Familjecentraler i Västmanland

2011-05-02 Familjecentraler i Västmanland - Kartläggning och behovsinventering Caroline Lundh Folkhälsobyrån AB Kopparbergsvägen 6 722 13 Västerås 021-133 200 www.folkhalsobyran.se

Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA ERFARENHETER... 2 Internationellt... 2 Nationellt... 2 FAMILJECENTRALER OCH FAMILJECENTRALSLIKNANDE VERKSAMHET... 3 KARTLÄGGNING... 4 FÖRTYDLIGANDE... 4 GENOMFÖRANDE AV KARTLÄGGNING... 4 RESULTAT... 5 LANDSTINGET VÄSTMANLAND... 5 Samverkan med familjecentral... 5 Gott exempel... 5 Vårdvalets påverkan... 6 Arbetssättets styrkor och svagheter... 6 VERKSAMHETER I VÄSTMANLAND... 7 Västerås... 7 Hallstahammar... 9 Surahammar... 10 Köping... 10 Arboga... 10 Kungsör... 11 Fagersta... 11 Skinnskatteberg... 12 Norberg... 12 Sala... 13 SAMMANFATTNING AV RESULTATET... 13 SAMMANSTÄLLNING AV FAMILJECENTRALSVERKSAMHETERNA I VÄSTMANLAND... 14 BEFINTLIGA FAMILJECENTRALER OCH FAMILJECENTRALSLIKNANDE VERKSAMHETER... 15 SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER... 16 Sida BILAGOR Bilaga 1. Överenskommelse 2011 om drift av Familjecentrum och samordning av främjande och förebyggande insatser 1

Bakgrund Internationella och nationella erfarenheter År 2008 gjorde Socialstyrelsen, på uppdrag från regeringen, en kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. I uppdraget ingick det att sammanställa befintliga utvärderingar och rapporter om dessa verksamheter samt ta tillvara internationella erfarenheter inom området. Både nationellt och internationellt har det visat sig att familjecentralernas öppna verksamhet och tillgänglighet upplevs positivt av besökande föräldrar och att de som mest besöker familjecentralerna är socioekonomiskt starka föräldragrupper. Dock saknas kunskaper om familjecentralernas effekter för barn och föräldrar. 1 Internationellt Det framgår av Socialstyrelsens rapport att det inte finns några liknande verksamheter som familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter utanför Norden. Norge och Finland har efter svensk förlaga utvecklat familjecentralsverksamheter. Att identifiera familjecentralsliknande verksamheter i andra länder begränsas på grund av ländernas olika välfärdssystem. Enligt rapporten har det inte gjorts några nordiska forskningsstudier som visar på hur familjecentraler påverkar barn och familjers sociala, emotionella eller kognitiva utveckling. De utomnordiska utvärderingarna visar på oklart värde, detta på grund av verksamheternas kontextuella olikheter. I Storbritannien finns Children s Center som är den verksamhet som har störst likhet med familjecentraler utanför Norden. Children s Center är en samlokalisering av barnomsorg, föräldrastöd, hälsokontroller, hälsoinformation samt rådgivning för arbetslösa föräldrar. Denna verksamhet har utvecklats utifrån det nationella programmet Sure Start. I rapporten är det bara Sure Start i Storbritannien samt Head Start och Early Head Start i USA som har effektutvärderats. Programmen, både det brittiska och de amerikanska, vänder sig till fattiga familjer och syftar till att minska fattigdom och dess konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Resultat från det brittiska programmet, Sure Start, visar på små positiva och negativa effekter, där ett genomgående resultat var att familjer med färre riskfaktorer gynnades av programmet och de med flera riskfaktorer missgynnades. Resultat från främst Early Head Start visar på positiva effekter när det gäller barns kortsiktiga kognitiva, språkliga samt socioemotionella färdigheter. 2 Nationellt Socialstyrelsens rapport visar att det finns 131 familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Sverige och de är främst permanenta verksamheter som finansieras av samverkanparternas ordinarie budget. Den vanligaste formen för en familjecentral består av mödrahälsovård (MHV), barnhälsovård (BHV), öppen förskola och socialtjänst som är samlokaliserade. Den näst vanligaste formen är familjecentralsliknande verksamhet där tre av parterna är samlokaliserade. Det finns dock en stor variation inom familjecentralsverksamheten vilket gör att begreppet familjecentral kan bli otydligt. Det framkommer också av rapporten att mer än hälften av de 131 verksamheterna har en samordnare anställd på deltid, att samlokalisering skapar goda förutsättningar för samverkan och att samverkan kräver tid. 3 1 Socialstyrelsen. Familjecentraler, -kartläggning och kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. 2008. (Artikel nr 2008-131-16). 2 Ibid. 3 Ibid. 2

I rapporten framgår att de familjecentraler som består av samlokaliserad MHV, BHV, öppen förskola och socialtjänst har fler samarbetspartners, bedriver fler verksamheter och de leds oftare av en ledningsgrupp än de familjecentralsliknande verksamheterna. Detta visar på att samlokalisering av de fyra basverksamheterna (MHV, BHV, öppen förskola och socialtjänst) ger större förutsättningar för familjecentralen att utvecklas. Enligt rapporten finns det inget nationellt stöd för familjecentralerna utan det är lokala initiativ och eldsjälar som bygger upp verksamheten. Det som framkommit är att familjecentralerna inte har någon gemensam budget utan det är respektive samverkanspart som har en ekonomisk tillhörighet med sin moderorganisation, vilket kan medföra instabilitet. Faktorer som är direkt avgörande för hållbar och funktionell samverkan är styrning, struktur och samverkan. Det framgår av rapporten att det är avgörande att familjecentralerna har en tydlig ledning, tydligt uppdrag samt tillräckliga resurser för att arbeta tillsammans. 4 Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamhet För att klargöra begreppen familjecentral och familjecentralsliknande verksamheter har Socialstyrelsen tagit fram följande definitioner: Familjecentral En samlokalisering av mödravård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med minst förebyggande verksamhet. Familjecentralsliknande verksamhet Minst barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller socialtjänst 5. Det finns idag inga nationella riktlinjer för hur verksamheten på en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet ska bedrivas. Tidigare var det Statens folkhälsoinstitut (FHI) som höll ihop familjecentralsintresset genom ett nationellt nätverk. Nätverket hade en viktig funktion och det var att utveckla familjecentralstanken. År 2000 omorganiserades FHI och då upphörde deras ansvar för nätverket. Det fanns då ingen annan statlig myndighet som kunde eller ville ta över denna arbetsuppgift och hänvisning gavs därför till det kommunala självstyret. År 2001 bildades Föreningen för Familjecentralers Främjande (FFFF). 6 FFFF har inga mandat att bestämma över familjecentralerna och dess verksamheter men det är det enda nationella stöd som finns idag för familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna. Enligt FFFF är syftet med en familjecentral att verksamheten ska vara hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande, stödjande och att den riktas till blivande föräldrar samt föräldrar och barn. Målet med en familjecentral är enligt FFFF att främja en god hälsa hos både barn och föräldrar genom: att finnas tillgänglig som mötesplats att stärka det sociala nätverket runt barnfamiljer att skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga att erbjuda lättillgängligt stöd enskilt och i grupp att vara ett kunskaps- och informationscentrum att uppmuntra ett jämställt föräldraskap att utveckla god service. 7 4 Socialstyrelsen. Familjecentraler, -kartläggning och kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. 2008. (Artikel nr 2008-131-16). 5 Ibid. 6 www.familjecentraler.se (2011-01-11). 7 Ibid. 3

Familjecentralen bidrar med ett viktigt stöd till barn och föräldrar där MHV, BHV, öppen förskola och socialtjänst är fundamenten. 8 På en familjecentral arbetar således olika yrkesprofessioner tillsammans kring barnfamiljerna. Följande yrkesgrupper kan samarbeta inom en familjecentral: - Förskolelärare - Barnmorskor - Sjuksköterskor - Socionomer - Läkare - Psykologer - Bibliotekarier - Familjerådgivare. 9 Andra verksamheter och erbjudanden som föräldrar och barn kan komma i kontakt med via familjecentraler är till exempel familjerådgivning, försäkringskassans information till föräldrar samt studieförbundens kursverksamhet. En viktig uppgift för familjecentralerna är att arbeta förebyggande med barn- och föräldrarelationer. Familjecentralen ska vara med och bidra till en bra start i livet samt skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa. 10 En familjecentral är en mötesplats och verksamhet som når alla barn och föräldrar i ett geografiskt upptagningsområde och verksamheten bygger på att det finns samband mellan hur barn mår och hur föräldrar har det. Ett förebyggande arbete för barn måste därför inkludera föräldrar. 11 Kartläggning Folkhälsobyrån har fått i uppdrag av Västmanlands kommuner och landsting (VKL) att genomföra en kartläggning av länets familjecentraler. Kartläggningen ska belysa verksamheter vid familjecentraler och arbetet med föräldrastöd med avseende på tidiga insatser och förebyggande insatser, dels universellt och dels riktade till riskgrupper, för att motverka psykisk ohälsa. Förtydligande I denna kartläggning när familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet nämns utgår vi ifrån definitionerna som Socialstyrelsen tagit fram och det är samma definition som FFFF utgår ifrån. Genomförande av kartläggning Kartläggningen påbörjades genom att söka information på internet. Information söktes bland annat på kommunernas hemsidor för att försöka få en överblick om vart det finns familjecentraler, dess omfattning samt vilka aktiviteter som bedrivs. Omfattningen av informationen varierade på respektive kommuns hemsida, på en del hemsidor fanns det utförligt beskrivet om verksamheten och på andra saknades det helt information. Ett frågebatteri utformades för att kunna göra en nulägesbeskrivning om de verksamheter som bedrivs i de olika kommunerna. Kontakt har tagits med yrkesverksamma som arbetar direkt eller indirekt med familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna i länet. Intervjuer har genomförts med både personal ifrån Landstinget Västmanland och personal ifrån länets alla kommuner samt verksamma inom svenska kyrkan som också samverkar kring familjecentralsverksamheterna. De som intervjuades representerade flertalet olika yrkesprofessioner och befattningar så som samordningsbarnmorskan inom mödrahälsovården i Landstinget 8 Abrahamsson, A. Vibeke, B. Löfström, M. Familjecentraler i Västra Götaland, -en utvärdering. Västra Götalandsregionen. 2009. 9 www.familjecentraler.se (2011-01-11). 10 Socialstyrelsen. Familjecentraler, -kartläggning och kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. 2008. (Artikel nr 2008-131-16). 11 www.familjecentraler.se (2011-01-11). 4

Västmanland, barnmorskor, barnhälsovårdsutvecklaren inom Landstinget Västmanland, förskolelärare, samordnare för familjecentralsverksamheten, enhetschefer, socionomer samt förskolechef och verksamhetsansvarig för individ- och familjeomsorg. Intervjuerna har genomförts både per telefon och i direkta möten. Kontakt har även tagits med de kommuner där det inte finns någon familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet för att finna svar på hur de resonerar kring föräldrastöd och familjecentralsverksamheten. Resultat Nedan presenteras en nulägesbeskrivning av de familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västmanland samt hur man resonerar i de kommuner, i Västmanland, där familjecentralsverksamhet inte förekommer. Resultatet är baserat på det material som inhämtats via internet och de intervjuer som har genomförts. Landstinget Västmanland Samverkan med familjecentral Det finns kvalitetsmål för MHV och BHV som anger vilka uppdrag barnmorskemottagningarna (BMM) och barnavårdcentralerna (BVC) har inom MHV och BHV. I kvalitetsmålen för BMM och BVC står det att man ska samverka med familjecentral där sådan finns. Det framgår dock inte i kvalitetsmålen hur man ska samverka eller hur mycket resurser som får läggas ner på samverkan. Däremot står det att ett lokalt samverkansavtal ska upprättas där resursåtgång ska regleras. När det gäller både barnmorskornas och BVC-sjuksköterskornas medverkan i familjecentralerna eller i de familjecentralsliknande verksamheterna så ser det olika ut. För barnmorskorna exempelvis, en del barnmorskor deltar aktivt vid vissa tillfällen i den öppna verksamheten det vill säga öppna förskolan några gånger per månad eller vecka. På andra ställen är inte barnmorskan aktiv i den öppna verksamheten utan barnmorskan har sin mottagning i anslutning till den öppna verksamhetens lokaler och samarbetar med de andra yrkesprofessionerna som ingår i familjecentralsverksamheten. När det gäller BVC så besöker BVC-sjuksköterskan öppna verksamheten vid vissa tider på en del ställen. På andra ställen samverkar BVC-sjuksköterskan med de andra yrkesprofessionerna kring föräldragrupper och att det kan vara BVC-sjuksköterskan som leder grupperna tillsammans med socionomen. Övergripande inom familjecentralsverksamheten samverkar BMM och BVC med de andra professionerna kring beröringspunkter som exempelvis familjer som behöver extra stöd eller att få invandrade föräldrar delaktiga i verksamheten. Samlokalisering ses som något positivt och det underlättar samverkan och det bidrar till en vardaglig kontakt och spontana möten. Trots samlokalisering tar samverkan tid och det kräver ibland att ändringar görs i arbetssättet. Idag samverkar mödrahälsovårdssamordnaren och barnhälsovårdsutvecklaren ifrån Landstinget Västmanland med enhetschefer för Västerås samt representanter ifrån en del andra kommuner i Västmanland. Denna grupp samverkar, då det inte finns någon styrgrupp, för att fånga upp samt uppdatera sig om de familjecentralsverksamheter som bedrivs i länet. En styrgrupp, med representanter ifrån kommunerna i länet och landstinget efterfrågas. Styrgruppen skulle övergripande kunna arbeta och stötta familjecentralsverksamheten samt vara ett lokalt nätverk. Gott exempel Viksäng nämns som ett bra exempel för en familjecentral (familjecentrum). Verksamheten har funnits länge och de som arbetar där har tillsammans arbetat fram ett arbetsätt och rutiner som 5

fungerar där och för deras verksamhet. De samverkar mycket kring föräldragruppsverksamheten. Föräldrar bjuds in till föräldragrupper från graviditeten tills barnet fyllt ett år. Det börjar med att barnmorskan bjuder in till en grupp under graviditeten för att pratat om graviditeten och förberedelser inför förlossningen, socionomen går in dessa grupper och pratar om föräldraskapet och omställningen att bli förälder. Även BVC kommer in i dessa grupper för att prata om amning och ge information om BVC. När barnet är fött är det BVC som bjuder in till föräldragrupper, då är barnmorskan med vid första träffen och sedan är det BVC-sjuksköterskan och socionomen som har träffarna tillsammans tills barnet fyllt ett år. Dessutom genomförs pappagrupper under graviditeten och även under barnets första år. Detta koncept upplevs som ett bra sätt att utnyttja de olika professionerna och ett bra sätt att engagera de blivande föräldrarna och de nyblivna föräldrarna. Vårdvalets påverkan Respondenternas upplevelser av vårdvalets påverkan på familjecentralerna och de familjecentralsliknande verksamheterna varierare beroende på kommunens storlek och antal vårdgivare. I Västerås exempelvis där finns sex familjecentraler/familjecentralsliknande verksamheter (familjecentrum), 13 BMM och 17 BVC-enheter. Svårighet uppstår till exempel om en BVCsjuksköterska från Citypraktiken befinner sig på Skallbergets familjecentral för en öppenvägsmottagning och det kommer dit en mamma som har lite frågor eller vill väga sitt barn. Det är oklart i vilken utsträckning mamman kan få den hjälp hon efterfrågar av BVC-sjuksköterskan då barnet är listat på en annan BVC. I de mindre kommunerna upplever respondenterna inte att familjecentralerna påverkas av vårdvalet i lika stor utsträckning som i Västerås. I de mindre kommunerna finns det oftast bara en familjecentral och en vårdgivare med BMM och BVC och det är alltid dit man vänder sig. Eller i en del fall kan det förekomma att man bor nära kommungränsen och har närmare till vårdgivare i grannkommunen och att man väljer att åka dit i stället. I Arboga exempelvis där finns två vårdgivare, familjeläkarmottagningen Grindberga (BMM och BVC) och familjeläkarmottagningen Åbågen (BMM och BVC). De båda vårdgivarna samarbetar nära med varandra, BMM- och BVC-personal samverkar bland annat runt föräldragrupper. Det bedrevs tidigare i Arboga en verksamhet i projektform som de kallade familjecentral, men det var ingen familjecentral enligt Socialstyrelsens definition. I projektet deltog de båda vårdgivarna och barnmorskorna turades om att besöka den öppna verksamheten, öppna förskolan, några timmar i månaden. Samarbetet mellan vårdgivarna fungerar bra och det har pågått länge och det finns inget konkurrenstänk. Önskvärt vore att man utgick ifrån öppna förskolan i varje område och sedan tillsatte så många barnmorskor, BVC-sjuksköterskor och socionomer som tillhör respektive område och att man då bildar familjecentraler. Detta skulle innebära att det inte blir så många små enheter och det skulle även underlätta samarbetet kring familjer. Arbetssättets styrkor och svagheter Barnmorskorna och BVC-sjuksköterskorna som arbetar på en familjecentral upplever arbetssättet positivt, de får då möjlighet att renodla sin profession och möjlighet att samarbeta med andra professioner kring familjer. Närheten till kollegor med annan yrkesprofession upplevs därför positivt och ses som en trygghet. En fördel med arbetssättet är att man tidigt, redan på BMM, kan fånga upp personer i riskgruppen, som kanske behöver stöd. Då en barnmorska upptäcker eller får signaler om att en blivande mamma inte verkar må bra, kan barnmorskan prata med sina kollegor på BVC, socionomen eller med personalen på öppna förskolan för att kunna ge mamman extra stöd och hjälp. På så vis kan man arbeta förebyggande eller fånga upp föräldrar och barn som inte verkar må bra. Att arbeta ihop på 6

en familjecentral under samma tak gör att det blir naturligt att prata med varandra och det ger en närhet som förenklar arbetssättet att jobba mot samma mål. Barnmorskornas arbete har förändrats över tid, tidigare arbetat de bara med graviditeten. Nu arbeta de med hela familjen, pappan involveras och man pratar om föräldraskapet och föräldrarollen. Det är en naturlig utveckling som barnmorska att samverka i en familjecentral. Som barnmorska står man närmare samarbetet med BVC, öppen förskola och socionomer, som arbetar runt familjen, än med familjeläkarna som arbetar mer vårdande när en sjukdom eller skada har inträffat. I samtal med barnmorska, lyftes frågan om sekretess fram som ett hinder då sekretessen för landsting och kommun skiljer sig något åt. Problematiken uppstår då exempelvis barnmorskan ska samarbeta med personal i kommunen kring ett barn eller en familj. Generellt sett upplevs inte sekretessen som något hinder om man har föräldrarna med sig och förklarar vad man gör och varför man exempelvis kopplar in en socionom. Problemet uppstår då barnmorskan eller BVCsjuksköterskan inte får någon återkoppling på sin orosanmälan. Det framkom, i en av intervjuerna, att önskvärt vore om det var lite öppnare mellan landsting och kommun, vilket det skulle kunna bli om man arbetar nära varandra då man får en ökad förståelse för varandras verksamheter och de olika professionerna. Något som flertalet, både från BMM och BVC, efterfrågar är ett avtal med tydligt uppdrag om hur och kring vad man ska samverka gällande familjecentralsverksamhet samt hur mycket resurser som kan läggas ner av barnmorskor respektive BVC-sjuksköterskor. Det framkom också, vikten av att BMMoch BVC-personalen får mandat av sina vårdcentralschefer att samverka kring familjecentralsverksamhet. En gemensam utbildningsdag arrangerades av Landstinget Västmanland och Västerås stad i början av 2011 med temat anknytning. Utbildningsdagen vände sig till barnmorskor och BVC- sjuksköterskor samt socionomer och förskolelärare. Övriga familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i länet bjöds också in till denna utbildningsdag. Utbildningsdagen var uppskattad och den bestod av en föreläsning och gruppdiskussion. Det ses som positivt att de som samarbetar kring föräldrar och barn får samma utbildning och information. Verksamheter i Västmanland Västerås I Västerås finns det tre familjecentraler, tre familjecentralsliknande verksamheter och i två stadsdelar förekommer samverkan i andra former. Trots variationen på verksamheter inom Västerås stad har man valt att kalla alla åtta verksamheterna för familjecentrum då de har ett utökat uppdrag och vänder sig till familjer som har barn 0-18 år. Familjecentrumen startades vid olika tidpunkter, mellan åren 2000-2005, och flera av dem startades som projekt med projektmedel. Alla familjecentrumen har samma uppdrag/beställning men vissa familjecentrum har dock tilläggsuppdrag exempelvis Bäckby. Viksäng och Bäckby startade familjecentrum tidigt, innan det blev beslutat att alla stadsdelar i kommunen skulle ha familjecentrum. Inom Västerås stad finns det uppdrag, mål och inriktning som gäller för alla åtta familjecentrumen (Bilaga 1). Vilka aktiviteter som bedrivs på familjecentrum varierar, det ser olika ut för de olika stadsdelarna. Förskolelärare och familjevägledare arbetar med föräldrautbildning i varierande omfattning tillsammans med BMM och BVC. De metoder som de arbetar efter är The Community Parent Education Program (Cope) och Kommunikationsmetod (Komet), föräldrautbildningar erbjuds till föräldrar med barn från tre år och uppåt. I arbetet med föräldrautbildning arbetar de gärna och ofta i tvärprofessioner både internt och externt, det vill säga tillsammans med landstinget och andra 7

aktörer. Exempel på fler aktiviteter är babyrytmik/sångstund samt temakvällar efter föräldrars önskemål om till exempel relationer och bonusbarn. I Västerås arbetar familjevägledare barn med barn 0-11 år och familjevägledare ungdom arbetar med 12-18 åringar. Familjevägledarna erbjuder vägledning, stöd och råd genom metodiska och strukturerade gruppverksamheter eller enskilda samtal och de utgår ifrån beprövade och evidensbaserade metoder. Familjevägledare barn upplever att de arbetar med ett stort spann, från nyfödda till tonåringar. Önskvärt vore om det var tre familjevägledare som delar på ålderspannet, det vill säga att en arbetar med barn innan skolåldern, en med barn på låg- och mellanstadiet och en med ungdomar. Det är oftast skolorna som behöver mest hjälp och stöd när det uppstår problem och då får familjevägledarna stötta där i stället för att komma in tidigt och arbeta förebyggande innan det uppstår problem. Alla yrkesverksamma på familjecentrum, anställda inom Västerås stad, ingår i olika nätverk exempelvis träffas alla familjevägledare barn. Nätverken träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter, samverka och för att utveckla verksamheten. Det förekommer också interna möten, för de som arbetar i samma hus, men hur ofta de träffas varierar. I flera olika externa nätverk och i olika samverkansformer finns familjecentrumen representerade utefter det behov som finns inom det område som berör verksamheten som bedrivs på familjecentrumen. Som exempel på extern samverkan nämndes en utbildningsdag som Västerås stad och Landstinget Västmanland gemensamt arrangerade i januari i år med temat anknytning. Samarbete sker även med aktörer som exempelvis Svenska kyrkan, förskolor och skolor. Att vara ute i området på förskolor och skolor och visa vilka som arbetar på familjecentrum och berätta om verksamheten är en viktig del i arbetet. Viktigt är att både personal, föräldrar och barn känner till familjecentrum och får ett ansikte på de som arbetar där för att veta vem de ska vända sig till när de behöver stöd och råd. Information om familjecentrumen finns på Västerås stads hemsida, via BMM och BVC samt via andra samverkansparter och via mun till mun metoden av de föräldrar som besökt verksamheten. Förslag gavs om att det borde finnas en samlad sida på internet, på kommunens hemsida, med information om de olika aktiviteter som bedrivs och erbjuds på respektive familjecentrum, då den information som finns idag på kommunens hemsida är bristfällig. På familjecentrumen sker ingen myndighetsutövning. Att inte ha myndighetsutövning ses som en fördel och det blir en tydlighet då familjecentrumen är frivillig verksamhet. Familjer, föräldrar och barn, som behöver råd och stöd ska känna sig trygga när de tar kontakt med familjecentrum och det är viktigt att de känner till att ingen myndighetsutövning sker och därmed ingen journalföring eller registrering. I Västerås tror man att en framgångsfaktor för familjecentrumen är just den tydliga uppdelningen av myndighetsutövning. Respondenterna upplever inte att vårdvalet påverkat familjecentrumsverksamheten märkbart. Det som påverkar verksamheten är arbetsmängden hos den enskilda barnmorskan eller BVCsjuksköterskan. Respondenterna upplever möjligen att vårdvalet har bidragit till mer rörelse av föräldrar i de föräldragrupper som arrangeras gemensamt med BMM och BVC, då föräldrar väljer vilken vårdcentral de vill lista sig hos. Att föredra är om det vore samma föräldrar i föräldragruppen hela tiden. Arbetet som bedrivs på familjecentrum med dess olika professioner ses som mycket positivt. Öppna förskolan nämns som en bra arena att möta föräldrar och barn på, där behov och önskemål av föräldrar fångas upp för att kunna erbjuda ett positivt sammanhang att mötas i och föräldrar inspireras att samspela bra med sina barn. Det förebyggande sociala arbetet nämns som något positivt som behövs som en länk till myndighetsutövningen eftersom många föräldrar känner stor rädsla mot att söka hjälp. Områdesarbetet lyfts också fram som något positivt, all kraft som finns hos de boende i de olika områdena och hur familjcentrumen hjälper till att föra samman dessa personer. 8

Något som nämns som en sårbarhet med familjecentrum är personalfrågan det vill säga att på ett familjecentrum finns det exempelvis två familjevägledare, en för barn och en för ungdom, 1 ½ tjänst på öppna förskolan och en områdessamordnare. Om någon blir långtidssjukskriven eller byter arbete så kan det påverka verksamheten negativt, då verksamheten ska vara förebyggande och frivillig dit föräldrar kan söka råd och stöd. Lokalernas tillfredställelse varierar, det är svårt att hitta optimala lokaler exempelvis på nedre botten ute i områdena. Viktigen av geografisk närhet till varandra lyftes fram, gärna samlokalisering. En annan svårighet i att finna de optimala lokalerna är att familjevägledarna barn vill sitta nära öppna förskolan, BMM och BVC medans familjevägledarna ungdom vill vara närmare fritidsgårdarna. En fördel med att sitta i samma hus är att de olika yrkesprofessionerna träffas i vardagen och det är då idéer föds. Närheten till BMM och BVC nämns som positivt för samarbetet och samverkan. Det finns idag inga klara direktiv mellan landsting och kommun gällande familjecentrum, endast lokala avtal finns exempelvis på Bäckby. Ett centralt avtal efterfrågas, avtalet bör vara övergripande men samtidigt konkret och beskriva hur man ska samarbeta där det finns flera BMM och BVC som tillhör familjecentrumets område. Att kommun och landsting tillsammans arbetar för att finnas som en enhet, i ett hus, ute på de olika områdena, med närhet och tillgänglighet är av stor betydelse. En annan aspekt som lyfts fram är att familjecentrums verksamhet bör anpassas efter de behov som finns på de olika områdena. Hallstahammar För ca 10 år sedan startade familjecentrum i Hallstahammar och de uppfyller kriterierna för att vara en familjecentral men har valt att kalla verksamheten familjecentrum. Huvudman för verksamheten är Hallstahammars kommun och de som samverkar är individ- och familjeomsorgen, BMM, BVC, Svenska kyrkan och skolans centrala resursteam. Den öppna verksamheten, öppna förskolan, vänder sig främst till föräldrar med barn 0-6 år och den är öppen tre förmiddagar och två eftermiddagar i veckan. Merparten av besökarna är svenska föräldrar och enstaka engelsktalande. De kommer under våren 2011 att starta upp grupper för somalier för att försöka få dem till verksamheten. Familjecentrum erbjuder familjer med barn 0-18 år följande: daglig verksamhet för små barn, Komet (3-11 år och 12-18 år) för både föräldrar och skolpersonal, individuell föräldravägledning, familjesamtal, grupp för barn till missbrukare, nätverksmöten - samla viktiga personer kring ett barn/ungdom, råd- och stödsamtal, psykosocialt behandlingsarbete, Aggression replacement training (ART), drogtester, droginformation, behandling av alkohol-, drog- och spelmissbruk, motiverande samtal, medling vid brott samt genomförande av ungdomstjänst. Information om verksamheten och dess aktiviteter och det stöd finns att få finns i en broschyr som bland annat finns på MVC, biblioteket och på öppna förskolans anslagstavla samt på kommunens hemsida. Respondenternas upplevelse är att vårdvalet troligen inte har påverkat verksamheten, då det inte finns så många alternativ om man inte väljer att söka vård i en annan kommun. Det finns inga tydliga mål för verksamheten annat än att familjecentrums syfte är att arbeta förebyggande så att familjer i ett tidigt skede kan få stöd och hjälp. Interna möten för de som är samlokaliserade, BMM, BVC, öppna förskolan, familjerådgivare och kuratorer, genomförs en gång per månad. De som arbetar på öppna förskolan har regelbundna träffar och samarbetar med personalen på öppna förskolan i Kolbäck. Socionomen (familjerådgivaren) som arbetar i verksamheten har inte myndighetsutövning och de är tydliga med att familjen inte registreras hos socialtjänsten, inget dokumenteras och tystnadsplikt gäller. Arbetet som bedrivs upplevs som positivt och då speciellt närheten till kollegor med annan yrkesprofession. Detta underlättar arbetet med att fånga upp föräldrar och barn som är i riskgruppen samt möjligheten att slussa vidare familjer som behöver mer stöd eller hjälp. Samarbetet har inte fungerat optimalt men nu i år, 2011, har en samordnare anställts av kommunen på 50 procent och de 9

berörda är optimistiska till samarbetet. Verksamheten bedrivs i stora och rymliga lokaler vilket också ses som en fördel. En nackdel kan vara att alla kanske inte vågar besöka verksamheten. Surahammar I Surahammar finns det inte idag någon familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet enligt Socialstyrelsens definition men det förekommer samverkan i andra former. Hösten 2007 skrevs en överenskommelse mellan verksamhetsansvariga inom Sura församling, Ängsgårdens vårdcentral och Surahammars kommun om att de olika verksamheterna skulle ingå i ett tvåårigt projekt för att arbeta fram en familjecentral. Projektet pågick från första januari 2008 till sista december 2009. De kallade verksamheten familjecentral trots att den inte uppfyller kriterierna enligt Socialstyrelsen då BMM, BVC, öppen förskola och socialtjänst inte är samlokaliserade. Under projekttiden bedrevs den öppna verksamheten, öppna förskolan, i kyrkans lokaler och där BMM och BVC besökte verksamheten regelbundet. Verksamheten visade på gott resultat ifrån så väl besökande föräldrar som berörd personal och samverkande aktörer. Det som nämndes som negativt var bristen på tillfredsställande och anpassade lokaler efter verksamhetens behov. Det finns ännu inga beslut tagna i nämnderna om familjecentralsverksamhetens framtid men verksamhetschefen för vårdcentralen har gett ett muntligt accepterande att BMM och BVC får fortsätta samarbetet och även kyrkoherden är positiv till fortsatt samverkan. Familjecentralsverksamheten finns representerad i ett nätverk för länets norra familjecentraler. I januari 2011 öppnades Familjens hus i Surahammar och där finns nu deras familjecentrals verksamhet. Familjecentralens verksamhet planeras att fortsätta som tidigare med bland annat sångstund, föräldragrupper samt besök från BMM och BVC. Det finns en samordnare på 25 procent för familjecentralsverksamheten men det upplevs som en svårighet att ha dubbla roller och det är svårt att få tiden att räcka till. I Familjens hus finns alltså öppen förskola, ungdomshandläggare och familjebehandlare samlokaliserade. Ungdomsvägledarna arbetar förebyggande med ungdomar, de erbjuder bland annat samtal, råd och stöd, ART och de gör även drogtester. Familjevägledarna arbetar bland annat med Komet och tjejgrupper. Verksamheten i Familjens hus är nystartad och är under uppbyggnad, de har exempelvis planer på att flytta in även Ungdomsmottagningen i Familjens hus. Köping I Köping finns det ingen familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. Det har inte funnits någon sådan verksamhet tidigare heller och det finns inga politiska direktiv för att en familjecentral ska drivas men diskussion har tidigare förts inom Köping, Arboga, Kungsör (KAK) utan att något beslut togs. Öppen förskola är en central del i en familjecentral och i Köping finns det ingen öppen förskola. Köping är en liten kommun och det finns inte underlag för den typen av verksamhet, eftersom merparten barn från ett år har förskoleplats. I Köping förekommer samverkan i andra former, exempelvis samverkar individ- och familjeomsorgen med BMM, BVC och skolan. Köping har bland annat gjort en bred satsning på föräldrastödet Komet (3-11 år och 12-18 år). Kommunens mål är att erbjuda alla såväl lärare som föräldrar Komet. De har också tidigare genomfört Familjeverkstan för invandrade föräldrar på Svenska För Invandrare (SFI) och i samverkan med Landstinget Västmanland. I dagsläget bedrivs ingen Familjeverkstad men planer finns på att ta upp detta under våren 2011. Arboga Under 2005-12-01 till 2007-12-31 genomfördes i Arboga ett samverkansprojekt kallat Familjecentral. De har kallat sin verksamhet familjecentral trots att de inte uppfyller kriterierna enligt Socialstyrelsens definition. När projekttiden närmade sig sitt slut fattades inget beslut om verksamhetens framtid, istället förlängdes projektet ett flertal gånger. De som medverkade i projektet var Svenska kyrkan, Arboga kommun, familjeläkarenheten Grinden (BMM och BVC) och familjemottagningen Åbågen (BMM och BVC). Maj 2010 genomfördes en utvärdering av 10

samverkansprojektet och avrapportering skedde under juni månad samma år 12. Från 2009-09-30 fram till februari 2011 har inget beslut tagits om projektets framtid. Utvärderingen som gjordes visade på gott resultat för projektet och ger stöd för att verksamheten kan permanentas. Verksamheten upplevs som positiv och samverkansparter ser vinster med familjecentralen och den är värdefull för de familjer som besöker verksamheten. Under projekttiden fungerade verksamheten och utvärderingen visar på verksamhetens styrkor och brister men då inga beslut fattats om verksamheten efter projekttidens slut skapades frustration. I början av mars 2011 träffades styrgruppen, där samtliga representanter har bytts ut sedan projekttiden förutom kyrkans representant. Vid mötet framkom att det varit ett gott samarbete och att avtalsperioden nu löpt ut, men att verksamheten fortlöpt utan avtal och med brister i samverkan. Detta innebär att familjecentralsverksamheten nu upphör men att den öppna verksamheten, öppna förskolan, kommer att fortsätta som vanligt och denna drivs av kyrkan. Det framkom också vid mötet att det är bra om kommunen ansvarar för familjecentralsverksamheten i Arboga och att det krävs en förändring för att få en bättre fungerande verksamhet då samverkan inte varit tillfredställande. Det ligger nu på kommunens ansvar att arbeta fram ett förslag för familjecentralsverksamheten i Arboga med stöd av utvärderingen som gjordes av verksamheten i maj 2010. Kungsör I Kungsör finns det ingen familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. De har inte heller tidigare funnits någon sådan verksamhet. Frågan om att starta en familjecentral i Kungsör har varit uppe i bland annat Kommunfullmäktige men politikerna har sagt nej. Diskussion har tidigare förts mellan KAK för att samverka kring en förebyggande verksamhet men inget beslut fattades. I Kungsör finns det ingen öppen förskola eller öppen verksamhet för föräldrar med små barn, dit de kan vända sig för råd och stöd. Familjer som är aktuella hos socialtjänsten kan hänvisas till familjerådgivningen samt på remiss till boendestödsgruppen och familjepedagogerna. Det finns idag inga planer på att starta en familjecentral i Kungsör. Om det längre fram skulle bli aktuellt att starta upp någon förebyggande verksamhet för föräldrar krävs en kartläggning som visar på behovet i kommunen och utifrån detta får man ta ställning till om det är en familjecentral eller annan form av verksamhet som ska startas upp. Fagersta I Fagersta har familjecentralen, Vågen, varit en permanent verksamhet sedan 2007 och då var det både kommun och Landstinget Västmanland som var huvudman. Samverkan skedde då mellan individ- och familjeomsorg, BMM, BVC samt öppna förskolan och diakon. Syftet med familjecentralen är att ge stöd till föräldrar och barn 0-6 år och verksamheten ska genomsyras av ett starkt barnperspektiv och ha varje barns optimala hälsa och utveckling i fokus. Verksamheten var välbesökt och behovet av att träffas var stort bland besökarna. Majoriteten besökare var svenskar och endast ett fåtal invandrare besökte verksamheten sporadiskt. Flertalet gruppaktiviteter så som träffar för omföderskor, pappagrupper, babycafé samt International Child Development Program (ICDP vägledande samtal) gemomfördes. BMM och BVC var viktiga aktörer för att informera och bjuda in till familjcentralens verksamhet och dess olika aktiviteter. Tydliga mål fanns för verksamheten och likaså samverkansavtal som löpt under hela tiden. Interna arbetsplatsmöten genomfördes regelbundet, en gång per månad, och ett par gånger om året genomfördes möten med en större arbetsgrupp där till exempel BUP och andra aktörer också deltog. Det förekom också regelbundna nätverksträffar i norra länet för de som bedrev någon form av familjecentral eller liknande verksamhet. 12 Bresell, B. Utvärdering av samverkansprojekt Familjecentral i Arboga. Barn- och utbildningsförvaltningen. 2010. 11

Arbetet som bedrevs på familjecentralen upplevdes bland personalen mycket positivt, spännande och bra då det fanns flera professioner med olika bakgrund och kompetenser samlokaliserade. Det förenklade arbetssättet att ge ett helhetsstöd till föräldrar och barn. De socionomer som arbetar i verksamheten har inte myndighetsutövning. Något som dock upplevdes som en svårighet var att det var flera huvudmän bakom verksamheten som båda skulle se meningen och lönsamheten med arbetet. Angående vårdvalet är det svårt att säga om det påverkat familjecentralens verksamhet. Under 2010 skedde en omorganisering i Fagersta som kom att påverka familjecentralen, vilket bland annat innebar att Bergslagssjukhuset gick över till privat regi, Mitt hjärta. Omorganiseringen innebar också en flytt av familjecentralen till nya lokaler. Fagerstas kommun är idag huvudman för familjecentralen men samverkan sker mellan individ- och familjeomsorgen i Fagersta kommun, Mitt hjärta (BMM och BVC) samt öppna förskolan och diakonin inom svenska kyrkan i Fagersta. I dagsläget bedrivs verksamheten i liten skala och det är mycket som ligger på vänt. En ny samordnare för familjecentralen ska tillsättas och likaså en förskolelärare till öppna förskolan. Förhoppningen är att under våren 2011 starta upp familjecentralen och dess verksamhet på nytt med bland annat babycafé och gruppverksamheter men det är ännu oklart exakt hur verksamheten kommer att se ut. Skinnskatteberg För drygt fem år sedan startades familjecentralen, Stacken, i Skinnskatteberg. Huvudman för verksamheten är kommunen och medaktörer är BMM, BVC och socialförvaltningen. Mål för verksamheten finns och den öppna verksamheten det vill säga öppna förskolan har öppet två dagar i veckan och vänder sig till föräldrar med barn upp till förskoleåldern, men det är främst föräldrar som har barn 0-3 år som besöker verksamheten. Majoriteten av besökarna är svenskar men även invandrare går dit. De aktiviteter som bedrivs är sagostund då biblioteket besöker verksamheten en gång i månaden, sångstund de dagar de har öppet, folktandvården besöker verksamheten en gång per termin för information, familjerådgivningen kommer ett par gånger per termin, kyrkan besöker verksamheten två gånger per månad och temakvällar arrangeras för föräldrar. Positivt är att föräldrar ofta tar med sig lunch och äter tillsammans på öppna förskolan. Information om de olika aktiviteterna finns på kommunens hemsida, anslagstavlan på familjecentralen och i den lokala foldern 0222:an som ges ut gratis till alla hushåll i kommunen en gång per månad. Interna möten med öppna förskolan, BVC, förskolechefen, specialpedagog från kommunen och socialsekreterare förekommer två gånger per termin. Ett par gånger per år genomförs nätverksmöten med Skinnskatteberg, Hallstahammar, Fagersta, Norberg och Surahammar. Arbetet som bedrivs på familjecentralen upplevs enbart positivt av personalen och det är en styrka att arbeta förebyggande tillsammans. Socionomen som arbetar på familjecentralen har inte myndighetsutövning utan ska arbeta förebyggande med råd och stöd. En styrka med verksamheten är att den finns samlokaliserad och att föräldrar ges möjligheten att träffa andra föräldrar och knyta kontakter. En annan fördel med verksamheten är att de tidigt kan fånga upp föräldrar som behöver extra stöd och hjälp, redan på BMM kan man få indikationer som kan förmedlas till BVC och till öppna förskolans verksamhet. En svaghet är att de som är en riskgrupp kanske inte besöker verksamheten. Upplevelsen bland respondenterna är att vårdvalet troligen har påverkat familjecentralens verksamhet, då Skinnskatteberg är en stor kommun till ytan och det är långa sträckor att åka. En del i dem söndra kommundelen väljer kanske att åka till familjeläkarmottagningen i Kolsva och då blir det inte det naturliga besöket på familjecentralen. Norberg I Norberg finns det idag ingen familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet men det förekommer samverkan i andra former. För ungefär tio år sedan inledde BMM, BVC och Svenska kyrkan ett samarbete kring barn och föräldrar och för 1 ½ år sedan fick de med kommunen i 12

samarbetet. De har nu tillsammans långtgående planer på att till hösten 2011 flytta in i samma lokaler och så småningom bli en familjecentral enligt Socialstyrelsens definition. Exakt hur verksamheten kommer att se ut efter flytten och den omorganisering som det innebär är inte klart ännu. För verksamheten som bedrivs i Norberg i dags läget är Svenska kyrkan huvudman. Tidigare bedrevs öppna förskolans verksamhet i kyrkans lokaler men då den är välbesökt växte de ur lokalerna och hyr för tillfället en lägenhet i byn. Personer med olika språk och religioner deltar i verksamheten och det har inte mött något motstånd eller problem att det är Svenska kyrkan som står bakom verksamheten. Den socionom eller beteendevetare som finns med i verksamheten har inte myndighetsutövning, då de arbetar förebyggande, ska vara lätt tillgängliga och finnas som stöd för föräldrar. Flertalet aktiviteter bedrivs i form av föräldragrupper som BMM ansvarar för och som bedrivs i öppna förskolans lokaler, babycafé, BVC kommer regelbundet på besök till öppna förskolan, matprojekt för föräldrar som har barn 0-6 månader, babymassage, hjärt- och lungräddning samt pysselträffar för föräldrar. De känner att de inte arbetat aktivt med föräldrastöd men skulle vilja utveckla ICDP vägledande samtal. Information om de aktuella aktiviteter som bedrivs kan man få via Svenska kyrkans hemsida, annonser i byn, familjeläkarmottagningen, BMM, BVC samt genom mun till mun metoden. De samverkar även med Kvinnojouren, familjerådgivare och biblioteket. Kyrkan har en plan för verksamheten och en målbeskrivning där barnperspektiv, FN:s barnkonvention, genomsyrar allt arbetet som innefattar barn. Verksamheten vänder sig till alla familjer som har barn 0-18 år. Nätverksträffar inom regionen förekommer med Surahammar, Hallstahammar, Fagersta och Norberg. Att samverka på detta sett eller i form av en familjecentral ses som positivt. Verksamheten breddas i form av kollegor med olika profession vilket underlättar arbetet med att komma i kontakt med föräldrar samt ge föräldrar och barn det stöd och hjälp de är i behov av. Respondenternas upplevelse är att vårdvalet troligen inte påverkar verksamheten, då det bara finns en familjeläkarmottagning i Norberg. Sala I Sala finns det idag ingen familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet och det har heller inte funnits tidigare. Tankar och resonemang har tidigare funnits, i flera omgångar, om att samverka kring en familjecentral men ingen verksamhet har utvecklats på grund av ekonomiska skäl. Idag samverkar socialsekreterare med BMM och BVC, de har bland annat gemensamma möten några gånger per halvår. I slutet av mars i år, 2011, träffades BMM, BVC och socialtjänsten för att resonera kring en familjecentral och möjligheterna att samverka kring en familjecentral i Sala. Det finns inga tydliga mandat och ekonomiska resurser om att man ska satsa på en familjecentral. Istället kommer socialtjänsten, BMM och BVC att förfina det samarbete de har idag. Sammanfattning av resultatet I Västmanland ser det olika ut, det finns familjecentraler, familjecentralsliknande verksamheter och samverkan i andra former och detta gör att en samlad bild av familjecentralsverksamheten kan uppfattas som rörig. Nedan följer en sammanfattning av resultatet. 13

Sammanställning av familjecentralsverksamheterna i Västmanland Västmanlands kommuner Västerås Familjecentral Ja (3 st) Bäckby, Odensvi, Viksäng Familjecentrals -liknande verksamhet Ja (3 st) Råby, Vallby, Skultuna Samverkan i andra former Skallberget: 4 Bmm + 7 BVC central Önsta: Bmm + BVC på vårdcentralen i samverkan med öppna förskolan + socionom Hallstahammar Ja (1 st) Surahammar Bmm + BVC på vårdcentral i samverkan med öppna förskolan i kyrkan + socionom Köping Bmm + BVC på vårdcentralen Ullvi-tuna BVC Carema + BVC Byjorden Ingen öppen förskola finns Arboga Bmm + BVC på vårdcentralen samverkar med öppna förskolan i kyrkan + socionom Kungsör Bmm + BVC på vårdcentralen Ingen öppen förskola finns Fagersta Ja (1 st) Skinnskatteberg Ja (1 st) Norberg Bmm + BVC på vårdcentralen samverkar med öppna förskolan i kyrkan + socionom Sala Bmm + BVC på vårdcentralensamverkar med öppna förskolan + socionom Tabellen visar att i Västmanlands 10 kommuner finns det sex familjecentraler varav tre finns i Västerås och en i respektive kommun Hallstahammar, Fagersta och Skinnskatteberg. I länet finns det tre familjecentralsliknande verksamheter och alla tre finns i Västerås i områdena Råby, Vallby och Skultuna. I sju kommuner, Surahammar, Köping, Arboga, Kungsör, Norberg och Sala samt i två stadsdelar i Västerås, Skallberget och Önsta, förekommer samverkan i andra former men de uppfyller inte Socialstyrelsens kriterier för en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. 14

Befintliga familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter I tabellen nedan redovisas endast de verksamheter som enligt Socialstyrelsens definitioner är en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. Kommun Huvudman När startade verksamheten Västerås Kommunen Mellan 2000-2005 Hallstahammar Fagersta Kommunen Ca 10 år sedan Kommunen Permanent sedan 2007 Finns mål för FC* Åldersgrupp Myndighetsutövning Påverkar vårdvalet Styrkor med FC Ja 0-18 år Nej Inte märkbart - Samlokalisering av olika yrkesprofessioner, att träffas ofta i vardagen föder nya idéer. - Närheten till BMM och BVC. - Öppna förskolan är en bra arena att möta föräldrar och barn på. - Förebyggande socialt arbete. - Områdesarbetet. Nej 0-6 år Nej Troligen inte - Närheten till kollegor med olika professioner. - Lättare att fånga upp riskgruppen. - Möjligheten att slussa vidare familjer som behöver mer stöd eller hjälp. - Öppna förskolan är husets hjärta. - Stora och rymliga lokaler. Ja 0-6 år Nej Vet inte - Positivt och spännande arbetsätt. - Fler yrkesprofessioner med olika bakgrund och kompetens. - Samlokalisering. - Förenklar arbetssättet att ge ett helhetsstöd till föräldrar och barn. Skinnskatteberg Kommunen Ca 5 år sedan Ja 0-6 år Nej Ja - Att arbeta tillsammans och förebyggande. - Samlokalisering. - Föräldrar ges möjlighet att träffas och knyta kontakter. - Kan tidigt fånga upp föräldrar som behöver extra stöd och hjälp. *FC = Familjecentral/Familjecentralsliknande verksamhet Svagheter med FC - Personalfrågan om någon blir långtidssjuk eller slutar. - Svårt att hitta optimala lokaler. - Att det inte finns ett centralt avtal mellan kommun och landsting. - Att det inte finns tydliga mål för verksamheten. - Samordnare har saknats. - Att alla kanske inte vågar besöka verksamheten. - Att de som är en riskgrupp kanske inte besöker verksamheten. 15

Sammanfattande reflektioner Variationen av verksamheter är stor i Västmanland. Kommuner i länet har individuellt utvecklat sina verksamheter efter de lokala behoven och förutsättningarna. Det finns många bra verksamheter med väl fungerande samverkan i länet och borde uppmärksammas. Utbudet av aktiviteter som föräldrar med barn kan delta i varierar alltså beroende på i vilken kommun man bor i. Exempelvis på familjecentralen i Hallstahammar bedrivs flera olika aktiviteter på öppna förskolan och det finns flertalet stödinsatser för föräldrar och barn. Medans i Kungsör finns det ingen familjecentralsverksamhet och inte heller någon öppen förskola utan de föräldrar som är aktuella hos socialtjänsten kan hänvisas till familjerådgivare eller remiteras till andra verksamheter. Riktlinjer, tydliga avtal och uppdrag för familjecentralsverksamheten efterfrågas ifrån flera håll. Det finns idag inga gemensamma riktlinjer eller strategier, varken nationellt eller regionalt, för hur man ska arbeta med familjecentralsverksamheten. Avsaknaden av riktlinjer eller strategier kan göra familjecentralsverksamheten otydlig och svårdefinierbar. Konceptet familjecentral kräver kanske en förankring så att det blir tydligare för berörda aktörer som samverkar kring familjecentralsverksamheten. Förslagsvis skulle en styrgrupp kunna tillsättas som har det övergripande ansvaret för familjecentralsverksamheten i länet. Styrgruppen skulle exempelvis kunna arbeta fram en gemensam plattform eller strategi för familjecentralsverksamheterna i länet för de kommuner och vårdigvare som väljer att arbeta med familjecentralsverksamheten. Plattformen eller strategin behöver vara övergipande och utefter dem skulle kommuner och vårdgivare skriva avtal med tydliga uppdrag, ansvars- och resursfördelning. Samtidigt som det finns en gemensam plattform eller strategier och avtal så måste det finnas utrymme för flexibilitet så att verksamheterna kan anpassas efter de förutsättningar och behov som finns i respektive kommun. Ett regionalt stöd i form av en samordnare som arbetar mer operativt med familjecentralsverksamheten i länet skulle kunna vara länken mellan styrgruppen och familjecentralerna eller de familjecentralsliknandeverksamheterna. Samordnaren skulle även kunna hjälpa till att utveckla befintliga verksamheter och uppbyggnad av nya inom länet. Som ett stöd för de som arbetar mer direkt i familjecentralsverksamheten skulle ett regionalt nätverk kunna upprättas. Nätverkets funktion skulle vara till för kunskaps- och erfarenhetsutbyte i länet. För att vara en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet krävs samlokalisering. Samlokaliseringen upplevs som positivt då det bidrar till tätare samarbete samt närhet till kollegor med annan profession och kompetens. En annan fördel är att de, genom det täta samarbetet, tidigt kan komma in och ge föräldrar råd och stöd. Det är dock viktigt att det finns tid för samverkan vilket är en förutsättningen för att man ska kunna bygga och utveckla en fungerande verksamhet med en röd tråd. En svårighet är dock att hitta optimala lokaler som är anpassade efter verksamheten och dess besökare. Fördelaktigt vore om lokalen var på nedre botten med möjlighet för utomhus aktiviteter och samtidigt ska lokalen vara lättlillgänglig så att det blir en naturlig mötesplats för föräldrar och barn. BMM, BVC, anslagstavlor, hemsidor, lokala foldrar och samverkande aktörer sprider information om familjecentralsverksamheterna och de aktiviteter som bedrivs på öppna förskolan. Förslagsvis skulle en gemensam hemsida kunna skapas dit kommuner och vårdgivare som samverkar kring familjecentralsverksamheten kan länka. Hemsidan skulle främst vara till för föräldrar så att de skulle kunna få en samlad information om familjecentralerna och en uppdaterad kalender med de aktiviteter som bedrivs inom respektive familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. Hemsidan skulle även kunna finnas på andra språk. Detta skulle kunna vara ett sätt för att försöka locka en större mångfald av besökare till verksamheterna eftersom majoriteten av besökare idag är svenskar. Vidare krävs det nog mer aktiva insatser och ett annat tankesätt för att få en större mångfald bland besökarna. 16

Upplevelsen bland personalen är att vårdvalet inte påverkar familjecentralsverksamheterna märkbart av vårdvalet. Det som dock kan upplevas som en svårighet är i vilken utsträckning en förälder kan få hjälp av den BVC-sjuksköterska som befinner sig på familjecentralen om man är listad på en annan BVC. Denna oklarhet råder bara i Västerås då det finns flera familjecentralsverksamheter och likaså BMM och BVC. Vårdvalet är svårt att påverka, fokus bör i stället ligga på att finna lösningar på arbetssättet trots vårdvalet. Samarbete mellan de olika professionerna på familjecentralerna eller de familjecentralsliknande verksamheterna, fungerar bra och upplevs positivt. BMM och BVC upplever ibland sekretessen som ett hinder vilket försvårar samarbetet med kommunen. 17

Bilaga 1. 1(3) Staberna gemensamt 2011-01-25 Dnr 2011/«Dnr1» Roland Axelsson Dnr 2011/«Dnr2» Direktvalstfn 021-39 18 26 Överenskommelse 2011 om drift av Familjecentrum och samordning av främjande och förebyggande insatser 1. Parter Mellan barn- och ungdomsnämnden och individ- och familjenämnden, kultur-, idrottoch fritidsnämnden, nedan kallad nämnderna och proaros enhet «Enhetsnamn», har följande överenskommelse träffats gällande drift av Familjecentrum och samordning av främjande och förebyggande arbete i stadsdelarna «Stadsdelar». 2. Uppdraget Ett familjecentrum är en öppen och välkomnande mötesplats för familjer i området. Basen är den öppna förskolan och en förebyggande individ- och familjeomsorg i samverkan med den allmänna mödra- och barnhälsovården. Många andra verksamheter och grupper kan ingå i Familjecentrum som en del i samarbetet utifrån behov. En av Familjecentrum uppgifter är att vara drivande i det förebyggande arbetet med bl a barnpilotverksamheten och samordna arbetet i ovan angivna stadsdelar. Förskolenämndens primära uppdrag är öppna förskolan, en mötesplats för familjer i området med aktivitet och stimulans till barn och föräldrar. Den ska utgöra navet i samarbetet med andra verksamheter och organisationer. I öppna förskolan skall föräldrar få stöd i sin föräldraroll. Individ- och familjenämndens primära uppdrag är den psykosociala delen av familjecentrums arbete. De förebyggande insatserna gällande både barn och ungdomar ska riktas mot definierade riskgrupper för att inte utvecklas till problemgrupper och begränsa redan uppkomna problem för dessa grupper. Kultur-, idrott- och fritidsnämndens primära uppdrag är att stödja främjande verksamheter, speciellt gäller detta det lokala ideella föreningslivet. Uppdraget för områdessamordnaren är att utifrån nämndernas visioner, som beskrivs i utbildningsplanen och inriktningsmål, som formats i den gemensamma plattform som nämnderna antagit, samordna det främjande och förebyggande arbetet i området. Att på detta sätt skapa trygghet och stöd genom närhet och tillgänglighet för barn, ungdomar och boende i området. Arbetet ska ske i samverkan mellan kommunala och andra offentliga verksamheter, frivillig organisationer, föreningar och andra i området verksamma, hem och familj. En viktig uppgift för verksamheten är att lägga grunden och förankra de värden som vårt land vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta, är värden som familjecentrum skall hålla levande i arbetet med besökarna.

VÄSTERÅS STAD 2(3) 2011-01-25 Dnr 2011/«Dnr1» Dnr 2011/«Dnr2» Om Familjecentrum ska kunna nå sina mål och ha ett gott samarbete mellan de inblandade parterna bör verksamheten ha en gemensam värdegrund som baseras på följande: FN:s barnkonvention känslan av sammanhang (KASAM) vilket handlar om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ett salutogent förhållningssätt (vi utgår ifrån det friska och det som fungerar och förstärker det) generella insatser (för att nå alla, då når vi även de som bäst behöver) främjande och förebyggande arbete systemteoretisk grundsyn (en medvetenhet om att individer ingår i olika system och påverkar/påverkas av detta) 3. Mål och inriktning Målet för Familjecentrum är att O stärka det sociala nätverket runt barn, unga och vuxna O skapa förutsättningar för en ökad integration, kulturellt, socialt och över generationsgränser. Nå alla familjer med barn och ungdomar med information om familjecentrums verksamhet och synliggöra i området redan befintlig verksamhet O erbjuda lättillgänglig vägledning, stöd och kvalificerad rådgivning genometodiska och strukturerade gruppverksamheter eller enskilda samtal för barn, ungdomar och föräldrar, arbetet ska ske utifrån beprövade/evidensbaserade metoder O bedriva en pedagogisk gruppverksamhet för barnen i nära samarbete med de vuxna O att bedriva ett aktivt uppsökande och förebyggande arbete i samarbete med skola, fritid, m.fl. riktat till ungdomar i riskzon för kriminalitet och missbruk. O känslan av trygghet, delaktighet och inflytande i sitt bostadsområde ska öka 4. Sekretess och tystnadsplikt Enheten svarar för att berörd personal samt övriga engagerade iakttar sekretess och tystnadsplikt som gäller för personal enligt 7 kap. 4 sekretesslagen i de delar detta kan vara tillämpligt. 5. Ersättning och betalningsvillkor För uppdraget erhåller enheten fortlöpande ersättning per år. För år 2011 är ersättningen «Ers_os» för områdessamordnaren. Barn- och ungdomsnämnden ersätter utföraren med «Ers_öfsk» till öppna förskolan för sin del i beställningen. Individ- och familjenämnden ersätter utföraren med «Ers_föreb» för förebyggare, som sin del i beställningen. 6. Redovisning/Uppföljning/Utvärdering I kvalitetsredovisningen skall redovisas vilka åtgärder som vidtagits för att stärka samverkan och vilka resultat och effekter som uppnåtts, samt deltagarstatistik och öppettider från öppna förskolan.