KSU utbildar och kompetensutvecklar kärnkraftverkens personal. Vi ger också kompletterande kärnteknisk utbildning på högskolenivå.

PRODUKT- OCH TJÄNSTEKATALOG Utgåva 2012

KSU utbildar och kompetensutvecklar kärnkraftverkens personal. Vi ger också kompletterande kärnteknisk utbildning på högskolenivå. Den här katalogen innehåller de utbildningar och tjänster vi har att erbjuda.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 6 Förkortningar... 7 KONTAKT OCH ANMÄLAN... 8 BEFATTNINGSUTBILDNINGAR... 9 Avfallsoperatör, AOP...11 Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör... 12 Turbinoperatör, TOP... 14 Reaktoroperatör, ROP, BWR... 15 Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR... 16 Reaktoroperatör, ROP, PWR... 17 Skiftchef, SKC... 18 Driftledning/VHI... 20 Eloperatör, EOP... 21 ÅTERTRÄNING... 23 Återträning för stationstekniker/processoperatör... 25 Återträning för kontrollrumsbefattningar... 26 GENERELLA KURSER... 27 Arbete med reaktornära system ny kurs... 29 Avfall, grund... 30 Avfall, introduktion... 31 Bränslehantering ny kurs... 32 Dokumentation och flödesschemaläsning... 33 Elkunskap, grund... 34 Friklassning NY KURS... 35 Gemensam turbinutbildning... 36 Gemensam elutbildning... 37 Gemensam reaktorutbildning... 38 Huvudprocessen... 39 International Nuclear Event Scale (INES) för kärnkraftverk i drift... 40 Kemi- och materiallära... 41 Klassiska händelser... 42 Knallgas, grund... 43 Knallgas, fördjupad... 44 Kärnkraftsintroduktion... 45 Kärnkraftsintroduktion, kort... 46 Myndighetskunskap... 47 Mät- och kontrollutrustning... 48 Processdynamik... 49 Processkännedom... 50 Processpresentation... 51 Pumpar, värmeväxlare och ventiler... 52 Reaktorfysik, grund... 53 Reaktorfysik, fördjupad... 54 Reaktorinneslutningar, BWR... 55 SAR, grund... 56 Simulatorgrundkurs... 57 STF, grund... 58 Säkerhetsteknik... 59 Värme- och strömningslära... 60 HÖGSKOLEUTBILDNINGAR... 61 Högskolekurs i Kärnkraftsteknik, H1... 63 Termohydraulik för LWR... 64 Aktivitetsmätning med germaniumdetektor... 65 4

Tillämpad reaktorfysik... 66 Fördjupad strålskyddsutbildning, FS1... 67 Repetition av fördjupad strålskyddsutbildning, FS2... 68 och konstruktion för LWR... 69 UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK... 71 Anläggningskännedom... 73 Combimatic/Combitrol/Combiflex underhåll... 74 Combimatic/Combitrol/Combiflex montage... 75 Drivdonsservice... 76 Drivdonsservice, teori NY KURS... 77 Inspektion FME (Foreign Exclusion) ny kurs... 78 Kopplingar, yttre ställverk NY KURS... 79 Lyftutbildning, grön... 80 Lyftutbildning, gul... 81 Provning El och I/C (Instrument/Controls)... 82 Praktiskt driftmannaskap... 83 Pumpar, grund... 84 Reaktorhall och reaktorinneslutning... 85 Underhållsteknik inom kärnkraft ny kurs... 86 Ventiler, grund... 87 Ventiler, pumpar och värmeväxlare... 88 Vibrationsmätning, grund... 89 Yrkesmannaskap och säkerhetskultur... 90 HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR... 91 Driftmannaskap för stationstekniker/processoperatörer... 93 Driftmannaskap för operatörer... 94 Orsaksanalys... 95 ODM Operativt beslutsfattande... 96 Säkerhetsledning... 97 Övriga kurser inom Human Performance... 98 LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR SÄKER KÄRNKRAFT... 99 Handledarkurs... 101 Självkännedom och ledarskap... 102 Generell ledarskapsutbildning... 103 Arbetsplatscoachning/arbetsplatsobservation... 104 PEDAGOGIK OCH METODIKUTBILDNINGAR... 105 Beteendevetenskap för utbildare... 107 Grundkurs till simulatorinstruktör... 108 Praktisk pedagogik... 109 och prov...110 ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR...111 Anläggningskännedom, Forsmark och Oskarshamn...113 Allmän BWR, Ringhals 1...114 Anläggningsdynamik, Forsmark 1 och 2...115 Systemkännedom PWR...116 SAMG Svåra haverier, PWR ny kurs...117 Laddledare PWR...118 Teknisk anläggningsdokumentation 1 Ny kurs...119 Repetitionsutbildning i simulator för skiftchefer på Forsmark 3... 120 ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER... 121 Simulator- och konsulttjänster... 123 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5

INLEDNING Affärsstrategi Positionen identifierar var KSU bör befinna sig för att utgöra en unik partner till kärnkraftsindustrin. Allt i syfte att uppnå en säker och stabil drift. För KSU utgör denna position grunden för utveckling av de unika tjänster som är nödvändiga för att integrera viktig teoretisk kunskap med branschens specifika yrkeskunnande. Områdena teknik, beteende och verksamhetskunskap är de tre ben som KSU vilar på. I kombination skapar dessa fokusområden en unik möjlighet för KSU att stödja sina kunder i deras kompetensutmaningar. Verksamheten/ vardagen Teknik POSITIONEN Beteende Inom teknikområdet finns en djup förståelse för kärnprocessen och relevanta tekniska områden, t ex turbin- och reaktorteknik. Verksamhetskunskapen säkerställer helhetsförståelse och kunskap om kundens specifika förutsättningar och behov. Pedagogik Den pedagogiska utvecklingen inom KSU grundar sig på företagets pedagogiska grundsyn, vars syfte är att utveckla villkoren och processerna för lärande. I korthet kan sägas att KSU går från ett anpassningsinriktat lärande till ett mer utvecklingsinriktat lärande. Pedagogisk variation eftersträvas inom vår utbildningsverksamhet. Några exempel på detta kan vara att man eftersträvar mer dialog i undervisningen och deltagaraktiva studieformer utvecklas efterhand. Olika former av handledarstöd och coachning tas fram för att användas inom företaget och vid kärnkraftverken. För att utveckla en verksamhet i takt med pågående förändringar i omvärlden behövs medarbetare som kan reflektera över sin arbetsinsats, samarbeta, dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper samt vara ett stöd för varandra. På arbetsplatsen och i vardagen behöver man skapa förutsättningar för lärande och kompetensutveckling som är integrerade i verksamheten. Perspektiven vidgas, vilket innebär att ett icke formaliserat lärande får en allt större betydelse för utbildningsinsatser inom KSU. Kvalitet i undervisningen Internationella riktlinjer understryker vikten av kontinuerlig uppföljning och utvärdering av utbildningsprogrammens relevans och effektivitet. För att kunna säkerställa att personalen vid verken har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter samt att utbildningsverksamheten når avsedd effekt, krävs det att vi i nära samarbete med våra kunder utvärderar de långsiktiga effekterna av vår utbildning. Alla utbildningar ska därför utvärderas enligt KSUs utvärderingsmodell. Där ingår även en kursutvärderingsenkät som kursdeltagare fyller i efter avslutad kurs. 6

Förkortningar Förkortningar och förklaringar APT Arbetsplatsträning. APU BGU BWR Clab I&C IAEA FKA LWR MTO OKG PWR RAB SAMG SAR SFR SKB SSM STF WANO Arbetsplatsförlagd utbildning. Branchgemensam utbildning. Boiling Water Reactor, kokvattenreaktor. Denna reaktortyp finns i: Forsmark 1, 2 och 3 Oskarshamn 1, 2 och 3 Ringhals 1 (Barsebäck 1 och 2). Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Instrument and Controls. International Atomic Energy Agency. Forsmarks Kraftgrupp AB. Light Water Reactor, lättvattenreaktor. Människa Teknik Organisation. Oskarshamns Kraftgrupp AB. Pressurized Water Reactor, tryckvattenreaktor. Denna reaktortyp finns i: Ringhals 2, 3 och 4. Ringhals AB. Severe Accident Management Guidance Safety Analysis Report (Säkerhetsrapport). Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall. Svensk Kärnbränslehantering AB, tar hand om det svenska radioaktiva avfallet på ett säkert sätt. Strålsäkerhetsmyndigheten, ansvarar för kärnsäkerhet och strålskydd. Säkerhetstekniska driftförutsättningar. World Association of Nuclear Operators. 7

KONTAKT OCH ANMÄLAN Beställning av kurser för verkspersonal sker normalt på årsbasis, via respektive verks lokala beställarombud eller utbildningsansvarig. Det kan finnas möjlighet för enskilda personer att delta på dessa kurser. Ta kontakt med aktuell kundchef, se nedan. Utöver detta finns det möjlighet att göra enskilda förfrågningar om kurser och när de i så fall kan genomföras. Utbildningar i Barsebäck Kundchef Jan.Johansson@ksu.se 0155-26 3735 046-72 43 84 070-322 43 84 Utbildningar i Forsmark Kundchef Stefan.Karlsson@ksu.se 010-472 1583 070-200 20 68 Utbildningar i Oskarshamn Kundchef Bengt_Goran.Selmer@ksu.se 0155-26 3697 010-472 1652 070-633 09 95 Utbildningar i Ringhals Kundchef Tomas.L.Andersson@ksu.se 010-472 1506 070-351 19 99 Övriga utbildningar Kundchef Mikael.Lundh@ksu.se 0155-26 3766 070-588 29 96 Simulatortjänster Kundchef Nils-Erik.Naslund@ksu.se 0155-26 3635 KSUs växel 0155-26 35 00 8

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Avfallsoperatör, AOP...11 Utbildningsprogram för Stationstekniker/Processoperatör... 12 Turbinoperatör, TOP... 14 Reaktoroperatör, ROP, BWR... 15 Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR... 16 Reaktoroperatör, ROP, PWR... 17 Skiftchef, SKC... 18 Driftledning/VHI... 20 Eloperatör, EOP... 21 10

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Avfallsoperatör, AOP Utbildningen genomförs på Forsmark 3. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att köra avfallsanläggningen. Avfallsanläggningen Administrativa rutiner. Behörighet som stationstekniker. Kompendier. Lärarledda lektioner, övningar, anläggningsvisning, datorlaboration och arbetsplatsträning, APT. 3 veckor (inklusive 1 vecka APT), exklusive parallelltjänst. Delprov och aktivt deltagande. 11

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör Utbildningen ger grundläggande anläggningskunskaper för ökad helhetsförståelse. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som stationstekniker på sitt kärnkraftverk. KSUs del av stationsteknikerutbildningen består av följande huvudblock: Branschgemensamma utbildningar (BGU) Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Blockspecifik utbildning Före BGU har de blivande stationsteknikerna genomfört sitt verks interna utbildningar. Branchgemensamma utbildningar Basutbildningar: Utbildningsintroduktion Kärnkraftsintroduktion, kort Huvudprocessen Dokumentation och flödesschemaläsning Driftmannaskap Mät- och kontrollutrustning Avfall, introduktion Ventiler, pumpar och värmeväxlare (Barsebäck) Praktiskt driftmannaskap (Barsebäck) Kemi och materiallära Huvudområden gemensam utbildning: Gemensam reaktor Gemensam turbin Gemensam el Dessa kurser finns beskrivna under avsnittet Generella grundkurser respektive Utbildningar i Barsebäck. Blockspecifika utbildningar Den arbetsplatsförlagda utbildningen genomförs efter varje huvudområde under den gemensamma utbildningen i reaktor, turbin och el. Eleverna arbetar med specifika frågor och uppgifter på sin egen anläggning och med sitt eget skiftlag där syftet är att få svar på frågan Hur ser det ut på mitt block?. Bransch Gemensamma Utbildningar (BGU) BGU Reaktor (2v) Blockspecifika utbildningar Arbetsplatsförlagd utbildning BASUTBILDNINGAR BGU El (1v) BGU Turbin (1v) Blockspecifik utbildning 12 KSU-A-175 A 2010-03

Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör Fortsättning. BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Utbildningen leds och följs upp av en coach från KSU. Det finns även en utsedd handledare på varje skiftlag som fungerar som stöd och hjälp under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Den blockspecifika utbildningen är en blandning av teoretisk och praktisk utbildning. Den utgör en förstärkning av system- och processförståelsen från BGU/APU-utbildningen (repetition, fördjupning, självstudier, övningar). Den innehåller också genomgång av specifika systemdelar som inte berörs i BGU-utbildningen (t ex dieselkurs). Eleverna genomför praktisk arbetsplatsträning (APT) på det egna blocket av framtida arbetsuppgifter. Respektive kärnkraftverks rekryteringskrav för stationstekniker ska vara uppfyllda. Deltagaren bör ha tjänstgjort parallellt med ordinarie stationstekniker under minst en skiftcykel, gärna längre. Utbildningsmaterial och verksdokumentation. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten eller diskussionsforum. Periodvis under utbildningen tränar deltagarna på arbetsuppgifter ute i stationen, så kallad arbetsplatsträning, APT. Denna sker oftast i grupp med handledning av en lärare. Mellan de olika kurs delarna jobbar deltagarna med styrda självstudier. Basutbildningar: ca 25 dagar. BGU reaktor: 10 dag ar BGU turbin: 5 dagar BGU el: 5 dagar. en på den blockspecifika utbildningen varierar beroende på vilket block som avses. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna gen om skriftliga, muntliga och i vissa fall praktiska prov. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. BWR-cykel Verkets ansvar Verkets interna utbildningar Gemensamma basutbildningar, KSUs ansvar Basutbildning STT Branschgemensamma utbildningar (BGU) (för samtliga verk) BGU Reaktor (2 v) Praktiskt driftmannaskap i Barsebäck samt skiftpraktik på respektive block BGU El Behörig STT (1 v) Genomförs på eget block under skifttid med stöd och uppföljning av KSU Arbetsplatsförlagd utbildning (7 v) Blockspecifik utbildning Reaktor/El Nyanställd STT Praktik och behörighet Blockspecifik utbildning turbin Arbetsplatsförlagd utbildning (7 v) BGU Turbin (1 v) * Den här bilden beskriver utbildningsgången på en BWR-anläggning. För PWR sker utbildningen på två år. 13 KSU-A-175 D 2010-03

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Turbinoperatör, TOP Utbildningen riktar sig till stationstekniker/processoperatörer som har valts ut att bli turbinoperatörer. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som turbinoperatör på sitt kärnkraftverk. Utbildningen ger grundläggande kunskaper i anläggningskännedom, anläggningsdynamik, elsystem och andra områden som är viktiga för en turbinoperatör. En genomgång och repetition av turbinanläggningens delsystem görs samtidigt som deltagaren får fördjupade kunskaper om systemens funktion, reglering och övergripande driftstrategier. Utbildningen syftar också till att ge förståelse för systemens samverkan med övriga system under normal drift samt träning av åtgärder i samband med störd drift. Dessutom ges en orientering i säkerhetstekniska föreskrifter och driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av turbinanläggningen, med tillhörande hjälpsystem, under alla normala driftförhållanden med hjälp av instruktioner. Identifiering av fel och störningar med hjälp av larm och felindikeringar i centrala kontrollrummet, samt vidta lämpliga föreskrivna åt gärder enligt störningsinstruktion för att föra anläggningen till ett säkert driftläge och minska störningens påverkan på processen. Användning av förstakontroller vid störningar och kommunikation enligt fastställd rutin med de övriga i skiftlaget. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum och demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Periodvis under utbildningen tränar deltagarna på arbetsuppgifter ute i stationen, så kallad arbetsplatsträning, APT. Efter genomgången teoriutbildning genomförs träning av driftfall i simulator, för såväl normal som störd drift. Innan man blir färdig turbinoperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block. Kurserna varvas med det normala arbetet som stationstekniker. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna med skiftliga eller muntliga prov. test på arbetsuppgifter för turbinoperatören utförs i simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. Behörighet som stationstekniker. Minst ett års erfarenhet från arbete som stationstekniker rekommenderas. 14

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Reaktoroperatör, ROP, BWR Utbildningen riktar sig till turbinoperatörer som har valts ut att bli reaktoroperatörer. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som reaktoroperatör på sitt kärnkraftverk. Under utbildningen repeteras grundläggande systemkunskaper. Utbildningen ger fördjupade kunskaper om systemens funktion, reglering och övergripande driftstrategier samt förståelse för deras samverkan med övriga system under normal drift och träning av åtgärder i samband med störd drift. Utbildningen ger även kunskaper om härddrift och härddriftsstrategier enligt gällande instruktioner. I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för reaktoroperatörer. Dessutom ingår en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter och en utbildning i driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av reaktorns reglersystem, med tillhörande hjälpsystem, under alla normala driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner. Identifiering av fel och störningar som speciellt påverkar reaktorns drift och övervakning samt vidta föreskrivna åtgärder enligt störningsinstruktioner. Användning av förstakontroller vid störningar och i samband därmed kommunicera enligt fastställd rutin med de övriga i skiftlaget. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum och demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Efter genomgången teoriutbildning genomförs träning av driftfall i simulator, för såväl normal som störd drift. Innan man blir färdig reaktoroperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna i skiftliga eller muntliga prov. test på arbetsuppgifter för reaktoroperatör utförs i simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. Behörighet som turbinoperatör. 15

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR Utbildningen genomförs på Ringhals 2, 3 och 4 som ett försteg till reaktoroperatör. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som assisterande reaktoroperatör på sitt block. Under utbildningen repeteras grundläggande systemkunskaper. Utbildningen ger fördjupade kunskaper om systemens funktion, reglering och drift. Utbildningen ger också kunskap om systemens samverkan med övriga system under normal drift och i samband med störd drift i syfte att ge en ökad processförståelse. Dessutom erhålls en övergripande kunskap om haveriinstruktionspaket för PWR-reaktorer. I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för assisterande reaktoroperatörer. Dessutom ingår en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter samt en utbildning i driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av reaktorns reglersystem, med tillhörande hjälpsystem, under alla normala driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner. Identifiering av fel och störningar som speciellt påverkar reaktorns drift och övervakning samt vidta föreskrivna åtgärder enligt störningsinstruktioner. Manövrering av reaktorns reglersystem med tillhörande hjälpsystem samt skyddssystem under haveriförhållanden på order av reaktoroperatören och med hjälp av gällande haveriinstruktioner. Kommunikation enligt fastställd rutin med övriga i skiftlaget under såväl normaldrift, störd drift som under haveriförhållanden. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal och i simulator, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag, diskussionsforum, demonstrationer i simulator samt träning av åtgärder/arbetsuppgifter i simulatorn. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Innan man blir färdig assisterande reaktoroperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block och antal deltagare. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna med skiftliga prov. Deltagarna genomför ett antal hemuppgifter som redovisas skriftligen. test på arbetsuppgifter för assisterande reaktor operatör utförs i simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. Behörighet som stationstekniker. 16

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Reaktoroperatör, ROP, PWR Utbildningen genomförs på Ringhals 2, 3 och 4. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som reaktoroperatör på sitt block. Utbildningen ger djupare kunskaper om drift av reaktorn, övergripande driftstrategier och djupare processförståelse. Utbildningen ger kunskaper om härddrift och härddriftsstrategier enligt gällande instruktioner. Dessutom erhålls en djupare kunskap om haveriinstruktionspaketet för PWR-reaktorer. I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för reaktoroperatörer. Dessutom ingår en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter och en utbildning i driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av reaktorns reglersystem med tillhörande hjälpsystem under alla normala driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner. Identifiering av fel och störningar som speciellt påverkar reaktorns drift och övervakning samt åtgärdande enligt störningsinstruktioner. Manövrering av reaktorns reglersystem med tillhörande hjälpsystem samt skyddssystem under haveriförhållanden med hjälp av gällande haveriinstruktioner. Kommunikation enligt fastställd rutin med de övriga i skiftlaget under såväl normaldrift och störd drift som under haveriförhållanden. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal och i simulator, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag, diskussionsforum, demonstrationer i simulator samt träning av åtgärder/arbetsuppgifter i simulatorn. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Innan man blir färdig reaktoroperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block och antal deltagare. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna med skiftliga prov. Deltagarna genomför ett antal hemuppgifter som redovisas skriftligen. test på arbetsuppgifter för reaktoroperatör utförs i simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. På Ringhals 2, 3 och 4 utbildar man sig från stationstekniker till assisterande reaktoroperatör. Då får man de fördjupade systemkunskaperna. Sedan går man vidare och läser till reaktoroperatör, med fokus på härddrift, härddriftsstrategier och haveriinstruktionspaket. 17

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Skiftchef, SKC Utbildningen syftar till att utveckla blivande skiftchefer i deras ledarroll. Utbildningens övergripande mål är att skapa goda förutsättningar för eleven att verka och utvecklas som operativ ledare i kontrollrummet på ett kärnkraftverk. Detta innebär att eleven under utbildningen förväntas utveckla följande övergripande förmågor för att kunna leda både eget och andras lärande: medvetenhet kring personliga styrkor och utvecklingsområden förmåga att ta personligt ansvar kopplat till säkerheten och skiftchefsrollen förmåga till kritiskt tänkande förmåga att reflektera över eget och andras agerande förmåga att använda feedback som metod för utveckling av medarbetare och organisation förmåga att leda ett team (vid t ex operativa så väl som andra typer av möten). Skiftlagens arbetssätt, procedurer och mötesrutiner vid normal och störd drift Ledarstilar, krav på ledarskap, ledarskap i skiftarbetet Beslutsfattande, individuellt och i grupp. Olika metoder för problemlösning Stressens inverkan och åtgärder mot akut stress Användning av förstakontroller Tillämpning av instruktioner vid normal och störd drift Olika typer av avlämningar, praktiskt genomförande. 18

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Skiftchef, SKC Fortsättning. Motsvarande reaktoroperatörskompetens. Tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna ta till sig såväl teknisk som icke-teknisk kurslitteratur. Urval av litteratur inom området. I samband med utbildningsstart genomförs en inledande träff med berörd skiftchef, elev och instruktör. Utbildningen fokuserar på deltagaraktiva utbildningssätt. Ett viktigt instrument för lärandet är den reflektion som sker över eget såväl som andras handlande. Till hjälp för det används den loggbok som följer eleven under utbildningen och som är en del av examinationen. Under utbildningen hålls återkommande personliga handledningssamtal. Där sätts nya mål som eleven ska jobba med i sitt ordinarie arbete inför påföljande utbildningsperiod. Utbildningen bör planeras över ett kalenderår. Syftet med detta är att skapa tid för att tankar och reflektioner ska mogna. Flera av utbildningsmålen kan inte uppnås om kursdelarna genomförs i för tät följd. Mellan varje kursdel genomförs därför teoretiska och praktiska uppgifter under ordinarie skiftarbete. Examinationer under kursen: Muntliga presentationer och skriftliga inlämningsuppgifter under utbildningens gång. Redovisning av arbetsplatsförlagd utbildning. Utvärderingspass i simulatorn. Utifrån de anteckningar och reflektioner som förts in i den individuella kurslogg boken sammanställer eleven en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). Analysen genomförs utifrån nuläget och den aktuella rollen. Analysen görs med handledning. samtal utifrån SWOT-analysen tillsammans med skiftchef och driftchef. 19

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Driftledning/VHI Utbildningen riktar sig till blivande driftledning/vhi. Att efter avslutad utbildning ha grundläggande kunskaper om och färdigheter i att arbeta som vakthavande ingenjör, VHI, eller i driftledningsfunktion. Haveriorganisation VHI-funktion Driftledningsfunktion Bakgrundskunskap Arbetsmetoder. Utsedd att bli driftledning/vhi. Instruktioner. Lärarledda lektioner och självstudier samt demonstrationer och videofilmade simulatorövningar. Verksberoende. Instruktörsbedömning av att målen för kursen är uppnådda. Aktivt deltagande. 20

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Eloperatör, EOP Utbildningen genomförs för blivande eloperatörer vid Forsmark 1 och 2 samt Ringhals 1. På övriga verk ingår denna utbildning i turbinoperatörsutbildningen. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som eloperatör på sitt kärnkraftverk. Genomgång av anläggningens elsystem på plats och i kontrollrummet. Träning av olika drift- och störningsfall i simulatorn Yttre ställverk (Barsebäck). Behörighet som stationstekniker. Kompendier och verksdokumentation. Lärarledda lektioner, styrda självstudier samt demonstrationer och träning i simulator. Praktisk träning av yttre ställverk genomförs i Barsebäck. en varierar beroende på block. Muntlig och skriftlig kontroll mot kursens mål. Skriftlig närvarokontroll. Enskild körning i simulator. Gemensam kontroll av att kriterierna för kursens arbetsuppgifter har uppfyllts. 21

ÅTERTRÄNING

ÅTERTRÄNING Återträning för stationstekniker/processoperatör... 25 Återträning för kontrollrumsbefattningar... 26 24

ÅTERTRÄNING Återträning för stationstekniker/processoperatör Utbildningen genomförs varje år med varierande innehåll beroende på cykliskt program och anläggningsändringar. Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa stationsteknikernas/processoperatörernas kunskaper och färdigheter som krävs för att på ett säkert sätt ta hand om stationen vid såväl normal som störd drift och med upprätthållande av gällande föreskrifter. Utbildningen är till stor del upplagd efter ett cykliskt program, men är även delvis behovsstyrd där repetitionsbehovet beaktas. Utöver detta utbildas stationsteknikerna/processoperatörerna på anlägg ningsändringar och tidigare gjorda erfarenheter. Slutgiltigt innehåll anges i kursbeskrivningen inför varje kurstillfälle. Behörighet som stationstekniker/processoperatör. et beror på vad som ingår i aktuellt program, men kan utgöras av verksdokumentation, kompendier och självstudieuppgifter. Utbildningen består till stor del av lärarledda aktiviteter i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum, samt arbetsplatsträning på utvalda arbetsuppgifter. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. en varierar på respektive block. Definitiv kurslängd anges i kursbeskrivningen inför varje kurstillfälle. Aktivt deltagande. 25

ÅTERTRÄNING Återträning för kontrollrumsbefattningar Utbildningen genomförs varje år med varierande innehåll beroende på cykliskt program och anläggningsändringar. Den riktar sig till skiftlagens kontrollrumspersonal. Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa kontrollrumspersonalens kunskaper och färdigheter som krävs för att på ett säkert sätt ta hand om stationen vid såväl normal som störd drift och med upprätthållande av gällande föreskrifter. Utbildningen är till stor del upplagd efter ett cykliskt program, men är även delvis behovsstyrd där repetitionsbehovet beaktas. Utöver detta utbildas kontrollrumsbefattningarna på anläggningsändringar, instruktionsändringar, gjorda erfarenheter samt i skiftlags arbetssätt. Slutgiltigt innehåll anges i kursbeskrivningen inför varje kurstillfälle. Behörighet i respektive befattning. et varierar beroende på vad som ingår i aktuellt program. Det kan t ex utgöras av verksdokumentation, kompendier och självstudieuppgifter. Utbildningen är en blandning av teori och träning i simulator. Teoridelen sker som aktiviteter i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum, samt demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Simulatorträningen omfattar normal drift, störd drift och haverier. en varierar på respektive block. Definitiv kurslängd anges i kursbeskrivningen inför varje kurstillfälle. test på utvalda arbetsuppgifter för respektive befattning utförs i simulator. Deltagarna får även muntlig eller skriftlig återkoppling efter simulatorpassen. 26

GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER De generella utbildningarna kan ges som fristående kurser eller som delar i de olika verkens befattningsutbildningar. Arbete med reaktornära system ny kurs... 29 Avfall, grund... 30 Avfall, introduktion... 31 Bränslehantering ny kurs... 32 Dokumentation och flödesschemaläsning... 33 Elkunskap, grund... 34 Friklassning NY KURS... 35 Gemensam turbinutbildning... 36 Gemensam elutbildning... 37 Gemensam reaktorutbildning... 38 Huvudprocessen... 39 International Nuclear Event Scale (INES) för kärnkraftverk i drift... 40 Kemi- och materiallära... 41 Klassiska händelser... 42 Knallgas, grund... 43 Knallgas, fördjupad... 44 Kärnkraftsintroduktion... 45 Kärnkraftsintroduktion, kort... 46 Myndighetskunskap... 47 Mät- och kontrollutrustning... 48 Processdynamik... 49 Processkännedom... 50 Processpresentation... 51 Pumpar, värmeväxlare och ventiler... 52 Reaktorfysik, grund... 53 Reaktorfysik, fördjupad... 54 Reaktorinneslutningar, BWR... 55 SAR, grund... 56 Simulatorgrundkurs... 57 STF, grund... 58 Säkerhetsteknik... 59 Värme- och strömningslära... 60 28