten, transporter och mat) med 1,8 procent per år. Det är samma ökning av klimatpåverkan som den genomsnittliga konsumtionsökningen gav åren 1993-2008. Samtidigt fortsätter eko-effektiviseringen av produktionen, vilket minskar utsläppen med 2,8 procent per år. Scenariot utgår från konsumtionens sammansättning är densamma som idag. Detta ger totalt sett en minskning av utsläppen för kategorin Övrig konsumtion med 1 procent per år, totalt 30 procent från 2015 till 2050. Figur 15. Sammanlagd effekt av Konsumtionsvolym, Produktionens eko-effektivitet och Konsumtionens sammansättning i Scenario A, för kategorin Övrig konsumtion. Den streckade linjen anger nivån för ett nollsummespel, där ökade utsläpp tar ut minskade utsläpp så att summan blir oförändrad. 14

I övrig konsumtion ingår som tidigare nämnts exempelvis fritidsaktiviteter, kläder, möbler, datorer, telefoner m.m., men även Offentlig förvaltning, Investeringar samt Annan slutlig efterfrågan som beskrivs i kapitel 4. För kategorierna Energi och vatten, Transporter samt Mat har gjorts särskilda antaganden, eftersom de är en så stor del av det ekologiska fotavtrycket. Antagandena bygger på följande förändringar fram till 2050: Energiomställningen fortsätter och är i princip helt genomförd både för bostads- och personbilssektorn. Energianvändningen i bostadssektorn effektiviseras med 50 procent och för personbilar med 70 procent. Vi flyger lika mycket som idag men en ökad effektivitet per flygning gör att utsläppen minskar med 37 procent. Nöt- och lammköttskonsumtionen minskar med 60 procent medan konsumtionen av kyckling och fläsk ökar med 40 procent. Eko-effektiviteten i matproduktionen ökar med 15 procent och matsvinnet minskar med 10 procent. Den del av fotavtrycket som inte härrör från hushållen (Offentlig förvaltning, Investeringar samt Annan slutlig efterfrågan) antas minska med 30 procent. Sammanfattningsvis bygger Scenario A på följande förändringar av det ekologiska fotavtrycket: Kategori Minskning per år (procent) Total minskning till 2050 (procent) Energi och vatten 3,4 70 Transporter 2,7 62 Mat 0,47 15 (15,3) Övrig konsumtion* 1 30 Totalt 1,3 36 *All övrig konsumtion inklusive offentlig förvaltning, investeringar m.m. 6.3 Scenario B I Scenario B ändrar vi konsumtionens sammansättning för den övriga konsumtionen, vilket minskar utsläppen av växthusgaser per person med 1,8 procent, medan eko-effektiviteten ökar lika mycket som i Scenario A. Konsumtionsvolymen ökar med 1,8 procent, precis som i Scenario A. Det ger en sammanlagd minskning av utsläppen för kategorin Övrig konsumtion med 2,8 procent per år, totalt 63 procent under åren 2015-2050, se Figur 16. 15

Figur 16. Sammanlagd effekt av Konsumtionsvolym, Produktionens eko-effektivitet och Konsumtionens sammansättning i Scenario B, för kategorin Övrig konsumtion. Den streckade linjen anger nivån för ett nollsummespel, där ökade utsläpp tar ut minskade utsläpp så att summan blir oförändrad. För mat gäller samma minskning av nöt- och lammköttskonsumtionen som i A men ingen ökning av konsumtionen av kyckling och fläskkött. Det ger endast utslag på decimalnivå i våra beräkningar. För specialområdena Energi & vatten samt Transporter gäller samma antaganden som i scenario A. Sammanfattningsvis bygger Scenario B på följande förändringar av det ekologiska fotavtrycket: Kategori Minskning per år (procent) Total minskning till 2050 (procent) Energi och vatten 3,4 70 Transporter 2,7 62 Mat 0,48 15 (15,2) Övrig konsumtion* 2,8 63 Totalt 2,0 52 *All övrig konsumtion inklusive offentlig förvaltning, investeringar m.m. 6.4 Hållbart I det hållbara scenariot har vi utgått ifrån hur stort ekologiskt fotavtryck som anses vara hållbart, det vill säga 1,7 gha. Antaganden kring vad som måste ske i samhället kring konsumtionsmönster etc. för att nå dit har inte gjorts. Se dock under Diskussion nedan. Det hållbara scenariot innebär en minskning med totalt 65 procent av dagens ekologiska fotavtryck, eller ca 3 procent per år. 16

6.5 Diskussion Både Scenario A och B innebär stora insatser för att minska det ekologiska avtrycket. De innebär bland annat satsningar både på energiomställning och på energieffektivisering, bara det ena eller andra räcker inte. Jämfört med det hållbara scenariot så räcker varken Scenario A eller B. 6.5.1 Konsumtionens sammansättning och ekonomisk tillväxt I Scenario B har, till skillnad från i A, konsumtionens sammansättning förändrats på ett sätt som minskar det ekologiska fotavtrycket. Det skulle till exempel kunna handla om konsumtion av upplevelser med låg miljöpåverkan och att köpa prylar av god kvalitet som håller längre. Observera att den ekonomiska tillväxten (konsumtionsvolymen) är densamma i alla scenarier, utom det hållbara där inga antaganden kring det har gjorts. Ekonomisk tillväxt mäts i kronor och kan mycket väl fortsätta att öka, om miljöpåverkan per krona minskar mer helst betydligt mer än tillväxten ökar. Vi kan till exempel lägga lika mycket pengar på en kvalitetströja med miljösmart produktion som på två tröjor av sämre kvalitet som håller hälften så länge. Vi kan välja att ge lantbrukarna bättre betalt för sin mjölk. Vi kan köpa mer ekologisk mat. Vi kan leasa våra verktyg och på så sätt ge incitament till att producera verktyg med bra kvalitet som håller länge. 6.5.2 Vägen till hållbarhet I Färdplan 2050 konstateras att det krävs stora inhemska utsläppsminskningar, men för att nå ett fossilbränslefritt Sverige år 2050 behöver Sverige också öka nettoupptaget av koldioxid från skog och mark samt arbeta med utsläppsminskningar i andra länder, så kallade kompensationsåtgärder. Utsläppen av växthusgaser utgör nästan 60 procent av Helsingborgs ekologiska fotavtryck, så resonemanget är direkt överfört till hur det ekologiska fotavtrycket för kommunen ska nå en hållbar nivå. Utöver att arbeta med att minska miljöpåverkan kan kommunen dels försöka bidra till att skogens och markens produktiva förmåga ökar och dels arbeta med till exempel klimatkompensation för de utsläpp som återstår. Man kan också diskutera om en något lägre ekonomisk tillväxt kan vara godtagbar om det ger ett lägre ekologiskt fotavtryck. Sett över ett längre tidsperspektiv ger ett lägre ekologiskt fotavtryck förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt, jämför resonemanget om Nobelpriset i kapitel 1. Om produktionens eko-effektivitet dessutom ökar och vi konsumerar smart så kan vi komma ner till ett hållbart ekologiskt fotavtryck. Se exempel i Figur 17 på vad det skulle kunna innebära för kategorin Övrig konsumtion, där övriga kategorier är de samma som i Scenario A och B. 17

Figur 17. Ett hållbart scenario, där kategorin Övrig konsumtion har minskat sitt ekologiska fotavtryck med totalt 6 procent per år. Den streckade linjen anger nivån för ett nollsummespel, där ökade utsläpp tar ut minskade utsläpp så att summan blir oförändrad. 6.5.3 Matens ekologiska fotavtryck Mat är en komplex fråga vad gäller ekologiskt fotavtryck. Man kan till exempel fråga sig om alla sorters bio-produktiva områden (jämför Figur 9) ska vara lika mycket värda i summeringen av det totala fotavtrycket. Fisk och skaldjur ger till exempel ett nästan lika stort avtryck som bröd och gryn, men fisk och skaldjur konkurrerar inte med andra aktiviteter om fiskevattnen. Bröd och gryn konkurrerar om åkermarken med annan mattillverkning, trädgårdsodling samt tillverkning av material och energiråvaror. I Scenario A och B får åtgärder för att öka eko-effektiviteten och minska matsvinnet störst effekt vad gäller att minska det ekologiska fotavtrycket från mat. I klimatdebatten talas ofta om att vår konsumtion av framför allt nötkött måste minska. Nötkött har nästan 20 gånger mer klimatpåverkan per kilogram än kycklingkött och över 400 gånger mer klimatpåverkan än potatis och rotfrukter. Ändå får en minskad nötköttskonsumtion med 60 procent, som i Scenario A och B, inte något större genomslag i det totala ekologiska avtrycket. Det beror på att klimatpåverkan från kött endast är en liten del av det totala ekologiska fotavtrycket från mat. Att öka fläsk- och kycklingköttkonsumtionen med 40 procent, som i Scenario A, visar sig endast på decimalnivå i våra beräkningar, när man tittar på hela det ekologiska fotavtrycket från vår matkonsumtion, jämfört med att inte göra det som i Scenario B. Det beror på att det är ytor för att producera mat det handlar om och totalt sett går det ändå åt mycket mer yta för att producera den stråsäd och de rotoch grönsaker som vi äter, eftersom vi konsumerar mest mängder av det. 18

Beräkningar som bland annat Naturvårdsverket har gjort indikerar en större minskning av klimatpåverkan vid minskad köttkonsumtion än vad våra beräkningar visar. 6.5.4 Jämförelse med Helsingborgs energistrategi I Helsingborgs energistrategi finns följande mål fram till 2035: Energianvändningen från sektorerna industri, service och transporter har minskat med minst 30 % I både Scenario A och i Scenario B minskas energianvändningen i transportsektorn med 70 procent till 2050, vilket motsvarar 50 procent till 2035 om minskningen sker lika mycket varje år. Den ambitionsnivå för energianvändningen i transportsektorn som finns i energistrategin behöver alltså höjas. Övriga mål i energistrategin har varit svåra att jämföra numerärt med scenarierna i den här studien, men målen om utfasning av fossila bränslen ligger väl i linje med den utveckling om energiomställning som ingår i scenarierna. 7 Beräkning av det ekologiska fotavtrycket Det ekologiska fotavtrycket har beräknats med hjälp av verktyget REAP, ett beräkningsprogram som är utvecklat av Stockholm Environment Institute. Programmet beräknar den miljöpåverkan som hänger samman med att skapa och tillhandahålla en vara eller tjänst till konsumenten, hela vägen genom distributionskedjan och för ett antal miljöindikatorer. Miljöpåverkan från de varor som importeras till Sverige inkluderas, medan miljöpåverkan från de varor som exporteras exkluderas. REAP kan användas för att studera vår konsumtions påverkan på ett antal olika miljöindikatorer: koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), flourerade växthusgaser (f-gaser) samt växthusgaser totalt och ekologiskt fotavtryck. Med konsumtion avses alla de produkter och tjänster som vi människor utnyttjar, som offentliga tjänster, transporter, boende, livsmedel och övriga varor och tjänster. Ingen av de indikatorer som används i konsumtionsbaserad redovisning (inklusive REAP), ger en heltäckande bild av vår konsumtions totala miljöpåverkan. Klimatfotavtryck och ekologiskt fotavtryck är emellertid de mest etablerade metoder som finns tillgängliga och de kan utgöra ett viktigt komplement till bredare analyser. Det är viktigt att vara medveten om att klimatfotavtrycket till exempel inte speglar påverkan på biodiversitet, markanvändning eller våra vattenresurser. Det ekologiska fotavtrycket å sin sida, speglar till exempel endast upptag av koldioxid och inte andra växthusgaser som till exempel metan eller lustgas. Påverkan från jordbruket speglas dock i det ekologiska fotavtrycket delvis genom indikatorerna betesmark och odlingsmark som ingår i det ekologiska fotavtrycket. 7.1 Uppdatering till 2015 De värden som finns inlagda i REAP är från 2004 i de flesta fall. Siffrorna har uppdaterats för att få en mer rätt bild av nuläget. Utgångspunkten för det har framför allt varit statistik från Naturvårdsverket över utsläpp av växthusgaser från 19

svensk konsumtion. Eftersom det är framför allt klimatdelen av det ekologiska fotavtrycket som ökar så har förändringen av växthusgasutsläpp antagits motsvara förändringen av det ekologiska fotavtrycket. För energianvändningen i bostäder har statistik från SCB för Helsingborg använts. Följande faktorer har använts för att beräkna förändringen mellan 2004 och 2015: Efterfrågan på transporter har minskat med 6 procent Transporternas effektivitet har ökat med 10 procent Ökad fyllnadsgrad för olika transportmedel med 10 procent Minskat fotavtryck från mat med 2 procent Fotavtrycket från övrig konsumtion har ökat med 9 procent Användningen av energi har förändrats enligt följande: o Elektricitet minskning med 1 procent o Flytande bränslen minskning med 94 procent o Fasta bränslen ökning med 86 procent o Fjärrvärme ökning med 10 procent 20

8 Referenser Aronson et. al (2010). Social Psychology Göteborgs universitet (2012). Konsumtionsrapporten 2012 Göteborgs universitet (2014). Konsumtionsrapporten 2014 Helsingborgs stad (2015). Helsingborgs livskvalitetsprogram, remissversion. Naturvårdsverket (2013). 2050 Ett koldioxidneutralt Sverige Naturvårdsverket (2015a). Hållbara konsumtionsmönster Naturvårdsverket (2015b). http://www.naturvardsverket.se/sa-marmiljon/statistik-a-o/vaxthusgaser-utslapp-per-konsumtionsomrade-sverige/ Hämtat i september 2015. Stockholm Environment Institute (2012). Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Fotavtrycksberäkningar med REAP Sverige. Stockholm Environment Institute (2012). Resourses and Energy Analysis Programme (REAP). Användarmanual. WWF (2015). http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697- ekologiska-fotavtryck 21