Ett äktenskap, två världar? Mötet mellan kristna och muslimer som lever i blandäktenskap

Beteckning: Rel C kult ht 2007:1 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Ett äktenskap, två världar? Mötet mellan kristna och muslimer som lever i blandäktenskap Josefin Norberg Januari 2008 C-uppsats, 15 högskolepoäng Religionsvetenskap Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet C Handledare: Jari Ristiniemi

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INLEDNING... 3 3. SYFTE a. Begreppsförklaringar... 4 4. BAKGRUND... 5 a. Islam... 5 b. Kristendomen...7 5. TIDIGARE FORSKNING... 9 6. MATERIAL OCH METOD... 13 a. Val av metod och material... 13 b. Urvalsgrupp... 14 c. Procedur... 14 d. Metoddiskussion... 15 7. RESULTAT... 17 a. Presentation av intervjupersonerna... 17 b. Sammanställning av intervjupersonernas svar... 20 c. Intervju med Maria Gregell, familjerådgivare... 24 d. Analys... 26 8. DISKUSSION... 28 a. Resultat och bakgrundsdiskussion... 28 9. REFERENSLISTA... 31 Bifogade bilagor Intervjufrågor till par som lever i blandäktenskap Intervjufrågor till Maria Gregell 2

1. SAMMANFATTNING Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning. Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer. Samhället handlar mycket om fördomar och alla har vi en uppfattning, djupt präglad av vår uppväxt, föräldrar och omgivning, av hur en normal familj ska se ut. Ibland blir det inte som vi har tänkt oss och vi människor kanske måste lära oss att vara mera öppna för det som än idag är ovanligt för oss. 2. INLEDNING En vän ringde mig en dag, jag har gift mig sa hon, jag blev helt tyst och visste inte riktigt vad jag skulle säga. Utan föräldrar och syskon hade hon gift sig i smyg. Jag förstod hennes situation då ingen i hennes familj någonsin accepterat hennes pojkvän. Han är muslim och hon är uppvuxen i kristet svenskt samhälle. Familjen har inte ens gett honom en chans att visa vem han är, de känner inte honom men han passar inte in i familjen enligt dem. Föräldrarna tog avstånd från henne när hon gjorde sitt val att vara tillsammans med honom, Enligt mina föräldrar har jag svikit dem och skämt ut dem, jag vet att de älskar mig innerst inne men de visar det inte utan istället bara hånar mig och får mig att må dåligt. Att behöva välja mellan personer man älskar över allt annat är inte en mänsklig situation och är inget lätt val. Men kan man hindra kärleken? Det svenska samhället bygger på den kristna livsåskådningen och påverkas idag även av nya kulturer vi får möta genom att invandringen till Sverige har ökat de senaste åren. Något som har blivit allt mer vanligt är blandäktenskap. Vi har stora möjligheter att resa till nya länder, 3

upptäcka nya kulturer och träffar därmed nya människor. Vad uppsatsen kommer att handla om är just blandäktenskap då jag koncentrerar mig på kristna och muslimer. Varför jag har valt detta ämne är först och främst då en nära vän till mig idag upplever hur det är att leva i ett blandäktenskap med en muslimsk man. Jag är uppvuxen och har gått i en skola där jag stött på många olika kulturer och nära vänner till mig är födda i andra länder. Deras familjer lever i helt skilda kulturer än vad jag gör. Jag har även ett intresse för självbiografier som behandlar just ämnet kulturkrockar inom förhållanden. Bland annat så fastnade jag för Carmen Bin Ladins självbiografi En gyllene bur där hon berättar om hennes liv i Saudiarabien efter att ha gift sig med en av Bin Ladins bröder. En annan självbiografi som inspirerat mig är Offrad för hederns skull av Sengul Guvercile där hon berättar hur hennes familj tog död på hennes kärlek för att han inte ansågs vara bra för henne. Anledningen till att jag vill uppmärksamma ämnet är att det enligt mig finns det många fördomar som säger hur vi ska leva och hur familjen ska se ut enligt normen. Jag tror att samhället är rädda för det som är nytt och främmande för oss. Jag hoppas med min uppsats få en kunskap om hur det kan vara att leva i ett blandäktenskap, hur man förhåller sig till de skilda kulturerna och hur de väljer att anpassa sig till varandra. 3. SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur det är att leva i ett blandäktenskap mellan kristna och muslimer. 3.a Begreppsförklaringar Haram- Det som är förbjudet inom Islam. Det finns en mängd regler för vad som är förbjudet inom Islam. Exempelvis, att äta griskött är haram 1. Omskärelse- Att pojkar blir omskurna är en tradition som har blivit vanlig i den muslimska världen. Omskärelsen firas med en fest 2. Fastan - Är en av Islams fem pelare. Män och kvinnor avstår från mat, dryck och sexuell samvaro från soluppgång till solnedgång, fastan pågår under månaden Ramadan 3. 1 Baek Simonsen. J, Islamlexikonet, 1994:113 2 Baek Simonsen. J, Islamlexikonet, 1994:203 4

Eid al kabir - även kallad Eid al Adha, Festival of sacrifice En muslimsk festival som firas efter pilgrimsfärden 4. 4. BAKGRUND 4.a Äktenskapet och könsroller enligt Islam Islam är en av de två största världsreligionerna som utövas i världen, den absolut största är kristendomen och därefter kommer islam med mer än 1 miljard utövare. 5 Islam betyder underkastelse. Något som är viktigt för muslimer är deras heliga bok Koranen där regler finns för hur man ska leva och förhålla sig inom religionen. Människan skall förvalta livet på jorden så att skapelsens resurser utnyttjas till allas bästa. 6 Gud är störst, Gud är skaparen av människan och naturen. Den primära meningen som muslim är att se livet som en gåva från en högre makt, den högre makten kallas för Gud. 7 Islam ses som är juridisk fråga och är i några länder ingenting man själv väljer att vara. Man föds som muslim, lever som muslim och att byta religion kan ibland vara olagligt. 8 Att ingå äktenskap inom Islam är viktigt för religionen och kulturen. Det förekommer väldigt sällan att en muslim inte gifter sig men skulle det ske, att en person mot all förmodan inte gifter sig så skulle han eller hon anses som onaturlig. 9 Ett äktenskap mellan en man och kvinna innefattar inte bara just kärleksparet utan det är något som berör familjen och hela släkten, det är ofta släkten som väljer vilken kvinna och man som ska gifta sig med varandra. Det räcker alltså inte att kvinnan och mannen känner en stark kärlek till varandra, familjerna måste även kunna leva ihop. 10 Men är det säkert att det finns kärlek inom ett sådant äktenskap? Mannen och kvinnans äktenskap är oftast planerat av deras familjer och de har endast några få möjligheter att få träffa varandra innan äktenskapet sker och när de ses så är det tillsammans med familjerna. 11 Gifter man sig inom Islam är meningen att äktenskapet ska hålla livet ut. Skilsmässa är enligt profeten Mohammed det värsta som kan inträffa men det är 3 Baek Simonsen. J, Islamlexikonet, 1994:216 4 http://www.religionfacts.com/islam/holidays/adha.htm 5 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam. 1996:7 6 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:7 7 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:7 8 Hjärpe. J, Islams värld, 1987:17 9 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:57 10 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:60 11 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:60 5

trots det lagligt. 12 Vid skilsmässor har mannen en fördel, han behöver ingen speciell anledning för att skiljas och kan begära det när han känner för det. Vill kvinnan ta ut skilsmässa går det att göra via domstolsbeslut. Riktlinjer för om man blir beviljad skilsmässa eller inte är om mannen varit otillräcklig sexuellt eller ekonomiskt. 13 Enligt Hedin så är förutsättningarna idag mycket bättre än det tidigare har sett ut. Idag är det lättare för kvinnor att begära skilsmässa och de behöver inte hålla sig till reglerna ovan. För att ett äktenskap ska vara lagligt måste båda parterna skriva på ett äktenskapskontrakt och ett ekonomiskt avtal. Inom äktenskapskontraktet kan bland annat kvinnan begära att maken endast får ha henne som fru 14, då Islam menar att polygami är tillåtet, vilket innebär att mannen har rätt till att ingå äktenskap med fler än en kvinna 15. Ett ämne som ständigt återkommer när man talar om Islam är kvinnans position och värde. Är kvinnan värd någonting och har hon samma frihet som mannen? Svaret är olika beroende på vem du frågar. Det finns olika inriktningar inom Islam, en del mera utmärkande än de andra men just den här frågan är personlig och varje person talar för sig. Enligt Samuelsson och Brattlund har mannen en högre status inom äktenskapet och familjen, då hans uppgift är att ta hand om kvinnan, föda henne och barnen. Kvinnan och mannen är av olika natur enligt Islam och därför är kvinnans uppgifter helt annorlunda än mannens. Att sköta hemmet och barnuppfostran är det som anses lämpligt för kvinnan. Vill kvinnan lämna huset så bör hon få tillstånd från mannen. 16 En inriktning som utmärker sig heter Sharia. Kvinnans ställning inom Islam och familjen är enligt Sharia underlägsen. Eller med deras ord, mannen och kvinnan är jämlika men de är olika till könen både biologiskt och psykiskt och därför lever mannen och kvinnan efter olika regler. 17 Inom äktenskap har mannen högsta position, han är ledaren som kallas för Imam. Fördelarna för männen inom äktenskap är flera än kvinnans. Han har större rätt att skilja sig ifrån sin fru, barnen tillhör mannen och kvinnan kommer att förlora dem. En annan skillnad som är till fördel för mannen är att han får gifta sig med en icke- muslimsk kvinna. 18 Det är något som Samuelsson och Brattlund även nämner att mannen inom Islam får gå över 12 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:90 13 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:90 14 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:62 15 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:87 16 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:63 17 Hjärpe. J, Islam, lära och livsmönster, 1992:97 18 Hjärpe. J, Islam, lära och livsmönster, 1992:97 6

gränserna och gifta sig med exempelvis en kristen kvinna medan en muslimsk kvinna måste hålla sig till män från samma religion. 19 Att kvinnan och mannen är jämlika men ska leva efter olika regler kan diskuteras, Hjärpe menar att den här synen som Sharia ger oss angående kvinnan och äktenskapet är en felaktig tolkning av Koranen medan andra tycker att det är den sanna läran. I Koranen finns reglerna för hur man ska leva och hur man ska vara som person men det är vanligt att den tolkas på olika sätt, detsamma gäller om bibeln inom Kristendomen. Hedin menar också att även om Islam kan ses som en religion förtryckande mot kvinnor så stämmer det inte. I de heliga texterna finns det visserligen avsnitt som uttrycker kvinnoförakt men också en rad andra som jämställer alla människor i ett religiöst avseende och ställer kvinnan vid mannens sida utan nedvärdering 20 Om Islam är en religion där kvinnoförtryck är tillåtet kan alltså diskuteras. Många har olika åsikter inom ämnet och något rätt eller fel tror jag inte förekommer. Även troende muslimer tolkar Koranen olika och behandlar därefter reglerna och filosofierna olika beroende på vilken kultur du lever i. En extrem kultur där kvinnoförtryck är uppenbart är i Saudiarabien. Där lever kvinnan instängd och får inte visa sig för några andra män än sin egen 21. Men alla muslimska kvinnor lever inte instängda, här i Sverige måste många kvinnor välja att arbeta då inte mannens lön räcker till. 22 4.b Kristendomen Kristendomen är den största religionen i hela världen. Kristendomens språk var från början latin och därifrån kommer ordet tro, på latin crede. Credo in Deum, som betyder jag tror på Gud. 23 Inom kristendomen tror de på en gud. Gud har skapat världen och människan och därför härskar han över allt på jorden. 24 Kristendomens heliga bok heter Bibeln, den innehåller Guds ord och berättar hur människan ska leva och handla genom livet. 19 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:58 20 Hedin. C, Islam i vardagen och världen, 1994:85 21 Carmen Bin Ladin, En gyllene bur, 2003 22 Samuelsson. J & Brattlund. Å, Kärlek och familjeliv enligt Islam, 1996:63 23 McGrath. A, An introduction to Christianity, 1997:148 24 Martin. N, Fakta om Kristendomen, 1994:4 7

Äktenskapet inom kristendomen är något som tillhör livet, en man och en kvinna ska tillsammans ingå äktenskap menar Johan Lautman, komminister 25 inom den Svenska kyrkan, det är Guds gåva till människan. 26 Här nedan är ett av exemplen som används under en vigsel i kyrkan. Äktenskapet är ett heligt förbund förordnat och välsignat av Gud, himmelens och jordens skapare. Det är äktenskapets mening att ge vidare den kärlek som är av Gud. Därför är det er uppgift att älska och ära varandra. Gemensamt skall ni ha ansvar för ert hem (och för barnens kristna fostran). Man och hustru skall trofast stå vid varandras sida, i glädje och sorg, i ljusa och mörka dagar. Ni får hämta kraft i bön och gudstjänst, i Guds ord och sakrament. Den rikedom som ligger i äktenskapet är stor. Där man och hustru lever i Guds förlåtelse får de hjälp att förstå och förlåta varandra. Så kan äktenskapet förverkligas efter Guds vilja. 27 Inom kristendomen väljer de själva vem de ska gifta sig med, det handlar om ett äktenskap mellan man och kvinna och inte mellan familj och släkt säger Johan Lautman. Kvinnan har en fri vilja och har lika mycket valmöjligheter som mannen, Lautman menar att kristendomen präglas av jämställdhet mellan man och kvinna men de har olika uppgifter. Uppgifterna i sig ska inte värdesättas eftersom alla i ett samhälle behövs oavsett kön. Det var under upplysningstiden på 1800-talet som den fria viljan blev betydande och individen blev viktig. Det kom en möjlighet till att välja själv. 28 Skilsmässa är emot Guds vilja, när ett par ingår äktenskap använder de orden tills döden skiljer oss åt 29 meningen är att de ska älska varandra livet ut. Men trots att detta är emot Guds vilja så väljer vissa par att begära skilsmässa. Det är tillåtet men ändå inte säger Lautman. 30 Betydande inom skilsmässofrågan är att både mannen och kvinnan har samma rättighet att skilja sig när de väljer att begå ett äktenskapsbrott. Som det står i citatet ovan så ska paret gemensamt ha ett ansvar för hemmet och barnen. De barn som föds inom äktenskapet tillhör både mamman och pappan och vid skilsmässa är de fortfarande bådas barn. 25 Komminister- präst 26 Den svenska kyrkohandboken 1, 1986 27 Den svenska kyrkohandboken 1, 1986 28 Johan Lautman, Präst, Komminister inom den svenska kyrkan 29 Den svenska kyrkohandboken 1, 1986 30 Johan Lautman, Präst, Kommunister inom den svenska kyrkan 8

Blandäktenskap inom kristendomen är tillåtet då äktenskapet i sig inte är kristet menar Lautman. I Paulus Första brev till korintierna i Nya testamentet står det; Om någon som hör till bröderna har en hustru som icke är troende, och denna är villig att leva tillsammans med honom, så må han icke förskjuta henne. 31 Kärleken är viktig inom äktenskapet, älskar man inte varandra så anses det vara ett äktenskapsbrott menar Lautman. Kärleken Gud har givit människan, ska människan ge varandra. 32 5. TIDIGARE FORSKNING Alla är vi uppvuxna i en kultur, vare sig det är i Sverige eller något annat land så har vi alla olika kulturer som präglar vårt sätt att leva. Under uppväxten skapar man en identitet, något som berättar vem jag är. 33 Möter vi människor från andra kulturer och de inte beter sig som vi själva är vana vid kan vår reaktion vara att de är annorlunda, antingen mellan kvinna och man eller mellan personer från olika kulturer. 34 När det kommer till äktenskap så vill man se sin partner för den han eller hon är men i grund och botten finns där redan en vision om hur kvinnan och mannen ska vara, ställning och plikter inom familjen. Exempelvis i en tidigare forskning där en man som är uppvuxen med sin mamma och systrar har sett hur de lever, hur de beter sig och vilka arbetsuppgifter de har inom familjen. Den informationen är någonting han bär med sig och det skapar hans bild av framtida kvinnan på samma sätt har kvinnan en bild av den framtida mannen. 35 Att ingå äktenskap är en naturlig del av livet för många. Ända sedan barnsben har tankegångar som, med vem och varför vi gifter oss uppkommit. Väljer man att ingå äktenskap med någon från en annan kultur betyder det att religion, språk och etnicitet blandas och ens kultur och bakgrund blir inte lika självklar. 36 Abe W Ata har i sin bok studerat blandäktenskap mellan kristna och muslimer i Australien. En studie han gjort innefattar olika syn på hur blandäktenskap kan se ut. Ata säger att bakom de uppfattningarna angående 31 Nya testamentet, Paulus Första brev till korinterna, kap 7:2 32 Johan Lautman, Präst, Komminister inom den svenska kyrkan 33 Speelman. G, Keeping Faith, 2001:31 34 Speelman. G, Keeping Faith, 2001:50 35 Speelman. G, Keeping Faith, 2001:50 36 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:13 9

blandäktenskap så finns vanliga sätt att handskas med blandäktenskap enligt Ata. 37 De olika grupperna har han sammanställt i sex olika punkter; 1. Konvertering Betyder i den här meningen att en person väjer att följa sin partners fotspår och konvertera till dennes liv och tro. Att byta religion kan innebära problem för den som konverterar, personen ska anpassa sig till en helt ny kultur och sättet att tänka på blir annorlunda. Han eller hon som väljer att ge upp sin egen religion och kultur kan känna en viss irritation gentemot sin partner då den nya religionen enbart känns falsk. 38 2. Ignorera och dra sig tillbaka från religionen Ata menar här att båda parterna i äktenskapet väljer att strunta i de religiösa aktiviteterna. Istället för att diskutera och arbeta på skillnaderna som finns så väljer de att ignorera dem. Detta kan bli problem när förhållandet hamnar i kriser och speciellt när barn kommer med in i bilden. Senare i livet kan en i förhållandet vilja att deras barn ska förhålla sig till den tron de haft från början, och bli allt mer nostalgisk. Hamnar man i den situationen så går det inte längre att ignorera skillnaderna som finns i ett blandäktenskap. 39 3. En anpassning till två religioner I det här fallet väljer paret att förhålla sig till bådas religion istället för att låsa sig till en utav dem. De väljer att inte typisera skillnaderna i religionerna emellan. 40 En av de personerna som intervjuades sa följande: It is a case of creating healthy boundaries; a sort of religious pluralism that allows considerable overlap in worldviews; in ensuring peaceful coexistence and complimenting the life of one another. 41 37 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:70 38 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:70 39 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:71 40 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:71 41 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:71 10

4. Kompromiss och förhandling Paret avslutar sin religion och väljer att möta sin partner halvvägs. För vissa innebär det här att partners lovar varandra någonting men väljer att falla tillbaka när det inte passar dem. Det har utvecklats ett test för dem som lever i blandäktenskap och inte kommer överens, testet går ut på att hjälpa par att hitta den tro som gemensamt passar deras tidigare religion. Testet ger dem båda två en grupp och de kan även vara säkra på att passa in i den. De kan även välja att gå åt motsatt håll och välja ett liv som inte byggs på religion, för vissa är inte religionen någon viktig del i livet och kan därför välja att utesluta den. 42 5. Ekumeniskt tillstånd Paren strävar efter att inkludera tro, traditioner och den religiösa vägledningen från parets båda religioner. Detta kan leda till att de förenar familjen på falska grunder och inte på ett traditionellt sätt. 43 6. Mångsidig bild av framtiden Här är meningen att möta sin partner på halva vägen. Strävan är att respektera varandra som de är och inte döma den utefter deras religion och bakgrund. Paret ger varandra frihet till att utöva sina religioner och arbetar tillsammans med att bygga regler för kommunikation mellan varandra. Något som är viktigt är att inte försöka påverka sin partner och inte förändra hans eller hennes åsikter. Ata menar att leva i sådant förhållande ger rikedom till ett äktenskap, att kunna leva tillsammans men ändå utöva olika religioner. 44 Självklart finns även här diskussioner och de uppkommer när barnen kommer med in i bilden. Traditioner väljer de att fira var för sig, vilket kan leda till både en bättre atmosfär inom familjen men kan även skapa kriser då tiden de tillbringar tillsammans blir mindre. Traditioner är en familjehögtid vilket kan skapa problem om man inte firar dem tillsammans. 45 Negativa och positiva aspekter inom blandäktenskap: 42 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:72 43 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:72 44 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:72 45 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:73 11

En intressant skillnad Ata presenterar är en studie han gjort som sedan har jämförts med en tidigare studie som gjordes år 1980 inom samma ämne. I både den gamla och den nya studien har de hänvisat till omgivningen och dess påverkan på blandäktenskap. De olika studierna säger samma sak men av olika orsaker. I studien som gjordes 1980, påverkades paren utav yttre faktorer de hade gentemot familjerna och släkten omkring sig. Äktenskapet blev otrevligt och det medförde problem. I den nya studien handlade det om orättvisa i beteendet som påverkar äktenskapet. 46 Ata presenterar i sin bok olika påståenden som handlar om negativa och positiva aspekter inom blandäktenskap. (Personerna som är intervjuade lever i blandäktenskap i Australien). Reaktionerna från föräldrarna och omgivningen påverkar hur äktenskapet fungerar, föräldrar kan reagera negativt på att deras barn gifter sig med någon från en annan kultur, en person som intervjuats säger att samhället inte tycker om blandäktenskap, de får motta nedlåtande reaktioner från omgivningen. 47 Däremot så betyder inte det att alla som lever i blandäktenskap får gå igenom komplikationer med familjen och omgivningen, vissa par får stöd från sina respektive familjer och tycker inte att omgivningens reaktioner är något som skapar problem i äktenskapet. 48 Något som kan bli en fråga är barnens identitet, de växer upp med en från kristen bakgrund och en från muslimsk bakgrund och därför kan barnen ha det svårt att placera sig i vilken religion de tillhör, i skolan blir det även där en ny kultur att anpassa sig till. 49 En fjärde synpunkt Ata nämner är hur de religiösa grupperna reagerar, en svarar att varje religion vill dra till sig barnen och uppfostra dem efter deras tro. 50 Den vanligaste reaktionen från vetenskapsmän och samhället är att blandäktenskap inte fungerar på grund av kulturkrockarna de kommer att möta. Det skriver Adam B. Troy och Jamie Lewis- Smith i sin artikel Journal of social and personal relationships. 51 Problem de lyfter fram och som är faktorer till att blandäktenskap kan sluta i skilsmässa är bristen på likheter, etniska skillnader, språkdifferenser och barnuppfostran. De påpekar även att 46 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:80 47 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:81 48 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:84 49 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:80 50 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:81 51 Troy. A, Lewis- Smith. J, Journal of social and personal relationships, 2006:66 12

responsen från omgivningen påverkar äktenskapet, de kan känna att det inte finns något stöd från familj och vänner 52. Men allt är inte negativt i frågan om blandäktenskap. De som själva är gifta med någon från en annan kultur i Australien och som har deltagit i undersökningen berättar själva med sina egna ord, vad som gör att just de tycker att blandäktenskap fungerar och vilka positiva motiv det finns. These marriages make the bond between them stronger. I know nothing about the other [Christian] religion for the first time. It is good. It makes people convert from a world of darkness into a world of enlightment. You begin to see how the other people live and that makes you more tolerant It also removes barriers between religious and cultural communities, and melts the difference, lessens the tension and fanatic behaviour. 53 Att vara gift med någon från en annan kultur ger en chans till att förstå varandras bakgrunder, man får en större förståelse för andra religioner och kulturer och låser sig inte fast vid sin egen bakgrund. Ett äktenskap är bra så länge det är byggt på förståelse säger en av personerna som ingår i Ata s undersökning 54. 6. MATERIAL OCH METOD 6.a Val av material och metod I min undersökning valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Det kvalitativa perspektivet menar att intervjuerna ska fokuseras på individen och dennes uppfattning av verkligheten. 55 Att göra intervjuer kändes som den centrala delen i min uppsats och utifrån dem ville jag skapa mitt resultat. Jag valde att göra sju intervjuer med sex personer som lever i blandäktenskap och en intervju med en familjerådgivare som arbetat med just par från olika kulturer som lever ihop. Innan jag kom igång med intervjuerna behövde jag läsa på litteratur om hur det var att vara gift inom islam och hur det ser ut inom kristendomen för att sedan kunna jämföra vilka skillnader och likheter det fanns att grunda frågorna på. Jag tog hjälp av litteratur som behandlade blandäktenskap och strukturerade upp mina frågor utefter 52 Troy. A, Lewis- Smith. J, Journal of social and personal relationships, 2006:68 53 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:84 54 Ata W. A, Christian- Muslim intermarriage in Australia, 2003:84 55 Backman. J, Rapporter och uppsatser, 1998:48 13

hur en av författarna själv gjort i sina intervjuer. Litteratur som jag har haft stor nytta av är Dr Abe W Atas bok Christian- Muslim intermarriage in Australia. Den har mest hjälpt mig i min tidigare forskning och analys. 6.b Urvalsgrupp De personer jag intervjuat är fem kvinnor och två män i åldern 25-60 år, närmare presentation lämnar jag i resultatet. Personerna som lever i blandäktenskap kommer jag att benämna som A-F, vad som kommer att framgå är deras kön, religiositet och bakgrunds fakta om dem. Enbart en av dem jag intervjuade valde att vara anonym men att jag presenterade hennes bakgrund gick bra. Jag har dock valt att lämna dem alla som anonyma. Min intervju med familjerådgivaren kommer däremot inte vara anonym och den kommer att finnas separat ifrån de andra intervjuerna. 6.c Procedur För att få tag på personer att intervjua började jag med kontakter och frågade runt, på så sätt fick jag kontakt med tre personer jag har intervjuat. Vidare gick jag igenom utbildningsradions program som sänds på SVT men som även finns på deras hemsida på Internet, om Muslimer i Europa och en serie som heter Gränslös kärlek. Via UR fick jag kontakt med två personer som lever i blandäktenskap och Maria Gregell, familjerådgivare. Jag kontaktade tolkservice för att fråga om någon av dem visste var jag kunde vända mig för att få kontakt med par i blandäktenskap. Några dagar senare efter att ha pratat med dem så ringde en kvinna upp och ville ställa upp i en intervju. När jag fått tag på sju personer att intervjua så var det dags att boka datum för att träffa dem. Intervjuer ska göras på plats och spelas in på band 56 menar Bjurwill. Att träffa alla personligen var mitt första mål men då två av de jag valde att intervjua inte bor i Gävle så valde vi gemensamt att ta intervjuerna via e- mail. Min intervju med Maria Gregell gjorde jag via telefon och hon hänvisade mig till Kerstin Gustavsson Figueroas bok Kärlek utan gränser, där hon gjort en liknande intervju som innefattar samma ämne. Jag har därför valt att använda mig av både min personliga intervju med henne och den hon hänvisade till. Resterande intervjuerna gjorde jag personligen och träffade dem en och en, även om vissa av dem levde tillsammans i förhållande så gjorde 56 Bjurwill. C, A, B, C och D, 2001:36 14

jag enskilda intervjuer. Då mina frågor kunde bli väldigt personliga så påpekade jag det för dem innan jag började med intervjun och berättade för dem att de inte behövde svara om de inte ville. Jag berättade om mitt arbete och mitt syfte med uppsatsen, lät dem kolla igenom de frågor jag utgick ifrån för att visa vad jag ville att de skulle diskutera kring. Intervjuerna tog mellan 60 och 90 minuter och alla intervjuer är inspelade med mp3 spelare. Jag har sammanställt resultatet genom att använda mig utav tre huvudfrågor utefter de frågorna jag brukade mig av under intervjuerna. Varför jag valde just dessa tre är att de sammanfattar de viktigaste teman som framkommit under intervjuerna. Jag presenterar intervjupersonernas svar och jämför dem. 6.d Metoddiskussion Att hitta lämpliga personer att intervjua gick lättare än vad jag hade förväntat mig. Till en början gick det trögt men det utvecklade sig bra till sist. Någonting jag känner att jag kunde förbereda bättre var just vilka jag valde att intervjua, majoriteten av de jag gjort intervju med är kvinnor som är uppväxta i norden med prägel från kristendomen och männen jag intervjuat har sitt ursprung i Islam. Upplägget kändes lite enformigt och jag ville gärna samla in lite mer fakta för att kunna hålla mig så objektiv som möjligt. Jag fick kontakt med en muslimsk kvinna som är gift med en svensk man och jag ville gärna intervjua dem, tyvärr fick jag inget svar från dem. Således det enklaste och vanligaste blandäktenskapet jag hittade var kvinnor som har sitt ursprung i det kristna samhället och muslimska män som ingår äktenskap med varandra. Just därför hade jag hoppats på en intervju med en kvinna med ursprung från Islam. En av de faktorer jag skulle ha kunna lagt ner mer vikt vid innan jag påbörjade mina intervjuer, var att ta reda på mera information om personerna för att skapa en allt mer överskådlig bild av hur det kan vara att leva som kristen och muslim i blandäktenskap. Att prata om sitt äktenskap kan för många vara ett känsligt ämne, vissa känner att äktenskapet måste försvaras medan andra kanske blundar för problem som faktiskt finns där. Innan jag började med mina intervjuer så kändes det nästan lite jobbigt att ställa så personliga frågor som hur äktenskapet fungerar och om hur de tacklar problemen. Jag är tacksam att intervjupersonerna ville öppna och dela med sig så mycket som de gjorde av delar ur sitt liv, som jag anser vara väldigt personliga. 15

Varför jag valde att intervjua Maria Gregell, var för att jag kände att en tredje part, en person som inte tar ställning skulle ge en ny vinkel av hur det kan vara att leva i blandäktenskap. Jag kontaktade Maria Gregell, hon arbetar som familjerådgivare i Stockholm och har gjort det sedan 1990. Jag ringde upp henne för en intervju där huvudsyftet för mig var att ta reda på om hon stött på just blandäktenskap. Varför kommer de till henne och vad ska man tänka på för att ett sådant förhållande ska fungera. Mitt tillvägagångssätt för intervjuerna har varierat. Det ultimata sättet för att skapa god kontakt med personen som intervjuas och för att få ut bra svar är att personligen träffa dem och skapa en konversation. Intervjuerna via e- mail har gett mig bra svar men samtidigt korta och de har inte gett mig någon möjlighet till att bygga på vidare med mina frågor. Att intervjua Maria Gregell via telefon gick jättebra och henne hade jag även kontakt med via e- mail då jag kunde bygga på min intervju med henne. När jag satte mig för att skriva bakgrunden till mitt arbete så fick jag tag på en hel del litteratur om islam men när det kom till kristendomen och deras syn på äktenskapet så fanns ingenting alls. Jag kontaktade en bibliotekarie men även hon var förvånad över att ingen litteratur fanns. För att samla på mig material angående kristendomen så kontaktade jag Johan Lautman, präst inom Svenska kyrkan som kunde hjälpa mig med fakta och gav mig även tips på att använda svenska kyrkohandboken. Jag är nöjd med den hjälp jag fått av Johan Lautman. Övrig litteratur angående blandäktenskap var det svårt med. Jag beställde några böcker via fjärrlån men endast några få blev användbara. Det fanns inte mycket att välja på, varken litteratur eller vetenskapliga artiklar. Trots en begränsning av litteratur känner jag ändå att de jag har använt mig av har hjälpt mig att förbereda mina intervjuer och att skapa ett syfte till min uppsats. Det är svårt att göra några generella slutsatser av min undersökning då urvalet är så pass litet. 16

7. RESULTAT 7.a Presentation av intervjupersonerna Intervjuperson A, intervjuad den 20 november 2007 När intervjuperson A var 12 år gammal tvingade hennes mamma henne att se filmen Inte utan min dotter som kortfattat handlar om en kvinna som förlorar sina barn då hennes muslimska man tar med sig dem till hans hemland Iran. Historien är tragisk men sann och många har idag skapat sig en bild av muslimer med hjälp av Betty Mahmoodys film. Intervjuperson A hade precis blivit tillsammans med en muslimsk kille som var ett år äldre än henne. Hennes föräldrar var emot förhållandet men ändå så varade förhållandet till och från i tio år. Hon valde tillslut att lyssna till föräldrarna och förhållandet avslutades. A är uppvuxen med sina föräldrar och syskon i Gävle. A:s föräldrar genomgick skilsmässa när hon var 13 år. Hennes kontakt med sin mamma idag finns knappt vilket var något hon inte ville gå in på därmed finns inte heller någon kontakt med halvsystern. Någon religiös uppväxt menar A inte att hon haft. De växte upp i det svenska samhället och firade de svenska traditionerna men utan religiositeten. Idag ser det annorlunda ut. Hon konverterade till Islam i samband med äktenskapet med hennes man intervjuperson B, men i praktiken lever hon som hon alltid gjort i det svenska samhället. Hon känner sig fortfarande inte religiös och utövar inte sin religion. Hennes man träffade hon år 2000, år 2002 ingick de äktenskap. Idag har de varit gifta i fem år och har två barn, en son och en dotter. Intervjuperson B, intervjuad den 21 november 2007 För sju år sedan kom intervjuperson B till Sverige, den enda familjen han hade här var sin morbror, resterande familjen bor kvar i Iran där han ursprungligen kommer ifrån. Han växte upp i ett hus med sin familj, mamma, pappa och fem syskon där han är näst äldst. B är uppfostrad muslim inom skolan och hemma i familjen då hans familj lever som religiösa. De utövade religionen i hemmet med att be böner och fira alla högtider. Intervjuperson B gick några år i skolan då han läste fordonsprogrammet. Här i Sverige gav han sig direkt ut i arbetslivet och idag lever han i det svenska samhället och talar språket väldigt bra. men jag 17

kommer aldrig att bli svensk, tro mig säger han när vi pratar om hur det har varit att anpassa sig från ena kulturen till en helt ny. Förutom svenska behärskar han persiska och arabiska. Han valde att anpassa sig till det svenska samhället så fort som möjligt och tyckte att språket var viktigt att satsa på. Idag lever han inte religiöst tycker han men har inte glömt sin kultur han är uppvuxen i. Intervjupersonerna A och B träffades år 2000, och gifte sig år 2002 tillsammans bor de i Gävle med sina två barn. Intervjuperson C, intervjuad den 21 november 2007 Intervjuperson C:s mål var att skaffa familj. Hon var aldrig intresserad av att vara någons flickvän utan ville bli gift och skaffa barn. Idag lever hon med en muslimsk man och de har två barn tillsammans. Idag är hon mellan 40-50 år och föddes i ett land inom norden, där hon växte upp med sin mamma och pappa ute på landet. De var kristna och utövade sin religion dagligen. Hon säger att religionen inte var någon stor sak för dem utan snarare en självklarhet. I deras omgivning var de omringade av många människor som var religiösa, bland annat var hennes släktingar Jehovas vittnen och deras grannar var Baptister. De kom i kontakt med andra inriktningar inom religionen då det var vanligt med möten där alla samlades och diskuterade just sina åsikter. Hennes pappa bjöd ofta hem dem till sig för att få delta i mötena men han stod alltid fast vid sin åsikt och vägrade överge sina fäders religion. Idag bor C i Gävle och har varit gift med sin man i 20 år, vad som skiljer dem från många andra äktenskap är deras relation till religionen. Hon är idag fortfarande troende kristen medan hennes man är troende muslim. En fråga som kändes viktig är hur det går ihop när ni uppfostrar era barn. De har valt att följa koranens regler, barnen blir uppfostrade till muslimer enligt bokens regler. C säger att det är ett beslut de gemensamt kommit fram till då mannen enligt koranen har huvudpositionen i familjen. 18

Intervjuperson D, intervjuad den 23 november 2007 D är uppvuxen i Sverige med sina föräldrar och två syskon, hon är mellanbarnet med en äldre bror och en yngre syster. Efter 30 år skilde sig hennes mamma och pappa och idag lever hennes mamma i ett nytt äktenskap. Hennes uppväxt var inte religiös säger hon, hon är allmänt intresserad av ämnet religion men har aldrig ansett sig själv som kristen. Idag är D runt 42 år och är gift med sin man sen fem år tillbaka. Han kommer ursprungligen från Iran och flyttade till Sverige 1988. Innan bröllopet hann de skaffa en son på elva år och en dotter som är åtta år. De gifte sig i Thailand och senare borgerlig vigsel när de kommit till Sverige. Intervjuperson E, intervjuad den 20 november 2007 Intervjuperson E är född 1956 i Gällivare med sin familj, mamma, pappa och tre yngre syskon. Idag är hon kulturredaktör och har jobbat som journalist i 26 år. 1982 gifte E sig med intervjuperson F, redan år 1987 valde de att skilja sig på grund av påverkan utifrån, de levde som skilda men enbart på papperet, de ville leva ihop och år 2002 gifte de sig igen. Hon anser sig inte vara religiös då religionerna oftast skrämmer henne eftersom de tolkas och används på så olika sätt. Hennes man är religiös och troende men det är något hon valt att acceptera och leva med. Blandäktenskap handlar lika mycket om personkemi som andra äktenskap säger hon. Intervjuperson F, intervjuad den 20 november 2007 F föddes i en lantbrukarfamilj 1948 i Palestina. Han är uppvuxen i ett flyktingläger i Gaza dit de flydde samma år som han föddes. Han är näst yngst utav fem syskon och hans pappa dog när han var tolv. Efter ett tidigare äktenskap flyttade han till Moskva för att plugga och 1981 träffade han sin nuvarande fru. Idag har de två barn tillsammans och har varit gifta sedan 1982. Intervjuperson F är från början journalist och har även jobbat som det i Sverige. Idag är han sjukpensionär. Trots detta är han väldigt politiskt engagerad och har tillåtelse att arbeta som tolk. 19

F är troende muslim och utövar sin religion dagligen. Han ber fem gånger om dagen. När jag frågar honom hur han utövar sin religion så svarar han med att det beror på vad jag menar med att vara religiös, för honom är det att visa medmänsklighet, tolerans, öppenhet, kärlek, tålamod, respekt till allt som Gud har skapat. Han avslutar med att säga, - jag försöker vara religiös. 7.b Sammanställning av intervjupersonernas svar och kommentarer Har ni märkt några kulturskillnader och förhållningssätt till problem som uppstår i erat förhållande? Vad har blivit problem för er och hur tacklar ni det? Att märka kulturskillnader inom ett blandäktenskap tror jag är oundvikligt, efter att ha diskuterat med de personer jag intervjuat så har jag märkt att kulturskillnaderna varierar bland paren men de finns där, hos alla. En diskussion som kommit upp hos mer än ett par är omskärelsen. Både intervjuperson A och D har haft diskussioner kring detta med sina män, intervjuperson D menar att omskära sin son är onödigt då de lever i Sverige, här har vi inte samma varma klimat som de har i Iran där hennes man kommer ifrån. Vi har även goda möjligheter till att hålla en bra hygien då svenskar i genomsnitt duschar varje dag menar hon. A pratade om att hon inte vill göra illa sitt lilla barn och därför har hennes son ännu inte genomgått en omskärelse men diskussionerna fortsätter även idag. Andra kulturskillnader är vad man får och inte får äta. Griskött är den största frågan. Vi i Sverige äter mycket griskött och det är vanligt för oss. Inom islam är det haram. I intervjuperson C:s familj blir det här aldrig några diskussioner enligt henne då hon och hennes man gemensamt bestämt att barnen uppfostras enligt muslimsk tradition, då väljer även hon att följa islams regler. A däremot som har konverterat till islam äter fortfarande griskött även om hennes man B gärna ser att det inte serveras hemma. Intervjuperson B äter inte griskött men vet om att hans barn äter det lite då och då. Själva diskussionen om griskött är inte svår i sig men den finns där och uppkommer lite då och då hos familjerna. När man gifter sin inom Islam så har släkt och vänner en enorm betydelse, i religiösa hem i muslimska länder är det sällan barnen själva som väljer sin partner. Familjerna blir till en stor familj tillsammans. Det här är något som intervjuperson D upplevt, hennes man vill ha folk omkring sig hela tiden. Hon själv vill gärna ha en lugn helg efter en veckas arbete men oftast är det middagsbjudningar hemma hos dem eller hos bekanta. Middagsbjudningarna består ofta 20

utav alkohol och festerna kan bli väldigt vilda. Naturligtvis tar de hänsyn till varandra, vill D ha en lugn helg så säger hennes man inte emot. Något annat D tog upp var vad man äter och hur man dukar när man samlas hos varandra. Hon vill gärna duka på bordet, där alla sen sitter och äter. Hon har lärt sig att anpassa sig och idag dukar de oftast fram en stor buffé av mat och dryck gärna mycket frukter. Gästerna sätter sig där det finns plats, ofta på golvet. För intervjuperson B har det blivit stora kulturskillnader då han kom till Sverige år 2000, han fick lära sig att anpassa sig till den svenska kulturen och först och främst lära sig språket. Han ser inga kulturskillnader som problem mellan honom och A då kärleken mellan dem överväger. När de uppfostrar sina barn tar de lite från kristendomen, eller den svenska kulturen och lite från den muslimska kulturen. A menar att de måste tänka på framtiden och kan inte tjafsa om småsaker för alltid. Diskussionerna kommer och går men de accepterar att de inte kommer överens. När jag frågar intervjuperson C om kulturskillnader och konflikter hon mött så nämner hon att den enda gången hon känner att hon blir arg på sin man är när hon själv sitter och lyssnar på högmässan, han kan då komma in och be henne sänka så att inte barnen hör vad hon lyssnar på och tar ingen som helst hänsyn till att det hon lyssnar på är viktigt för henne. Efter att ha pratat lite till och kommit in på högtider så berättar hon att inför julen, nästan varje år så genomgår de en konflikt. Han vill inte följa med henne till hennes hemland och fira julen hos hennes mamma. Julen är viktig för C och hon kommer att fortsätta fira den även när hennes mamma går bort. Något som har blivit enorma kulturkrockar säger A är när hon rest till Iran. Hon har själv valt att följa med B till hans hemland för att träffa hans familj och även låta dem träffa deras barnbarn. I Iran har hon burit heltäckande kläder och slöja och anpassat sig så gott det går. B säger att hon fått mycket respekt genom att visa att hon försöker och vill lära känna hans familj. C har också rest till sin mans hemland, första gången var det pirrigt säger hon, jag skulle vara alla till lags och ta hänsyn till så många. Idag har hon rest dit flera gånger och anpassar sig efter deras kultur. D vill inte resa till Iran, hon gillar inte idén om att inte få vara sig själv när hon kommer dit och vill inte bli påtvingad speciella kläder eller slöja. D vill vara den hon är och inte ändra på sig för någon annans skull, vi i Sverige accepterar muslimer och deras kultur, varför kan inte de acceptera vår? D menar att hon borde kunna åka till Iran som den hon är och inte som någon de tycker att hon ska vara. 21

En fråga jag ställde till var och en är om de någonsin känt att deras partner har påverkat dem på något vis att de valt att byta religion. Alla svenska kvinnor jag intervjuat är överens om att deras män velat att de ska ha konverterat. C berättar att inom Islam är varje muslims plikt att försöka få sin kvinna att konvertera till islam. A valde att konvertera medan de andra inte har bytt sin religiositet. C och hennes man hade diskussioner kring detta i början av äktenskapet och han ville att hon skulle byta religion till islam. Hon påbörjade studier inom Islam och tänkte ge det en chans, men när det väl kom till kritan så kunde hon inte. Hon kunde inte lämna sin bakgrund och sin tro och idag är hon fortfarande kristen. När F svarar på frågan om kulturskillnader och problem som tillkommer menar han att omgivningen har ställt till med mycket som gör att de hamnar i diskussioner som har med kulturskillnader att göra. Konflikterna har handlat om att sådant som varit självklart för honom, det har E varit helt oförstående inför och tvärtom menar F. Har ni stött på några reaktioner från omgivningen och hur har de påverkat ert förhållande? När jag kom till frågan om omgivningen så är det ingen av dem som har haft det lätt, vissa har reagerat starkare än andra. E och F har stött på mycket negativt från omgivningen vilket resulterade i att de skilde sig 1987. F sa att deras bekantskapskrets krympte när de gifte sig och de har varit omringade av många fördomar. Även om de har känt att de personligen inte har några problem så har omgivningen gjort det till ett problem och ingen tog deras äktenskap seriöst. E sa att väldigt få av deras vänner försökte förstå dem. Intervjuperson C:s mamma blev chockad när hon berättade om äktenskapet och hade väldigt svårt att acceptera hennes man men förbjöd henne aldrig för någonting. Hennes mans föräldrar däremot tog nyheten värre. Hans pappa skickade brev och försökte stoppa bröllopet, han sa till sin son Bor du i öken, finns det inga arabiska tjejer där? A:s föräldrar ifrågasatte också hennes och B:s äktenskap och fördomarna hos dem fanns med sen långt tillbaka och de har svårt att förstå hur hon ska kunna leva med en muslim. B känner att han fortfarande idag har dålig kontakt med A:s föräldrar jag kan inte lita på dem säger han. Intervjuperson B:s föräldrar tog nyheten bra, självklart ville hans mamma att han skulle gifta sig med en kvinna från arabisk kultur men accepterade A som en i familjen väldigt snabbt. B menar att det berodde på hennes sätt att visa hur mycket B betydde för henne, hon tog på sig slöjan för hans 22

skull när de var i Iran, hon tog hänsyn till sin klädstil när släkten var på besök och försökte tala deras språk med dem. Inte utan min dotter är en film som återkommer i intervjupersonernas svar, intervjuperson D menar att reaktionerna från omgivningen var, har du sett den filmen? Folk kommenterade att han var muslim och hennes föräldrar ville att hon skulle ha en svensk man. I början hade de svårt med B och visste inte alls vad de skulle prata om, hade han varit svensk hade det inte varit några problem. Om detta medförde problem för förhållandet säger intervjuperson D att det påverkade henne men hon tror inte att hennes man märkte så mycket utav det. Idag är alla överens om att de är mer eller mindre accepterade som ett par i sin egen och sin partners familj. Det har tagit sin tid för omgivningen och föräldrarna att vänja sig vid tanken men med åren har det blivit lättare. Traditioner och bröllop? En fråga jag tyckte var intressant att få svar på är vilka traditioner de firar inom familjen. Som jag nämnde ovan så valde C:s make att inte delta under julen, men accepterade att hans barn firade jul trots att de blir uppfostrade som muslimer. I de flesta familjer firas alla traditioner, kristna och muslimska. Den enda personen av de jag har intervjuat som fastar är F annars är det någonting de andra avstår ifrån. E och F firar annars högtiderna Eid al kabir, jul, påsk, midsommar, nyår, allhelgona, födelsedagar och första maj. D och hennes familj firar aldrig påsken och har inte gjort det under sin uppväxt heller, när jag frågar om hennes motiv till det svarar hon att eftersom hon inte är religiös och påsken är rätt kort så det ger henne ingenting. De firar jul tillsammans men hon säger att det är någonting han troligtvis skulle lämna bakom sig om de skilde sig. Han firar den med familjen för att det är en tradition inte på grund av den religiösa tron men har inte någon större förståelse för att julklapparna är viktiga för oss. A och B firar alla kristna och muslimska traditioner tillsammans och ingen väljer bort ens tradition för att den inte tillhör deras kultur. Däremot firar de inte av anledning till religionerna utan traditionerna. 23

7.c Intervju med Maria Gregell Maria Gregell jobbar som familjerådgivare i Stockholm och har gjort det sedan 1990. Att kontakta henne ger par en chans att få prata med en tredje part, en person som inte tar ställning eller står på någons sida. Maria jobbar i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner. Hon möter många med invandrarbakgrund i sitt yrke och möter de som stött på svårigheter med att flytta till ett nytt land för kärlekens skull 57. Min första fråga till Gregell var om hon stött på par som lever i blandäktenskap och då speciellt äktenskap som innefattar kristna och muslimer. Par som lever i blandäktenskap har sökt sig till henne när de har fastnat i förhållandet. Det kan handla om gräl eller att de har kommit till en gräns där de har slutat prata, de kan behöva hjälp utifrån för att komma vidare i förhållandet säger Maria till mig. Hon säger i intervjun i Kerstin Gustavsson Figueroas bok Kärlek utan gränser att i relationer vill man till en början vara lik sin partner och det är lätt att man helt går in i den andres liv, det blir lätt antingen eller, eller både och säger hon 58. Om problemen innefattar kulturskillnader säger hon att det ofta beror på varifrån man kommer och i vilken del av landet man är uppväxt. Religionen och kulturen inom Islam är olika stark i olika områden och om de bor på landsbygden eller inne i stan. Något mer som påverkar deras relation är hur pass troende personen är och hur tillmötesgående och öppna de är mot den svenska kulturen. Att flytta till Sverige som muslim betyder att komma till en helt ny kultur som i första hand präglas av kristendomen. Valet ligger mellan att inte släppa sin egen kultur eller en anpassning av olika grader till det svenska samhället. En anpassning av den svenska kulturen behöver inte betyda att historien raderas. Hemlandet finns kvar det gör även kulturen och det är ingenting som bör glömmas bort. De konflikter Gregell har uppmärksammat är vid uppfostring av barn eller snarare tonåringar. Ett exempel hon hade var barn i tonåren, när de blir tillräckligt gamla och vill börja ta sina egna beslut. Hur de vill gå klädda, vad de vill göra. Ungdomar påverkas mycket utav vännerna och vill gärna leva och handla som dem. Det här har hon sett blir en fråga i uppfostran där kulturskillnaderna har spelat roll. I intervjun i boken berättar hon att förhållandet prövas när man skaffar barn, då väcks ens eget ursprung till liv. 59 Saker och 57 Figueroa. K, Kärlek utan gränser, Maria Gregell familjerådgivare, 2005:101 58 Figueroa. K, Kärlek utan gränser, Maria Gregell familjerådgivare, 2005:101 59 Figueroa. K, Kärlek utan gränser, Maria Gregell familjerådgivare, 2005:102 24