Import (andel av BNP) 25% (2008) Importtillväxt 19% (2008)

Sveriges Ambassad 1(9) K I N A - Landfakta Officiellt namn Folkrepubliken Kina Huvudstad Yta 9 596 960 km 2 Folkmängd 1 330 000 000 (2008) Befolkningstillväxt 0,59% (2006) Officiellt Språk Standardkinesiska Religion Ingen officiell religion Statsskick Folkrepublik Statschef President Hu Jintao Regeringschef Premiärminister Wen Jiabao Utrikesminister Yang Jiechi Större politiska partier Kinas Kommunistparti (KKP) Senaste allmänna val Enpartistat (formellt flerpartistat) avsaknad av fria val Valuta Yuan (CNY)/renminbi (RMB) Växelkurs 1 USD = 6,83 CNY (oktober 2009) BNP (total) 30 067 miljarder CNY (2008) BNP/capita 3 300 USD (2008) BNP/capita i PPP 6 757 USD (2007) BNP-tillväxt 7,9% (Kvartal två (yoy) 2009) Inflation -1,2 % (juni 2009) Arbetslöshet 4,3% urban arbetslöshet 2009 enl. officiell statistik, betydligt högre enligt de flesta bedömare, därutöver omfattande undersysselsättning på landsbygden Viktigaste näringar Järn och stål, kol, kemi, verkstadsprodukter, kläder och textil, hemelektronik, bygg, transport och detaljhandel Valutareserv 2 130 miljarder USD (juni 2009) Utlandsskuld 427 miljarder USD (juni 2008) Bytesbalans 418 miljarder USD (2008) Export (andel av BNP) 32% (2008) Exporttillväxt 17% (2008) Viktigaste exportprodukter Import (andel av BNP) 25% (2008) Importtillväxt 19% (2008) Kläder, skor, IT-utrustning, hemelektronik och elektriska produkter, verkstadsmaskinell utrustning

Sveriges Ambassad 2(9) Viktigaste importprodukter IT-utrustning och halvledare, råvaror, inklusive olja, oljeprodukter, metaller, verkstadsmaskinell utrustning Största handelspartners EU, USA, Japan, Hongkong, ASEAN Svensk varuexport till landet 25,9 miljarder SEK (2008) Svensk varuimport från landet 45,8 miljarder SEK (2008) Fattigdom (andel av befolkningen 11,5% (Världsbanken 2005) som lever under en USD/dag) HDI-ranking 81/177 (2006) Utvecklingssamarbete med Sverige 75 miljoner SEK (2008) Bistånd totalt (belopp 1,64 miljarder USD (2007) mottaget bistånd) * * * Kort historik Den kinesiska civilisationen kan spåras tusentals år tillbaka. Kejsaren Qin Shi Huangdi (vars namn Qin gett upphov till vårt namn på Kina) grundade den första centraliserade kejsarmakten 221 f Kr, och under de följande tusen åren var Kina världens största, och på flera områden ledande, rike. I början på 1200-talet inledde Djingis Khan erövringen av landet och hans sonson Kublai Khan förlade huvudstaden till, som därmed kom att utvecklas till en världsmetropol. Under de efterföljande Ming- och Qing- dynastierna stagnerade utvecklingen. Portugiser, som första européer, nådde Kanton 1514 och Storbritannien upprättade sin första handelsstation i samma stad 1689. Till följd av en rad förödmjukande militära förluster (bl.a. i de s.k. opiumkrigen) tvingades Kina under 1800-talet att avträda territorium, bland annat Hongkong, Macao, Vietnam och Vladivostok-området. Artonhundratalet präglades av intern oro och utländsk dominans, och 1911 störtades kejsardömet. Sun Yatsen, ledare för det nybildade nationalistpartiet Kuomintang, tog makten. En period av fortsatt inre oro, där lokala krigsherrar utövade stor makt, följde. Kommunistpartiet, som bildats 1920, växte i storlek, bland annat som ett resultat av Versaillesfreden som väckte antiutländska känslor (Japan erhöll i freden den tyska besittningen i Shandongprovinsen). Motsättningarna mellan Kuomintang och kommunistpartiet stegrades. 1931 invaderade Japan Manchuriet. 1934-1935 genomförde den kommunistiska röda armen "den långa marschen" för att undgå Kuomintangs styrkor, och under marschen kunde Mao Zedong befästa sin maktställning i kommunistpartiet. Året efter Japans kapitulation 1945 utbröt öppet inbördeskrig mellan kommunisterna och nationalisterna. 1949 intog kommunisterna och Mao Zedong utropade den första oktober Folkrepubliken. De besegrade nationalisttrupperna flydde till Taiwan. Under femtiotalet genomfördes en omfattande omorganisation av samhället enligt sovjetisk modell. Femårsplaner och folkkommuner introducerades. 1958 inleddes det "Stora Språnget" som syftade till att kollektivisera

Sveriges Ambassad 3(9) lantbruket och bl.a. öka stålproduktionen. Politiken visade sig katastrofal och bidrog tillsammans med missväxt till en svältkatastrof med minst 20 miljoner döda. Knappt tio år senare, 1966, proklamerade Mao "kulturrevolutionen". Befolkningen uppmanades att omvandla landet till en 'skola i marxism-leninism'. Stora delar av samhället påverkades av de politiska kampanjer som avlöste varandra. Rättssystemet sattes ur spel, och tusentals, möjligen miljontals, människor omkom som en följd av kaoset under den tioåriga revolutionen. Efter Mao Zedongs död 1976 proklamerade den nye ledaren Deng Xiaoping 1978 en ny ekonomisk reformpolitik; den ekonomiska friheten ökade och Kina började öppna sig mot omvärlden. Krossandet av demokratirörelsen 1989 visade dock att det inte fanns planer på reform av det politiska systemet. 1997 respektive 1999 återgick Hongkong och Macao till Kina. År 2001 inträdde Kina i WTO och samma år tilldelades värdskapet för OS 2008. Hu Jintao utsågs 2002 till president och partiordförande efter Jiang Zemin. Tillsammans med premiärminister Wen Jiabao omvaldes Hu Jintao vid partikongressen 2007. Deras partimandat löper ut 2012. Under föregående år skulle, var det tänkt, den mesta av den politiska kraften ägnas genomförandet av OS. Även om OS blev en rungande framgång för det kinesiska värdskapet, och en källa till stor nationell stolthet, präglades året också av en rad andra omskakande händelser. I februari strandsattes miljontals resenärer i samband med snöoväder i södra Kina, i mars utbröt kravaller i Tibet, vilka ledde till omfattande internationella protester. Protesterna omgärdade också den turné OS-facklan gjorde genom världen strax därpå, som upprörde den kinesiska allmänheten. En nationalistisk våg med antiutländska undertoner växte fram. I maj drabbades Sichuan av en kraftig jordbävning varvid över 70.000 uppges ha omkommit. Jordbävningen föranledde inte bara utländska sympatier och omfattande hjälpsändningar, utan också framväxten av en patriotism hos det kinesiska folket, som på bred front hjälpte myndigheterna att undsätta de drabbade. I oktober förra året stod Kina värd för ASEM7 som samlade ett stort antal stats- och regeringschefer (inklusive statsminister Reinfeldt) från Europa och Asien. I december inleddes ett omfattande firande eftersom det då officiellt var trettio år sedan den kinesiska reformpolitiken sjösattes av Deng Xiaoping. Det ekonomiska läget och den avtagande tillväxttakten präglar idag den kinesiska politiken. Oron över växande arbetslöshet och risken för ökad social instabilitet märks av i den politiska ledningens agerande och fokus ligger nu på åtgärder för en ekonomisk återhämtning. Den första oktober 2009 firade Folkrepubliken Kina 60 år. Festligheterna, som dominerades av en militärparad, ägde rum utan incidenter och präglades av en påtaglig nationalism.

Sveriges Ambassad 4(9) Utrikespolitik Det övergripande utrikespolitiska målet för Kina är som det officiellt uttrycks - att på fredlig väg bygga ett starkt land med en respekterad och icke ifrågasatt position i världssamfundet. Den ekonomiska tillväxten utgör det fundament landets styrkeposition vilar på. Genom utrikespolitiken ska den ekonomiska utvecklingen främjas och tryggas utrikespolitiken är formad som ett verktyg för att skapa de förutsättningar som krävs för fortsatt tillväxt, och för att garantera Kinas säkerhet. För att främja stabilitet är byggandet av goda bilaterala relationer ett centralt inslag i utrikespolitiken. Relationerna till USA, EU, Ryssland och till länderna i regionen är de mest centrala. Kina och USA har ett ekonomiskt och politiskt beroendeförhållande som gynnas av ett stabilt förhållande. Länderna har de senaste åren utökat samarbetet, men problem i relationen saknas inte. Tecken finns också på en växande rivalitet, betingad både av säkerhetspolitiska hänsyn såväl som ekonomisk tillväxt. Inte minst Kinas snabbt växande handelsöverskott med både USA och Europa (pga. den undervärderade valutan) är en allt viktigare fråga i relationerna. Utrikeshandel, utländska direktinvesteringar och utländsk teknologi är viktiga drivkrafter bakom den kinesiska ekonomins tillväxt, vilket kräver stabilitet i förhållande till omvärlden. Behovet av råvaror påverkar också Kinas utrikespolitik, något en intensiv resediplomati och en växande kinesisk närvaro i bl.a. Latinamerika och Afrika påvisar. Avtal om 'strategiska partnerskap' har ingåtts med en rad länder, inklusive europeiska och med EU. I regionen är relationerna till Japan och Indien av särskild betydelse och båda har under senare år förbättrats. Ett ännu närmare samarbete med ASEAN har lett till en principöverenskommelse om ett frihandelsområde. Efter en överenskommelse med Ryssland är de två ländernas landgränser nu reglerade. Endast två utestående landgränstvister återstår, en med Indien, och en mindre gränstvist med Bhutan. Ryssland och de centralasiatiska länderna, med vilka Kina samarbetar inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation (SCO), är viktiga bl.a. för Kinas framtida energitillförsel. Kinas växande inflytande på den politiska världsscenen har inneburit att Kinas agerande i konflikter såsom Darfur, Iran, Burma och koreanska halvön blir allt viktigare. Kina betonar vikten av multilateralism som princip och FN:s roll i den internationella politiken. Kina strävar efter en "multipolär världsordning" där USA:s strategiska inflytande inte utmanas men väl kan balanseras. I G20 processen har Kina krävt att den internationella finansiella arkitekturen reformeras för att bättre avspegla Kinas och andra tillväxtländers ökade ekonomiska styrka. Taiwan-frågan har länge varit den enskilt känsligaste frågan för Kina. Genom den s.k. "anti-utträdeslagen" (antagen 2005) har man klargjort att Kina aldrig kommer att acceptera ett självständigt Taiwan. I och med valet av Ma Jing-yeo

Sveriges Ambassad 5(9) till president i Taiwan i maj 2008, har relationerna mellan fastlandet och ön dock väsentligt förbättrats, och för första gången sedan 1993 förs nu mellanstatliga överläggningar. Kommunikationerna mellan Taiwan och fastlandet (flyg, post, frakt) har utökats och sker nu direkt (utan att som tidigare gå via Hongkong). Under de senaste åren har Kina uppmuntrat en ekonomiska integrering med Taiwan, och uppemot 100 000 taiwanesiska investeringar har gjorts på fastlandet. Inrikespolitik Den ekonomiska tillväxten är den främsta bidragande faktorn till den politiska ledningens fortsatta legitimitet. Den kinesiska regeringen fortsätter att prioritera tillväxt och har som mål att fyrdubbla BNP från år 2000 till 2020; man har redan nått halvvägs. År 2049 (då Folkrepubliken fyller hundra) ska ett samhälle med "medelhögt välstånd" vara uppnått. Även om ekonomisk tillväxt har högsta prioritet betonar den politiska ledningen numera att större hänsyn måste tas till ökande klyftor i samhället. Man vill skapa ett "harmoniskt socialistiskt samhälle" där de "fem obalanserna", dvs. mellan människa och natur, ekonomisk och social utveckling, stad och landsbygd, mellan olika regioner samt i Kinas förhållande till omvärlden, hanteras. Den ekonomiska tillväxten betonas fortfarande, men tillväxten och utvecklingen måste vara vetenskaplig, vilket i kinesisk retorik innebär att den måste vara hållbar, balanserad och ta hänsyn också till de kostnader tillväxten medför. Byggandet av ett "harmoniskt socialistiskt samhälle" ska också ses i ljuset av växande social oro. Protester till följd av konfiskering av land, miljöförstöring, uteblivna sociala förmåner, korruption eller outbetalda löner har blivit allt vanligare. I den ekonomiska utvecklingens kölvatten har antalet människor som flyttar från framförallt fattigare provinser i inlandet till arbete i storstäder ökat. Antalet s.k. migrantarbetare uppgår idag till omkring 210 miljoner. Dessa saknar ofta adekvat tillgång till offentlig service och arbetslösheten bland migrantarbetare stiger nu dramatiskt. Rädslan är stor att massarbetslöshet, pga. av det obefintliga skyddsnätet leder till en ökad social oro. Under de senaste trettio åren har den ekonomiska reformpolitiken lett till en höjning av den generella levnadsstandarden och uppemot 300 miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Den privata sfären har vidgats betydligt. Sedan 2004 står det inskrivet i den kinesiska konstitutionen att staten ska skydda medborgarnas mänskliga rättigheter och sedan 2007 nämns också mänskliga rättigheter i kommunistpartiets stadgar. En uppmärksammad lag som skyddar privat äganderätt antogs vid 2007 års nationella folkkongress och trädde sedan i kraft under hösten. I förlängningen av denna diskuterade kommunistpartiets centralkommitté i oktober 2008 reformeringen av jordbruket och bönders rätt att disponera den mark de brukar (rätten gäller inte ägande, men väl möjligheten att kunna sälja brukningsrätten).

Sveriges Ambassad 6(9) Rättssystemet reformeras kontinuerligt och en stor mängd nya lagar har antagits. Trots detta är grundläggande friheter fortsatt kringskurna och öppen kritik av regeringen och partiet tillåts inte. Censur och kontroll av media och Internet är omfattande även om vissa förbättringar skett framförallt för utländska journalister. Fristående politiska organisationer och fackföreningar tillåts inte. Dödsstraff är vanligt förekommande. Tortyr och missförhållanden i fängelse och förvar är omfattande även om tecken på en ökad medvetenhet om dessa problem kommit till uttryck under senare år. Ekonomisk politik och handelspolitik Sedan Kina inledde reformpolitiken 1978 har landet upplevt världshistoriens kraftigaste ekonomiska omvandling, med en genomsnittlig tillväxt om nio procent årligen. Idag är Kina världens tredje största ekonomi. Kärnan i reformerna har varit att öppna landet mot omvärlden för handel och investeringar samt att släppa fram marknadskrafterna. Framförallt tillverkningsindustrin har vuxit och utgör i dag cirka halva ekonomin. Viktiga branscher är tillverkningen av konsumtionsvaror, tekoindustrin, elektronik, fordon, maskiner, men även råvaruindustrin och kemikalieindustrin. Kinas regering har gjort klart att man kommer att satsa allt mer på förädlad industri och tjänstehandel. Jordbrukets relativa betydelse har minskat, till cirka tolv procent av BNP, men 750 miljoner människor är fortfarande registrerade på landsbygden och i stor utsträckning beroende av jordbruket. Regeringen driver tillväxtpolitiken vidare men under senare år har problemen med den förda politiken blivit tydligare, vilket har lett till ökat fokus på hållbar utveckling. Utmaningarna omfattar ökade klyftor mellan stad och landsbygd, snabb urbanisering och en otillfredsställande social situation för migrantarbetare, en outvecklad finansiell sektor, hur de statliga företagen ska fortsätta att reformeras, vad man ska göra med industribältet i nordöst, samt kanske framförallt en tilltagande miljöförstöring. Av de 20 mest förorenade städerna i världen ligger 16 i Kina. Kina har i allt högre grad integrerats med världsekonomin som en följd av reformerna och som en följd av medlemskapet 2001 i världshandelsorganisationen WTO. Utrikeshandeln uppgick år 2007 till 64 procent av BNP och Kina är i dag världens tredje största handelsnation. Kina importerar stora mängder råvaror och komponenter till infrastruktur och exportindustrin. Exporten domineras av konsumentvaror, framförallt kläder och hemelektronik. Den snabbt växande inhemska marknaden har lockat många utländska företag att etablera sig i Kina, som i många år varit en av världens största mottagare av utländska direktinvesteringar. År 2007 var de utländska direktinvesteringarna 83 miljarder USD. Kina har nyligen slutit frihandelsavtal med Chile, ASEAN och Pakistan. Den första oktober 2008 trädde Kinas frihandelsavtal med Nya Zeeland, det första med ett i-land, i kraft. Kina är även medlem i APEC (Asia-Pacific Economic Cooperation).

Sveriges Ambassad 7(9) 2009 års tillväxt kommer förmodligen att klara det officiella målet på 8 procent. Kina har vid flera tillfällen officiellt hävdat att åtta procents tillväxt krävs för att skapa ett tillräckligt antal nya arbetstillfällen varje år, vilket i sin tur är kritiskt för att kunna stävja social oro. Sveriges relationer med Kina Sveriges förbindelser med Kina inleddes under 1700-talet genom Ostindiska kompaniet. Redan 1820 fick Sverige sin första officiella representant i Kina då Anders Ljungstedt utnämndes till generalkonsul i Kanton. Det första bilaterala avtalet skrevs under redan 1847. Till skillnad från relationerna mellan Kina och framförallt andra europeiska länder har de svensk-kinesiska förbindelserna alltid varit vänskapliga. Den svenska regeringen tog avstånd från opiumhandeln och förbjöd svenskt deltagande. Under 18- och 1900-talen var ett stort antal svenska missionärer verksamma i landet. Vid början av 1900-talet var ett antal svenska företag, med Ericsson och SKF i spetsen, redan aktiva i Kina. Forskaren och upptäcktsresanden Sven Hedin samt geologen och arkeologen Johan-Gunnar Andersson spelade en stor roll för svensk-kinesiska relationer i allmänhet under början av seklet och Bernhard Karlgren gjorde banbrytande insatser i kartläggningen av det kinesiska språket. Efter utropandet av folkrepubliken blev Sverige det första västland som upprättade diplomatiska förbindelser med Kina den 9 maj 1950. Under Kinas isolering fram till Deng Xiaopings öppningspolitik 1978 var kontakterna och handeln begränsad. Sedan dess har utbyte på alla nivåer drastiskt ökat. Idag är Kina Sveriges största handelspartner i Asien. Sverige eftersträvar ett utvidgat utbyte och samarbete med Kina inom områden som politik, handel, investeringar, teknik, vetenskap och kultur och är en aktiv dialogpartner i den reformprocess som Kina just nu befinner sig i. Det sker ett omfattande besöksutbyte i båda riktningar. Under den senaste treårsperioden har ett tiotal svenska statsråd och ett antal riksdagsutskott besökt Kina. 2006 avlade Kungaparet statsbesök i Kina i samband med fartyget "Götheborgs" anlöp till Kanton. Som ett svar på detta avlade Kinas president Hu Jintao ett uppmärksammat statsbesök i Sverige i juni 2007, det första någonsin från kinesisk sida. I april genomförde statsministern ett bilateralt besök i Kina och i oktober deltog han vid ASEM-toppmötet i. Kungaparet närvarade dessutom vid OS i 2008 och kronprinsessan vid Paralympics. Premiärminister Wen Jiabao kommer inom kort till Sverige, och i höst kommer statminister Reinfeldt att leda EUdelegationen vid toppmötet mellan EU och Kina (som hålls i Kina). Det politiska utbytet, förutom det som täcks av ovanstående besök, består av regelbundna konsultationer på viceministernivå. I samband med Sveriges medlemskap i EU-trojkan intensifieras detta utbyte. Regelbundna samtal om mänskliga rättigheter, MR-konsultationer, hålls, sedan tre år tillbaka, på MRambassadörsnivå. Dessa konsultationer har Raoul Wallenberginstitutet som svensk huvudpart.

Sveriges Ambassad 8(9) Regelbundna blandkommissionsmöten om handel och ekonomi hålls på viceministernivå. Den sammanlagda varuhandeln med Kina uppgick 2008 till 71,7 miljarder SEK och motsvarade ungefär två procent av Sveriges export och ca fyra procent av vår import. Kina var år 2008 Sveriges tolfte största handelspartner. Sverige har ett gott namn i Kina och intresset är stort för svenska samhällslösningar. Svensk teknologi och forskning åtnjuter högt anseende. Ambassaden agerar i stor omfattning "dörröppnare" för myndigheter, företag och organisationer i kontakter med kinesiska motparter. Ett 30-tal myndighetssamarbeten har ingåtts, som inkluderar frågor från mänskliga rättigheter, rättsreformer, förvaltning och administration, ombudsmannasamarbete till exempelvis oljelagring och revision. En omfattande dialog förs i frågor som företagens sociala och miljömässiga ansvar, energieffektivitet, trafiksäkerhet, innovationer, bioenergi, samt hälsovård. Samverkan sker även inom andra områden där Sverige har särskild expertis, såsom handels- och tullförenklingssamarbete. Exportrådet har fyra kontor i Kina;, Shanghai, Hongkong och Kanton. Invest in Sweden Agency (ISA) har kontor i Shanghai och i och Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) är representerat i. Hösten 2007 inrättades ett särskilt miljöteknikcenter, CENTEC, vid ambassaden i. Antalet svenska företag ökar: uppskattningsvis finns idag 600 svenska företag i Fastlandskina. Därtill tillkommer 130 i Hongkong. Sveriges utvecklingssamarbete med Kina styrs av en landstrategi och sker till övervägande del i form av samarbete bundet till svenska resurser med tyngdpunkt på kapacitetsutveckling och institutionsuppbyggnad. Samarbete sker vidare genom internationella utbildningsprogram och u-krediter. Det övergripande syftet med samarbetet är att påskynda reformprocessen och främja miljömässigt hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättsutveckling och demokratisering samt jämställdhet och social trygghet. Den nya strategin kommer att fokusera på aktörssamverkan. Miljösamarbetet består i huvudsak av kapacitetsstöd till miljöförvaltningar inom bl.a. områdena vatten och luft. Stöd ges vidare till China Council, som är rådgivare till den kinesiska regeringen vad gäller miljöpolicyfrågor. Ett institutionellt samarbete mellan Naturvårdsverket och dess kinesiska motpart är under planering. Raoul Wallenberginstitutet vid Lunds universitet (RWI) genomför sedan 1996 en Sida-finansierad mastersutbildning inom mänskliga rättigheter och bedriver ett antal projekt med det kinesiska rättsväsendet, bl a med åklagarämbetet och polis. Kulturutbytet mellan Sverige och Kina är intensivt. Under senare år har intresset för svensk scenkonst, musik, litteratur och barnkultur ökat, samtidigt

Sveriges Ambassad 9(9) som den kinesiska samtida konsten blir alltmer populär i andra länder, däribland Sverige. Den kinesiska turismen minskade med tio procent 2008, främst pga. OS och jordbävningen i Sichuan. Kinesiska besökare tillbringade 102 000 hotellnätter i Sverige under 2008 och spenderade i snitt, exklusive transport och boende, 3500 SEK per person och dag. Antalet svenska turister till Kina uppskattas till cirka 30 000 årligen. Uppskattningsvis 3 000 kinesiska studenter forskar och studerar vid svenska universitet och högskolor. Runt 3 500 svenskar beräknas vara bofasta i Kina. EU:s relationer med Kina EU:s relationer med Kina har under 2008 varit skakiga. Kina reagerade starkt mot de internationella protesterna som följde efter kravallerna i Lhasa i mars 2008, som också kom att riktas mot det kinesiska OS-värdskapet. Särskilt Frankrike drabbades, och franska intressen i Kina utsattes för protester och bojkotter. Kina ställde in det planerade EU-Kina toppmötet i Lyon sedan president Sarkozy förklarat att han avsåg träffa Dalai Lama. I år har premiärminister Wen Jiabao besökt Europa och bland annat träffat EUkommissionens företrädare (Barroso). Relationerna har därmed väsentligen tinats upp och från kinesisk sida förklaras de vara back on track. Kina är idag EU:s näst största handelspartner. Det första handelsavtalet från slutet av 1970-talet reviderades 1985 till ett handels- och samarbetsavtal. Under 2005 gav EU:s medlemsländer Europeiska kommissionen mandat att förhandla med Kina om ett s.k. partnerskaps- och samarbetsavtal (PSA), som ska ersätta och utvidga det befintliga handelsavtalet från 1985. 2007 påbörjades formellt förhandlingarna och även om hastigheten i dessa är låg, finns möjligheten att de slutförs under 2009. Toppmöten EU-Kina hålls årligen, det senaste ägde rum i maj 2008 i Prag. Under tidigare toppmöten har EU och Kina tecknat avtal om ökat samarbete inom bl.a. energi- och transportsektorerna och ingått ett partnerskap om klimatförändringar. Nästa toppmöte skall hållas under hösten i Kina. EU för en aktiv dialog med Kina om mänskliga rättigheter. Europeiska kommissionen presenterade i november 2006 en ny Kinastrategi, EU-China: Closer partners, growing resonsibilities, med ett separat handelspolitiskt dokument, som lägger tonvikt på ett ökat ömsesidigt ansvar. EU är en av de största biståndsgivarna till Kina. Bland de områden som omfattas ingår uppbyggnaden av Kinas rättsväsende, tillämpningen av landets WTO-åtaganden, samt förbättring av miljöskydd och hållbar utveckling.