Nätkod avseende hantering av kapacitetsbegränsningar och allokering av kapacitet för el

EI1009, W-3.1, 2013-01-30 BILAGA 4 1 (13) Diarienr Nätkod avseende hantering av kapacitetsbegränsningar och allokering av kapacitet för el Bakgrund Syftet med denna nätkod om Capacity Calculation and Capacity Management härefter förkortat CACM (bilaga 1) är att skapa en elmarknad med faktiska valmöjligheter för alla kunder i Europeiska unionen, både för enskilda och för företag. Skapa nya affärsmöjligheter och ökad handel med el över gränserna, vilket ska leda till ökad effektivitet, konkurrenskraftiga priser, högre kvalitet på tjänsterna och bidra till försörjningstrygghet och hållbarhet i elförsörjning. Dokumentbeteckning Final version of the CACM Network Code (27 September 2012) Recommendation of the Agency for Cooperation of Energy Regulators No 01/2013 Arbetet med nätkoden om CACM Arbetet med denna nätkod har skett enligt följande. Kommissionen har i samarbete med ACER och ENTSO-E utarbetat denna nätkod efter en särkskild lagstiftningsprocedur. Kommissionen uppmanade, den 1 april 2011, ACER att lämna en riktlinje avseende CACM enligt artikel 6 (2) förordning 714/2009/EG. ACER beslutade därefter riktlinje för CACM den 29 juli 2011 (bilaga 2). Den 27 september 2012 lämnade ENTSO-E till ACER nätkoden för CACM, tillsammans med ett stödjande dokument (för mer information se www.entsoe.eu). Den 12 december 2012 lämnade ACER sitt yttrande om nätkoden ( Yttrande"). Yttrandet, samtidigt som det noterade att ett utkast till nätkod skulle underlätta marknadsintegration och icke-diskriminering, effektiv konkurrens och en väl fungerande marknad, konstaterade att i vissa specifika områden var nätkoden inte i linje med de Box 155, 631 03 Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00. registrator@ei.se. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

2 (13) riktlinjer för CACM för el av den 29 juli 2011. De områden som berördes av yttrandet är ikraftträdande, kapacitetsberäkning, omdirigering och motköp arrangemang, godkännande förfaranden, bedömning av anmälningsområden, inom-samma dagen handels regionala auktioner, definition av gemensam tidsplan för dagen-innan marknad, ersättning i fall av force majeure och nödsituation, kostnadstäckning, mål nätverkskod, liksom samråd och öppenhet. I yttrandet bjöd ACER in ENTSO-E att behandla de särskilda farhågor som uttrycktes i yttrandet och att skicka en modifierad nätkod till ACER. Yttrandet behandlar inte de bestämmelser i nätföreskriften, som är relaterade till styrningen av dagen-innan handeln och inom-samma dagen handeln. Den 8 februari 2013, informerade ENTSO-E ACER att, i syfte att leverera den inre energimarknaden så snabbt som möjligt, kommer ENTSO-E inte att använda sin rätt att skriva om nätkoden. ENTSO-E medgav att det i de flesta områden som behandlas i yttrandet kan dra nytta av ytterligare förbättringar, uttryckte ENTSO-E oro över eventuella ändringar i några andra områden (även detta brev finns att läsa på ENTSO-E:s webbplats). ACER har därför självt slutfört nätkoden och rekommenderat Kommissionen den 14 mars 2013 att anta densamma i kommittologi enligt artikel 28(2) förordning 715/2009/EG under förordning 715/215/EG. I rekommendationen föreslår ACER ett stort antal tillägg till nätkoden (se bilaga 3). ENTSO-E har därefter den 18 mars 2013 skickat ett brev till Kommissionen där ENTSO-E utrycker sin oro över de av ACER föreslagna ändringarna. Specifikt berör det kvaliteteten av genomförandet av EU: s mål-modell. I synnerhet gäller detta ACER:s förslag till förändringar på metoder att beräkna kapacitet, tidsfrister för genomförande, auktioner under dagen och återexport och motköp arrangemang. Nätkodens innehåll I nätkoden fastställs metoder för tilldelning av kapacitet inom DA (dagen-innan handeln) och ID (inom-samma dagen handeln) tidsramarna och hur kapacitet beräknas över de olika elområden. Syftet är att införa harmoniserade gränsöverskridande marknader i alla tidsramar och att det kommer i sin tur leda till en mer effektiv europeisk marknad som kommer att gynna kunderna. Dessa regler kommer att utgöra grunden för genomförandet av en gemensam el-marknad i Europa. I det följande redovisas de olika artiklarna i koden inklusive de förändringar som ACER föreslagit fördelat per avdelning och hur Ei bedömer att koden påverkar svenska marknadsaktörer och Ei. Ei har inhämtat synpunkter från de svenska aktörerna genom en hearing den 25 februari 2013 (se nedan). De förslag till kompletteringar av koden som ACER har lämnat har därmed inte varit föremål för de svenska aktörernas yttrande.

3 (13) Allmänna bestämmelser artikel 1-8 berör allmänna bestämmelser såsom syfte, tillämpningsområde, sekretessregler, kapacitetstilldelning och hantering av flaskhalsar. Påverkan för svenska marknadsaktörer: inga direkta problem har uttryckts Påverkan för Ei: Ei redovisar nedan specifika synpunkter för artiklarna 3, 5 och 8. Ansvarsområden artikel 9-12 berör ansvarsområden för respektive aktör. Påverkan för svenska marknadsaktörer: inga direkta problem har uttryckts Tidsramar kapacitetstilldelning artikel 13-15 berör tidsramar för kapacitetstilldelning Påverkan för svenska marknadsaktörer: inga direkta problem har uttryckts dock har det framförts till Ei att det är av vikt att all kapacitet tilldelas inom respektive tidsram, dvs. att ingen kapacitet hålls tillbaka. Ei instämmer dock i vikten av att all tillgänglig kapacitets i respektive tidsram tilldelas marknaden. Gemensam nätmodell artikel 16-21 berör den gemensamma nätmodellen (Är en modell av överföringssystemet och med produktions- och förbrukningsenheter) Påverkan för svenska marknadsaktörer: problem har uttryckts för att en gemensam nätmodell kan innebära mycket förändringar för befintligt IT-system. I nuläget är det dock svårt att överblicka vilka förändringarna kan bli. Ei anser att ändringarna av befintliga it-system ska försöka undvikas om det inte är nödvändigt eftersom detta ger upphov till kostnader hos aktörerna. Kapacitetstilldelning artikel 22-24 berör beräkning av kapacitetstilldelning Påverkan för svenska marknadsaktörer: anser att det inte är rimligt att en oprövad metod anges som den som ska eftersträvas innan den är prövad i praktiken och utvärderad.

4 (13) Ei instämmer dock i att det är viktigt att Flow Based och så kallad NTC/ATC jämställs och att det inte är rimligt att en hittills oprövad metod per se är den som ska föredras. Säkerhetsmarginal artikel 25-26 berör säkerhetsmarginal Påverkan för svenska marknadsaktörer: viktigt med tydlighet och framförallt tydliga definitioner. Ei instämmer i att det krävs tydliga definitioner. Driftsäkerhet artikel 27 berör driftsäkerhet Påverkan för svenska marknadsaktörer: viktigt med tydlighet och framförallt tydliga definitioner. Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan instämmer i att det krävs tydliga definitioner. Tilldelningsbegränsningar artikel 28 berör tilldelningsbegränsningar Påverkan för svenska marknadsaktörer: inga direkta problem har uttryckts dock har det uttryckts att det är av vikt att all kapacitet tilldelas inom respektive tidsram, dvs. att ingen kapacitet hålls tillbaka. Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan instämmer dock i vikten av att all tillgänglig kapacitets i respektive tidsram tilldelas marknaden. Shift Keys artikel 29 berör produktions shift keys Korrigerande åtgärder vid kapacitetsberäkning artikel 30 berör korrigerande åtgärder vid kapacitetsberäkning

5 (13) Validering av gränsöverskridande kapacitet artikel 31 berör validering av gränsöverskridande kapacitet Beräkningsmodell för kapacitetstilldelning artikel 32 berör beräkningsmodellen för kapacitetstilldelning Påverkan för svenska marknadsaktörer: anser att det inte är rimligt att en oprövad metod anges som den som ska eftersträvas innan den är prövad i praktiken och utvärderad. Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan, instämmer dock i att det vore en pragmatisk förbättring om Flow Based och så kallad NTC/ATC jämställs och att det inte kan vara rimligt att en hittills oprövad metod per se är den som ska föredras. Gemensam nätmodell artikel 33 berör skapandet av den gemensamma nätmodellen Påverkan för svenska marknadsaktörer: problem har uttryckts för att en gemensam nätmodell kan innebära mycket förändringar för befintligt IT-system. Regionalberäkning av gränsöverskridande kapacitet artikel 34 berör regionalberäkning av gränsöverskridande kapacitet Validering och leverans av gränsöverskridande kapacitet artikel 35 berör validering och leverans av gränsöverskridande kapacitet Rapport om kapacitetstilldelning artikel 36 berör tvåårsrapport om kapacitetstilldelning

6 (13) Budområden artikel 37-39 berör budområden Påverkan för svenska marknadsaktörer: viktigt att elområden är robusta. Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan, instämmer i att elområden måste vara robusta. Tekniskrapport artikel 40 berör den tekniska tvåårsrapporten Mothandel artikel 41 berör omdirigering och mothandel Algoritm DA artikel 42-46 berör algoritmen för dagen-innan handeln (DA) DA-produkter artikel 47 berör produkter för dagen-innan handeln (DA) Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan dock måste det beaktas att Norden har en fungerande marknadsmodell som är adekvat för de behov svenska marknadsaktörer har. Det finns således ingen anledning att svenska marknadsaktörer ska betala för produkter som är obsoleta i den Nordiska marknadsmodellen. Ett förtydligande om detta skulle förbättra nätkoden. Minimi- och maxpriser DA artikel 48 berör minimi- och maxpriser för dagen-innan handeln (DA) Påverkan för svenska marknadsaktörer: det har framförts att det är eftersträvansvärt med harmoniserade min- och maxpriser.

7 (13) Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan, dock kan det få negativa konsekvenser på marknaden om dessa min- och maxpriser inte står i relation till verkliga förhållanden. Ur ett rent marknadsperspektiv behövs inga min- och maxpriser. En förbättring är att nätkoden anger att det är eftersträvansvärt med en harmonisering av min- och maxpriser men att det måste spegla de verkliga förhållandena för respektive marknadsmodell. DA artikel 49-58 berör dagen-innan handeln (DA) Algoritm ID artikel 59 berör algoritmen för inom-samma dagen handel (ID) Input och resultat ID artikel 60 berör input och resultat av inom-samma dagen handel (ID) Produkter ID artikel 61 berör produkter för inom-samma dagen handel (ID) Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan, dock måste det beaktas att Norden har en fungerande marknadsmodell som är adekvat för de behov svenska marknadsaktörer har. Det finns således ingen anledning att svenska marknadsaktörer ska betala för produkter som är obsoleta i den Nordiska marknadsmodellen. Ett förtydligande om detta skulle förbättra nätkoden. Minimi- och maxpriser ID artikel 62 berör minimi- och maxpriser för inom-samma dagen handel (ID) Påverkan för svenska marknadsaktörer: det har framförts att det är eftersträvansvärt med harmoniserade min- och maxpriser.

8 (13) Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan dock kan det få negativa konsekvenser på marknaden om dessa min- och maxpriser inte står i relation till verkliga förhållanden. Ur ett rent marknadsperspektiv behövs inga min- och maxpriser. En förbättring är att nätkoden anger att det är eftersträvansvärt med en harmonisering av min- och maxpriser men att det måste spegla de verkliga förhållandena för respektive marknadsmodell. Prissättning kapacitet ID artikel 63 berör prissättning av kapacitet vid inom-samma dagen handel (ID) Beräkning kapacitet ID artikel 64-65 berör beräkningen av kapacitet vid inom-samma dagen handel (ID) Påverkan för svenska marknadsaktörer: inga direkta problem har uttryckts dock har det uttryckts att det är av vikt att all kapacitet tilldelas inom respektive tidsram, dvs. att ingen kapacitet hålls tillbaka. Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan, instämmer dock i vikten av att all tillgänglig kapacitets i respektive tidsram tilldelas marknaden. Ett förtydligande i denna riktning skulle förbättra nätkoden. Data ID artikel 66 berör data för inom-samma dagen handel (ID) ID artikel 67-70 berör inom-samma dagen handel (ID) Regionala auktioner artikel 71 berör kompletterande regionala auktioner

9 (13) Clearing and Settlement artikel 72-74 berör clearing and settlement Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan, bör dock observeras att Norden redan har ett prövat och väl fungerande system för detta. Flaskhalsintäktsfördelning artikel 75 berör flaskhalsintäktsfördelning Fasthet artikel 76-80 berör fasthet för tilldelad kapacitet Påverkan för svenska marknadsaktörer: all tilldelad kapacitet måste vara fast. Påverkan för Ei: ingen direkt påverkan instämmer dock i att all tilldelad kapacitet är fast såsom det är inom Norden redan. Ett förtydligande i denna riktning skulle förbättra nätkoden. Flaskhalsintäktsfördelning artikel 81-82 berör flaskhalsintäktsfördelning Omdirigering och mothandel artikel 83-84 berör omdirigering och mothandel Kapacitetstilldelning och flaskhalshanteringskostnader artikel 85-90 berör kapacitetstilldelning och flaskhalshanteringskostnader

10 (13) Övergånsbestämmelser artikel 91-95 berör övergångsbestämmelser Autonoma system artikel 96 berör autonoma system Ikraftträdande artikel 97 berör ikratträdande av nätkod Ei:s beredning av ärendet Ei har följt utvecklingen av nätkoden genom sitt deltagande i ACER med tillhörande arbetsgrupper. Ei genomförde en så kallad hearing den 25 februari 2013 med svenska marknadsaktörer där bl.a. Konkurrensverket och Affärsverket svenska kraftnät deltog. Förutom deltagande vid hearingen lämnades även skriftliga synpunkter och kommentarer av flera marknasaktörer (dnr 2013-100225). Överlag välkomnas nätkoden men kritik framfördes att allt för många beslut lämnas till senare processer och att dessa inte i ENTSO-E:s förslag till nätkod inte är tillräckligt preciserade och därmed leder till osäkerhet och otydlighet. Specifikt framfördes kritik mot att i artikel 24 punkt 1 och 2 anges att Flow Based Capacity Allocation är den föredragna metoden för allokering av kapacitet. Samtidigt som det är mycket bristfälligt beskrivet vad Flow Based Capacity är. Därtill anges att Net Transfer Capacity (NTC) kan tillåtas om det är samhällsekonomiskt motiverat. Detta utan att beskriva vad det är för utvärderingsmetod som ska användas för att avgöra huruvida det är samhällsekonomiskt motiverat eller inte. Det framfördes också att det är ytterst viktigt att incitamenten att allokera maximal kapacitet mellan anmälningsområden är tydliga.

11 (13) Införandet av en gemensam nätmodell kommer leda till anpassningar vid elbörsen och Affärsverket svenska kraftnät när det gäller IT-system och ökat behov av personresurser. Det är av vikt att det framtida regelverket inte missgynnar samhällsekonomiskt effektiva lösningar utan att viss hänsyn också är möjlig för att hantera skillnader i underliggande produktionsstruktur. Det är således viktigt att införandet av ett gemensamt regelverk kan hantera skillnader mellan energibaserade system (t.ex. Norden) och effektbaserade system (t.ex. England, Polen och Tyskland). I artikel 48 föreslås en harmonisering av min- och maxpriser. En harmonisering är nödvändig för en gemensam marknad men om det leder till ett reducerat tekniskt maxpris kan det medföra att de viktiga knapphetsignalerna som behövs för kortsiktig förbrukningsanpassning och investeringsbeslut försvinner från den nordiska marknaden. Maxpriser kan principiellt öka behovet av effektreserver i Sverige och därmed leda till en succesiv uppbyggnad av överkapacitet vilket blir kostsamt för samhället. Den harmonisering som inleds av denna nätkod bör ske i riktning mot Value of Lost Load. Mer information om Ei:s hearing finnas att läsa på Ei:s webbplats www.ei.se. Konsekvenser för olika aktörer ACER har rekommenderat att Kommissionen ska anta nätkoden inkl. de förslag till kompletteringar som utarbetats av ACER. Kommissionen har uppgett att koden, innan den föreslås till kommittologin, ska genomgå en juridisk översyn samt kompletteras med riktlinjer om s.k. Governance Guidelines som för närvarande är under utarbetande inom Kommissionen. Vidare ska Kommissionen enligt överväga om de förslag till kompletteringar som lämnats av ACER bör införlivas i nätkoden. Enligt den preliminära tidplan som redovisats är det troligt att denna översyn kan vara klar under april månad och att en reviderad kod kan presenteras i början av maj månad. Ovanstående innebär att den nätkod som detta yttrande avser kan antas bli reviderad. I det följande lämnas dock några påpekanden från ett svenskt perspektiv. Artikel 3 Artikel 3 handlar om sekretess. Ei bedömer inte att artikeln är förenlig med nationella regler. Ei anser att artikeln behöver ändras. Förslag till revidering som kan framföras är följande: "De enheter som avses i artikel 1 (2) skall bevara sekretessen för information och uppgifter som lämnats till dem och skall inte avslöja till tredje-part av denna information och data eller delar av det förutom och i den utsträckning laglig rätt till det föreligger." Artikel 5

12 (13) Ei läser frasen: "Den som ansvarar enligt denna nätkod..." som inte inkluderande de nationella tillsynsmyndigheterna. En förbättring för att tydliggöra att även de nationella tillsynsmyndigheterna avses/inte avses kan vara att tydliggörara det i texten. Artikel 8, punkt 3 Ei kan inte göra gemensamma beslut med andra nationella regleringsmyndigheter i enlighet med nationell lagstiftning. Ei fattar egna individuella beslut. Därför den första meningen i punkt 3 vilseledande eftersom det indikerar att alla nationella regleringsmyndigheter ska godkänna tillsammans. Ei anser att meningen skulle kunna förbättras för att spegla detta faktum genom att omformuleras enligt följande: "Följande skall vara föremål för godkännande av varje nationell tillsynsmyndighet... Artikel 24, punkt 1 och 2, och skäl 19 Ei anser att det är för tidigt att i nätkoden bestämma att metoden Flow Based är att föredra framför annan metod eftersom Flow Based ännu inte finns i bruk i någon av EU:s medlemsstater. Därmed föreligger ingen data som styrker att Flow Based ökar den sociala välfärden mer än samordnad NTC/ATC vilket är den metod som kommer att gälla i norden. Det kan därför argumenteras för att det är oproportionerligt och diskriminerande att i nätkoden framhålla Flow based som den huvudsakliga metoden. Samordnad NTC/ATC ska därför betraktas som "jämbördig" med Flow Based. Artikeln bör därför ändras för att bättre spegla detta. Det kan i sammanhanget noteras att även riktlinjen som ACER utarbetat framhåller Flow Based som den huvudsakliga metoden. Även detta kan det således framföras invändningar emot. Fasta datum i nätkoden I nätkoden anges idag vissa datum. Mot bakgrund av att det inte idag är klart när koden kan träda i kraft skulle Ei ha föredragit att undvika fasta datum i nätkoden (t.ex. artikel 22 och 32). Ei anser att en förbättring är att använda t.ex. uttrycket "... sex månader efter ikraftträdandet av denna nätkod..." Konsekvenser för olika aktörer Ei instämmer helt i att genomförandet av den inre marknaden för energi är avgörande för att nå konkurrenskraftiga och hållbara energimarknader. Ei tror också att nätkoder kan hjälpa oss att nå målmodellen vi är överens om. Ei kan konstatera att detaljnivån i denna och andra nätkoder kommer att innebära att ett stort antal detaljregler för elmarknaden införs. När nätkoden träder i kraft kommer Ei behöva godkänna villkor (eller åtminstone de metoder) som Ei inte godkänner i dag. Därför kommer den administrativa bördan för Ei och övriga tillsynsmyndigheter att öka kraftigt under de kommande åren. Ei vill betona att nätkoden inte bör bli mer detaljerad än vad den redan är.

13 (13) Ei bedömer också att nätkoden, i ett inledande skede, kan innebära vissa fördyringar för svenska aktörer om de IT-system som i dag används för dagen före och inom dagen handeln behöver ändras. För närvarande kan Ei dock inte överblicka dessa förändringar då nätkoden inte innehåller tillräcklig information för en sådan analys.