Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän

Relevanta dokument
Privat sektor, arbetare

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige

Bristindex inom datayrken

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

Sydsverige (Blekinge och Skåne län) Norra Mellansverige (Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län)

Statistikinfo 2011:13

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Bristindex inom datayrken

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare ES/FRS

Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2008

Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke och kön år 2013 Källa: SCB Lönestrukturstatistiken (LSS)

Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke år 2006 År 2006 Antal Grundlön Månadslön

Genomsnittlig grund- och månadslön efter yrke år 2005 År 2005 Yrke Antal Grundlön Månadslön

Antal av Radetiketter Dossienr

Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2010

Bristindex inom datayrken

Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009

Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2009

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn

The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Sven Wimnell : SSYK 96. STANDARD FÖR SVENSK YRKESKLASSIFICERING. Yrken inplacerade i SWklassifikationssystem.

Bristindex inom datayrken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

The occupational structure in Sweden 2008 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum Korta analyser 2015:1

Migrationsverkets författningssamling

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Migrationsverkets författningssamling

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl Försäljare, detaljhandel,

Sveriges Byggindustrier

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Jämförelse mellan yrkesregisterversion 2007 och 2008 med tonvikt på klassificeringssystemet AID

Arbetsmarknaden och framåt

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

The occupational structure in Sweden 2007 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2005 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

PM Dok.bet. PID

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013

Sjukfrånvaroutvecklingen per yrke Sammanfattande intryck

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Yrken i Västra Götaland

Sjukskrivning i olika yrken

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Susanne Gullberg Brännström, SCB, tfn , Mariette Thell, SCB, tfn ,

Aktuellt från Sveriges Kommuner och Landsting

Så har yrke kopplats till avtal i privat sektor

Fakta om löner i våra medlemsföretag

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

Näringslivets yrkesklassificering NYK 2004 Statistik Juli, Arbetare

nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar

ISSP MORAL, VÄRDERINGAR OCH RELIGION II SSD Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

LÖNEKARRIÄRBAROMETER 2013 Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

Tabell 0002 Alla branscher, Stockholm

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Arbetsmarknadens lönestruktur

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Förvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet

AKU:s yrkesredovisning övergår till SSYK 2012 från SSYK 96

Totalt varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

Västra Götalands län. Peter Stenebjer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Vem kan jobba till 67?

Näringslivets yrkesklassificering NYK 2004 Statistik Juni, Medarbetare

Låt lönerna bli lönsamma

ISSP ÅSIKTER OM OJÄMLIKHET I SVERIGE II SSD Primärforskare Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors

Fördelning av sysselsatta mellan mans- och kvinnodominerade yrkesgrupper i slutet av år Kvinnor % Män % Samtliga %

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Örebro län Örebro län_jobbmöjligheter_2014.indd :37:42

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden

KFS Lönestatistik Tabell 0001 Alla branscher, hela landet

Transkript:

AM 33 SM 1501 Yrkesregistret med yrkesstatistik 2013 Yrkesstrukturen I Sverige The Swedish Occupational Register with statistics 2013 I korta drag Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Det vanligaste yrket i riket 2013 var Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. på andra plats kom Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Av totalt 4 174 800 anställda i åldern 16-64 år var 15 procent utrikesfödda. Det var lika stor andel kvinnor som män. Det vanligaste yrket för anställda utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. där 36 600 individer var utrikesfödda av totalt 154 700 i yrket. Inom yrkena Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl, Hotell- och kontorsstädare m.fl, Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. fanns knappt en femtedel av alla anställda utrikesfödda. Läkare var den yrkeskår som totalt sett hade den jämnaste könsfördelningen både bland utrikesfödda och inrikesfödda. Det var ett yrke som hade relativt stor representation av utrikesfödda. en utrikesfödda i yrket var 33 procent oavsett kön. Bland kvinnor som var Läkare var 15 procent födda i länder inom EU 27 (exkl. Norden) vilket kan jämföras med den totala andelen anställda kvinnor på arbetsmarknaden som var födda inom EU 27 (exkl. Norden) som var 2,6 procent. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän Det var jämn fördelning mellan arbetare och tjänstemän i riket 2013, 48 procent vardera, 4 procent gick inte att klassificera. För anställda kvinnor 16-64 år var fördelningen 45 procent arbetare och 52 procent tjänstemän. Motsvarande fördelning för män var 52 procent arbetare och 43 procent tjänstemän. Rodrigo Espinoza, SCB, tfn 019-17 63 33, rodrigo.espinoza@scb.se Susanne Gullberg Brännström, SCB, tfn 019-17 61 66, susanne.gullbergbrannstrom @scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-2894 Serie AM Arbetsmarknad. Utkom den 12 februari 2015. URN:NBN:SE:SCB-2015-AM33SM1501_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

SCB 2 AM 33 SM 1501 Innehåll Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 1 Statistiken med kommentarer 3 Yrkesstrukturen i riket 2013 3 En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier 3 Könssammansättningen inom olika yrken 5 Kvinnornas yrken 5 Männens yrken 5 Yrkesfördelningen för inrikes- och utrikesfödda 6 Jämn könsfördelning bland läkare 6 Yrkesfördelningen för utrikesfödda kvinnor och män 6 Arbetare och tjänstemän 8 Jämn fördelning bland arbetare och tjänstemän i riket 8 Regionala skillnader 8 Yrkesstrukturen för egna företagare 10 Frisörer, hudterapeuter m.fl. det vanligaste yrket 10 Vanligaste yrken för inrikes- och utrikesfödda egna företagare 11 Könsfördelning bland chefer 13 Ojämn könsfördelning i nästan alla sektorer 13 Kvinnor var Personalchefer, män Försäljnings- och marknadschefer 13 Kvinnor var chefer för verksamheter i offentlig förvaltning, män för verksamheter i näringslivet 14 Obalanserad könsfördelning bland chefer jämfört med anställda i nästan alla branscher 15 Tabeller 16 1. Anställda 16-64 år efter yrke, kön och medelålder, 2013 16 2. Anställda 16-64 år inom varje läns vanligaste yrken fördelade på kön, 2013 23 Fakta om statistiken 27 Detta omfattar statistiken 27 Definitioner och förklaringar 28 Så görs statistiken 28 Statistikens tillförlitlighet 29 Bra att veta 30 Ny yrkesnomenklatur från årgång 2014 30 Annan statistik 30 In English 31 Summary 31 List of tables 31 List of terms 31

SCB 3 AM 33 SM 1501 Statistiken med kommentarer Yrkesstrukturen i riket 2013 En tredjedel av de anställda arbetade inom yrkesområden som kräver högskolestudier Tabell 1 visar yrkesstrukturen 2013 efter yrkesområde, enligt Svensk yrkesnomenklatur (SSYK96) på ensiffernivå. Det största yrkesområdet för anställda, 16-64 år, var Service-, omsorgs- och försäljningsarbete. En femtedel av de anställda arbetade inom yrkesområdet. Yrkesområdet omfattar yrken (SSYK96 fyrsiffernivå) som Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl., Hovmästare, servitörer och bartenders och Butikskassörer. Det andra och tredje största yrkesområdet var Arbete som kräver kortare högskoleutbildning samt Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Båda områdena omfattar yrken som kräver högskolekompetens, till exempel läkare, sjuksköterskor och ingenjörer. Totalt arbetade drygt var tredje anställd (37 procent) inom dessa två områden. De två minsta yrkesområdena var Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt Militärt arbete. Tabell 1. Antal anställda 16-64 år efter yrkesområde i riket, 2013 Yrkesområde 1 Totalt Antal kvinnor Antal män Ledningsarbete 249 400 89 100 160 300 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 757 800 404 900 352 900 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 794 600 427 200 367 400 Kontors- och kundservicearbete 314 900 207 900 107 000 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 840 600 625 200 215 400 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 34 600 9 800 24 800 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 367 300 19 600 347 600 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 371 300 58 200 313 100 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 247 500 130 300 117 200 Militärt arbete 15 400 1 100 14 300 Uppgift saknas 181 500 74 500 107 000 Totalt 4 174 800 2 047 700 2 127 100 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på ensiffernivå. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal. Diagram 1 visar yrkesstrukturen efter yrke (SSYK96 fyrsiffernivå) för de 30 vanligaste yrkena i riket 2013. Totalt fanns det 1 939 500 anställda inom dessa yrken, 60 procent utgjordes av kvinnor. Bland yrkena fanns Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. och Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. samt Barnskötare m.fl. Dessa yrkesgrupper var klart kvinnodominerade med 93 procent kvinnor och 7 procent män, respektive 80 procent kvinnor och 20 procent män. Bland Barnskötare m.fl. var det 85 procent kvinnor och 15 procent män. Största yrket med mansdominans bland de 30 vanligaste yrkena var Företagssäljare med 71 procent män och 29 procent kvinnor. Yrket med jämnast könsfördelning var Läkare där fördelningen var 50 procent kvinnor och 50 procent män. Definitionen av jämn könsfördelning är att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 till 60 procent. Sett ur den aspekten hade även yrkena Kockar och kokerskor samt Universitets och högskolelärare jämn könsfördelning av de 30 vanligaste yrkena i riket.

SCB 4 AM 33 SM 1501 Diagram 1. De 30 vanligaste yrkena i riket för anställda 16-64 år, 2013 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl. Företagssäljare Förskollärare och fritidspedagoger Antal kvinnor: 1 169 684 Antal män: 769 808 Övrig kontorspersonal kvinnor: 60 % män: 40 % Systemerare och programmerare Grundskollärare Försäljare, dagligvaror Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Skötare och vårdare Lastbils- och långtradarförare Lagerassistenter m.fl. Administratörer i offentlig förvaltning Administrativa assistenter Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenter Övriga sjuksköterskor Datatekniker Fastighetsskötare Kockar och kokerskor Läkare Universitets- och högskollärare Verktygsmaskinoperatörer Övriga servicearbetare Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Övriga maskinoperatörer och montörer Socialsekreterare och kuratorer Totalt Kvinnor Män

SCB 5 AM 33 SM 1501 Könssammansättningen inom olika yrken Kvinnornas yrken Det vanligaste yrket bland kvinnor 2013 var Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Det var också det yrket med näst minst andel män, 7 procent. Det yrke med störst andel män bland de vanligaste yrkena för kvinnor var Företagssäljare och Försäljare, fackhandel där det fanns 71 respektive 38 procent män. Tabell 2. De 20 vanligaste yrkena för anställda kvinnor 16-64 år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 162 800 13 100 93 7 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 123 400 31 300 80 20 Barnskötare m.fl. 83 100 14 300 85 15 Förskollärare och fritidspedagoger 81 700 7 400 92 8 Försäljare, fackhandel 65 200 39 600 62 38 Grundskollärare 62 600 17 200 78 22 Övrig kontorspersonal 62 300 21 200 75 25 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 54 600 16 500 77 23 Försäljare, dagligvaror 50 200 24 200 67 33 Skötare och vårdare 49 200 17 900 73 27 Köks- och restaurangbiträden 46 200 21 500 68 32 Bokförings- och redovisningsassistenter 42 400 5 100 89 11 Övriga sjuksköterskor 42 100 4 500 90 10 Administrativa assistenter 37 500 10 800 78 22 Administratörer i offentlig förvaltning 33 000 18 800 64 36 Företagssäljare 28 100 68 100 29 71 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 25 200 1 000 96 4 Socialsekreterare och kuratorer 24 100 4 400 85 15 Redovisningsekonomer m.fl. 19 800 5 100 79 21 Receptionister m.fl. 19 600 4 400 82 18 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Männens yrken För män var det vanligaste yrket Företagssäljare. De mest mansdominerade yrkena av de 20 vanligaste yrkena för män fanns bland Installationselektriker, Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. samt Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer. Inom dessa yrken fanns det 1 till 2 procent anställda kvinnor. Yrket med störst andel kvinnor bland de vanligaste yrkena för män var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. och Övrig kontorspersonal, där det fanns 80 respektive 75 procent kvinnor. Tabell 3. De 20 vanligaste yrkena för anställda män 16-64 år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Företagssäljare 68 100 28 100 71 29 Systemerare och programmerare 64 300 16 000 80 20 Lastbils- och långtradarförare 53 800 2 900 95 5 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 47 500 600 99 1 Lagerassistenter m.fl. 43 800 11 500 79 21 Försäljare, fackhandel 39 600 65 200 38 62 Fastighetsskötare 33 300 4 400 88 12 Datatekniker 32 900 8 700 79 21 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 31 300 123 400 20 80 Verktygsmaskinoperatörer 31 000 3 700 89 11 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 29 800 500 98 2 Installationselektriker 26 400 400 99 1 Maskiningenjörer och maskintekniker 24 900 3 500 88 12 Försäljare, dagligvaror 24 200 50 200 33 67 Övriga maskinoperatörer och montörer 23 000 7 300 76 24 Övriga ingenjörer och tekniker 22 800 5 500 81 19 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 22 400 3 800 85 15 Köks- och restaurangbiträden 21 500 46 200 32 68 Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 21 400 600 97 3 Övrig kontorspersonal 21 200 62 300 25 75 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå.

SCB 6 AM 33 SM 1501 Yrkesfördelningen för inrikes- och utrikesfödda Jämn könsfördelning bland läkare Tabell 4a visar de 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda. Totalt fanns ca 556 000 anställda utrikesfödda, 16-64 år med yrkesuppgift, vilket motsvarar 14 procent av de anställda med yrkesuppgift. De vanligaste yrkena bland utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. följt av Hotell- och kontorsstädare m.fl. och Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Dessa yrken var klart kvinnodominerade bland utrikesfödda med 74 procent respektive 69 och 89 procent kvinnor. Av de 15 vanligaste yrkena bland utrikesfödda var det störst mansdominans bland, Buss- och spårvagnsförare m.fl, med 93 procent män. Läkare samt Köks- och restaurangbiträden var de yrken som hade den jämnaste könsfördelningen av de 15 vanligaste yrkena bland utrikesfödda, med 50 procent kvinnor och 50 procent män, respektive 49 och 51 procent. Tabell 4a. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda, 2013 Yrke 1 Totalt Antal Inrikes födda Antal Utrikes födda Antal Utrikes födda kvinnor Antal Utrikes födda män Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 154 700 118 100 36 600 27 300 9 400 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 71 100 36 500 34 700 23 900 10 800 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 176 000 142 300 33 700 30 000 3 600 Köks- och restaurangbiträden 67 700 47 100 20 600 10 100 10 500 Barnskötare m.fl. 97 300 81 300 16 000 13 700 2 300 Läkare 36 800 24 800 12 000 6 000 6 000 Kockar och kokerskor 37 200 26 400 10 800 3 900 6 900 Universitets- och högskollärare 35 600 25 100 10 500 4 400 6 200 Grundskollärare 79 800 69 900 9 900 7 100 2 700 Lagerassistenter m.fl. 55 400 45 700 9 700 1 600 8 100 Försäljare, fackhandel 104 700 95 100 9 600 5 900 3 700 Systemerare och programmerare 80 300 70 900 9 400 2 300 7 200 Buss- och spårvagnsförare 24 000 14 900 9 100 600 8 500 Skötare och vårdare 67 100 58 400 8 700 5 500 3 200 Övriga servicearbetare 30 300 21 800 8 500 3 500 5 000 Totalt 2 3 981 200 3 425 200 556 000 277 200 278 700 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal. Hotell- och kontorsstädare m.fl. är exempel på ett yrke som hade en annan könsfördelning bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. en kvinnor var 69 procent bland de utrikesfödda i yrket. För inrikesfödda i yrket var andelen kvinnor 84 procent. Yrkesfördelningen för utrikesfödda kvinnor och män Tabell 4b och 4c visar de 15 vanligaste yrkena för utrikesfödda män och kvinnor fördelade på födelseregion. Det vanligaste yrket bland utrikesfödda män var Hotell- och kontorsstädare m.fl. där 65 procent av männen var utrikesfödda. Av dessa var 56 procent födda utanför EU27 och Norden.

SCB 7 AM 33 SM 1501 Tabell 4b. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda män, 2013 Yrke 1 Antal män totalt Inrikes födda födda i Norden exkl Sverige födda i EU27 exkl Norden födda utanför EU27 och Norden Hotell- och kontorsstädare m.fl. 16 500 34,5 1,3 7,9 56,4 Köks- och restaurangbiträden 21 500 51,1 0,7 3,2 45,0 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 31 300 70,2 1,3 2,6 25,9 Buss- och spårvagnsförare 20 400 58,4 2,5 3,2 35,9 Lagerassistenter m.fl. 43 800 81,5 1,7 2,2 14,6 Systemerare och programmerare 64 300 88,9 1,5 3,0 6,7 Kockar och kokerskor 18 000 61,7 1,1 5,5 31,7 Universitets- och högskollärare 19 600 68,5 2,3 11,3 17,8 Läkare 18 300 67,1 3,6 13,2 16,1 Bil- och taxiförare 16 000 67,5 1,9 2,7 27,9 Verktygsmaskinoperatörer 31 000 83,1 2,7 2,2 11,9 Övriga servicearbetare 18 500 73,2 2,4 2,3 22,1 Lastbils- och långtradarförare 53 800 91,3 2,2 2,0 4,5 Företagssäljare 68 100 93,2 1,8 1,6 3,4 Övriga maskinoperatörer och montörer 23 000 81,7 2,4 2,2 13,7 Totalt 2 2 011 800 86,1 1,8 2,7 9,4 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. var det vanligast yrket bland utrikesfödda kvinnor. I yrket var 18 procent av kvinnorna utrikesfödda. Läkare var en yrkeskår som totalt sett hade en jämn könsfördelning både bland utrikesfödda och inrikesfödda. Det var ett yrke som hade relativt stor representation av utrikesfödda. Bland Läkare, var andelen utrikesfödda i yrket 33 procent. Bland kvinnor som var Läkare var ca 15 procent födda i länder inom EU 27 (exkl. Norden) vilket kan jämföras med den totala andelen anställda kvinnor på arbetsmarknaden som var födda inom EU 27 (exkl. Norden) som var 2,6 procent. Tabell 4c. De 15 vanligaste yrkena för anställda utrikesfödda kvinnor, 2013 Yrke 1 Antal kvinnor totalt Inrikes födda födda i Norden exkl Sverige födda i EU27 exkl Norden födda utanför EU27 och Norden Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 162 800 81,6 2,9 2,2 13,3 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 123 400 77,9 2,5 2,7 16,9 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 54 600 56,3 3,3 8,5 31,8 Barnskötare m.fl. 83 100 83,5 1,9 2,0 12,6 Köks- och restaurangbiträden 46 200 78,2 1,8 2,8 17,2 Förskollärare och fritidspedagoger 81 700 90,8 2,0 1,7 5,5 Grundskollärare 62 600 88,6 1,9 2,4 7,1 Övrig kontorspersonal 62 300 90,2 2,8 2,2 4,8 Läkare 18 500 67,8 3,8 14,9 13,5 Försäljare, fackhandel 65 200 90,9 1,4 1,4 6,4 Skötare och vårdare 49 200 88,9 2,8 1,6 6,7 Övriga sjuksköterskor 42 100 88,9 2,6 2,1 6,4 Universitets- och högskollärare 16 100 72,7 3,2 9,7 14,5 Försäljare, dagligvaror 50 200 91,5 1,3 1,3 5,9 Bokförings- och redovisningsassistenter 42 400 90,3 2,7 2,4 4,6 Totalt 2 1 969 400 85,9 2,5 2,6 9,0 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2 Exklusive de som saknar yrkesuppgift. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

SCB 8 AM 33 SM 1501 Arbetare och tjänstemän Jämn fördelning bland arbetare och tjänstemän i riket Indelningen mellan arbetare och tjänstemän har gjorts med hjälp av yrkeskoder. I vissa fall saknas en yrkeskod vilket skapar en övrig grupp där det inte har gått att avgöra om personen klassas som arbetare eller tjänsteman. De yrken som räknas till tjänstemän finns i yrkesområde 0-3 exkl. koden 3462 i yrkesområde 3, i yrkesområde 4 ingår 4111, 4112, 4120, 4132, 4140, 4190, 4214, 4215, samt koden 5135 i yrkesområde 5. Övriga yrkeskoder räknas till arbetare. Tabell 5a visar fördelning av arbetare och tjänstemän för män och kvinnor uppdelat på sektor. Högst andel tjänstemän fanns inom staten för både män och kvinnor. Inom kommunal sektor fanns den högsta andelen kvinnor som var arbetare, 53 procent. För män fanns den högsta andelen arbetare i näringslivet, 55 procent. Fördelningen var jämn mellan arbetare och tjänstemän i riket 2013 med 48 procent vardera, 4 procent gick inte att klassificera. Det råder dock stora skillnader regionalt. För anställda kvinnor 16-64 år var fördelningen 45 procent arbetare och 52 procent tjänstemän. Motsvarande fördelning för män var 52 procent arbetare och 43 procent tjänstemän. Tabell 5a. Arbetare och tjänstemän efter kön och sektor, 2013 Arbetare Tjänstemän Övriga Arbetare Tjänstemän Övriga Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommun 326 000 75 300 279 900 79 500 5 300 2 400 53,3 47,9 45,8 50,6 0,9 1,5 Landsting 44 300 12 300 143 800 36 100 600 400 23,5 25,2 76,2 74,0 0,3 0,8 Näringsliv 530 800 993 300 526 100 707 300 67 900 102 400 47,2 55,1 46,8 39,2 6,0 5,7 Staten 8 700 12 800 110 500 98 300 700 1 400 7,2 11,4 92,2 87,4 0,6 1,2 Riket 909 800 1 093 700 1 060 300 921 200 74 500 106 600 44,5 51,6 51,9 43,4 3,6 5,0 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Regionala skillnader Tabell 5b visar fördelningen av arbetare och tjänstemän för storstadskommunerna. I Stockholms kommun var nästan två av tre förvärvsarbetande tjänstemän. I Göteborgs och Malmös kommun var fördelningen liknande med ca 40 procent arbetare och ca 55 procent tjänstemän. Tabell 5b. Arbetare och tjänstemän i storstadskommunerna, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Stockholm 186 600 369 700 30 000 31,8 63,1 5,1 Göteborg 120 000 166 700 12 200 40,2 55,8 4,1 Malmö 63 500 80 000 7 000 42,2 53,2 4,6 Övriga Riket 1 637 700 1 368 200 133 100 52,2 43,6 4,2 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

SCB 9 AM 33 SM 1501 Tabell 5c visar kommuner med störst andel arbetare. Störst andel arbetare hade Nordmaling med ca 71 procent. Störst andel tjänstemän hade Solna med 73 procent. Tabell 5c. Störst andel arbetare per anställningskommun, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Nordmaling 1 500 550 50 70,7 26,2 3,0 Lilla Edet 2 500 900 150 70,4 25,7 3,9 Filipstad 2 700 1 000 150 70,4 26,2 3,4 Hällefors 1 750 650 100 69,5 26,7 3,8 Vansbro 1 700 650 100 69,2 26,7 4,0 Uppvidinge 2 700 1 100 150 68,9 27,3 3,8 Tidaholm 2 850 1 150 150 68,7 27,3 4,0 Smedjebacken 2 050 800 100 68,7 27,2 4,1 Munkfors 1 000 400 50 68,6 27,6 3,8 Ockelbo 1 250 500 100 68,6 26,5 4,9 Norsjö 1 100 450 50 68,6 28,1 3,3 Hofors 2 550 1 050 100 68,5 28,2 3,3 Oxelösund 3 300 1 450 100 68,3 29,7 2,0 Heby 2 450 950 200 68,1 26,4 5,4 Ovanåker 3 000 1 250 150 68,0 28,4 3,6 Nordanstig 1 800 700 150 68,0 25,9 6,1 Gullspång 1 200 500 50 67,9 28,2 3,9 Eda 2 100 750 200 67,9 24,9 7,2 Dorotea 700 300 50 67,9 27,6 4,4 Olofström 4 100 1 750 250 67,7 28,6 3,7 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Tabell 5d. Störst andel tjänstemän per anställningskommun, 2013 Kommun Arbetare Tjänstemän Övriga arbetare tjänstemän övriga Solna 17 000 51 200 2 200 24,1 72,8 3,1 Lund 20 500 40 500 2 000 32,6 64,2 3,2 Stockholm 186 600 369 700 30 000 31,8 63,1 5,1 Danderyd 5 800 10 300 600 34,7 61,7 3,7 Sundbyberg 6 600 10 900 900 35,9 59,1 5,0 Mölndal 13 700 20 100 1 100 39,3 57,4 3,2 Linköping 28 800 40 500 2 800 40,0 56,2 3,9 Göteborg 120 000 166 700 12 200 40,2 55,8 4,1 Uppsala 37 400 48 600 3 500 41,8 54,3 3,9 Sollentuna 9 800 12 800 1 100 41,3 54,2 4,5 Malmö 63 500 80 000 7 000 42,2 53,2 4,6 Lomma 2 000 2 500 300 41,9 52,8 5,3 Karlskrona 12 300 14 700 1 000 43,8 52,5 3,7 Älmhult 3 800 4 500 300 44,2 52,2 3,7 Karlstad 20 300 23 600 1 600 44,6 51,9 3,5 Östersund 13 700 15 300 900 45,7 51,2 3,1 Umeå 26 600 29 500 2 000 45,7 50,8 3,5 Växjö 19 100 20 600 1 500 46,2 50,0 3,7 Luleå 18 400 19 800 1 400 46,5 49,9 3,5 Trollhättan 12 100 12 400 800 47,7 49,2 3,1 Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

SCB 10 AM 33 SM 1501 Yrkesstrukturen för egna företagare 1 Frisörer, hudterapeuter m.fl. det vanligaste yrket Det vanligaste yrket bland egna företagare 16-74 år, var Frisörer, hudterapeuter m.fl. som även var det mest kvinnodominerade yrket, 90 procent av de egna företagarna i yrket var kvinnor. Bland de 10 vanligaste yrkena för egna företagare var de yrken med störst andel män Anläggningsmaskinförare m.fl. och Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med 99 respektive 98 procent män. Tabell 6a. De 10 vanligaste yrkena för egna företagare 16-74 år, 2013 Yrke 1 Total Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Frisörer, hudterapeuter m.fl. 19 300 2 000 17 300 10 90 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 14 700 10 700 4 000 73 27 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 13 000 11 100 1 900 85 15 Skogsbrukare 11 700 6 900 4 800 59 41 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 11 300 11 100 200 98 2 Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 10 000 9 000 1 000 90 10 Försäljare, fackhandel 6 600 2 600 4 000 40 60 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 5 000 1 400 3 600 28 72 Anläggningsmaskinförare m.fl. 5 000 4 900 100 99 1 Lastbils- och långtradarförare 5 000 4 800 200 97 3 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Det vanligaste yrket för kvinnor som var egna företagare var Frisörer, hudterapeuter m.fl. med 17 300 egna företagare som var kvinnor, följt av Skogsbrukare med 4 800 egna företagare som var kvinnor. Ett annat kvinnodominerande yrke var Hotell- och kontorsstädare m.fl. där 72 procent av de egna företagarna var kvinnor. Tabell 6b. De 5 vanligaste yrkena för egna företagare, kvinnor 16-74 år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Frisörer, hudterapeuter m.fl. 17 300 2 000 90 10 Skogsbrukare 4 800 6 900 41 59 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 4 000 10 700 27 73 Försäljare, fackhandel 4 000 2 600 60 40 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 3 600 1 400 72 28 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Det vanligaste yrket för män var Husdjursuppfödare och husdjursskötare och Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med 11 100 egna företagare som var män. Skogsbrukare kom först på plats fem bland egenföretagande män, de var 6 900 till antalet. 1 Mer information om egna företagare finns att läsa under Statistikens tillförlitlighet sid 30.

SCB 11 AM 33 SM 1501 Tabell 6c. De 5 vanligaste yrkena för egna företagare, män 16-74 år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Män Kvinnor Män Kvinnor Husdjursuppfödare och husdjursskötare 11 100 1 900 85 15 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 11 100 200 98 2 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 10 700 4 000 73 27 Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 9 000 1 000 90 10 Skogsbrukare 6 900 4 800 59 41 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Vanligaste yrken för inrikes- och utrikesfödda egna företagare De vanligaste yrkena för inrikesfödda egna företagare var i princip de samma som för egna företagare i stort. Det vanligaste yrket bland inrikesfödda egna företagare var Frisörer, hudterapeuter m.fl. följt av yrken inom jord- och skogsbruk. Bland Frisörer, hudterapeuter m.fl. var 21 procent av de egna företagarna utrikesfödda, medan 1-3 procent av egna företagarna inom jord- och skogsbruk var utrikesfödda. Tabell 7a. De 10 vanligaste yrkena för inrikesfödda egna företagare 16-74 år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Frisörer, hudterapeuter m.fl. 15 200 4 100 79 21 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 14 300 400 97 3 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 12 800 200 98 2 Skogsbrukare 11 400 300 98 2 Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 9 800 100 99 1 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 9 700 1 600 86 14 Försäljare, fackhandel 5 500 1 100 83 17 Anläggningsmaskinförare m.fl. 4 800 200 97 3 Lastbils- och långtradarförare 4 600 400 92 8 Journalister, författare, informatörer m.fl. 3 600 300 93 7 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. Bland de vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare sågs till viss del en annan rangordning än för inrikesfödda. Frisörer, hudterapeuter m.fl. var det vanligaste yrket för utrikesfödda egna företagare likväl som för inrikesfödda. Därefter följde Hotell- och kontorsstädare m.fl. och Bil- och taxiförare där fördelningen bland de egna företagarna var jämn mellan inrikes- och utrikesfödda med 55 procent utrikes- och 45 procent inrikesfödda egna företagare, respektive 56 procent utrikes- och 44 procent inrikesfödda egna företagare. Bagare- och konditorer var det enda av de 10 vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare som hade en dominerande del utrikesfödda med 77 procent. I yrkeskoden ingår yrken som t.ex. pralinör, pizzabagare m.m.

SCB 12 AM 33 SM 1501 Tabell 7b. De 10 vanligaste yrkena för utrikesfödda egna företagare 16-74 år, 2013 Yrke 1 Antal (%) Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Frisörer, hudterapeuter m.fl. 4 100 15 200 21 79 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 2 800 2 200 55 45 Bil- och taxiförare 2 600 2 000 56 44 Bagare och konditorer 1 700 500 77 23 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 1 600 9 700 14 86 Försäljare, dagligvaror 1 300 1 500 46 54 Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 1 200 2 500 33 67 Köks- och restaurangbiträden 1 200 1 200 52 48 Försäljare, fackhandel 1 100 5 500 17 83 Kockar och kokerskor 1 100 900 55 45 1 Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå.

SCB 13 AM 33 SM 1501 Könsfördelning bland chefer Ojämn könsfördelning i nästan alla sektorer Med jämn könsfördelning avses att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40 till 60 procent. Om något av könen utgör mer än 60 procent betraktas gruppen som kvinno- eller mansdominerad. Diagram 2 visar andelen kvinnor och män 16-64 år som var anställda i de olika sektorerna samt de som var anställda i ledningsarbete 2 2013. I kommuner och landsting var ledningsarbetet kvinnodominerat, medan ledningsarbetet i näringslivet var mansdominerat. Jämn könsfördelning inom ledningsarbete var det inom statlig sektor. Samtidigt var 80 procent av de anställda 16-64 år i kommuner och landsting kvinnor och 20 procent män. I den statliga sektorn var 52 procent av de anställda kvinnor och 48 procent män. I näringslivet var 39 procent av de anställda kvinnor och 61 procent män. Diagram 2. Könsfördelningen bland de anställda jämfört med könsfördelningen bland anställda i ledningsarbete efter sektor, 2013 Kvinnor var Personalchefer, män Försäljnings- och marknadschefer Den vanligaste chefsfunktionen för kvinnor var Ekonomi-/administrativa chefer och för männen Försäljnings- och marknadschefer utöver gruppen Övriga chefer 3. Kvinnorna var oftare Personalchefer än männen, medan männen oftare var Inköps/distributionschefer och IT-chefer. Inom respektive chefsgrupp var könsfördelningen balanserad bland Ekonomi- /administrativa chefer. Störst mansdominans var det bland IT-chefer, Inköpsoch distributionschefer samt Forsknings- och utvecklingschefer. Två chefskategorier var kvinnodominerade, Personalchefer och Reklam- och PR-chefer. 2 Ledningsarbete inkluderar utöver chefer även högre ämbetsmän och politiker (t.ex. ambassadörer, kommunchefer, riksdagsledamöter och statsekreterare), samt chefstjänstemän i intresseorganisationer (t.ex. förbundsordföranden och generalsekreterare). Yrkesområde 1. 3 I Övriga chefer inom specialområden ingår bevaknings-, kontorsservice-, miljö- och kvalitetschef.

SCB 14 AM 33 SM 1501 Tabell 8. Anställda chefer för särskilda funktioner 16-64 år efter funktion, 2013 Chefsfunktion Kvinnor Män Könsfördelning Antal Antal Kvinnor Män Ekonomichefer och administrativa chefer 6 600 29 7 100 15 48 52 Personalchefer 3 100 13 1 700 4 65 35 Försäljnings- och marknadschefer 3 700 16 12 200 26 23 77 Reklam- och PR-chefer 1 100 5 700 2 61 39 Inköps- och distributionschefer 1 100 5 4 500 10 20 80 IT-chefer 900 4 3 600 8 20 80 Forsknings- och utvecklingschefer 800 3 3 100 7 21 79 Övriga chefer inom specialområden 5 700 25 13 600 29 30 70 Samtliga chefer för särskilda funktioner 23 000 100 46 500 100 33 67 Siffrorna är framtagna på fyrsiffrig SSYK och sedan aggregerad i yrkesgruppen Chefer för särskilda funktioner. Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100. Kvinnor var chefer för verksamheter i offentlig förvaltning, män för verksamheter i näringslivet Bland Drift- och verksamhetschefer var 25 procent av kvinnorna och 28 procent av männen Chefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation annars var det vanligast att kvinnor var chefer inom offentlig verksamhet som Vård och omsorg, Utbildning samt Offentlig förvaltning. Männen var oftare chefer inom till exempel Tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m., Byggverksamhet och Finansiell verksamhet, Fastighetsbolag, företagstjänster m.m. Jämn könsfördelning var det endast bland Chefer inom offentlig förvaltning, medan Chefer inom vård och omsorg samt inom Utbildning var kvinnodominerade. Störst mansdominans var det bland Chefer inom byggverksamhet samt inom Tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. Tabell 9. Anställda drift- och verksamhetschefer 16-64 år efter verksamhet, 2013 Verksamhet Kvinnor Män Könsfördelning Antal Antal Kvinnor Män Chefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 200 0 1 300 1 13 87 Chefer inom tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 1 600 3 12 300 14 12 88 Chefer inom byggverksamhet 600 1 10 400 11 5 95 Chefer inom handel, hotell och restaurang, transport och kommunikation 14 900 25 25 800 28 37 63 Chefer inom finansiell verksamhet, fastighetsbolag, företagstjänster m.m. 3 600 6 11 500 13 24 76 Chefer inom offentlig förvaltning m.m. 8 300 14 6 400 7 56 44 Chefer inom utbildning 7 600 13 3 500 4 68 32 Chefer inom vård och omsorg 13 700 23 3 100 3 82 18 Övriga drift- och verksamhetschefer 10 000 17 16 600 18 38 62 Samtliga drift- och verksamhetschefer 60 500 100 90 900 100 40 60 Siffrorna är framtagna på fyrsiffrig SSYK. Huvudgrupperna Drift- och verksamhetschefer (SSYK122) samt Chefer för mindre företag och enheter (SSYK131) är sammanslagna. Siffrorna är avrundade till närmaste 100- tal, därför summerar inte andelarna alltid till 100.

SCB 15 AM 33 SM 1501 Obalanserad könsfördelning bland chefer jämfört med anställda i nästan alla branscher Det är även viktigt att beakta den underliggande könsfördelningen bland anställda i respektive verksamhet när man tittar på könsfördelningen bland cheferna, se diagram 3. I alla branscher utom i Offentlig förvaltning och försvar och Byggverksamhet var andelen kvinnor bland de anställda större än andelen kvinnor bland cheferna 4. Störst skillnad var det inom branschen Finans- och försäkringsverksamhet. en kvinnor bland de anställda var 54 procent och andelen män var 46 procent, medan andelen kvinnor bland cheferna var 36 procent och andelen män 64 procent. Minst skillnad var det i branschen Byggverksamhet där andelen kvinnor bland de anställda var lika stor som bland cheferna. Dock var det en bransch där andelen kvinnor var låg, 9 procent av de anställda var kvinnor och 91 procent var män. Totalt åtta branscher har en jämn könsfördelning bland de anställda, medan endast tre branscher har en jämn könsfördelning bland cheferna. Diagram 3. Könsfördelningen bland de anställda jämfört med könsfördelningen bland chefer, efter näringsgren (SNI2007 grov nivå), 2013 4 Alla chefsgrupper ingår i jämförelsen, det vill säga även VD och chefer inom särskilda funktioner.

SCB 16 AM 33 SM 1501 Tabeller 1. Anställda 16-64 år efter yrke, kön och medelålder, 2013 1. Employed persons aged 16-64 years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Militärt arbete Militärer 15 400 7 30 93 36 Politiskt arbete m.m. Högre ämbetsmän och politiker 3 100 44 52 56 53 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 1 000 44 48 56 50 Ledningsarbete i stora och medelstora företag, myndigheter m.m. Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 23 300 14 48 86 49 Driftchefer inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 600 11 44 89 47 Driftchefer inom tillverkning, el-, värme-/vattenförsörjning m.m. 8 400 14 44 86 48 Driftchefer inom byggverksamhet 5 900 6 41 94 46 Driftchefer inom handel, hotell/rest., transport/kommunikation 16 200 44 40 56 43 Driftchefer inom finans. verksamhet, fastighetsbolag, ftg.tjänster m.m. 3 000 24 44 76 47 Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 9 400 50 49 50 50 Verksamhetschefer inom utbildning 9 000 67 51 33 50 Verksamhetschefer inom vård och omsorg 15 200 83 48 17 48 Övriga drift- och verksamhetschefer 16 700 40 49 60 48 Ekonomichefer och administrativa chefer 13 700 48 47 52 48 Personalchefer 4 800 65 46 35 48 Försäljnings- och marknadschefer 15 900 23 43 77 45 Reklam- och PR-chefer 1 800 60 44 40 46 Inköps- och distributionschefer 5 600 20 44 80 46 IT-chefer 4 600 21 45 79 46 Forsknings- och utvecklingschefer 3 900 21 45 79 47 Övriga chefer inom specialområden 19 400 30 45 70 47 Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m. Chefer, m. ftg inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 900 15 46 85 48 Chefer, m. ftg inom tillverkning, el-, värme/vattenförsörjning m.m. 5 600 8 47 92 49 Chefer, m. byggftg 5 100 4 46 96 48 Chefer, m. ftg inom handel, hotell/rest., transport/ kommunikation 24 600 32 43 68 47 Chefer, m. ftg inom finans.verksamhet, fastighetsbolag, ftgstjänster m.m. 12 100 24 46 76 48 Chefer, m. enheter inom offentlig förvaltning m.m. 5 300 68 48 32 50 Chefer, m. enheter inom utbildning 2 200 72 47 28 49 Chefer, m. enheter inom vård och omsorg 1 600 66 47 34 49 Chefer, övriga m. ftg och enheter 9 900 34 44 66 47 Arbete som kräver teoretisk specialistkompentens inom teknik och datavenskap m.m. Fysiker och astronomer 1 800 23 38 77 41 Meteorologer 100 47 37 53 42 Kemister 3 800 51 43 49 45 Geologer, geofysiker m.fl. 1 100 37 38 63 42 Matematiker 600 32 37 68 39 Statistiker 1 300 46 40 54 41 Systemerare och programmerare 80 300 20 42 80 40 Övriga dataspecialister 22 500 31 45 69 44 Arkitekter och stadsplanerare 7 400 54 41 46 44 Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning 12 900 24 38 76 44 Civilingenjörer m.fl., elkraft 4 400 16 40 84 45 Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 18 600 16 40 84 42 Civilingenjörer m.fl., maskin 21 100 16 38 84 42 Civilingenjörer m.fl., kemi 3 900 45 41 55 44 Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi 1 000 24 40 76 45 Lantmätare 1 000 49 40 51 43 Övriga civilingenjörer m.fl. 13 100 32 40 68 44 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens inom biologi, hälso- och sjukvård Biologer 1 700 51 40 49 43 Farmakologer m.fl. 1 300 72 43 28 44 Agronomer och hortonomer 700 59 42 41 47 Jägmästare m.fl. 700 24 40 76 46 1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

SCB 17 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda 16-64 år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged 16-64 years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Läkare 36 800 50 42 50 45 Tandläkare 6 100 61 44 39 47 Veterinärer 2 100 75 40 25 46 Apotekare 1 800 82 40 18 40 Logopeder 1 400 94 39 6 39 Övriga hälso- och sjukvårdsspecialister 1 200 71 42 29 47 Barnmorskor 5 800 100 47 0 43 Avdelningschefer, vårdavdelning/mottagning 800 87 46 13 45 Akutsjuksköterskor m.fl. 9 700 71 45 29 42 Barnsjuksköterskor 6 400 98 47 2 44 Distriktssköterskor 8 100 97 50 3 52 Andra sjuksköterskor med särskild kompetens 900 89 50 11 49 Lärararbete inom universitet, gymnasie- och grundskola Universitets- och högskollärare 35 600 45 42 55 42 Gymnasielärare i allmänna ämnen 26 200 59 44 41 45 Gymnasielärare i yrkesämnen 10 400 43 47 57 49 Lärare i estetiska och praktiska ämnen 16 700 56 45 44 45 Grundskollärare 79 800 78 43 22 42 Speciallärare 6 500 83 51 17 50 Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. 6 600 90 51 10 49 Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens 14 500 62 44 38 45 Annat abete som kräver teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl. 26 800 59 43 41 43 Personaltjänstemän och yrkesvägledare 21 700 76 44 24 45 Marknadsanalytiker och marknadsförare 22 000 52 40 48 42 Organisationsutvecklare 12 300 39 43 61 44 Övriga företagsekonomer 26 500 49 44 51 44 Advokater och åklagare 4 000 36 42 64 48 Domare 1 600 60 41 40 46 Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister 8 300 59 40 41 43 Övriga jurister 4 700 66 39 34 38 Arkivarier, museitjänstemän m.fl. 3 200 64 44 36 46 Bibliotekarier m.fl. 5 600 79 46 21 45 Nationalekonomer 1 300 46 40 54 41 Sociologer, arkeologer m.fl. 900 55 44 45 45 Filosofer, historiker och statsvetare 400 53 41 47 42 Språkvetare, översättare och tolkar 1 900 70 42 30 44 Journalister, författare, informatörer m.fl. 26 200 59 41 41 43 Skulptörer, målare m.fl. 300 53 46 47 44 Kompositörer, musiker och sångare inom klassisk musik 4 200 54 45 46 46 Koreografer och dansare 300 63 36 37 34 Regissörer och skådespelare 1 600 45 42 55 44 Formgivare 6 800 47 39 53 40 Präster 3 500 44 47 56 50 Administratörer i offentlig förvaltning 51 800 64 45 36 47 Administratörer i intresseorganisationer 6 900 53 45 47 47 Psykologer m.fl. 8 000 73 44 27 45 Socialsekreterare och kuratorer 28 600 85 43 15 45 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. Laboratorieingenjörer 8 600 53 42 47 42 Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker 26 200 15 37 85 43 Elingenjörer och eltekniker 11 400 10 42 90 45 Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik 16 800 13 42 87 44 Maskiningenjörer och maskintekniker 28 400 12 40 88 44 Kemiingenjörer och kemitekniker 2 300 42 41 58 44 Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi 1 300 16 41 84 46 Kartingenjörer m.fl. 2 200 17 47 59 46 1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

SCB 18 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda 16-64 år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged 16-64 years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Övriga ingenjörer och tekniker 28 300 19 41 81 44 Datatekniker 41 600 21 41 79 40 Dataoperatörer 2 100 36 42 64 40 Fotografer 3 000 27 38 73 42 Ljud- och bildtekniker 2 400 15 37 85 41 Kopplingstekniker, radioassistenter m.fl. 700 47 33 53 35 Sjukhusingenjörer och sjukhustekniker 3 500 40 43 60 47 Maskinbefäl 600 3 36 97 45 Fartygsbefäl m.fl. 1 800 5 37 95 47 Piloter m.fl. 1 600 7 41 93 44 Flygledare 800 41 43 59 42 Flygtekniker 800 3 38 97 45 Byggnads- och brandinspektörer 2 300 27 39 73 45 Säkerhetsinspektörer m.fl. 6 100 23 44 77 45 Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver kortare högskoleutbildning Lantmästare, trädgårdsingenjörer m.fl. 1 600 34 41 66 48 Skogsmästare m.fl. 1 400 17 38 83 46 Arbetsterapeuter 8 200 94 44 6 40 Miljö- och hälsoskyddsinspektörer m.fl. 4 100 65 39 35 44 Dietister 1 200 95 41 5 39 Optiker 1 900 68 41 32 49 Tandhygienister 3 600 97 44 3 36 Sjukgymnaster m.fl. 10 500 77 42 23 43 Djursjukvårdare 2 100 88 37 12 43 Receptarier 3 800 95 45 5 40 Övriga terapeuter 1 800 78 44 22 45 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi 5 500 94 49 6 47 Operationssjuksköterskor 3 100 95 46 5 44 Geriatriksjuksköterskor 10 500 92 46 8 47 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 4 200 78 48 22 49 Röntgensjuksköterskor 3 100 84 46 16 44 Övriga sjuksköterskor 46 600 90 41 10 39 Biomedicinska analytiker 9 600 89 46 11 41 Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning Förskollärare och fritidspedagoger 89 100 92 44 8 40 Andra lärare och instruktörer 6 400 46 43 54 45 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning Värdepappersmäklare 2 100 16 39 84 41 Försäkringsrepresentanter 11 800 48 43 52 42 Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. 10 700 37 41 63 46 Reseproducenter 700 74 43 26 43 Företagssäljare 96 200 29 40 71 43 Inköpare 15 600 39 41 61 45 Värderare och auktionister 5 100 53 43 47 45 Banktjänstemän och kreditrådgivare 27 600 62 42 38 40 Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl. 21 900 42 41 58 43 Agenter 600 30 40 70 45 Speditörer 4 800 54 42 46 42 Platsförmedlare och arbetsvägledare 13 600 66 44 34 47 Övriga agenter m.fl. 4 900 42 40 58 42 Administrativa assistenter 48 400 78 45 22 43 Boutredare 1 700 88 43 12 40 Redovisningsekonomer m.fl. 24 900 79 45 21 44 Tulltjänstemän 1 600 34 43 66 45 Taxeringstjänstemän 4 500 73 44 27 41 Socialförsäkringstjänstemän 14 700 83 45 17 43 Övriga tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 100 59 45 41 37 1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

SCB 19 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda 16-64 år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged 16-64 years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Poliser 17 000 31 39 69 43 Behandlingsassistenter m.fl. 19 400 69 42 31 42 Fritidsledare m.fl. 15 300 60 40 40 37 Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. 7 500 54 38 46 38 Presentatörer i radio, TV m.m. 400 41 38 59 41 Musiker, sångare, dansare m.fl. inom underhållning 1 700 36 38 64 42 Cirkus- och varietéartister m.fl. 100 41 34 59 37 Idrottstränare, professionella idrottsutövare m.fl. 5 900 30 36 70 35 Inspicienter, rekvisitörer m.fl. 1 700 56 40 44 41 Pastorer 1 200 30 46 70 47 Kontorsarbete m.m. Dataregistrerare 2 400 71 41 29 36 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 26 300 96 48 4 40 Bokförings- och redovisningsassistenter 47 500 89 46 11 41 Lagerassistenter m.fl. 55 400 21 37 79 38 Transportassistenter 7 700 33 42 67 44 Biblioteksassistenter m.fl. 3 400 75 49 25 44 Brevbärare m.fl. 19 500 39 39 61 40 Övrig kontorspersonal 83 600 75 44 25 40 Kundservicearbete Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 16 000 79 33 21 32 Bank- och postkassörer 2 100 67 30 33 27 Croupierer m.fl. 1 900 65 29 35 30 Pantlånare 200 64 34 36 36 Inkasserare m.fl. 1 200 67 36 33 34 Resebyrå- och turistbyråtjänstemän 5 900 80 40 20 39 Receptionister m.fl. 24 000 82 38 18 33 Telefonister 12 900 69 36 31 30 Trafikinformatörer m.fl. 4 100 54 40 46 41 Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete Flygvärdinnor m.fl. 2 200 79 43 21 43 Tågmästare m.fl. 3 300 55 38 45 42 Guider och reseledare 700 57 37 43 38 Storhushållsföreståndare m.fl. 2 600 81 47 19 45 Kockar och kokerskor 37 200 52 44 48 37 Hovmästare, servitörer och bartendrar 20 600 60 31 40 33 Barnskötare m.fl. 97 300 85 41 15 33 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 176 000 93 44 7 41 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 154 700 80 38 20 36 Skötare och vårdare 67 100 73 43 27 42 Tandsköterskor 10 400 100 49 0 37 Övrig vård- och omsorgspersonal 9 600 78 42 22 38 Frisörer, hudterapeuter m.fl. 9 900 85 35 15 37 Begravningsentreprenörer 1 200 47 48 53 49 Övrig servicepersonal, personliga tjänster 1 100 65 35 35 36 Brandmän 5 300 4 32 96 43 Väktare och ordningsvakter 18 200 27 36 73 35 Kriminalvårdare 7 700 38 39 62 41 Övrig säkerhetspersonal 2 800 57 34 43 36 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. Fotomodeller m.fl. 100 80 34 20 33 Försäljare, dagligvaror 74 400 67 34 33 32 Försäljare, fackhandel 104 700 62 34 38 35 Kaféföreståndare 5 100 83 30 17 32 Kioskföreståndare 2 000 66 39 34 39 Bensinstationsföreståndare m.fl. 6 700 54 32 46 35 Bil-, båt- och husvagnsförsäljare 4 800 6 40 94 42 1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

SCB 20 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda 16-64 år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged 16-64 years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Demonstratörer, uthyrare m.fl. 12 500 46 33 54 31 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 1 800 14 48 86 49 Trädgårdsodlare 2 300 45 43 55 44 Trädgårdsanläggare m.fl. 12 900 23 42 77 44 Husdjursuppfödare och husdjursskötare 6 200 48 36 52 44 Fjäderfäuppfödare 400 36 39 64 42 Övriga djuruppfödare och djurskötare 1 200 70 35 30 42 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 4 800 25 39 75 45 Skogsbrukare 4 000 7 39 93 42 Fiskodlare 200 9 39 91 43 Fiskare 400 2 41 98 45 Jägare 0 6 40 94 40 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Gruv- och bergarbetare 3 000 7 34 93 41 Stenhuggare m.fl. 800 4 45 96 43 Murare m.fl. 10 800 2 28 98 35 Betongarbetare 9 200 2 36 98 41 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 48 000 1 39 99 40 Anläggningsarbetare 15 500 2 35 98 42 Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 19 100 7 41 93 39 Takmontörer 3 000 1 34 99 38 Golvläggare 3 900 1 33 99 40 Isoleringsmontörer 1 900 2 39 98 40 Glasmästare 2 300 3 38 97 40 VVS-montörer m.fl. 19 400 1 38 99 40 Installationselektriker 26 800 1 31 99 38 Fastighetsskötare 37 700 12 43 88 47 Övriga byggnadshantverkare 2 600 3 37 97 40 Målare 14 300 6 30 94 41 Lackerare 3 100 7 38 93 40 Skorstensfejare och saneringsarbetare 5 200 14 35 86 38 Metallhantverk, reparatörsarbete m.m. Gjutare 1 000 6 43 94 43 Svetsare och gasskärare 15 400 4 39 96 42 Tunnplåtslagare 9 700 1 35 99 41 Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtslagare 1 900 1 41 99 43 Riggare och kabelsplitsare 0 0 0 100 42 Dykare 200 0 22 100 37 Smeder 3 200 1 35 99 42 Verktygsmakare m.fl. 3 300 5 39 95 46 Verktygsuppsättare 1 000 8 45 92 44 Slipare m.fl. 1 400 13 44 87 45 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 30 300 2 36 98 39 Flygmekaniker och flygreparatörer 600 7 38 93 42 Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 22 000 3 36 97 44 Elmontörer och elreparatörer 15 100 5 37 95 41 Tele- och elektronikreparatörer m.fl. 9 800 4 39 96 41 Distributionselektriker 1 900 2 37 98 44 Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk m.m. Finmekaniker 4 200 13 44 87 44 Musikinstrumentmakare m.fl. 100 15 41 85 43 Guld- och silversmeder 400 39 39 61 47 Drejare m.fl. 100 44 45 56 44 Glashyttearbetare m.fl. 300 18 39 82 46 Glasgravörer 0 56 54 44 44 Dekorationsmålare 300 39 45 61 43 1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.

SCB 21 AM 33 SM 1501 Forts 1. Anställda 16-64 år efter yrke, kön och medelålder, 2013 Cont. 1. Employed persons aged 16-64 years by occupation, sex and average age, 2013 Yrkesgrupp 1 Kvinnor Män Samtliga (%) (%) Medelålder Medelålder Konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. 100 64 49 36 50 Text- och bildoperatörer m.fl. 2 800 47 42 53 43 Etsare och gravörer, tryckmedier 100 17 43 83 44 Privatbokbindare 200 44 43 56 35 Screen- och schablontryckare 500 23 44 77 43 Annat hantverksarbete Slaktare, styckare m.fl. 2 500 11 41 89 42 Bagare och konditorer 5 800 25 36 75 38 Provsmakare och kvalitetsbedömare 200 46 39 54 39 Möbelsnickare m.fl. 1 800 12 43 88 43 Korgmakare och borstbindare 0 56 50 44 45 Skräddare, modister och ateljésömmerskor 700 77 47 23 43 Körsnärer 0 61 53 39 57 Tillskärare 200 77 44 23 43 Sömmare 600 80 48 20 42 Tapetserare 800 30 47 70 43 Garvare och skinnberedare 100 23 40 77 44 Skomakare m.fl. 300 28 45 72 44 Processoperatörsarbete Operatörer, stenkross- och malmförädlingsanläggning 1 000 11 36 89 42 Brunnsborrare m.fl. 700 2 47 98 40 Ugnsoperatörer m.fl. 6 600 15 44 85 45 Valsverksoperatörer 4 200 16 41 84 43 Värmebehandlingsoperatörer 1 000 11 45 89 44 Tråddragare m.fl. 600 7 44 93 44 Gjuterioperatörer 1 300 7 45 93 44 Processoperatörer, glas och keramiska produkter 1 400 18 42 82 41 Sågverksoperatörer 5 500 7 39 93 43 Processoperatörer, träfiberindustri 500 16 38 84 42 Processoperatörer, pappersmassa 2 900 8 43 92 47 Processoperatörer, papper 6 700 18 44 82 45 Processoperatörer, kemisk basindustri 6 000 15 41 85 43 Driftmaskinister m.fl. 11 300 10 40 90 46 Industrirobotoperatörer 1 100 11 40 89 39 Maskinoperatörs- och monteringsarbete Verktygsmaskinoperatörer 34 700 11 43 89 42 Maskinoperatörer, sten-, cement- och betongvaror 2 300 4 42 96 40 Maskinoperatörer, läkemedelsindustri och hygienteknisk industri 3 700 49 42 51 38 Maskinoperatörer, ammunitions- och sprängämnesindustri 700 46 45 54 42 Maskinoperatörer, ytbehandling 4 500 13 42 87 42 Maskinoperatörer, fotografiska produkter 300 48 40 52 40 Övriga maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 2 300 24 43 76 42 Maskinoperatörer, gummiindustri 2 300 25 44 75 41 Maskinoperatörer, plastindustri 8 400 26 43 74 41 Maskinoperatörer, trävaruindustri 9 700 15 43 85 42 Maskinoperatörer, tryckeri 5 300 15 42 85 44 Maskinoperatörer, bokbinderi 1 800 25 43 75 43 Maskinoperatörer, pappersvaruindustri 3 300 23 43 77 42 Maskinoperatörer, garnberedning 0 44 50 56 45 Maskinoperatörer, vävning och stickning 700 34 46 66 46 Symaskinoperatörer 500 90 48 10 40 Maskinoperatörer, blekning, färgning och tvättning 2 700 60 44 40 40 Maskinoperatörer, skoindustri m.m. 100 31 46 69 45 Övriga maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 1 000 39 48 61 44 Maskinoperatörer, kött- och fiskberedning 7 200 36 40 64 37 Maskinoperatörer, mejeri 2 600 30 38 70 38 Maskinoperatörer, kvarnindustri 500 22 40 78 42 1) Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK96) på fyrsiffernivå. 2) Siffrorna är avrundade till närmaste 100-tal.