Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...4 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...13 Bedömning av förutsättningarna...24 Inledning Skolverket har granskat förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Stockholms kommun. Skolverket sände den 6 juni 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens alla styrelser för utbildningen med tillhörande förvaltningar och samtliga skolor har besökts under perioden den 23 augusti 2006 till den 19 april 2007. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen, förskolorna och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. 1
Besök har gjorts i samtliga skolor inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt i de olika skolformerna inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom varje stadsdelsnämnds ansvarsområde har två enheter inom skolbarnsomsorgen besökts, medan inga besök har gjorts i förskoleverksamheten. På skolorna har intervjuer genomförts med rektorer, lärare och andra pedagoger, elevvårdspersonal, barn, elever och vuxenutbildningens deltagare samt vårdnadshavare till barn och ungdomar. Inom den del av inspektionen som avser kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har ett urval av förskolechefer, förskollärare, fritidspedagoger och föräldrar med barn i förskola och fritidshem intervjuats. För varje styrelse för utbildningen har intervjuer genomförts med dels förtroendevalda (ordförande samt företrädare för oppositionen) och chefstjänstemän (stadsdels- eller utbildningsdirektör samt avdelningschef med ansvar för den utbildning som anordnas), dels tjänstemän med särskilda funktioner inom framför allt kvalitetsarbete och särskilt stöd. Vissa intervjuer ägde rum före och andra efter det politiska majoritetsskiftet i kommunen till följd av kommunfullmäktigevalet 2006. Inspektionen på skolnivå redovisas i en rapport för varje skola eller i förekommande fall en rapport för två eller flera skolor tillsammans om dessa utgör en rektors ansvarsområde. Inspektionen av vuxenutbildningens olika delar redovisas i en gemensam rapport. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i denna kommunrapport. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 25 567 Skolbarnsomsorg 26 392 Förskoleklass 5 926 Grundskola 61 590 Obligatorisk särskola 895 Gymnasieskola 18 496 Gymnasiesärskola 360 Grundläggande vuxenutbildning 1 206 Gymnasial vuxenutbildning 3 082 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 268 Svenskundervisning för invandrare 6 052 Källa: Stockholms kommun Skolhuvudmannen Stockholms kommun företräds ytterst av kommunfullmäktige, som enligt skollagen utsett 20 styrelser för det offentliga skolväsendet i kommunen, från den 1 januari 2007 16 styrelser. Styrelseansvaret för det obligatoriska skolväsendet, skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten vilar på respektive stadsdelsnämnd (SDN) och för de frivilliga skolformerna på utbildningsnämnden (UN). En mindre del av de funktioner som enligt författningarna är knutna till styrelsen för utbildningen har kommunen lagt på kommunstyrelsen, dit dock ingen utbildnings- eller omsorgsverksamhet som sådan hör. 2
Kommunstyrelsen har i sin tur uppdragit åt utbildningsnämnden att svara för vissa kommunövergripande uppgifter, till exempel arbete med kommunens kvalitetsredovisning. Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden är dock var för sig ansvariga för sin utbildnings- och omsorgsverksamhet och förutom fullmäktige finns inget organ med övergripande ansvar för skolväsendet, skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten i kommunen. I följd av särbestämmelser i kommunallagen för Stockholms kommun finns ett skolborgarråd med rotelansvar för frågor rörande utbildning, barnomsorg m.m. Förutom att ingå i borgarrådsberedningen är skolborgarrådet också ordförande i utbildningsnämnden och ledamot av kommunstyrelsen. Stadsdelsnämnderna, som även ansvarar för bland annat äldreomsorg, socialtjänst och kulturfrågor i sina geografiska områden, var då inspektionen inleddes 18 till antalet. Valet till kommunfullmäktige i september 2006 medförde majoritetsskifte i kommunen och därmed förändringar av den kommunala organisationen. Genom parvis sammanläggning av åtta stadsdelsnämnder minskades antalet den 1 januari 2007 till 14. Av dessa är alltså fyra nybildade: Enskede- Årsta-Vantör, Hägersten-Liljeholmen, Rinkeby-Kista och Södermalm (av de tidigare Maria-Gamla stan och Katarina-Sofia). Vid samma tidpunkt tillträdde en stadsdelsdirektör hos var och en av de nybildade stadsdelsnämnderna. När förvaltningsorganisationerna läggs samman den 1 juli 2007 kommer styrelseansvaret för skolväsendet och skolbarnsomsorgen att flyttas från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden, under det att förskoleverksamheten kvarstannar under nuvarande styrelser. Stadsdelsnämndsområdena präglas av mycket olika förutsättningar med avseende på bland annat invånarantal, befolkningens socioekonomiska sammansättning och andelen barn och elever med annat modersmål än svenska. SKOLVERKET Styrelse för utbildningen 2006 Invånare Skolor Styrelse för utbildningen 2007 Invånare Bromma SDN 59 622 15 Bromma SDN 59 622 Enskede-Årsta SDN 46 183 7 Enskede-Årsta-Vantörs SDN 81 431 Vantörs SDN 35 248 7 Farsta SDN 45 671 11 Farsta SDN 45 671 Hägerstens SDN 29 847 5 Hägersten-Liljeholmens SDN 61 256 Liljeholmens SDN 31 309 6 Hässelby-Vällingby SDN 58 796 14 Hässelby-Vällingby SDN 58 796 Kungsholmens SDN 54 283 7 Kungsholmens SDN 54 283 Norrmalms SDN 62 198 8 Norrmalms SDN 62 198 Rinkeby SDN 15 613 5 Rinkeby-Kista SDN 45 755 Kista SDN 30 142 9 Skarpnäcks SDN 40 248 8 Skarpnäcks SDN 40 248 Skärholmens SDN 30 883 6 Skärholmens SDN 30 883 Spånga-Tensta SDN 34 366 10 Spånga-Tensta SDN 34 366 Maria-Gamla stans SDN 63 953 7 Södermalms SDN 108 177 Katarina-Sofia SDN 44 224 5 Älvsjö SDN 21 290 10 Älvsjö SDN 21 290 Östermalms SDN 61 168 6 Östermalms SDN 61 168 Utbildningsnämnden 30 * Utbildningsnämnden Hela kommunen 765 044 176 Hela kommunen 765 044 Folkmängd den 31 december 2006 Källa: Stockholms kommun * exklusive vuxenutbildning Omkring 60 procent av utbildningen för vuxna bedrivs i kommunens egen regi vid sex vuxenutbildningsenheter medan återstoden är upphandlad och utlagd på nio externa anordnare. 3
Inom Stockholms kommuns område finns 60 fristående skolor motsvarande grundskola, ytterligare 13 med verksamhet motsvarande endast förskoleklass samt 54 motsvarande gymnasieskola. Dessa har inspekterats under samma period som de kommunala skolorna, utom i de fall där verksamheten nyligen startat eller nyligen varit föremål för inspektion. Skolverket redovisar utbildningsinspektionen separat för varje huvudman. Inom kommunen finns också fyra internationella skolor. Vidare bedriver kommunen förskoleverksamhet vid drygt 530 förskoleenheter, ett hundratal familjedaghem, ett antal fritidshem och ett mindre antal öppna förskolor. Härutöver finns med enskilda huvudmän omkring 340 förskolor, drygt 220 familjedaghem och ett antal fritidshem. Sammanfattande bedömning Som huvudman för det offentliga skolväsendet i Stockholms kommun har kommunen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Den rätt till utbildning av hög kvalitet, som barn, elever och vuxenutbildningsdeltagare ges i det därigenom uttryckta nationella uppdraget för skolväsendet, är det kommunens uppgift att garantera genom att styra, leda och kvalitetssäkra hela sin verksamhet. Medan kommunen liksom dess rektorer, lärare och annan personal på sina ansvarsnivåer genom egenkontroll skall upprätthålla kvalitet och författningsöverensstämmelse, är Skolverkets utbildningsinspektion framför allt inriktad på att huvudmannen har ett fungerande system för att genomföra verksamheten och säkerställa dess resultat enligt det nationella uppdraget. Utbildningsinspektionen av Stockholms kommun har visat på mycket stora skillnader i utbildningens kvalitet och resultat. Stockholms skolväsende rymmer många funktionella lärmiljöer som präglas av utmärkt överensstämmelse med läroplanens mål och riktlinjer, samtidigt som elever i andra fall får förutsättningar för sitt lärande som inte når upp till de nationella kvalitetskraven. Skolan är skyldig att ge varje elev det stöd som behövs för att ha förutsättningar att nå målen för utbildningen, dvs. motsvarande betyget Godkänd i utbildningens alla ämnen. På en del skolor i kommunen är dock andelen elever som inte når dit i sin kunskapsutveckling påfallande hög. Kommunens styrning, ledning, genomförande och kvalitetssäkring av verksamheten har därmed inte som helhet åstadkommit en utbildning av tillräckligt hög kvalitet som är likvärdig för alla elever. I sin styrning av skolväsendet betonar kommunen de nationella målen och motverkar uppkomsten av en sidoordnad uppsättning av kommunala målsättningar. Kommunen har utformat ett styrnings- och kvalitetsredovisningssystem som utgår från målstyrningsmodellen för det svenska skolväsendet. Inspektionen har dock påvisat svagheter i genomförandet av rektorers pedagogiska ledarskap och av styrningen och kvalitetssäkringen på både skol- och huvudmannanivå, vilket måste åtgärdas för att statens krav skall uppfyllas. I kommunen finns exempel på hur skolor såväl som styrelser för utbildningen kreativt har utnyttjat det professionella friutrymme med resultatansvar som är centralt i det mål- och resultatstyrda skolsystemet. Bland annat har initiativ tagits och insatser gjorts för att främja ledarskapet i skolorna, att förstärka pedagogernas kompetens, att finna mer ändamålsenliga och individanpassade former för elevernas lärande och att utveckla formerna för en rättvis och likvärdig betygssättning. 4
Samtidigt noteras kvalitetsbrister, som kan sättas i samband med att de möjligheter och skyldigheter till kontinuerlig omprövning för att utveckla verksamheten inte har omsatts i tillräcklig grad. Vidare har inspektörerna funnit inslag i verksamheten som strider mot gällande författningar och som då framför allt äventyrar elevernas rätt och rättssäkerhet. Stockholms kommun har för förskoleverksamheten, skolväsendet och skolbarnsomsorgen valt en decentraliserad organisation, där beslutsfattande förts ut till stadsdelsnämnder och skolor med hög grad av självständighet. Ett system för styrning och kvalitetssäkring har gjorts till en del av organisationen, med bland annat skolinspektörer och kommunövergripande utvärderingar som förtjänstfulla inslag. När det gäller att omsätta kunskap om måluppfyllelse och dess orsaker i förbättringsinsatser, fungerar dock kommunens styrning inte tillräckligt väl för att säkerställa att alla elever får tillgång till en likvärdig utbildning av hög kvalitet, oavsett stadsdel, skola eller lärare. Angelägna förbättringsområden med sikte på ökat ansvarstagande för utbildningens resultat är för delar av kommunens skolväsende den politiska styrningen, rektors pedagogiska ledarskap, kvalitetsarbetet och den skriftliga kvalitetsredovisningen. Utbildningsresultaten måste höjas i en del av kommunens skolor. Med starkt samband till detta behöver kvaliteten i undervisningen förbättras, så att alla elever får del av lärarinsatser i överensstämmelse med läroplanens krav. Alla elever i behov av särskilt stöd måste ges sådant. Avseende både kunskapsutvecklingen och överföringen av samhällets normer och värden behöver också skolornas och kommunens bild av resultaten förbättras, liksom analysen av dessas orsaker i den bedrivna verksamheten samt kopplingen till förbättringsåtgärder. Elevernas inflytande och ansvarstagande i undervisningen bör utvecklas. För ändamålet är det också angeläget att elevernas kunskap om målen för utbildningen ökar. Arbetet med att förhindra att elever utsätts för kränkningar är grundläggande i all utbildning och omsorg. En stor del av kommunens verksamheter lever inte upp till lagens krav på den likabehandlingsplan vari detta arbete skall utformas, och kommunen måste omgående komma till rätta med denna brist. Åtgärder måste också vidtas för att undanröja vissa brister i elevernas tillgång till utbildning, exempelvis svenska som andraspråk och elevens val. Kommunen måste även ändra rutinerna så att beslutsfattande och delegering alltid hanteras enligt författningarna. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom anges områden där kommunen bör vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I utbildningsinspektionens skolrapporter framförs ytterligare förbättringsområden på skolnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. 5 SKOLVERKET
Kunskaper, utveckling och lärande Av det nationella utbildningsuppdraget följer att det arbete som sker inom skolväsendet skall syfta till att åstadkomma resultat, i form av kunskaper och färdigheter hos eleverna och av att de utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolhuvudmannens skyldigheter när det gäller elevernas kunskapsresultat är inriktade på att ge varje elev förutsättningar att nå målen för utbildningen, dvs. motsvarande lägst betyget Godkänd i utbildningens alla ämnen respektive kurser. Eleven skall av lärare få stöd om det behövs även särskilt stöd för att nå dit i sin kunskapsutveckling. Ett mått på skolans funktionsduglighet i förhållande till detta uppdrag, att alla elever skall ges förutsättningar att nå målen, är andelen elever med fullständigt slutbetyg från respektive skolform. Det ankommer på skolhuvudmannen att sätta in tillräckliga åtgärder kvantitativt och kvalitativt för att motsvara uppdragets krav. En sammanställning av kunskapsresultaten i kommunens skolor visar att en stor andel elever inte når målen för utbildningen. I en del skolor är resultaten anmärkningsvärt låga och det kan konstateras att långt fler än hälften av eleverna på vissa skolor inte får fullständigt slutbetyg. Det finns också skolor där en mycket stor andel elever inte får behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Samtidigt är meritvärdena höga vid åtskilliga skolor. Relationerna mellan de olika måtten på kunskapsresultat fullständigt slutbetyg, behörighet och meritvärde bör föranleda mer ingående analyser i kommunen och på skolorna. Skillnader mellan skolorna i hur värdena förhåller sig till varandra aktualiserar frågor om inriktningen på undervisning och stöd. Högsta prioritet enligt skollagstiftningen har insatser för att alla elever skall nå målen i alla ämnen, medan statistiken för en del skolor indikerar fokus på de behörighetsgivande ämnena eller på möjligheter för elever att i konkurrenssyfte nå de högsta betygsstegen. Skolverkets inspektörer bedömer att det är synnerligen angeläget att ytterligare insatser genomförs för att fler elever skall nå målen för utbildningen. Elevernas kunskapsresultat i grundskolan (kommunens grundskolor med årskurs 9) Skola Andel elever (%) med fullständigt slutbetyg (dvs lägst betyg G i alla ämnen och därmed nått kursplanens mål att uppnå i dem) Andel elever (%) med behörighet till nationella program i gymnasieskolan (dvs lägst betyget G i matematik, svenska/svenska som andraspråk o engelska) Genomsnittligt meritvärde 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Bromma SDN Abrahamsbergsskolan 85,6 89,1 97,7 99,3 235,2 240,0 Alviksskolan 81,9 81,3 96,8 90,7 239,9 234,2 Höglandsskolan 96,7 89,3 100,0 100,0 264,8 270,4 Nya Elementar 87,5 87,4 98,3 96,6 245,3 232,1 Södra Ängby skola 82,8 80,3 96,7 93,7 236,3 229,7 Äppelviksskolan 93,9 96,7 100,0 99,3 253,8 259,4 Enskede-Årsta SDN Enskede skola 87,6 87,6 94,8 96,5 239,3 217,3 Nytorpsskolan 54,2 57,9 64,4 66,7 174,6 175,6 Skanskvarnsskolan............ Sturebyskolan 92,9 97,8 98,6 100,0 242,0 240,8 Årstaskolan 67,9 79,7 87,2 86,1 190,5 197,7 Farsta SDN Gubbängsskolan 81,0 85,3 93,1 93,6 213,8 226,8 Hökarängsskolan 65,4 72,1 85,6 87,4 199,1 205,7 Kvickenstorpsskolan 61,6 42,6 76,8 74,3 192,7 172,7 Hägerstens SDN Fruängens skola 48,8 59,4 66,3 83,3 164,1 189,7 Mälarhöjdens skola 93,5 92,4 100,0 100,0 251,3 260,1 6
Hässelby-Vällingby SDN Grimstaskolan 52,8 76,7 72,2 86,0 192,3 207,0 Hässelby villastads sk 77,6 78,2 94,7 97,9 237,6 230,2 Hässelbygårdsskolan 74,3 51,4 89,0 76,0 198,7 190,2 Smedshagsskolan 53,3 66,0 70,0 84,9 204,8 221,0 Trollbodaskolan 77,3 75,3 90,9 96,5 228,9 239,6 Vinstagårdsskolan 76,7 77,4 88,4 91,1 205,8 207,5 Vällingbyskolan 79,0 85,0 94,4 97,2 217,8 220,6 Katarina-Sofia SDN Katarina Norra skola 89,2 86,6 100,0 95,5 231,7 216,4 Sofia skola 79,7 80,2 91,1 96,2 229,6 225,4 Kista SDN Akallaskolan 65,3 69,1 88,0 90,1 201,8 206,3 Husbyskolan 38,5 61,4 61,5 73,7 161,8 182,4 Ärvingeskolan 52,9 55,9 78,8 92,2 189,0 202,2 Kungsholmens SDN Rålambshovsskolan 77,7 87,7 96,2 96,2 234,6 231,1 Stadshagsskolan 81,8 75,3 94,8 94,1 229,5 220,2 Liljeholmens SDN Aspuddens skola 83,9 82,4 93,5 92,4 223,3 217,7 Blommensbergsskolan 84,6 76,2 96,9 98,1 239,8 233,1 Maria-Gamla stans SDN Eriksdalsskolan 81,7 78,4 91,3 86,3 222,2 224,7 Högalidsskolan 81,7 80,5 96,3 94,0 235,1 231,7 Mariaskolan 80,0 85,1 97,6 98,9 237,3 240,9 Södermalmsskolan. 68,2. 90,9. 224,2 Åsö grundskola 86,7 83,9 95,8 97,2 245,2 239,6 Norrmalms SDN Adolf Fredriks musikkl 92,9 98,3 99,5 99,4 262,8 270,8 Vasa Real 81,0 76,2 92,5 93,9 240,4 237,2 Matteusskolan 86,3 81,5 98,5 94,8 247,2 244,4 Rödabergsskolan 87,2 86,1 93,6 93,7 254,4 260,7 Rinkeby SDN Bredbyskolan 46,2 53,6 66,7 75,0 164,9 195,0 Rinkebyskolan 49,0 49,7 73,2 68,3 186,4 179,1 Skarpnäcks SDN Bagarmossens skola 71,4 74,1 84,4 95,1 206,1 220,2 Björkhagens skola 91,4 88,7 95,2 96,9 220,0 233,5 Bergholmsskolan 66,7 75,0 81,8 83,8 188,0 210,7 Skärholmens SDN Bredängsskolan 52,9 54,8 77,6 85,5 184,0 207,6 Lillholmsskolan. 44,8. 74,1. 183,0 Sätraskolan 67,5 66,3 79,5 80,2 202,2 205,7 Österholmsskolan (f d) 61,9 32,0 73,8 61,2 190,6 153,8 Spånga-Tensta SDN Enbacksskolan 37,2 51,6 60,5 64,5 176,3 177,1 Hjulstaskolan 30,5 36,2 52,4 64,6 144,9 162,0 Spånga grundskola 83,1 86,2 96,6 99,1 230,4 234,8 Sundbyskolan 85,6 70,6 94,2 94,5 217,7 204,7 Vantörs SDN Bäckahagens skola 72,2 80,2 90,4 99,1 207,2 223,1 Hagsätraskolan 64,0 70,7 82,7 92,0 183,6 198,1 Rågsvedsskolan 35,2 34,8 55,7 52,2 161,1 159,2 Älvsjö SDN Johan Skytteskolan 81,3 76,6 92,9 92,0 220,4 219,9 Sjöängsskolan 81,8 67,7 88,1 83,3 211,5 186,5 Solbergaskolan 64,8 74,3 77,8 81,4 196,0 204,6 Östermalms SDN Engelbrektsskolan 78,6 82,1 91,6 94,4 243,0 246,6 Gärdesskolan 93,8 87,8 98,5 98,0 248,6 244,3 Utbildningsnämnden ESS-skolorna, grundsk 0,0 0,0 33,3 43,8.. 51,5 S:t Örjans skolor 11,9 20,3 49,2 47,3 105,8 124,6 Kommunens skolor 75,0 74,4 88,4 89,3 218,2 218,8 Riket (alla huvudmän) 75,5 76,0 89,2 89,5 206,3 206,8 Källa: Skolverkets uppföljningssystem Resultatvärdena för gymnasieskolan i Stockholms kommun är högre än för riket vid en jämförelse av den genomsnittliga betygspoängen. Andelen elever som fullföljer utbildningen med slutbetyg inom fyra år och andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan är dock lägre. 7
Variationen mellan kommunens gymnasieskolor är stor. När det gäller andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra år uppvisar flertalet skolor en nedåtgående trend. Kommunen och skolorna bör i sitt kvalitetsarbete följa och analysera resultatutvecklingen och vidta åtgärder i verksamheten så att utbildningsresultaten förbättras. Elevernas kunskapsresultat i gymnasieskolan (kommunens gymnasieskolor) Skola Andel elever (%) som fullföljer utbildningen med slutbetyg inom fyra år Andel elever (%) med grundläggande behörighet till högskolan Genomsnittlig betygspoäng 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Bernadottegy * * * 93,8 * 13,5 Blackebergs gy 95,2 70,1 97.0 98,6 16,2 16,7 Bromma gy 83,7 66,7 69,6 76,6 13,2 13,2 Brännkyrka gy 64,9 56,6 81,8 82,2 13,5 13,8 Enskede Gårds gy 54,2 38,4 74,1 87,8 13,0 13,6 ESS-gy *** *** *** *** *** *** Farsta gy 54,2 58,4 75,3 67,1 12,8 12,1 Frans Schartaus gy 79,9 75,2 83,5 84,6 13,9 13,8 Globala gy * * * * * * Hässelby gy * * 72,8 92,9 13,0 14,3 Höglandsskolan 100,0 90,6 98,3 100,0 16,2 16,8 IB-skolan syd ** ** ** ** ** ** IVIK-gy *** *** *** *** *** *** Kista gy 61,5 55,3 87,8 78,5 12,6 12,6 Kungsholmens gy/ 88,6 90,0 98,3 98,3 17,4 17,5 Stockholms musikgy Kärrtorps gy 95,1 94,3 95,8 95,1 15,9 16,2 Norra Real 94,2 90,9 96,9 95,5 16,6 16,9 RH-gy * * * * * * Riddarfjärdens gy/ 80,8 77,2 91,7 82,9 15,4 14,4 Kungl Svenska balettsk S:t Eriks gy 72,3 77,9 87,6 83,5 13,8 13,7 S:t Görans gy 52,6 48,0 79,0 76,4 13,1 13,2 Spånga gy 81,9 81,5 82,6 89,8 14,4 14,4 Stockholms gy för * * * * * * scenkonst Stockholms hotell- och 63,1 67,5 81,3 88,5 12,6 13,2 restaurangskola Stockholms Transport * * * * * * o Fordonstekniska gy Södra Latins gy 93,7 93,5 98,0 99,3 17,2 17,6 Tensta gy 78,3 68,1 64,7 57,1 12,1 12,0 Thorildsplans gy 81,3 78,3 84,2 83,7 13,8 13,6 Östra Real 90,9 88,6 91,0 88,1 15,2 15,3 Kommunens skolor 76,5 72,0 87,2 86,3 14,8 14,8 Riket (alla huvudmän) 76,0 74,9 88,9 89,2 14,1 14,1 * statistik saknas då skolan är nystartad, ** statistik saknas då skolan har andra examinationsformer och är nystartad, *** skolan omfattar endast individuellt program Källa: Skolverkets uppföljningssystem Inom den grundläggande vuxenutbildningen har genomströmningen förbättrats och är något bättre än i jämförbara kommuner och riket som helhet. Resultaten från den gymnasiala vuxenutbildningen är påtagligt sämre än i riket som helhet och även sämre än i andra storstäder. Andelen deltagare i svenskundervisningen för invandrare som avbryter utbildningen är påfallande stor och högre vid jämförelse med andra kommuner, även om andelen sjunkit de senaste åren. I kommunens kvalitetsredovisning för samtliga pedagogiska verksamheter för 2005 framhålls att det är svårt att ge en relevant uppfattning om mängden avbrott och dess orsaker. Många deltagare uppges gå in och ut i systemet av olika skäl exempelvis arbete, graviditet eller sjukdom och därvid även sätta spår i statistiken mer än en gång under året. 8
Kunskapsresultat för deltagare i grundläggande vuxenutbildning (% deltagare under resp år) Skola Stockholms kommun Storstäder Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Slutfört kurs 57 70 59 65 65 67 Avbrutit kurs 28 23 30 29 27 28 I pågående utbildning 14 6 11 6 7 6 Kunskapsresultat för deltagare i gymnasial vuxenutbildning (% med betyget Icke godkänd) Skola Stockholms kommun Storstäder Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Engelska A 25 26 21 22 13 14 Matematik A 25 32 23 28 16 19 Svenska A 28 36 23 30 13 16 Kunskapsresultat för deltagare i svenskundervisning för invandrare (%) Skola Stockholms kommun Storstäder Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Andel nybörjare för tre läsår sedan som avbrutit utbildningen 52 45 44 39 39 34 Källa: Skolverkets uppföljningssystem En nödvändighet i arbetet med att eleverna skall nå kunskapsmålen är att skolan och kommunen har information om elevernas kunskapsutveckling, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet. Den informationen är en utgångspunkt för att analysera orsakerna till vilka resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning och andra förutsättningar för lärandet. Inspektörerna har noterat brister i såväl kännedomen om elevernas resultat och orsakerna därtill som hur informationen används för att utveckla verksamheten. För att kunna utveckla och anpassa undervisningen och öka elevernas möjligheter till kunskapsutveckling, måste denna följas under hela skolgången. Uppföljningen av vilka kunskapsresultat eleverna når i förhållande till målen i årskurs 5 är bristfällig med få undantag. I till exempel grundskolorna Nya Elementar och Östermalmsskolan finns ändamålsenliga rutiner för att systematiskt följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling från förskoleklass till årskurs 9. Där samlade kunskapsuppföljningar görs är det annars inte ovanligt att de inskränker sig till de behörighetsgivande ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Även i särskolan är kontrollen över kunskapsresultaten i en del fall otillräcklig. Inom skolväsendets olika delar noteras vidare att stödåtgärder sätts in utan tillräckliga orsaksanalyser och effektutvärderingar. Förutom kursplanernas mål och i gymnasieskolan programmålen ingår i skolans uppdrag även mål som gäller elevernas generella kunskapsutveckling. Skolledningen vid de olika skolorna i Stockholms kommun har kunskap om elevernas måluppfyllelse framför allt i relation till kursplanerna, och informationskällor är företrädesvis betygsstatistik och resultat på nationella prov. När det gäller de inte ämnesspecifika kunskapskvaliteter som enligt läroplanen skall eftersträvas till exempel förmåga att överblicka större kunskapsfält, analytisk förmåga och ett allt mer vetenskapligt sätt att arbeta och tänkta saknas i allmänhet en systematiskt framtagen bild av vilka resultat som nåtts till följd av skolans arbete. 9
Kommunen måste förbättra användningen av information om elevernas kunskapsutveckling och dess orsaker på kommun- och skolnivå för att säkerställa en verksamhet som leder till att eleverna når målen för utbildningen. Resultat av arbetet med normer och värden Arbete för att eleverna skall tillägna sig samhällets normer och värden Den av huvuddelarna i skolans uppdrag som syftar till att eleverna skall tillägna sig vårt samhälles gemensamma värderingar är en krävande men inte desto mindre angelägen uppgift. Resultaten av skolans arbete på detta område är särskilt svåra att mäta, incitament i form av betyg saknas och den professionella utmaningen för skolledare och pedagoger är kanske större än i de flesta andra utbildningssammanhang just när det gäller att framgångsrikt påverka barnens och elevernas värderingar. Likafullt har rektor även på detta område ansvar för skolans resultat. Det ställer bland annat krav på att kontinuerligt och systematiskt skaffa en bild av hur eleverna utvecklas i riktning mot läroplanens mål rörande normer och värden och av hur framgångsrika skolans insatser är för denna utveckling. Stockholms kommun och dess skolor saknar dock till stor del systematiska bedömningar av måluppfyllelsen på detta område. Vissa enkätundersökningar genomförs med närliggande frågeställningar, men dessa avser snarare aspekter på elevernas arbetsmiljö än utbildningsresultat. Det finns alltså utrymme för att förbättra formerna för att följa elevernas utveckling mot läroplanens mål rörande normer och värden. Inspektörerna noterar att man på flera håll både i det obligatoriska skolväsendet och gymnasieskolan arbetar målmedvetet och engagerat med normer och värden. I andra fall är värdegrundsarbetet mer outvecklat, och inte sällan antar det formen av aktiviteter vid sidan av det reguljära skolarbetet i stället för att vara den integrerade del av undervisningen i varje ämne som läroplanen förutsätter. Vidare förekommer lärmiljöer där det knappast alls ges utrymme för demokratifrågor, livsfrågor, etiska dilemman och andra värdegrundsfrågor. Hur väl värdegrundsuppdraget utförs uppvisar betydande olikheter, inte framför allt mellan skolor eller ansvariga nämnder utan mellan lärare och arbetslag. I grundskolan framstår området som bättre tillgodosett i tidigare årskurser. Variationerna i kvalitet varslar om brister i styrning, ledning och kvalitetssäkring från ansvariga rektorer och styrelser för utbildningen. Elevernas inflytande och ansvarstagande Verksamheten i skolan skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och att aktivt delta i samhällslivet. Skolans lärare skall utgå från att eleverna kan och vill ta ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan och de skall planera undervisningen tillsammans med eleverna. Lärarna skall se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och skall uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det. Rektorn skall särskilt verka för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Den mest påtagliga situationen då elevernas delaktighet skall komma till uttryck är den dagliga undervisningen. Intervjuer och observationer har påvisat flera exempel på ett verkligt inflytande och ansvarstagande. 10