Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 10 Version 2010-12-21
Om detta kapitel Det här avslutande kapitlet till VindRens pärm beskriver vilka möjligheter det finns för samebyn till alternativ sysselsättning och delägarskap vid vindkraftsetableringar. Här beskrivs också övriga följdeffekter som framkommit under VindRens intervjuer med vindkraftprojektörer och samebyar. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas. Foto Enetjärn Natur AB KAPITEL 10 2
Innehåll Arbetstillfällen 4 Delägarskap 6 Om du vill veta mer? 7 December 2010 3
Arbetstillfällen Rennäringslagen Enligt rennäringslagen från 1971 ( 9) får en sameby inte bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Däremot finns det inget som hindrar den enskilda renskötande såväl som icke renskötande samer från att starta och bedriva verksamhet inom en annan bolagsform än samebyn, även om det av administrativa skäl hade varit mer gynnsamt ifall samebyn hade fått ägna sig åt annan ekonomisk verksamhet. Generellt om arbetstillfällen vid en vindkraftanläggning Idag arbetar cirka 2 500 personer i Sverige inom vindkraftsområdet. Enligt Jobb i medvind, en studie som Svensk Vindenergi tog fram 2009, är det realistiskt att vindkraftsektorn i Sverige sysselsätter 14 000 personer år 2020 under förutsättningen att det byggs 15 TWh på land och 10 TWh till havs, (totalt 9 000 MW). Av dem kommer 11 procent eller 1 540 personer vara sysselsatta inom området drift och underhåll. En fallstudie om vindkraftens sysselsättningsförmåga har nyligen tagits fram för vindkraftsparken Havsnäs i Strömsunds kommun med 48 vindkraftverk. Studien visade att byggfasen inklusive tillverkning sysselsatte 964 årsarbeten inklusive kringeffekter, varav den regionalt (30 mil från vindkraftanläggningen) boende arbetskraften stod för cirka 25 procent. När vindkraftparken är byggd uppskattas arbetstillfällena till 25-30 årsarbeten, varav 20 arbetstillfällen är regionala och nio är lokala (boende i Strömsund). 2010 2 500 arbetstillfällen 2020 14 000 arbetstillfällen KAPITEL 10 4
Möjligheter för renskötarna Det finns exempel på att renskötande samer varit involverade i sysslor som tankning av kraftaggregat, resning och servning av vindmätmaster, röjning och plogning av väg och övrig tillsyn av vindkraftparken. Erfarenheter från projektörerna är att renskötarna ofta är väldigt lämpliga för dessa jobb eftersom de har god lokalkännedom och är tekniskt duktiga. I ett fall har en person från en sameby även genomfört geologiska undersökningar. När det gäller underhåll av vindkraftverk kan det vara svårt för en renskötare att ha det som en bisyssla till rennäringen, då det kan krävas mycket tid och framförallt krav på att kunna infinna sig på plats ifall något händer. Likaså förutsätter det att personen genomgått en utbildning för vindkrafttekniker. I ett projekt där VIndRen har haft kontakt med samebyn och vindkraftprojektören har man diskuterat eventuella möjligheter för samebyn att genomgå en utbildning för att kunna sköta servicen av anläggningen. Citat från projektörer Ja jag använder helst samebyn när de går eftersom de går i och vistas i området. Renskötare är ofta praktiskt lagda, tekniskt kunniga mest lämpliga av alla för den typen av jobb. Vi har använt och använder medlemmar från samebyar till service, resning av mätmaster mm. De flesta har enskilda firmor så de fakturerar som vanligt. Foto Enetjärn Natur AB 5
Delägarskap En vindkraftsetablering på en plats med goda vindförhållanden och bra infrastrukturella förutsättningar, givet tillräckligt goda finansiella förutsättningar, innebär i regel en lönsam investering för exploatören. Många vindkraftföretag är idag villiga att erbjuda närboende möjligheten till delägarskap för att på så vis få in mer kapital till investeringen, samtidigt som det ofta ökar acceptansen för projektet i området. Delägarna kan på så vis få tillgång till billigare el eller avkastning på kapitel från inventering beroende på vilken typ av ägandeform man väljer. Det är dock inte möjligt att i alla situationer erbjuda delägarskap. Det kan bero på flera anledningar t.ex. att man inte vet vem den slutliga ägaren till vindkraftanläggningen är och att denne inte är intresserad av att det finns andra delägare i anläggningen. Det kan även vara svårt att finansiera anläggningen med flera ägare. I det fall det finns möjligheter till delägarskap i en vindkraftanläggning är detta också en möjlighet för renskötaren i egenskap av civil person. Om en sameby är intresserad av att bli delägare i en vindkraftspark så går detta att lösa även med en kollektiv lösning genom att samebyns medlemmar t.ex. skapar en ekonomisk förening eller ett bolag vilka kan gå in och bli delägare. Det är dock alltid ett problem att lösa de finansiella problemen. En av förutsättningarna för samebyn att bli delägare är därför sannolikt att man via årliga ersättningar för upplåtelsen av de egna rättigheterna kan bygga upp medel för att klara investeringskostnader. KAPITEL 10 6
Om du vill veta mer? - Tips på hemsidor Statens Energimyndighet www.energimyndigheten.se Svensk Vindenergi www.svenskvindenergi.org Nätverket för vindbruk www.natverketforvindbruk.se Om du vill veta mer? - Tips på rapporter Svensk Vindenergi 2009. Jobb i medvind. Vindkraftens sysselsättningseffekter. Strömsunds kommun 2010. Fallstudie av vindkraftsparken Havsnäs. European Wind Energy Association 2009. Wind at Work - Wind energy and job creation in the EU, 7