Exkursionsguide Jällabjär Av: Tobias Johansson Skånes geografi är nära nog unik i Sverige i sin variation. I norra Skåne präglas landskapet av kuperad terräng med rika lövskogar. I söder hittar man ett slättlandskap med Sveriges kanske bördigaste jord. Dess natur kan studeras på många olika sätt och från många olika vinklar, varav detta kommer att ha ett fokus på geologi. Geologi är dock ett område som jag av erfarenhet vet sällan hamnar högst upp på elevernas önskelista över SO-projekt. För att öka chanserna att skapa intresse har jag därför valt ett annat ovanligt geografiskt inslag i det Skånska landskapet som väcker dramatiska associationer men som idag är tämligen säkert: vulkaner. Kort geologisk bakgrund till Skåne Sveriges urberg, som är en del av den Baltiska skölden, är på sina äldsta ställen i norr ca 3 miljarder år gammal. Skånes berggrund är yngre och tillhör den sydvästskandinaviska provinsen. 1 Eruptiva bergarter som granit uppstod i Skåne för 1400-900 miljoner år sedan. 2 Baltiska skölden med Tornquistzonen över Skåne (bild från SNA, Berg och jord, s 16) 1 Sveriges nationalatlas. 2002. Berg och Jord. 3e uppl. Vällingby: Sveriges nationalatlas (SNA), s 16, 20 2 Lundqvist, J, 2006. Geologi -Processer, Utveckling, Tillämpning. Studentlitteratur.Lund, s 157f
Skåne är rikt på fossilförande sediment. Dessa har bildats under vatten och har i Skånes fall skyddats från erosion av att befinna sig på nedsänkta block omgivna av förkastningar. Under silur och ordovicium avlagrades stora lager av skiffrar. Under trias avlagrades sedan mycket kolflötser, leror, och silt som b.l.a. skapade Sveriges största kolfyndigheter utanför Höganäs. Avlagringar av den här typen fortsatte sedan in i jura då det även tillkom avlagringar av sandsten. 3 Berggrundskarta över Skåne (bild från Björk, 2003, s 11) Skåne är känt för sin bördiga jord. De kalkrika sedimenten i denna bildades under kritaperioden, då Skåne låg under vatten i utkanten av den Baltiska skölden, och fortsatte in i tertiär period. 4 Under kritaperioden förekom även gott om tektonisk aktivitet med kompressioner som pressade upp tidigare skyddade sedimentationsbäcken som nu utsattes för erosion (inversionstektonik). Flera gravsänkor och horstar uppstod som följd (se nedan). 5 Resten av Skånes relativt unga sediment har bildats under kvartärtidens glaciärer. För ca 15-14 000 år sedan hade isen under Weichselistiden dragit sig tillbaka så mycket att Skåne blivit isfritt. 6 Inlandsisen hade malt ner kalkstenen och lerskiffret i den skånska bergrunden till näringsrik moränlera i söder där man idag hittar medparten av Skånes jordbruk. I nordöstra Skåne består moränen av grövre sten, vilandes på ett urberg av granit och gnejs. Det är inte 3 SNA, Berg och jord, 2002, s 25ff 4 Lundquist, 2006, s 166 5 SNA, Berg och jord, s 52 6 Ibis, s 133
lika bördigt och därför har landskapet där ett större inslag av skog. 7 Dock har mycket av Skånes preglaciära landformer bevarats tack vare att inlandsisens bottendelar haft en så låg temperatur att den haft en bevarande egenskap snarare än en nedmalande. 8 I Brösarp, i Österlen, kan man även hitta exempel på kamelandskap, oregelbundna kullar, och ryggar som bildats av isälvsmaterial (som grus och sand) som avlagrats i sprickor i tunna delar av inlandsisens front. När isen som legat kvar smältes bort bildades gropar, s.k. dödisgropar (dödis kallas is från en glaciär som slutat röra sig). Kamelandskapet är därför väldigt böljande och oregelbundet och följer inte isrörelseriktningen. 9 Det finns även större rullstensåsar i delar av Skåne. Utanför Lund, vid Torna Hällestad och Dalby, finns rullstensåsar som bildats i sprickor av dödisblock där sten, grus och sand lagrats. 10 Men vulkanerna i Skåne uppstod som sagt långt tidigare. Skånes vulkaner och förkastningar Det finns endast spår kvar av de ca 150 vulkaner som varit aktiva i Skåne (en siffra som gör Skåne till det vulkantätaste området i Skandinavien). 11 Det beror på att de bildades under juraperioden när Pangea började brytas upp. Erosion över en period på runt 150 miljoner år har sedan slipat ner dessa vulkaner så att de ibland kan vara svåra att upptäcka och sällan liknar de yngre vulkaner av olika slag som man hittar i andra delar av världen. Skåne utsattes även för många veckningar och förkastningar mellan silur och jura. Björk, 2003, s 84) Relief av Skånes höjdskillnader (bild från 7 Björk, L, 2003, Vibrerande urtid, Malmö, Corona förlag AB, s 103 8 Perhans, K-E, 2002, Istidens landskap-jordarter och Terrängformer, Stockholm: Geo Läromedel, s 31, SNA, B erg och Jord, s 54, 143f 9 Perhans, 2002, s 50-53, Lundquist, 2006, s 117 10 Björk, 2003, s 101 11 Ibis, s 72
Exempel på detta är Hallandsåsen, Kullaberg, Linderödsåsen och Söderåsen som alla är exempel på horstar, bergsryggar som stått kvar när angränsande bergsblock sjunkit ner längs två begränsande förkastningslinjer. 12 Detta skapade enorma höjdskillnader på sina ställen där t.ex. Kullaberg och Romeleåsen befann sig mer än 2000 m.ö.h. Horstarna bildades dock under en mycket lång tidsperiod, ca 20 miljoner år, under krita och de nedsjunkna partierna har byggts på av sediment. Därför går det inte att se den stora höjdskillnaden med blotta ögat idag. Det är dock detta som gjort att Skånes sediment är relativt välbevarade från den erosion som som slipat ner det övriga landet. 13 Anledningen till att dessa endogena processer uppstod är att Skåne ligger vid gränsen för den Baltiska skölden, i den s.k. Tornquist-zonen. 14 Detta är en gammal rörelsezon i kontinentalplattan och vulkanerna som uppstod här när Baltiska skölden höll på att spricka upp, har efterlämnat ett brett spår av diabasgångar (se Intrusioner nedan) som präglar Skånes landskap. 15 Gångarna är så mångfaldiga att de beräknas ha gjort Skåne nästan en mil bredare. 16 Även om den vulkaniska aktiviteten i detta område sedan länge upphört pågår det fortfarande högst märkbar endogen aktivitet. Så sent som 2008 uppstod en jordbävning i södra Skåne som uppmätte mellan 4,2 och 4,9 på richterskalan. 17 Vulkanism Karl-Erik Perhans definierar vulkanism som:...utströmning vid Jordens yta av magma eller magmatiska produkter (fasta eller i flytande form) 18. De flesta av Jordens vulkaner finns på havsbottnen där utbrott kan leda till tsunamis och ibland skapa små öar som Surtsey utanför Island. 19 Vulkaner uppstår i gränszonerna mellan jordskorpans plattor, antingen genom en subduktion där en av plattorna trycks ner och smälter (varpå magma bildas) eller genom att plattorna drivs isär, en spridningszon, varpå magma från jordens mantel letar sig upp. 20 Magman rinner därefter upp i jordskorpan och bildar magmakammare. När trycket i en av dessa blir för stort uppstår ett vulkanutbrott. Kraften i utbrottet beror på den gasmängd (främst vattenånga, koldioxid och svaveldioxid) som genererats i magmakammaren, men även på om magman är lätt eller trögflytande, d.v.s. dess viskositet. 21 Vulkanismen delas in i olika arter beroende på utbrottets styrka: Hawaiansk typ: Lugnast, lättsmält lava kommer upp. Vanligt förekommande på Hawaii där dess säkra natur har gjort vulkanismen till ett populärt turistmål. Stromboliansk typ: Uppkallat efter Stroboli i Italien. Utbrotten är små men explosiva och sker mellan korta tidsintervaller. 12 Perhans, K-E, 2003, Endogena processer och landformer, Stockholm: Geo läromedel, s 67 13 Björk, 2003, s 84ff 14 Ibis, s 145, 153, 164f 15 SNA, Berg och jord, s 90 16 Björk, 2003, s 53 17 http://sv.wikipedia.org/wiki/jordb%c3%a4vningen_i_sk%c3%a5ne_2008, nedladd 130510 18 Perhans, 2003, s 39 19 Perhans, 2003, s 39, Lundquist, 2006, s 62 20 Lundqvist, 2006, s 44, 56f 21 Perhans, 2003, s 39, 41, 44
Vulcanotyp: Uppkallad efter Vulcano vid Stromboli. Har inte utbrott lika ofta som Stromboli men är i gengäld betydligt kraftigare. Peléisk typ: Uppkallat efter Mont Pelé i Martinique som utsattes för ett mycket kraftigt utbrott 1904 i form av ett glödande askmoln (bestående av gas och lava). Det är dessa askmoln, s.k. glödlaviner, som är den största faran vid ett vulkanutbrott. Kombinationen av hög hastighet (över 200 km/h) och extrem värme gör den mycket svår att undkomma om området kring vulkanen inte utrymts i tid. Ett annat utbrott av peléisk typ, det kraftigaste i modern tid, var det på Krakatoa i Indonesien 1883 då ett enormt tryck hade hunnit byggas upp varpå vulkanen och den kringliggande ön i princip exploderade. 22 Vid ett vulkanutbrott rör sig magman i magmakammaren upp mot ytan i ett s.k. vulkanrör, en gång i jordskorpan, tills den bryter ut och bildar en krater. Beroende på vilken typ av material som vulkanen skickar ut, samt hur den omkringliggande terrängen ser ut, bildas även olika typer av vulkaner 23 : Sköldvulkan: En vulkan med ett väldigt flackt utseende likt en liggande sköld. Denna bildas genom att lättflytande lava (magma som kommit upp ur vulkanen) genom kontinuerliga men inte häftiga utbrott, tryckts upp i en stadig ström som sedan hunnit rinna en längre sträcka innan det stelnat. Därför blir sluttningarna mindre branta. 24 (bild: Perhans, 2003, s 49) Stratovulkan: När trögflytande lava åker upp i vulkanröret kan det ibland hinna stelna och bilda en propp. Trycket byggs därför upp och när proppen slutligen lossnar blir utbrottet våldsamt. Trögflytande lava och redan stelnad magma s.k. tefra, kastas då upp om vartannat och bildar olika lager i anslutning till kratern. P.g.a. den trögflytande lavan och det häftiga förloppet bildas en brantare kon kring kratern. 25 Stratovulkan (bild från Perhans, 2003, s 49) 22 Lundquist, 2006, s 60f, Perhans 2003, s 39, 59, 62 23 Perhans, 2003, s 47, Lundquist, 2006, s 57 24 Lundquist, 2006, s 57, Perhans, 2003, s 47ff 25 Perhans, 2003, s 49f, 57f
Sprickvulkan: Sprickvulkaner uppstår längst spricklinjer i jordskorpan och är oftast en serie av mindre vulkaner. Dessa är vanligt förekommande på Island. När lättflytande lava åker upp i dessa vulkaner samtidigt kan det bildas ett tjockt täcke av lava, s.k. lavaplatåer. 26 Om magmakammrarna helt eller delvis tömts vid ett utbrott kan de störta in och bilda en s.k. caldera, där vulkanen sjunker ner. I denna caldera kan sedan en ny krater uppstå. 27 Magman kan också stelna i vulkanröret under utbrottet. Om vulkanen runt omkring sedan eroderar kan det uppstå spetsiga klippformationer, s.k. neck, av detta. Detta är ofta det spår av vulkanism som finns kvar i Skåne. 28 54) Neck på Teneriffa, höjd ca 20 m (bild från Perhans, 2003, s Lava som stelnat kan ta sig olika former. Snabbt stelnad lava kallas obsidian och liknar svart glas. Lättflytande lava som stelnar bildar ofta valkiga sjok av lava, medan mer trögflytande lava spricker upp när den stelnar och bildar ojämna blockformationer. 29 Tefra, som tidigare nämnts, kan ta sig olika former, t.ex. pimpsten. Pimpsten är en porös och väldigt lätt bergsart (den flyter oftast på vatten). Den bildas genom att gasen kokas bort från trögflytande lava som blivit som ett slags stenskum och sedan kastas ut från vulkanen. I luften kyls skummet sedan ner och bildar en marängliknande sten. 30 Stora lager av aska sprids ofta också ut vid vulkanutbrott och kan vid häftiga utbrott spridas i jordatmosfären. Askmolnen kan i den här versionen hota flygtrafik i närheten men är inte lika farlig som när den bildar glödmoln som vid den peléiska typen av utbrott. Vulkanaska skapar ett väldigt bördigt kulturlandskap vilket gör att vulkansluttningar ofta är populära odlingsområden trots riskerna. Det gör i sin tur att 26 Lundquist, 2006, s59, Perhans, 2003, s 50, 54 27 Perhans, 2003, s 54, Lundquist, 2006, s 62 28 Perhans, 2003, s 54 29 Ibis, s 41, 43, Lundquist, 2006, s 60 30 Perhans, 2003, s 44, Lundquist, 2006, s 60
områden med stor vulkanisk aktivitet ofta är tämligen tättbefolkade vilket leder till att kraftiga vulkanutbrott ofta leder till stora förluster av människoliv och materiel. 31 Det går idag inte att förutsäga exakt när ett vulkanutbrott kommer att ske. Dock kan man genomföra olika undersökningar som sammanlagt ger indikationer på att ett utbrott är mer eller mindra sannolikt. Man kan mäta förändringar i markytans elevation och lutning, mäta temperaturhöjningar vid vulkanens yta eller undersöka förändringar i de gaser som nästan alltid strömmar ut ur en vulkan oavsett om den är aktiv eller inte. Ofta förekommer det svaga jordskalv kring vulkanen före ett utbrott. Genom mätningar som dessa kunde utbrottet vid Pinatubo förutses och flertalet av de ca 60 000 personer som levde kring vulkanen han evakueras. 32 Intrusioner: En mindre dramatisk form av utbrott sker när magman inte når upp till jordytan utan kyls ner och stelnar under jordytan. Detta kallas intrusioner. Dessa sker ibland mellan lager i sedimentära bergarter eller tvärs igenom bergslager och bildar då gångar i vilka bl.a. pegmatit och diabas bildas (de kallas därför gångbergarter). Stora intrusioner som sker på stort djup (ca 10 km) kallas batoliter. Där bildas bl.a. granit. 33 vulkaniska landformer och intrusioner (bild från Perhans, 2003, s 56) Exempel på 31 Perhans, 2003, s 44, 57, 62, Lundquist, s 61 32 Perhans, 2003, s 60f 33 Ibis, s 55ff
Jällabjär Jällabjär (stavas även Gällabjer och Gällabjär) är den vulkan i Skåne som kanske mest ser ut som många förväntar sig att en vulkan ska se ut. Den är ca 60 meter hög och ligger strax öster om Rörstånga i närheten av Höör. Jällabjär var en vulkan av strombolisk typ. Vulkanen i sig är en neck och de sluttande sidorna har tillkommit under Weichselistiden. Sidorna består alltså inte av vulkaniskt material i första hand utan dess sediment har uppstått långt efter att vulkanen fått sina utbrott. 34 2003, s 53) Jällabjär.(bild från Perhans, När Jällabjär var aktiv kastade den ut stora mängder av basaltlava (lava fattig på kiselsyra). När denna stelnar bildas ett sexkantigt sprickmönster, kallat pelarförklyftning, som gör den lätt att känna igen. 35 Exempel på pelarförklyftad basalt. OBS! Bilden är ej från Jällabjär. (bild från SNA, Berg och jord, 2002, s 29) 34 Björk, 2003, s 72, http://sv.wikipedia.org/wiki/vulkaner_i_sk%c3%a5ne, nedladd: 130510 35 SNA, Berg och jord, 2002, s 11, 29
När dessa sedan har brutits ner över tid har det skapat en mycket rik och omväxlande natur kring vulkanen i form av lummig lövskog. Trots sin höjd är det alltså endast det inre av vulkanen som återstår, själva kraterröret. Vulkanens basaltpelare är heller inte särskilt välbevarade utan det finns exempel på andra skånska vulkaner där detta fenomen syns tydligare. 36 Jällabjär är idag en nationalpark, som ligger i anslutning till ovan nämnda Söderåsen, vars landskap präglas av bok- och ekskogar samt betesmark. Kring Jällabjär har man hittat fyndigheter av kaolin som är en lermineral som används vid porslinstillverkning. Kaolin är avvittrat material från Skånes kalkrika urberg som sedan avlagrats. 37 36 Perhans, 2003, s41, 44, 62, Björk, 2003, s 73f 37 Lundquist, 2006, s 72, 166, http://sv.wikipedia.org/wiki/g%c3%a4llabjer nedladdat 130530
Exkursion Jällabjär Under dagens exkursion kommer vi att besöka en av Skånes många vulkanrester, den utslocknade vulkanen Jällabjär. Syftet med den här utflykten är att utveckla dina kunskaper om hur jorden formades och din förmåga att göra geografiska och biologiska analyser med hjälp av geografiska hjälpmedel och den undervisning som du fått i geografi och biologi. Du kommer att öva din förmåga att analysera hur natur- och kulturlandskapet påverkar varandra. Du kommer även att utveckla din förmåga att formulera dig i skrift och i bild. Jällabjär ligger vid Rörstånga en bit utanför Höör och var aktiv för ca 150 miljoner år sedan. Sedan den bildades har dess utseende förändrats mycket under årens lopp. Ditt uppdrag är att genom ord och bild förklara vulkanens resa genom tiden från det att den bildades tills dess den slocknade och förändrades till det skick som den befinner sig i idag. Ni kommer att delas in i olika grupper som får besöka olika stationer där du enskilt utför nedanstående uppgifter utom en där gruppen ska samarbeta. Station ett: Vulkanen var av strombolisk typ. Försök att illustrera hur den kan ha sett ut vid sina utbrott. Beskriv sedan, med egna ord, hur ett påhittat ögonvittne kan ha upplevt ett utbrott. Som inspiration kan ni på eran eller en kompis mobil se följande klipp: http://www.youtube.com/watch?v=3opv6stuj60
Station två: Vilka spår kan du hitta i området som vittnar om att här har funnits vulkanisk aktivitet? Försök att hitta geologiska bevis. Beskriv hur de ser ut och hur de har uppstått. OBS! Jällabjär är ett naturskyddsområde! Fotografera era fynd men bryt inte loss, gräv upp eller ta med! Station tre: Hur har vulkanens utseende förändrats och varför? Rita och beskriv.
Station fyra: Beskriv de positiva och negativa effekterna ett vulkanutbrott skulle kunna ha för sin omgivning. Ställ dig på vulkanens topp och beundra utsikten. Rita upp och beskriv de förändringar i kulturlandskapet som du tror har skett som följd av vulkanen. Hur tror du att den har påverkat miljön? Har det funnits några intressekonflikter om vad man ska göra med området? Hur skiljer sig Skånes vulkaner från de som du har läst om tidigare? Bilden är en satellitbild över Jallabjär med omgivning. Ser du var vi är? Station fem: Hur hög är Jällabjär? Du kommer att på plats få en genomgång i hur man med enkla hjälpmedel och metoder kan mäta en höjd relativt träffsäkert. Här ska gruppen samarbeta och efter genomgången ta reda på Jällabjärs höjd. Ni kommer att få papper att rita och skriva på samt skrivunderlägg. Ni kommer även att få hjälpmedel och en extra genomgång vid station fem. Ni kommer att få en extra lektion hemma att jobba med uppgifterna. Det som inte hinns med på den här tiden görs klart hemma. Ni kommer sedan att få redovisa och diskutera era resultat i nya grupper. Sedan har vi en gemensam diskussion i klassen. Dina uppgifter ska lämnas in skriftligt efter lektionen. Du kommer att bli bedömd på följande sätt i geografi: Betyg E: Du har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskapet och kan beskriva enkla samband mellan dessa. Du kan resonera på ett enkelt sätt om de saker som format vår jord och hur det har påverkat oss människor. Du använder geografiska begrepp på ett för det mesta korrekt sätt. Du kan använda geografiska hjälpmedel och geologiska teorier på ett för det mesta korrekt sätt.
Betyg C: Du har goda kunskaper om natur- och kulturlandskapet och kan beskriva mer komplicerade samband mellan dessa. Du kan resonera på ett mer utvecklat sätt om de saker som format vår jord och hur det har påverkat oss människor. Du använder geografiska begrepp på ett korrekt sätt. Du kan använda geografiska hjälpmedel och geologiska teorier på ett korrekt sätt. Betyg A: Du har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskapet och kan beskriva komplicerade samband mellan dessa. Du kan resonera på ett välutvecklat sätt om de saker som format vår jord och hur det har påverkat oss människor. Du använder geografiska begrepp på ett bra och tydligt sätt. Du kan använda geografiska hjälpmedel och geologiska teorier på ett bra och tydligt sätt. Bilderna är hämtade ifrån: Google maps http://skanes-nordvastpassage.se/jallabjar/ Perhans, K-E, 2003, Endogena processer och landformer, Stockholm: Geo läromedel
Ämnesdidaktisk utgångspunkt Upplägget för det aktuella avsnittet där exkursionen ingår kommer att bestå av tre delar: En förberedande teoretisk del i klassrummet av föreläsningstyp, själva exkursionen och en avslutande, sammanfattande gruppdiskussion. I lgr 11 står det att syftet med geografiundervisningen bl.a. ska vara att ge...eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om [...] av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet. [...] dra slutsatser om natur- och kulturlandskapet. 38 Syftet med undervisningen kan alltså sammanfattas i att eleven ska skaffa sig kunskaper som sedan ska tolkas varpå slutsatser ska dras. Det verkar enkelt nog, men som alla lärare vet är det inte alltid så. I sin bok Geografididaktik-Perspektiv och exempel, citerar författaren Jens Peter Möller den tyske pedagogen Wolfgang Klafkis teori om kategoriell bildning. Enligt denna finns det olika nyckelkategorier inom varje ämnesområde som eleven måste lära sig för att förstå det aktuella avsnittet. Lärarens uppgift är att identifiera dessa och exemplifiera dem på lämpligt sätt. Vidare delar Klafki in dem i två kategorier: elementära och fundamentala. Det elementära består av det nödvändiga kunskapsstoffet medan det fundamentala är förståelsen för detsamma. 39 Kunskapsbiten är något som verkligen har varit i ropet under de senaste årens skoldebatt och det är naturligtvis en förutsättning för att överhuvudtaget kunna utveckla förståelse och förmågor i ett ämne. Det är därför viktigt att hålla en ganska grundlig förkurs om vulkaner och vulkanism innan man ger sig ut på fältet. Under denna sker förutom geologisk undervisning även en historisk tillbakablick där eleverna b.l.a. får studera Pompeji och ta del av ögonvittnesskildringar och se utbrottets effekter. Denna är tänkt att sträcka sig över en period på ca tre lektioner där huvuddelen sker i form av föreläsningar/seminarier, med andra ord den utskällda katederundervisningen. Grundskoleelever saknar i de flesta fall förmågan att identifiera nyckelkategorierna inom varje kunskapsområde som Klafki pratar om. Undervisningsinnehållet är underordnad kunskapens kvalitet enligt Klafki och läraren är förhoppningsvis mer kvalificerad att tillgodose detta än en sjundeklassare. 40 Möller refererar även till Jerome Bruner som menar att väl strukturerad grundkunskap gör att denna kan användas på ett generaliserande sätt för att resonera sig fram till lösningar på frågeställningar kopplade till dessa kunskaper. 41 Denna förmåga kommer att på flera sätt testas under exkursionen. Lektionerna bör även innehålla lämpligt bildmaterial, gärna i form av passande filmer. I mitt fall bör man kanske även tona ner elevernas förväntningar något. Om de förväntar sig makalösa pyrotekniska effekter a la Hollywood kommer de bara att bli besvikna vid exkursionen, vilket leder oss in på den andra delen, själva exkursionen. Dock kommer lektionerna före själva exkursionen naturligtvis innehålla filmer av riktiga vulkanutbrott. 38 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm, s 161 39 Möller J., P. (2003) Geografididaktik: perspektiv och exempel, Stockholm, Liber, s 42f 40 Ibis, s 54 41 Ibis, s 52
Förutom att ge en bild av det teoretiska kommer de även att vara en hjälp när eleven ska illustrera sitt eget vulkanutbrott. I kursplanens centrala innehåll står det att det skall bedrivas: Fältstudier av natur- och kulturlandskap. 42 Skolverkets kommentarmaterial betonar vikten av fältstudier kopplade till det aktuella centrala innehållet för just den årskursen, i det här fallet Jordens inre krafter. 43 Det kan tyckas vara en självklar sak att ge sig ut i naturen när man undervisar i ämnet geografi på samma sätt som att man bör genomföra passande laborationer till NOundervisningen. Liknande krav fanns dock inte med i den gamla läroplanen och vid samtal med SO-lärare såväl i studiegruppen som under ämnesnätverksträffar inom kommunen visar det sig att det genomförs få fältstudier under högstadiet. De flesta av lärarna anger brist på tid och pengar som den främsta anledningen. Hur som helst är det något som bör göras, inte bara för att kursplanen säger det utan för att det har många pedagogiska poänger. Geologi är ett ämne som enligt min erfarenhet sällan står högst upp på elevernas lista över favoritområden (vilket kan bero på att undervisande lärare ofta föredrar kulturgeografi om han ens är en utbildad geografilärare). Därför behövs ämnet levandegöras med handfasta erfarenheter från fältet och ge...en konkret illustration till det som beskrivs i olika läromedel och andra geografiska källor. [...] Att lämna klassrummet och upptäcka nya platser och fenomen i närmiljön kan bidra till att eleverna, utöver att fördjupa sina geografikunskaper, utvecklar nya perspektiv på sitt lärande. 44 Kopplat till detta skulle man även på plats kunna genomföra en laboration med en konstgjord vulkan. Eventuellt kan experimentet genomföras innan i lektionssalens mer kontrollerade miljö, kanske i samarbete med NO, eftersom en liten vulkanmodell kanske uppfattas som futtig på plats. I mån om tid skulle man även kunna göra ett stopp på den näraliggande horsten Söderåsen. Förutom dessa vinster menar Möller att studier om hur jordytan formats och förändrats, geomorfologi, kan kopplas till miljöfrågor. Människan måste vara särskilt uppmärksam på vilka åverkningar hon gör på naturen beroende på hur landskapet ser ut just där. 45 Detta är också i linje med styrdokumenten för geografi som på flera ställen betonar miljöaspekten såväl i syfte som centrala innehåll. 46 Vidare lyfter Möller fram att en exkursion kan ge en kreativ/estetisk upplevelse som kan öka intresset: De upplevelsemässiga kvaliteterna när man färdas i landskapet ökar i takt med kunskapen om landskapet på precis samma sätt som vetande om konst och musik ökar kvaliteten i upplevandet, när man ser på målningar och lyssnar till en bra konsert. 47 För att återkoppla till inledningen av stycket om själva exkursionen och problemet som många lärare har med att eska tid och pengar för en exkursion, tror jag att det skulle löna sig att göra exkursionen till ett projekt ihop med lärare i NO, svenska och bild. Miljöaspekten går in i 42 Skolverket, 2011, Läroplan, s 163 43 Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i geografi, Stockholm, s 29 44 Ibis, s 29f 45 Möller, 2003, s 65f 46 Skolverket, 2011, läroplan, s 159f, 163 47 Möller, s 2003, s 66
NO-undervisningen och upplevelsen kan utnyttjas såväl inom skrivövningar som olika konstnärliga uttryck. Föreslagsvis åker man iväg med ett par parallelklasser i åk sju och varje lärare tilldelas en station på plats i förväg. Tillbaka efter exkursionen går lärarna igenom och utvärderar upplevelsen med eleverna. Insamlade uppgifter rättas och eleven ges god formativ feedback i form av skriftliga (och vid behöv muntliga) kommentarer samt betyg. Förhoppningsvis kan ytterligare någon exkursion genomföras under senare läsår, kanske med fokus på GIS, så att man lättare kan se en progression i några av de förmågor och kunskapsområden som övats under exkursionen. 48 Källförteckning Björk, L, 2003, Vibrerande urtid, Malmö, Corona förlag AB Lundqvist, J., 2006. Geologi -Processer, Utveckling, Tillämpning. Studentlitteratur.Lund. Möller J., P. (2003) Geografididaktik: perspektiv och exempel, Stockholm, Liber Perhans, Karl-Erik. 2002 Istidens landskap : jordarter och terrängformer. Stockholm: Geo läromedel. - Perhans, K-E. 2003 Endogena processer och landformer. Stockholm: GEO Läromedel. Perhans, K-E. 2004 Exogena processer och landformer. Stockholm: GEO Läromedel. Sveriges nationalatlas. 2002 Berg och Jord. 3 uppl. Vällingby : Sveriges nationalatlas (SNA). Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i geografi, Stockholm Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm Internetkällor: http://sv.wikipedia.org/wiki/jordb%c3%a4vningen_i_sk%c3%a5ne_2008, nedladd 130510 http://sv.wikipedia.org/wiki/vulkaner_i_sk%c3%a5ne, nedladd: 130510 http://sv.wikipedia.org/wiki/g%c3%a4llabjer nedladdat 130530 http://www.youtube.com/watch?v=3opv6stuj60 nedladdat 130530 http://skanes-nordvastpassage.se/jallabjar/ nedladdat 130530 48 Skolverket, Kommentarmaterial, 2011, s 35