LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll



Relevanta dokument
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Syfte och mål med kursen

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

samhällskunskap Syfte

Förslag den 25 september Historia

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Kursplanen i ämnet historia

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Att leva tillsammans

Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt

Arbetsområde: Min tid - min strid

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Så funkar Vifolkaskolan!

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

LPP historia och samhällskunskap

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

LPP World's Children's Prize.

Matris - Identitet & livsstil

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Förmiddagens program

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Individer och gemenskaper

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Introduktion till SO - Planeten Jorden!

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Övergripande planering Reviderad:

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Historia v Antiken fram till år 1700

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Momentguide: Kalla kriget

Världshandel och industrialisering

Transkript:

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Beslutsfattande och politiska idéer Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats. Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700 talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700 1900 Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Imperialism och världskrig, cirka 1800 1950 Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Hur historia används och historiska begrepp Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Tid Förmågor Undervisning/Arbetssätt Undervisningen övergripande v.35-50 Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, Genomgångar och föreläsningar om t.ex. centrala begrepp, händelser, gestalter och utvecklingslinjer Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera och anlysera centrala gestalter och händelser. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera, analysera och problematisera de olika tidsperioderna, samt se konskevenser av olika händelser inom de olika tidsperioderna. Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap, ordnas, skapas och används, Läsning av olika faktatexter Granskning av olika källor t.ex. brev, dagböcker Filmvisning t.ex. Koncentrationsläger Diskussionsfrågor Grupparbete Power-Point om historiska gestalter. Enskilda arbeten (se separata arbetsbeskrivningar) Studiebesök Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att använda sig av centrala ord och begrepp som behövs, för att kunna läsa, skriva och samtala om historia. Undervisningen ska ge eleverna möjligheten att utveckla förmågan att värdera och kritiskt granska olika historiska källor. Undervisningen skall ge eleverna kunskap om de nationella minoriteterna, samt dess kultur, språk, religion och historia. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera och argumentera kring frågor om mänskliga rättigheter, samt demokratiska värden, så att eleverna kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Uppgifter övergripande: 1. Arbeta med frågor grupp och enskilt. 2. Grupparbete (se separat arbetsbeskrivning) 3. Delta aktivt i diskussioner 4. Svara på frågor i samband med filmvisning och genomgångar.

Veckoplanering v. 35 Introduktion och genomgång av temat. Repetition av tidsspannet ca 800-1400 e.v.t. Enskild uppgift. Inlämning tors v.36. v. 36 Upptäckartiden. Diskussionsfrågor. Egen text om en upptäckare. Inlämning uppgift torsdag v.37. v. 37 Industriella revolutionen. Skrivuppgift om en uppfinning och dess uppfinnare. Inlämning torsdag v.38. v. 38 Amerikanska revolutionen. Diskussionsfrågor, samt enskild uppgift om Amerikanska inbördeskriget Inlämning torsdag v. 39. v. 39 Film samt diskussions frågor. Arbete med enskild uppgift. v. 40 Franska revolutionen. Repetition revolutionerna. v. 41 Repetition av revolutionerna. PROV torsdag: REVOLUTIONERNA. Imperialism/Kolonialism. Frågor läxa tors v.42. v. 42 Imperialism/Kolonialism. Frågor inlämning torsdag. v. 43 TEMAVECKA. v. 44 HÖSTLOV. v. 45 Första världskriget. Film och diskussionsfrågor. Instuderingsfrågor. v. 46 Mellankrigstiden. Film och diskussionsfrågor. Instuderingsfrågor. v. 47 Andra världskriget. Film och diskussionsfrågor. Power-Point arbete- grupp. v. 48 Andra världskriget. Power-Point arbete- grupp. Redovisning torsdag. v. 49 PROV måndag: Världskrigens tid inkl. mellankrigstiden. v. 50 Förintelsen och Gulag. Film samt diskussionsfrågor. VIKTIGT: Vi kommer även att repetera inför höstens politiska val. Skolval hålls torsdagen den 11 september. En lektion i veckan v. 35-37 kommer att ägnas åt det politiska valet. Förändring kan ske i planeringen.