L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med temat Boende i Lyckoslanten. Nr 3-2009 Tema: Boende
Till dig som är lärare i åk 3 till 6. Hej! Vi på Lyckoslanten arbetar för att barn redan i unga år ska få inblick i ekonomi och vad den betyder för individen och samhället. Att bo och hur man bor har stor betydelse för ekonomin. För att underlätta för dig som pedagog att lära barnen mer om de här frågorna har vi tagit fram några lektionstips till vårt senaste tema Boende. Tipsen är i pdf-format för att göra det lätt för dig att ladda ned dem och sedan skriva ut dem. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om tipsen och om du haft någon nytta av dem. Saknar du någonting? Maila till lyckoslanten@swedbank.se Glada hösthälsningar /Lyckoslanten P.S. Vi har tidigare gjort lektionstips i samband med temat Hållbar utveckling/miljö från Lyckoslanten nr 1 2008, temat Sveriges ekonomi från Lyckoslanten nr 3 2008 och temat Familjens ekonomi från Lyckoslanten nr 1 2009. Även dessa, tillsammans med nedladdningsbara pdf:er på själva temasidorna, hittar du på Lyckoslantens hemsida, www.lyckoslanten.se. Produktion och form: Bee Production Illustration: Linda Carlsson 2/9
Tema: Boende Bor gör vi alla i hyresrätt, bostadsrätt, radhus, på en gård eller i en villa. Vissa barn byter kanske mellan olika adresser och olika familjer varannan vecka eller varannan helg. Vissa har eget rum, andra delar med syskon. Många barn har säkert drömmar om hur de skulle vilja bo i framtiden. Boende utgör en stor del av familjens utgifter. 26 procent av hushållens totala utgifter går till boende. Det är den största enskilda posten i hushållens budget. Större än både mat, fritidsintressen och kläder tilsammans. Boende är därför en bra grund för att lära sig mer om ekonomi. Temat boende sätter också igång diskussioner, tankar och idéer. Här kommer några tips på hur du som lärare kan jobba vidare med Lyckoslantens senaste tema om boende. Och missa inte att ladda ner lektionstips från Lyckoslantens tidigare teman! SVENSKA Hyresgästen Du som klasslärare är hyresvärd för eleverna som är hyresgäster. Låt eleverna fantisera fritt om vem de är, vilket yrke de har, i vilken ålder de är, vad de gör på fritiden etc. Tanken är att låta det kreativa skrivandet komma i fokus här. Rita sedan ett högt hyreshus på ett stort, vitt ark. Klipp ut fyrkantiga fönster till varje elev. Låt eleverna måla sitt fönster. Kanske sitter det en katt på fönsterbrädan, kanske finns där en massa blommor i fönstret och rutiga gardiner. Tips! Den här uppgiften går att utvidga hur mycket som helst och kan integreras i de övriga ämnena. Hyresvärden kan till exempel skicka ut ett brev som ändrar förutsättningarna för hyresgästerna. Vad händer till exempel om hyesgästerna inte betalar hyran i tid? Diskutera och förklara vikten av av att betala räkningar i tid. Och vad som kan hända om man inte betalar hyran i tid. Hur ser ett hyreskontrakt ut? Visa, och lär ut hur ett sådant fylls i. 3/9
Veckans ord Låt eleven förklara ord som har med boende att göra. Några exempel: Bostadsrätt Fastighet Hemförsäkring Hemlös Hyra Isolera Källsorterera Renovera Stadsplan Stammar VA-avgift Uppsägning/vräkning Radhus, parhus Ränta (boränta) Amortera Hyresgästförening Hyresgäst Mitt drömboende Låt eleverna skriva en uppsats under rubriken mitt drömboende. Här finns ingen budget eller verklighet som sätter stopp för drömmarna. Det går alldeles utmärkt att ha en trampolin från sovrumsfönstret och en stor pool nedanför som man kan dyka rätt i på morgonen, eller tio hästar som springer lösa på tomten och en stor godisaffär i anslutning till köket. Samhällsorienterade ämnen Mäklaren Vad gör en mäklare? Varför ska man ha en mäklare? Måste man ha en mäklare? Låt gärna eleverna intervjua en mäklare i kommunen. Bostad i kommunen Ta reda på: Är det bostadskö i din kommun? Hur lång tid kan det ta att få en hyresrätt genom kommunen? Hur gammal måste man vara för att få ställa sig i kö? Finns det några planer på nybyggnationer i kommunen? Vilken typ av boende planeras? Vilken typ av boende finns i kommunen i dag? 4/9
Bo i stan eller på landet Diskutera i mindre grupper eller i hela klassen: Det är ofta billigare att köpa en bostad i en glesbygd än i en tätort. Men annat kan i sin tur bli dyrare i glesbyggden. Till exempel resor, det kan vara längre till jobbet, mataffären, skolkamraterna och fritidsaktiviteterna. Det gör att familjen kanske måste ha två bilar. Finns det flera saker än boendet som är billigare på landet? Till exempel hemförsäkring och bilförsäkring? Sverigevillan Ta reda på: Jämför vad en standardvilla kostar på olika orter i Sverige. Diskutera sedan varför skillnaderna i pris är så stora. Varför är det så mycket dyrare att köpa hus i till exempel storstäderna jämfört med i glesbygden? Förklara begrepp som utbud och efterfrågan. Matematik Härligt Hemma Låt eleverna inreda ett eget rum eller en egen lägenhet. Sätt en budget på till exempel 10 000 kronor. Barnen bestämmer själva vad de vill ha i sina rum eller i sina lägenheter så länge pengarna räcker. Vill de till exempel ha en dator så räcker pengarna kanske inte till soffa och bord också. Glöm inte att även belysning, mattor och andra småsaker som gör ett rum mysigt ska ingå i budgeten. Använd möbelkataloger och andra kataloger som underlag. Låt sedan eleverna visa upp och argumentera för sina rum eller lägenheter. Driftskostnader Hemuppgift: Förklara vad driftskostnader är. Låt sedan eleven ta reda på vilka driftskostnader som familjen har hemma. Exempel på driftskostnader är värme, el, sophämtning, sotning, vatten, avlopp, samfällighets- och vägföreningsavgifter, villa-/hemförsäkring och kostnader för larm, pool etc. 5/9
Spara till kontantinsats Låt eleverna välja en bostad som de skulle vilja köpa. Använd dagstidningarnas bostadsannonser eller internet som underlag. Tänk dig sedan att kontantinsatsen är tio procent. Hur mycket måste eleven spara för att få ihop kontantinsatsen på fem år, fyra år, tio år? Beroende på svårighetsgrad kan man också ta med ränta på sparkapitalet. Glödlampor Hemuppgift: Låt eleverna räkna hur många glödlampor som finns hemma. Hur mycket pengar kan familjen spara om alla gamla glödlampor byts ut mot lågenergilampor? Hur mycket sparar hela klassen? (Man brukar säga att om man byter ut tio av de lampor som man använder mest mot lågenergilampor eller kompaktlysrör kan man spara cirka 500 kwh (kilowattimmar) per år. Med ett kwh-pris på 1,40 kronor tjänar man 700 kronor om året) Inom EU finns även ett beslut att fasa ut alla vanliga glödlampor. Det sker stegvis med början nu i höst. Ränteökning Låt eleverna räkna ut räntekostnaden för en bostadsrätt eller villa och hur kostnaden förändras om räntan stiger. Anta till exempel att man har ett lån på 1,5 miljoner kronor och en rörlig ränta på 1,7 procent. Vad är räntekostnaden? Hur mycket ökar kostnaden om räntan stiger till till exempel 6 procent. Vad blir då den nya räntekostnaden? Glöm inte att ta hänsyn till att hushållen normalt endast betalar 70 procent av räntekostnaden. Resterande 30 procent får man tillbaka på skatten. Naturvetenskap/Teknik 6/9
Skokartongens hemlighet Be eleverna ta med sig en skokartong eller liknande hemifrån. Låt dem göra en skalenlig ritning på ett rum och kök. Kanske har du tapetrester eller stuvbitar av matta hemma, annars kan du säkert få det från någon lokal bygghandel. Låt eleverna tapetsera sitt hus och lägga golv. De kanske till och med kan göra små möbler på träslöjden och gardiner på syslöjden. Vilka ledningar går till och från huset? Låt sugrör vara ledningarna för att åskådliggöra flödet tydligt. Bygg sedan en liten stad av alla hus. Döp staden och bjud in föräldrarna eller andra klasser till vernissage. Energiåtgärder: Vad kan man göra själv i sin bostad för att minska sin energianvändning? (till exempel släcka lampor i rum man inte är i, frosta av frysen oftare, använda lock på kastrullen när man kokar mat och vatten, duscha istället för att bada, fylla tvättmaskinen full etc.) 7/9
Länkar www.boverket.se Här kan du få information om bygglov, bygganmälan, bostadsfinansiering och mycket mera. www.omboende.se OmBoende är en webbplats som ger tillförlitlig och lättillgänglig information om boende. Webbplatsen är ett samarbete mellan Boverket och Konsumentverket. www.energimyndigheten.se Här finns tillexempel tips för hushållen hur de kan spara in på energianvändningen. www.kronofogden.se Vad händer om du inte kan betala din hyra? Här kan du läsa om vad som sker om du blir vräkt. www.miljotips.nu Här kan du bland annat läsa om hur mycket pengar du kan spara på att byta ut vanliga glödlampor till lågenergilampor. www.avloppsguiden.se Avloppsguiden hjälper dig när du ska anlägga ett nytt avlopp, och ger svar på dina frågor www.swedbank.se Här hittar du allt du behöver veta när det gäller lån till ditt boende. Här kan du även ladda ner Bo-ekonomen som svarar på frågor om att köpa och sälja en bostad, skillnaderna mellan olika bostadsformer, hur du gör en kalkyl och mycket mera. Under menyn Mer om privatekonomi Vardagsekonomi hittar du också budgetexempel för olika typhushåll. www.fastighetsbyran.se Swedbanks fastighetsbyrå. Här hittar du statistik över vad en standardvilla (Sverigevillan) kostar på olika orter i Sverige. 8/9