Peking. K I N A - Landfakta. Yta km 2 Folkmängd milj. (2003) Befolkningstillväxt 0,6% (2003) Ingen officiell religion

Transkript

1 K I N A - Landfakta Officiellt namn Folkrepubliken Kina Huvudstad Yta km 2 Folkmängd milj. (2003) Befolkningstillväxt 0,6% (2003) Officiellt Språk Mandarin (rikskinesiska) Religion Ingen officiell religion Statsskick Folkrepublik Statschef President Hu Jintao Regeringschef Premiärminister Wen Jiabao Utrikesminister Li Zhaoxing Större politiska partier Kinas Kommunistparti (KKP) Senaste allmänna val Enpartistat (Formellt flerpartistat) avsaknad av fria val Nästa reguljära allmänna val Enpartistat (Formellt flerpartistat) avsaknad av fria val Valuta Yuan (CNY)/renminbi (RMB) Växelkurs 1 USD = 8,0956 CNY BNP (total) 1649 miljarder USD (2004) BNP/capita 1250 USD (2004) BNP/capita i PPP 5500 USD (2004) BNP-tillväxt 9,5% (2004) Inflation 2,7% (2004) Arbetslöshet 4,2% urban arbetslöshet enl. officiell statistik, omkring 10% enligt vissa bedömare, därutöver omfattande undersysselsättning på landsbygden Viktigaste näringar Järn och stål, kol, kemi, verkstadsprodukter, kläder och textil, hemelektronik, bygg, transport och detaljhandel Budgetbalans -1,79% av BNP (2004) Valutareserv 610 miljarder USD (2004) Utlandsskuld 229 miljarder USD (2004) Bytesbalans 69 miljarder USD (2004) Export (andel av BNP) 36% (2004) Exporttillväxt 35% (2004)

2 Sveriges Ambassad 2(10) Viktigaste exportprodukter Kläder,skor, IT-utrustning, hemelektronik och elektriska produkter Import (andel av BNP) 34% (2004) Importtillväxt 36% (2004) Viktigaste importprodukter IT-utrustning och halvledare, råvaror, inklusive olja, oljeprodukter, metaller, verkstadsmaskinell utrustning Största handelspartners EU, USA, Japan, Hongkong, ASEAN Svensk export till landet 18,6 mdr SEK (2004) Svensk import från landet 22,8 mdr SEK (2004) Fattigdom (andel av befolkningen 16,6% (UNDP, 2003) som lever under 1USD/dag) HDI-ranking 85/177 Utvecklingssamarbete med Sverige 56 MSEK (2004) Bistånd totalt (belopp 1,460 miljarder USD (2001) mottaget bistånd) * * * Kort historik Rötterna till dagens kinesiska samhälle går minst sextusen år tillbaka i tiden. Filosofen Konfucius levde på 500-talet f Kr och kejsaren Qin Shi Huang Di (vars namn gett upphov till vårt namn på Kina) grundade den första centraliserade kejsarmakten 221 f Kr. Under de följande tusen åren var Kina världens största, och på flera områden ledande, rike. I början på 1200-talet erövrade Djingis Khan landet och hans sonson Kublai Khan förlade huvudstaden till. Under de efterföljande Ming- ( ) och Qing- ( ) dynastierna stagnerade utvecklingen inom ekonomi och teknologi och utrikespolitiken var i huvudsak isolationistisk. Denna politik sattes under hård press efter det att portugiserna som första européer nådde Kanton (Guangzhou) 1514 och Storbritannien upprättade sin första handelsstation i samma stad Till följd av en rad förödmjukande militära förluster tvingades man avträda territorium (bland annat Hongkong, Macao, Vietnam och Vladivostokområdet) och öppna flera hamnstäder för handel. Även inrikespolitiskt var landet oroligt. Ett bondeuppror i mitten på seklet beräknas ha krävt minst 20 miljoner människors liv utlöste ett uppror i Wuhan en revolution. Kejsardömet störtades och Sun Yatsen, ledare för det nybildade nationalistpartiet Kuomintang, blev Kinas ledare invaderade Japan Manchuriet genomförde den relativt nybildade kommunistiska kinesiska röda armen "Den långa marschen" hundratals mil norrut för att undgå att bli krossade av Kuomintangs styrkor. I Yan'an i Shaanxiprovinsen utsågs Mao Zedong till det då drygt tio år gamla kommunistpartiets ledare. Inte förrän vid andra världskrigets slut 1945 lyckas kineserna med stöd från Sovjetunionen och USA slutgiltigt fördriva de

3 Sveriges Ambassad 3(10) japanska styrkorna ur landet. Året därpå utbröt öppet inbördeskrig mellan kommunisterna och Kuomintang intog kommunisterna och Mao Zedong proklamerade folkrepubliken Kinas grundande på Himmelska Fridens torg. De besegrade Koumintangtrupperna flydde till Taiwan. Under femtiotalet genomförde den nya kommunistiska regeringen en omfattande omorganisation av samhället enligt sovjetisk modell. Femårsplaner och folkkommuner introducerades inleddes det "Stora Språnget" som syftade till att kollektivisera lantbruket och öka stålproduktionen, men istället ledde till en svältkatastrof med minst 20 miljoner döda. Knappt tio år senare, 1966, proklamerade Mao en "kulturrevolution". Civila och soldater uppmanades att omvandla landet till en 'skola i marxism-leninism' och 'borgerligt tänkande' kritiserades och attackerades, ofta med våld. Stora delar av samhället, såsom högre utbildning och rättsväsende, låg nere. Efter Mao Zedongs död 1976 ändrade den nye ledaren Deng Xiaoping kurs inleddes en ny ekonomisk reformpolitik och Kina började öppna sig mot omvärlden. Krossandet av demokratirörelsen och massakern kring Himmelska Fridens torg 1989, där åtminstone flera hundra dödades, visade dock att det inte fanns planer på reform av det politiska systemet. Efter händelserna 1989 avsattes Zhao efter intern kritik och efterträddes som ordförande i kommunistpartiet av Jiang Zemin. Zhao hölls i husarrest ändå till sin död i januari införlivades Hongkong med Kina. År 2001 inträdde Kina i WTO och samma år vann värdskapet för OS En ny politbyrå, ny president och partiordförande (Hu Jintao) samt ny premiärminister (Wen Jiabao) utsågs vid partikongressen 2002 och Nationella Folkkongressen Jiang Zemin kvarstod fram till Kommunistpartiets fjärde plenum i september 2004 som ordförande i den centrala militärkommissionen då han lämnade denna post. Därmed hade den första ordnade maktöverföringen i Kina sedan 1949 fullbordats. Utrikespolitik Kina har enligt det officiella språkbruket som målsättning att växa sig starkt och bli en global stormakt utan att bruka våld ("peaceful rise"). För att landet skall kunna växa sig starkt, krävs fortsatt ekonomisk tillväxt. Detta förutsätter i sin tur stabilitet i förhållande till omvärlden, inte minst därför att utrikeshandel, utländska direktinvesteringar och utländsk modern teknologi, är viktiga drivkrafter bakom ekonomins tillväxt. Historiska rivaler så som USA, Japan och Sydkorea utgör idag viktiga handelspartners för och investerare i Kina. För att främja denna stabilitet med omvärlden satsar Kina på att bygga broar med omvärlden, till exempel genom principöverenskommelsen med ASEAN om ett frihandelsområde eller genom

4 Sveriges Ambassad 4(10) förbättrade relationer och lösning av gränstvister med viktiga grannar som Indien. Ryssland och de centralasiatiska länderna, med vilka Kina samarbetar inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation (SCO), är viktiga för Kinas framtida energitillförsel, en allt större fråga för det snabbt växande och därmed alltmer energiberoende Kina. I relationen till Japan har ingen märkbar förbättring ägt rum, snarare motsatsen. Den för Kina viktigaste utrikespolitiska relationen är den med USA. Sedan lågvattenmärket i april 2001 i och med den s.k. "flygplanskrisen" har relationerna förbättrats och institutionaliserats avsevärt. Länderna har ett gemensamt ekonomiskt och politiskt beroendeförhållande som gynnas av ett mer stabilt förhållande. USAs president har kallat Kina en "diplomatisk partner" och Kinas premiärminister kallade relationerna mellan Kina och USA "det viktigaste bilaterala förhållandet i världen." Kinas stöd i kampen mot terrorismen och det faktum att Kina agerat medlare i Koreafrågan som värd för sexpartssamtalen har varit viktiga bidragande faktorer. Relationerna har fördjupats och institutionaliserats och präglas idag av betydligt större ömsesidighet än tidigare men allvarliga problem i relationen saknas inte, så som Taiwan, mänskliga rättigheter och handelsfrågor. Tecken finns också på en växande rivalitet. Taiwan-frågan förblir den i särklass känsligaste frågan i Kinas relationer med omvärlden. Kina betraktar Taiwan som en utbrytarprovins och hävdar att man aldrig kan acceptera att någon utomstående part blandar sig i frågan. Genom antagande av den s.k. "Anti-utträdeslagen" i mars 2005 finns nu ett lagligt nationellt ramverk på plats som tillåter Kina att ingripa militärt för den händelse Taiwan skulle förklara sig självständigt. Trenden under de senaste åren har dock varit att fastlandet implicit accepterat status samt att man arbetar på att öka Taiwans ekonomiska integrering med fastlandet. Det förbättrade förhållandet mellan Kina och USA ledde under 2003 USA: s president till att för första gången säga att USA "motsatte sig" taiwanesisk självständighet, även om detta uttalande modifierades med att USA även motsatte sig alla andra försök att unilateralt förändra status quo över Taiwansundet, samt att USA skulle fortsätta stödja Taiwan militärt i enlighet med Taiwan Relations Act. Kina understryker att man vill att FN spelar en viktig roll i de stora internationella frågorna. Detta är också en viktig del av Kinas ambition om en "multipolär världsordning" där USA: s strategiska inflytande på lång sikt skall balanseras av andra "poler", vilka utöver Kina självt skulle kunna utgöras av EU, Ryssland och u-länderna. Den permanenta platsen i FN: s säkerhetsråd utgör en central del av Kinas internationella plattform. Kina har under de senaste åren tagit positiva steg på områdena nedrustning och vapenkontroll. År 2002 införde man ett nytt, strängare regelverk för vapenkontroll (även om implementeringen av detta regelverk fortfarande är bristfällig) och under 2003 tog man ett steg mot att bryta dödläget i nedrustningskonferensen genom att

5 Sveriges Ambassad 5(10) visa kompromissvilja i frågan om kopplingen mellan vapen i yttre rymden och ett arbetsprogram för konferensen. Som defensiv kärnvapenmakt ligger nedrustning också i Kinas intresse, då det jämnar ut och minskar USA:s försprång gentemot Kina och andra stora länder. Inrikespolitik Den kinesiska regeringen fortsätter att prioritera ekonomisk tillväxt och har som mål att fyrdubbla BNP från år 2000 till År 2049 (hundraårsjubileet av utropandet av Folkrepubliken) vill man ha etablerat ett kinesiskt samhälle av "medelhögt välstånd på alla fronter". Premiärminister Wen Jiabaos arbetsrapport till Nationella Folkkongressen i mars 2004 påvisar dock att det nya kinesiska ledarskap som utsågs vid partikongressen 2002 är medvetet om de ökande klyftorna och sociala problemen som präglar det kinesiska samhället i de ekonomiska reformernas kölvatten. Även om det övergripande målet fortsätter att vara den ekonomiska tillväxten får detta inte ske på bekostnad av intern stabilitet och ordning. Under parollen att skapa ett "harmoniskt samhälle" vill regeringen uppnå en mer balanserad utveckling genom att ta itu med de "fem obalanserna"; dvs. mellan människa och natur, ekonomisk och social utveckling, stad och landsbygd, mellan olika regioner samt i Kinas förhållande till omvärlden. Prioriterade frågor på den politiska dagordningen är bl a löne- och skattereformer på den i förhållande till storstäderna efterblivna landsbygden, särskilt områdena i väst och nordöst. Även socialpolitik, hälsopolitik, utbildning och miljö har fått ökad uppmärksamhet. En annan högt prioriterad uppgift är kampen mot korruptionen. Förmågan att komma tillrätta med den utbredda korruptionen, såväl inom statsapparaten som inom partiet, utmålades nyligen av president Hu Jintao som en ödesfråga för partiet. Det finns få tecken som tyder på att ledarskapet ämnar reformera det politiska systemet som sådant. Nyligen antagna ändringar i konstitutionen skyddar privat äganderätt samt slår fast att regeringen som sin plikt har att skydda medborgarnas mänskliga rättigheter. För att möta växande missnöje med korruption inom regering och parti samt sociala orättvisor, vill regeringen öka sin lyhördhet för medborgarnas krav. Den ämnar åstadkomma detta genom att reformera parti och statsapparat inifrån snarare än genom en demokratisering och flerpartisystem. Skyddandet av partiets maktmonopol förblir en central målsättning, och öppen kritik av regimen bestraffas hårt. Under de senaste tio till tjugo åren har Kinas ekonomiska reformer och ökade öppenhet mot omvärlden lett till en radikal höjning av levnadsstandarden och ett par hundra miljoner människor har lyfts ur fattigdom en siffra av global betydelse. Individens frihet i den privata sfären har ökat dramatiskt, och partiets kontroll över människors vardagliga liv minskat i motsvarande grad. De flesta personliga beslut som att flytta, söka arbete, gifta sig, och resa utomlands är numer ett individuellt beslut snarare än partiets.

6 Sveriges Ambassad 6(10) Samtidigt fortsätter grundläggande friheter och rättigheter som yttrande-, organisations-, religions- och pressfrihet att vara allvarligt kringskurna. Öppen kritik av regeringen eller uttryck för avvikande åsikter i känsliga frågor som Taiwan, Tibet, Falungong eller gällande viktiga politiska frågor tillåts inte. Censuren och kontrollen av media och Internet är omfattande, fristående politiska organisationer och fackföreningar tillåts inte. Diskussion om demokrati förekommer, men man kan endast diskutera demokrati som teoretiskt koncept eller definierat som kontrollerade val på gräsrotsnivå inom enpartisystemets ramar. Priset för att utmana systemet är högt, och oliktänkande eller regimkritiker döms ofta till hårda fängelsestraff och i undantagsfall till dödsstraff. Dödsstraff är vanligt förekommande i Kina och kan utmätas för ett stort antal brott. Tortyr och missförhållanden i fängelse och förvar är omfattande. Medlemmar av förbjudna organisationer som Falungong och andra oliktänkande kan även, liksom droganvändare och individer misstänkta för mindre brott, i administrativ ordning frihetsberövas genom "omskolning genom arbete". Den kinesiska regeringen har nyligen indikerat att man överväger en reform av detta system. Det kinesiska rättssystemet har förbättrats avsevärt de senaste åren och även om allvarliga problem kvarstår på områden som domarnas oberoende och advokatens roll, fortsätter denna trend. I mars 2004 skrevs alltså skyddande av de mänskliga rättigheterna in i Kinas konstitution. Det återstår att se vad de praktiska konsekvenserna av detta införande blir. Ekonomisk- och handelspolitik Sedan Kina inledde reformpolitiken 1978 har landet upplevt en av världshistoriens kraftigaste ekonomiska omvandlingar. Mellan 1978 och 2002 växte ekonomin med i genomsnitt 11 procent per år, enligt officiell statistik. Under denna period lyftes mer än 200 miljoner människor ur fattigdom. Kina är i dag världens sjunde största ekonomi. Kärnan i reformerna har varit att öppna upp mot omvärlden för handel och investeringar och att släppa fram marknadskrafterna. Framförallt industrin har växt och utgör i dag ca halva ekonomin. Viktiga branscher är textil och tillverkning av konsumtionsvaror, bilar, maskiner, men även råvaruindustrin och kemi. Jordbrukets betydelse har minskat, till ca 15 procent, men sysselsätter över 300 miljoner arbetare på landsbygden. Regeringen driver tillväxtpolitiken vidare med målsättningen att fyrdubbla ekonomin mellan 2000 och 2020 och uppnå ett medelhögt välstånd. Under senare år har emellertid problemen med den förda politiken blivit tydligare, vilket har lett till ökat fokus på hållbar utveckling. Utmaningarna omfattar ökade klyftor mellan stad och landsbygd, snabb urbanisering och migrantarbetare, bankkris, reformering av de statliga företagen och det industriella bältet i nordöst samt en tilltagande miljöförstöring. Kina har också integrerats kraftigt med världsekonomin som en följd av reformerna och medlemskapet 2001 i världshandelsorganisationen WTO. Den

7 Sveriges Ambassad 7(10) totala handeln uppgick 2004 till 70 % av BNP och Kina är i dag världens tredje största handelsnation. EU, USA, Japan, Hongkong och ASEAN är de viktigaste handelspartnerna. Kina importerar stora mängder råvaror och komponenter till infrastruktur och exportindustrin. Exporten domineras av konsumentvaror, framförallt kläder och hemelektronik. Den stora potentiella marknaden har lockat många utländska företag att etablera sig i Kina, som 2003 blev världens största mottagare av utländska direktinvesteringar. Sveriges relationer med Kina Sverige eftersträvar ett utvidgat utbyte och samarbete med Kina inom områden som handel, investeringar, teknik, vetenskap och kultur. Vi ser därvid också ett brett gensvar från omvärlden på Kinas fortsatta öppning utåt som det bästa sättet att främja en utveckling inom landet i riktning mot ökad demokrati och pluralism. Ett centralt element i den svenska Kina-politiken är att bl a genom en aktiv dialog om mänskliga rättigheter med den kinesiska ledningen, verka för ökad respekt för mänskliga rättigheter i landet. Utgående besök I november 1996 avlade statsminister Göran Persson besök i Kina, och invigde under besöket bland annat det nya svenska generalkonsulatet i Shanghai. Den 9 maj 2000 var det 50 år sedan Sverige som första västland upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina. Denna händelse manifesterades bl a genom besök i Kina av vice statsminister Lena Hjelm- Wallén och statsrådet Thomas Östros, åtföljda av näringslivs- och akademikerdelegationer. Under 2005 uppmärksammades 55-årsjubiléet av de diplomatiska relationerna mellan Sverige och Kina i samband med kabinettsekreterare Hans Dahlgrens besök i maj. En rad aktiviteter i syfte att stärka de kulturella kontakterna mellan Sverige och Kina under året lanserades, däribland festivalen "Strindberg in China 2005" samt en av Volvo huvudsponsrad svensk-kinesisk utställning av bl a ostindiskt porslin i Förbjudna Staden. Vidare sändes en delegation om 20 kinesiska journalister till Sverige i samarbete med ISA. I egenskap av EU-ordförande ledde utrikesminister Anna Lindh i maj 2001 ett utrikesministermöte i inom ramen för Asia-Europe Meeting (ASEM). I samma egenskap besökte miljöminister Kjell Larsson för diskussioner om klimatfrågan (Kyotoprotokollet) i april Därefter besökte statssekreteraren i UD Sven-Eric Söder, Guangdong-provinsen samt Hongkong i oktober och näringsminister Björn Rosengren, Dalian och Xi'an i november båda med näringslivsdelegationer. Kabinettssekreterare Hans Dahlgren besökte i januari 2002 liksom i juni 2005 för bilaterala konsultationer. Överbefälhavare Johan Hederstedt besökte i juni Näringsminister Leif Pagrotsky besökte och Qingdao i november 2002 tillsammans med en näringslivsdelegation. Statssekreteraren i Näringsdepartementet Sven-Eric Söder besökte och Shanghai i

8 Sveriges Ambassad 8(10) december 2002, tillsammans med representanter för Invest in Sweden Agency (ISA) och IT-industrin. I samband med detta besök invigdes också Generalkonsulatet i Guangzhou. Under 2003 besökte utbildningsminister Tomas Östros Kina tillsammans med en tung vetenskaplig och akademisk delegation. I januari 2004 besökte justitieminister Thomas Bodström Kina för att diskutera rättsliga frågor. I april 2004 besökte miljöminister Lena Sommestad Kina i samband med en svensk-kinesisk konferens om hållbar utveckling. Statssekreterare Jan Grönlund från Näringsdepartementet besökte Kina i maj 2004 i samband med en konferens om sysselsättning. I juni 2004 besökte utrikesminister Laila Freivalds Kina och i oktober avlade kommunikationsminister Ulrica Messing visit. I september väntas besök av Kronprinsessan Victoria och näringsminister Thomas Östros. Ett flertal riksdagsutskott har också besökt Kina: Finansutskottet i september 2004, Lagutskottet i januari 2005 och Näringsutskottet i september samma år. Näst på tur står Trafikutskottet som väntas besöka Kina i januari I september 2005 besökte även riksdagens Tibetgrupp Kina. Inkommande besök Den dåvarande kinesiske vice premiärministern Wu Bangguo besökte Sverige besökte Kinas dåvarande utrikesminister Tang Jiaxuan och Vice Premiärminister Zeng Peiyan besökte Sverige I april 2004 besökte Kinas nuvarande utrikesminister Li Zhaoxing Sverige. I september samma år besökte vice premiärminister Mme Wu Yi Sverige. I september 2005 väntas ett besök av Wu Guanzheng, sekreterare för Partiets Disciplinkommission tillika medlem av politbyråns ständiga utskott, äga rum. Detta utgör det högsta besöket från Kina till Sverige under det senaste decenniet. Därtill har också ett betydande antal ministrar, viceministrar, partisekreterare, guvernörer och borgmästare från olika provinser och städer samt andra viktiga kinesiska dignitärer besökt Sverige de senaste åren. Bara under 2004 uppskattas att omkring 80 delegationer, ledda av företrädare på viceministernivå eller högre, besökt Sverige. Sveriges ekonomiska förbindelser med Kina befinner sig i ett dynamiskt skede. Kina blev 2003 Sveriges största asiatiska handelspartner genom att gå om Japan. Kinas WTO-inträde innebär att marknadstillträdet kommer att förbättras. Handeln med Kina utgör ca 2,6 % av Sveriges totala handel. Under 2003 var den svenska exporten till Kina 18,6 mdr SEK och importen 22,8 mdr SEK. Den exportfrämjande verksamheten samordnas i Sverige av Exportrådet och Sweden-China Trade Council. Exportrådet finns representerat i Kina med tre kontor (, Shanghai och Guangzhou). Sedan 2002 är även ISA etablerat i Kina genom kontor i motsvarande städer. Antalet svenska företag med representation i Kina ökar: över 200 svenska företag med över 400 etableringar

9 Sveriges Ambassad 9(10) finns nu i Kina. Antalet svenska medborgare i Kina uppgår sannolikt till över personer. Sveriges utvecklingssamarbete med Kina styrs av en landstrategi och sker till övervägande del i form av kontraktsfinansierat tekniskt samarbete, internationella utbildningsprogram och u-krediter. Genom en ambassadfond möjliggörs direktfinansiering till projekt som stöder framväxten av det civila samhället i Kina. Prioriterade samarbetsområden är miljömässigt hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättsutveckling, demokratisering samt jämställdhet mellan män och kvinnor och social trygghet. Under budgetåret 2004 uppgick Sveriges totala bistånd till Kina till 56 milj. kronor (exklusive u- krediter). Raoul Wallenberg-institutet vid Lunds universitet (RWI) genomför sedan 1996 Sidafinansierad utbildning inom området mänskliga rättigheter. Kurser har hållit för åklagare, poliser, fängelseadministratörer samt familjeplaneringsoch minoritetskommissionerna. RWI:s kurser får ses som ett mycket viktigt led i MR-utbytet mellan Sverige och Kina. Sedan 2000 har MR-samarbetet fokuserats på åklagarämbetet samt ett antal kinesiska universitet. Under 2004 invigde RWI och s universitet ett gemensamt program i international human rights law för masters-studenter. Det svensk-kinesiska kulturutbytet är livligt, beroende på ett ökande intresse från svensk sida, och ett starkt kinesiskt intresse för svensk kultur. Intresset för svensk litteratur i kinesisk översättning, t ex böcker av Astrid Lindgren och August Strindberg, liksom information om svenskt samhällsliv, är också stort. Sommaren 2006 kommer Ostindiefararen "Götheborg" att besöka Guangzhou (Kanton) och Shanghai - besök som kan förväntas få mycket stor uppmärksamhet. EU:s relationer med Kina EU och Kina etablerade diplomatiska förbindelser Det första handelsavtalet från slutet av 1970-talet reviderades 1985 till ett Trade and Cooperation Agreement, som utgör basen för EU:s handelsrelationer med Kina. Fastlandskina är idag EU:s näst största handelspartner. Under Sveriges ordförandeskap antog EU:s Allmänna råd i juni 2001 en rad slutsatser om förbindelserna med Kina. Slutsatserna lyfter fram fem huvudmål: 1) inlemning av Kina i det internationella samfundet; 2) stöd till Kinas omvandling till ett öppet samhälle, omfattande understödjandet av de mänskliga rättigheterna; 3) vidare införlivande av Kina i världsekonomin, bl a inom ramen för WTO:s regelverk; 4) bättre utnyttjande av EU:s gemensamma resurser gentemot Kina; samt 5) höjning av EU:s profil i Kina. EUkommissionen antog en likalydande långtidsstrategi i maj 2001, baserad på en tidigare strategi från I oktober 2003 antog EU en uppdatering av denna strategi, med titeln "Ett mognande partnerskap delade intressen och

10 Sveriges Ambassad 10(10) utmaningar i relationerna mellan EU och Kina". I denna strategi fastslogs bl.a. att det låg i både Kinas och EU:s intressen att arbeta tillsammans som "strategiska partners." Detta upprepades i Kinas första strategipapper om EU någonsin, vilket publicerades EU för en aktiv dialog med Kina om de mänskliga rättigheterna, med formella politiska möten och ett akademiskt seminarium två gånger per år. Toppmöten EU-Kina hålls årligen; det senaste ägde rum i september 2005 i. Vid detta toppmöte slöts överenskommelser bland annat rörande textilimport från Kina samt om ökat samarbete inom energi- och transportsektorerna. Vidare antogs ett gemensamt uttalande om klimatförändringar. Tidigare har EU och Kina tecknat viktiga avtal om bl.a. turism (ADS-avtalet från 2004) och tullsamarbete. EU är en av de största biståndsgivarna till Kina. Bland de frågeområden som omfattas ingår uppbyggnaden av Kinas rättsväsende, tillämpningen av landets WTO-åtaganden, samt förbättring av miljöskydd och hållbar utveckling.