Nationellt Strategiska innovationsprogrammet Internet of things (SIP-IoT) Presentation, Post & Telestyrelsen RGIG 27 januari 2015 Östen Frånberg, Föreståndare, Uppsala universitet
SIP-IoT (Internet of things Sakernas Internet) Det strategiska innovationsprogrammet Internet of Things har stöd från: Vinnova Energimyndigheten Formas och 18 företag och organisationer 2
Vinnova Långsiktig ambition Ambition minst 10 år 15 20 nationella innovationsprogram 500 miljoner/år plus medfinansiering 3
Från Agenda till Strategiskt Innovations Program o Agenda IoT för Sverige startade 2010 som IVA projekt o Samlade stora delar av svensk IoT intresse o Agendan godkändes 10 april 2012 vid IVAs slutkonferens o LTU Utvecklade Agendan genom WS och industriförankring 2014 o Uppsala universitet ansökte och är beviljad ansvarig för det Strategiska innovationsområdet IoT o IT-institutionen har beslutat inrätta ett programkontor och har utsett styrelse hösten 2014
SIP IoT Målet SIP-IoT Svensk industri och offentlig sektor skall bli bäst i världen 2025 på att utnyttja fördelarna med IoT. o Företag Slutanvändare, IoT-leverantörer, integratörer Stora och små o Offentlig sektor Hälsa och sjukvård Försvar och säkerhet, miljö, infrastruktur och trafik Systemtest Lansering & i produktion Systemutveckling Teknisk Demonstration Teknisk utveckling Behovsmotiverad forskning Grundforskning TRL9 TRL8 TRL7 TRL6 TRL5 TRL4 TRL3 TRL2 TRL1
SIP-IoT strategi för att uppnå målet Uppstart av SIP-IoT 2014 1. Bygg upp en organisation för SIP-IoT 2. Uppdatera Strategisk dok. 3. Ta fram utlysningstext & strategiska projekt. 4. Kommunikationsplan & genom för presentationer 2014 10 utlysningar Ett antal strategiska projekt Målet 2025 1. Att svensk industri och offentlig sektor skall bli bäst i världen 2025 på att utnyttja fördelarna med IoT. 2. Ett IoT eco-system där målet är realiserad Budget ca 180 Mkr under 3 år varav 90 Mkr från Vinnova 6
Godkända projekt från utlysning hösten 2014 Nr Projekt Organisation Totalt avrundat Belopp kkr 1 Energikällor för IoT Acreo Swedish ICT AB 2 000 2 Critical Societal Functions and IoT: Securing Data and Services Linköpings universitet 1 200 3 Konsument-Orienterade Sakernas Internet Produkter: utmaningar och möjligheter Kungliga Tekniska Högskolan KTH 2 200 4 Uppkopplade professionella produkter tekniska och affärsmässiga behov Fält Communications AB 1 900 5 Medicinsk IoT: En fallstudie kring tekniska kliniska och regulativa krav på IoT i akut- och intensivvården ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTING 1 000 6 Internet of Trees - Mätteknik inom skogsindustri för effektivt skogsbruk och skogsforskning. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 700 7 MLOC Mass Lokalisering i gruvor IGW EUROPE AB 2 000 11 000 kkr 7
IT i Sverige 547 Mkr Processindustri 782 Mkr Tillverkning 466 Mkr Byggindustri 150 Mkr Privata Tjänster 650 Mkr Handel 476 Mkr IKT 210 Mkr Hälsa & Omsorg 600 Mkr Nya branscher? Mkr Övriga 230 Mkr Sveriges beroende av Internet Internet of Things ökande Sveriges beroende av robusthet, säkerhet och Privacy på Internet. Industrier Omsättning ca: 6000 miljarder kr IoT Service Plattform Sensor Cloud Sensorer 3005 Miljarder BNP Tjänsteacces Gemensamma IoT-tjänster Infrastrukturtjänster Industrispecifikt Industrierna består av bransch som har flera teknologier och processer gemensamma. IoT lösningar i en bransch kan användas inom nästa bransch. 8
Sveriges möjlig utveckling med IoT Världsbankens GCI = Global Competitiveness Index 2011 2012 (konkurrensförmåga) är indikatorer för hur ett land använder sin profil för att konkurrera på världsmarknaden. Om vi stärker dessa index blir nationen rikare med dagens industristruktur. Industrial Internet Concorsium IIC, rapporterar att man uppmätt 1,5 2 % rationaliseringseffekter på flera branschs omsättning I Sverige kan man göra följande exempel på processindustri, hälsa, handel, tillverkning, bygg, fordon, energi, nya branscher och övrigt som har ett förädlingvärde på 2000 miljarder. Då blir rationaliseringseffekten cirka 40 miljarder kr/år. 9
Strategiska projekt SIP-IoT Strategiskt projekt för behov inom robusta och säkra IoT system o Beviljat belopp 1,130 kkr o Uppsala Universitet, Per Gunningberg o Projektperiod: 1 dec, två etappmål, slutrapport aug 2015 SIP Utbildning o Beviljat belopp : 500 kkr o Linköpings universitet, Fredrik Heinz o Projektperiod: 1 dectvå etappmål, slutrapport aug 2015 Tillgängliggörande av IoT-testbäddar i Sverige o Beviljat belopp 1,400 kkr o Sökande organisation: SICS Swedish ICT AB, Markus Bylund o Projektperiod:1 dec tre etappmål, slutrapport aug 2015 10
Förväntade effekter och resultat med robusta och säkra IoT system Förväntade effekter och resultat Det förväntade resultatet identifierar behov inom säker och robust kommunikation som till största delen är gemensamma för alla vertikaler inom IoT och som är prioriterade av aktörerna inom SIP-IoT. Resultatet är användbart av alla systembyggare, leverantörer och kravställare inom IoT. En förväntad effekt av resultatet är högre kvalitet på kommande utlysningar från SIP-IoT och därmed också på förväntade ansökningar. Rekommenderade beprövade lösningar förväntas kunna demonstreras på SIP-IoT plattformarna Projektet drivs akademiskt för att fånga helheten neutralt. Det innebär bla att studera state-of-the-art. Därefter best-practice för att se vad som är under realisering. Det hjälper oss att få en översikt av området och hur det bäst kan utvecklas 11
IoT-ekosystemet IoT-ekosystemet behöver: 1. En organisation som driver samarbete, kraftsamling och planering av IoT-området i Sverige 2. Tekniska ramar och regler Referensarkitektur och kravspecifikation per funktion Standardisering av protokoll, API:er och gemensamma delar såsom adressrymder, m.m. 3. Möjliggörare Programvaruprodukter på olika nivåer (tjänsteaccess, gemensamma IoT-tjänster, infrastruktur tjänster) Hårdvaruprodukter industrispecifika sensorer, aktuatorer, och kommunikationsformer samt generisk elektronik och inbyggda system. 4. Kompetensförsörjning: grund-, vidare- och specialutbildning för att skapa specialister på IoT 5. FoI som är spetsen på området och bas för modern innovation och affärsmodell 6. Lagar, regler och säkerhet. 12
Processind. Tillverkning Bygg ind Priv tjänster Handel ITK Hälsa omsorg Kommers.. Internet of Things (IoT) referens arkitektur Industrier Web & Appaccess Databastjänst Programmeringsmiljö Operativsystem API Tjänsteaccess Säkerhet, Autentisering Access rättigheter Betalning Katalog/Pub/Subscribe Konfigurering Lokalisering Gemensamma IoT-tjänster TCP/IP och routing Lagring av data Resursfördelning/ prioritering Infrastruktur tjänster Saker, sensorer, aktuatorer, kommunikationsstandarder, operativsystem, människa-maskin, Industrispecifikt 13
Technology, system samarbete För att öka vår effektivitet inom IoT teknologin behöver vi samarbeta mer. Idag utvecklas många kompletta system vertikalt. Ett ökat samarbete inom gemensamma delar kommer att öka konkurrenskraften och lönsamheten 14
Lagar, regler och säkerhet 15
Lagar, regler och säkerhet Sammanfattning privacy IoT system kommer att samla mycket data genom alla uppkopplade enheter och kunna göra analyser både på dataströmmar on the fly och på stora datalager (Big data). Som resultat kommer ny kunskap att komma fram om verksamheter, personer mm. IoT-systemen måste kunna hantera många aspekter av privacy, för att uppgifter skall användas på rätt sätt och inte komma ut på villovägar IoT Ekosystem har för avsikt att föra in privacy aspekten i designen i IoT-system och har och bygger upp kontakten med ledande organisationer inom privacy i Sverige Idag finns organisationer som arbetar på överordnad nivå inom forskning regler och policies på universitetsnivå andra med realiseringar i applikationer, på olika nivåer i referens arkitekturen samt de som arbetar med demoprojekt, föreläser och driver utbildning om privacy 16
Tack för mig! Östen Frånberg Östen Frånberg, Föreståndare, Uppsala universitet Osten.franberg@it.uu.se tel +46705190329