Regional biblioteksplan för Västerbottens län 2012-2015
Regional biblioteksplan för Västerbottens län Beslutad 2012-03-21 2012 2
2015 Den 1 januari 2005 kompletterades Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) med en paragraf ( 7a) om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen ska ses som en möjlighet att formulera en lokal och regional bibliotekspolitik. En biblioteksplan är ett politiskt dokument och det färdiga dokumentet ska antas av Förbundsfullmäktige. Kulturutredningens betänkande (SOU 2010:11) Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, innebär att statliga medel fördelas på grundval av en regional kulturplan. Kulturberedningen arbetar, i samarbete med länets femton kommuner, fram den regionala kulturplanen som kommer att styra hur statliga kulturmedel fördelas i Västerbotten. Regional biblioteksplan för Västerbottens län 2012-2015 utgör ett komplement till Västerbottens läns kulturplan 2012-2015. Innehåll Utvecklingsområden...3 Litteratur och berättande...4 Samordning/samarbete...6 Kompetens...7 Kultur och hälsa...7 Bilaga...8 Styrdokument...16 3
Länsbiblioteket i Västerbotten arbetar för att stärka bibliotekens roll som en kraft för demokrati, delaktighet och mångfald. 4
Den regionala biblioteksplanen för Västerbottens län 2012-2015 lyfter fyra utvecklingsområden: Litteratur & berättande Samordning/Samarbete Kompetens Kultur och hälsa Länsbiblioteket i Västerbotten avser att stödja Umeå som Europas kulturhuvudstad år 2014 Länsbiblioteket i Västerbotten utgör en regional samordnare i biblioteksfrågor. Folkbiblioteken i Västerbottens län har angett flera konkreta förslag till utvecklingsområden där de önskar att Länsbiblioteket i Västerbotten är en drivande kraft. Kommunbiblioteken idag och i framtiden har behov av en regional samordnare som bidrar till att utveckla en infrastruktur som ger grundläggande och likvärdiga förutsättningar för samtliga kommuners biblioteksverksamhet, men med möjlighet till lokala/ kommunala anpassningar och prioriteringar. Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta för att utveckla verksamheten till att bli mer strategisk. Föreliggande regionala biblioteksplan antogs av Förbundsfullmäktige 2012-03-21. Den har utarbetats av Länsbiblioteket i Västerbotten och är ett resultat av dialog med företrädare för kommunbiblioteken i Västerbottens län. Länsbiblioteket i Västerbottens regionala biblioteksplan ska identifiera strategier och utvecklingsområden samt föreslå strategiska samverkansområden för biblioteken i länet under perioden 2012-2015. Planen ska också tydliggöra bibliotekens betydelse och roll för demokrati, lärande, information samt kulturell och regional utveckling i Västerbottens län. 5
Litteratur och berättande Enligt artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ska de som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter tillåtas att i gemenskap med andra i sin grupp ha ett eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk. Idag är biblioteken en av få mötesplatser som är fritt och gratis tillgängliga och fungerar som öppet offentligt rum och lokala kulturhus i länets alla kommuner. Särskilt i invandrar- och flyktingtäta kommuner i Västerbotten fyller biblioteken en viktig funktion som mötesplats. Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta med att stärka bibliotekens roll som en kraft för demokrati, delaktighet och mångfald, en plats som erbjuder tillgång till datorer och medier på invandrarspråk, samt de nationella minoritetsspråken det vill säga: alla former av samiska, finska, meänkieli, jiddisch samt alla former av romani chib. Länsbiblioteket i Västerbotten vill också arbeta med att utveckla former som kan stimulera länets minoriteter och utlandsfödda att bidra till den västerbottniska litteraturen. Västerbottens län har en stark litterär tradition. Denna vill Länsbiblioteket i Västerbotten skapa förutsättningar för att stärka. I samverkan med olika aktörer vill Länsbiblioteket i Västerbotten utveckla en plattform där nya attraktiva tjänster och produkter som kombinerar det muntliga och litterära berättandet kan synliggöras, regionalt, nationellt och internationellt. En samordningsansvarig i länet för det litterära berättandet saknas idag. Genom att upprätta ett samarbete med bland annat författarorganisationer, tidskrifter och förlag bidrar Länsbiblioteket i Västerbotten till att främja länets litterära tradition. För att ytterligare stärka den litterära traditionen i länet vill Länsbiblioteket i Västerbotten fortsätta det påbörjade arbetet med Berättarnas län -foldrar genom att ta fram nya foldrar med fokus på samisk litteratur samt barn- och ungdomslitteratur. Norrbarn är en bibliografi över barn- och ungdomslitteratur med handlingen förlagd till de fem Norrlandslänen, inklusive Sápmi. Denna bibliografi är en tillgång för forskningen om barn och ungdomslitteratur, varför Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta för att få den tillgänglig i såväl digital som tryckt form. Länsbiblioteket i Västerbotten stödjer biblioteken i Skellefteå kommun i deras arbete med att säkerställa bibliotekens roll i kommundelarna genom att utveckla dem till lokala berättarcentra och därigenom stärka Skellefteå som berättarnas stad. Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta för att sprida detta till länets övriga kommuner med fokus på såväl det muntliga som litterära berättandet. Det sker ständiga strukturförändringar gällande digitala medier som till exempel e-böcker. Kungliga biblioteket och Svensk biblioteksföreningen har under 2011 gjort en utredning om e-böcker: När kommer boomen? En kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv. Länsbiblioteket i Västerbotten kommer att följa utvecklingen på detta område nationellt och stödja kommunbiblioteken i deras arbete med digitala medier. I länets kommuner finns planer för det läsfrämjande arbetet. Länsbiblioteket i Västerbotten vill utveckla läsfrämjandeplanerna genom att kartlägga, analysera och implementera dem i flera av kommunernas verksamhetsområden. Läsfrämjande arbete för både barn, ungdomar och vuxna har en stor betydelse för ökad språkförståelse, inlevelseförmåga, lärande och deltagande i det demokratiska samhället. Länsbiblioteket i Västerbotten ska vara en aktiv part för läsfrämjande verksamhet i länet. Sedan hösten 2010 driver Länsbiblioteket i Västerbotten projektet Give me 5 som riktar sig till länets femåringar och deras vuxna inom förskoleklasserna i länet. Genom kulturpedagogiskt arbete där bibliotekarie- och förskolekompetens möts utvecklas nya metoder för arbete med bilderböcker. Tolv av länets femton kommuner deltar idag i projektet. Länsbiblioteket i Västerbotten har för avsikt att bygga ut detta till ett internationellt EU-projekt för att undersöka andra länders metoder och utbyta erfarenheter. Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta för att stärka och utveckla biblioteken som en resurs inom Skapande skola. 6
Samordning/samarbete Länsbiblioteket i Västerbotten vill fortsätta arbetet med att stimulera de bibliotekssamarbeten som idag finns inom länet och stödja dem i deras samarbete. Länsbiblioteket i Västerbotten vill också under perioden undersöka vilka samordningsvinster som kan uppnås genom ett större, länsövergripande, samarbete. Några fördjupningsområden är upphandlingar, juridik, transporter och marknadsföring. Novemberblues är en årligen återkommande kulturfestival. Här samarbetar den totala kompetens som finns hos länets kulturkonsulenter för att tillsammans med övriga aktörer genomföra en kulturfestival på länets tre sjukhus. Länets tre sjukhusbibliotek är i hög grad involverade i arbetet med denna kulturfestival. I och med den nya lydelsen i nya skollagen (2010:800) 2 kap 36 är skolorna ansvariga för att elever vid grundskola, gymnasieskola och särskola har tillgång till ett skolbibliotek. Skolinspektionen kommer att granska biblioteken vid landets skolor. Länsbiblioteket i Västerbotten vill i samarbete med olika aktörer arbeta för att länets skolor får väl fungerande skolbibliotek som bidrar till elevernas läs- och språkutveckling likväl som informationskompetens. I Västerbotten finns två bibliotekssamarbeten, V8 och Umeåregionen, inom vilka biblioteken samarbetar om gemensam katalog och gemensamt mediabestånd. Skellefteå kommun utgör, med stadsbiblioteket och de elva närbiblioteken, ett eget bibliotekssystem. Länsbiblioteket i Västerbotten ingår i ett flertal regionala, nationella och internationella samarbeten. 7
Kompetens Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta med kompetenshöjande insatser för bibliotekspersonalen i länet då det gäller att arbeta med service gentemot blivande och etablerade företagare. Kultur och hälsa Länsbiblioteket i Västerbotten stödjer det länsövergripande projektet: Kultur och hälsa i Västerbotten 2011-2014 vars syfte är att sprida metoder för att arbeta med kulturaktiviteter för seniorer. I Sverige beräknas 1,5 miljoner invånare stå utanför det digitala samhället. För Västerbottens del motsvarar det cirka 40 000 personer. I näringsdepartementets skrift IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige nämns biblioteken som viktiga aktörer för att öka den digitala delaktigheten. I projektet Digidel i Västerbotten kommer länsbiblioteket, i samarbete med länsbildningsförbundet och kommunbiblioteken, skapa möjligheter för ökat inkluderande av personer som saknar kunskaper för att kunna ta del av och vara aktiva i den digitala världen. Länsbiblioteket i Västerbotten arbetar utifrån FN s konvention om barnets rättigheter. Den ställer en del krav på offentlig verksamhet. Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta för att sprida kunskaper om denna konvention bland länets bibliotekspersonal som i sitt dagliga arbete träffar barn och ungdomar. Det är viktigt att all personal inom offentlig verksamhet har kännedom om barnets rättighet till delaktighet och inflytande. Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta med insatser för att vidga kultur i vårdens nätverk till att även omfatta Norden och Europa samt mer aktivt informera om kultur i vårdens verksamhet och kulturens hälsofrämjande syfte gentemot målgrupper som politiker och chefer på olika nivåer. År 2009 fick Västerbottens läns landsting i uppdrag från regeringen att genomföra projektet Kultur på recept, en studie av kulturupplevelsernas effekter på hälsotillståndet. Projektet samordnades av Kultur i vården. Resultatet visar att skapande aktiviteter är gynnsamt för personer som lider av stressrelaterade problem. För att stärka den bilden vill Länsbiblioteket i Västerbotten starta ett nytt projekt med fler deltagare. Länsbiblioteket i Västerbotten vill arbeta för att fler kommuner i länet arbetar utifrån det folkhälsopolitiska programmet med sikte på att Västerbotten ska ha världens bästa hälsa år 2020. Regional biblioteksplan för Västerbottens län 2012-2015 revideras årligen. 8
Bilaga 1 Bibliotekslandskapet i Västerbottens län 2011 Innehåll 1. Förutsättningar i Västerbottens län...10 2. Bibliotekskategorier i Västerbottens län...10 2.1 Kommunala bibliotek...10 2.2 ILS och Sveriges Depåbibliotek...10 2.3 Vetenskapliga bibliotek...11 2.4 Sjukhusbibliotek...11 2.5 Övriga kategorier av bibliotek...11 3. Länsbiblioteket i Västerbotten...11 3.1 Uppdrag...11 3.2 Styrdokument...11 4. Verksamhetsområden nuläge...11 4.1 Samordning/utveckling...12 4.2 Sjukhusbibliotek...12 4.3 Barn- och ungdom...12 4.4 Tillgänglighet...12 4.5 Mångkultur och integration...12 4.6 Kompletterande medieförsörjning...12 4.7 Samverkan...12 4.8 Hållbart lärande...12 4.9 Digital delaktighet...12 Översikt över bibliotekslandskapet i Västerbottens län...15 9
Bilaga 1 1. Förutsättningar i Västerbottens län Västerbottens län har genom sitt geografiska läge och sin historiska utveckling en kulturmiljöprofil som främst baseras på det samiska landskapet, skogens och vattendragens kulturarv, jordbrukets historia samt kustanknutna näringar. Med sina 55 432 km² utgör Västerbotten Sveriges näst största län. Ytan motsvarar en åttondel av Sverige. Länet består av femton kommuner av varierande storlek och invånarantal. Tolv av de femton kommunerna har färre än 10 000 invånare. I den befolkningsmässigt minsta kommunen (Bjurholm) bor 2 500, och i den största (Umeå) drygt 114 000 invånare. I flera av Västerbottens kommuner är folkbiblioteken den största kulturinstitutionen. Förutom rollen som kulturinstitution är biblioteken viktiga institutioner för demokratin genom att erbjuda fri tillgång till information och litteratur, dessutom har de en roll i den lokala infrastrukturen för det livslånga lärandet. I Västerbottens län finns olika kategorier av bibliotek som svarar mot olika behov som till exempel skolbibliotek, sjukhusbibliotek, och universitetsbibliotek. 2.Bibliotekskategorier i Västerbottens län I följande kapitel beskrivs länets bibliotek och deras verksamheter. I Västerbotten finns flera olika kategorier av bibliotek med sinsemellan olika huvudmannaskap. Ur ett användarperspektiv spelar inte bibliotekets huvudmannaskap någon roll. En medborgare väljer vilken kategori av bibliotek han eller hon använder utifrån det aktuella behovet. Det blir uppenbart att det är avgörande att biblioteksaktörerna i Västerbottens län samverkar för att länsinvånarna ska få tillgång till ett så starkt biblioteksnät som möjligt. Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun ska ha folkbibliotek. (Bibliotekslagen 2 ) Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. (Skollagen 2 kap. 36 ) Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. (Bibliotekslagen 8 ) Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. (Bibliotekslagen 9 ) 2.1 Kommunala bibliotek I Västerbottens län har varje kommun ett huvudbibliotek varav cirka hälften är integrerade folk- och skolbibliotek. Till dessa är knutet filialbibliotek, närbibliotek, utlåningsstationer, skolbibliotek samt tre bokbussar. Biblioteksverksamheten omfattar cirka 2,5 miljoner lån och ungefär 2,7 miljoner besök per år. Västerbotten ligger högt i den nationella utlåningsstatistiken. Verksamheten styrs av kommunala biblioteksplaner och Bibliotekslagen (SFS 1996:1596). Bibliotekens samhällsfunktion kan beskrivas som att vara knutpunkter i en kunskaps- eller informationsgeografi. Traditionellt har denna uppgift handlat om att distribuera och tillgängliggöra böcker och medier för medborgare i hela landet. Idag handlar det allt mer om att tillgängliggöra medier digitalt vilket gör att en viktig uppgift för de lokala biblioteken är att hjälpa medborgarna att få tillgång till de informationsresurser som finns tillgängliga via Internet. Det är svårt att ge en helhetsbild över skolbibliotekssituationen i länet. Det saknas idag tydliga definitioner av vad som karakteriserar ett skolbibliotek. Skolbibliotek finns vid grundskola och gymnasium och de regleras från och med 1 juli 2011 i Skollagen (SFS 2010:800, 2 kap. 36). I tre av länets kommuner finns resurser som stödjer skolbiblioteken i respektive kommun: Skolbiblioteksservice i Umeå, KLC (kommunal läromedelscentral) i Lycksele och Skellefteå stadsbibliotek. 2.2 ILS och Sveriges Depåbibliotek I Västerbotten finns ILS Umeå (Informations- och lånecentraler i samverkan) och Sveriges Depåbibliotek. Dessa har nationellt uppdrag men lyder organisatoriskt under Umeå kommun. Kungliga biblioteket har under hösten 2011 arbetat med en utredning av Informationsoch lånecentralerna samt Sveriges depåbibliotek, med fokus på kartläggning och analys av verksamheterna. 10
Bilaga 1 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. (Bibliotekslagen 6 ) 2.3 Vetenskapliga bibliotek I Västerbotten finns Umeå universitet med tillhörande universitetsbibliotek. Hit hör även Forskningsarkivet, Medicinska biblioteket och UB Campus Örnsköldsvik. Våren 2012 invigs Konstnärligt campus i Umeå med bibliotek knutet till universitetsbiblioteket. Vid Campus Skellefteå finns Campusbiblioteket som är ett samarbete mellan Skellefteå kommun, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, med Skellefteå som huvudman. Sveriges lantbruksuniversitet har bibliotek på fem platser runt om i landet. En av dem är Umeå där Skogsbiblioteket finns i anslutning till skogshög-skolan. Ett mindre forskningsbibliotek finns även vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i Umeå, vars målgrupp är de egna forskarna. Litteraturen här håller sig inom avdelningens ämnesområden. 2.4 Sjukhusbibliotek I Västerbotten finns så kallade allmänna sjukhusbibliotek i Umeå, Lycksele och Skellefteå som drivs av Länsbiblioteket i Västerbotten. Läs mer om dessa bibliotek nedan under rubriken Länsbiblioteket i Västerbotten. 2.5 Övriga kategorier av bibliotek Förutom de kommunalt och statligt drivna biblioteken finns bibliotek som drivs av institutioner, myndigheter och arbetsplatser. Även vid länets sju folkhögskolor finns bibliotek som är bemannade i varierande utsträckning. 3.Länsbiblioteket i Västerbotten Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. (Bibliotekslagen 4 ) 3.1 Uppdrag Från och med 1 januari 2011 är Region Västerbotten huvudman för Länsbiblioteket i Västerbotten. Länsbiblioteket i Västerbotten är regional bibliotekssamordnare och ett resurscentrum för länets bibliotek. Länsbiblioteket i Västerbotten har bland annat till uppgift att verka standardutjämnande genom att säkerställa tillgång till litteratur, medier och information för alla medborgare i regionen. Verksamheten innebär att i ett större perspektiv följa utvecklingen inom bibliotekssektorn och driva biblioteksutveckling i Västerbottens län. De behov och önskemål som länets bibliotek har är vägledande för arbetet. Till skillnad från många övriga läns- eller regionbibliotek driver Länsbiblioteket i Västerbotten tre egna bibliotek; sjukhusbiblioteken i Lycksele, Skellefteå och Umeå. Den nationella biblioteksstrukturen är under förändring och vilka konsekvenser det får för den regionala biblioteksverksamheten i Västerbotten är i dagsläget inte känt. 3.2 Styrdokument Bibliotekslagen SFS 1996:1596 med tillägget SFS 2004:1261 Skollagen SFS 2010:800, 2 kap. 36 FN:s konvention om barnets rättigheter Unescos folkbiblioteksmanifest Unescos skolbiblioteksmanifest Regionplan 2011-2013 : uppdrag och prioriteringar för Region Västerbotten Västerbottens läns utvecklingsstrategi 2011-2013 Västerbottens läns kulturplan 2012-2015 4. Verksamhetsområden nuläge 4.1 Samordning/utveckling Länsbiblioteket i Västerbotten utgör en regional samordnare i biblioteksfrågor. Samordning sker regionalt inom en rad områden som till exempel när det gäller: upphandlingar och andra juridiska frågor, frågor kring teknik och teknikutveckling, mellankommunala transporter etc. Länsbiblioteket i Västerbotten anordnar årligen ett antal bibliotekschefsmöten där länets bibliotekschefer får en möjlighet att mötas och diskutera aktuella frågor. Samordning sker från regionalt håll även då det gäller databasavtal för folkbibliotekens räkning. Länsbiblioteket i Västerbotten samordnar en rad databaslicenser som folkbiblioteken och därigenom länets innevånare får del av. Länsbiblioteket i Västerbotten samordnar även konferenser, seminarier andra former av kompetenshöjande insatser för bibliotekspersonalen i länet. Ett sätt att driva biblioteksutveckling i länet är att initiera och driva projekt. Länsbiblioteket i Västerbotten driver egna projekt samt stödjer och utvecklar projekt som drivs av folkbiblioteken i länet. 11
Bilaga 1 4.2 Sjukhusbibliotek I Västerbottens län finns sjukhusbibliotek i Umeå, Lycksele och Skellefteå. I Lycksele och Skellefteå bedrivs såväl medicinsk biblioteksverksamhet där man servar sjukhuspersonal med information, som en allmänkulturell verksamhet. Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå finns Alva kultur där man bedriver allmän biblioteks- och kulturverksamhet gentemot patienter, anhöriga och personal. De tre sjukhusbiblioteken drivs av Länsbiblioteket i Västerbotten. 4.2.1 Kultur och hälsa I enlighet med Västerbottens prioritering, att länet ska ha världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning år 2020, arbetar Länsbiblioteket i Västerbotten och Kultur i vården med att utveckla arbetet med Kultur och Hälsa. Forskning har visat att människor som deltar i kulturlivet eller i kulturskapande har en bättre hälsa jämfört med de som inte är engagerade i, eller tar del av, kultur i olika former. Kultur i vården-verksamheten i Västerbotten bedrivs av sjukhusbiblioteken i Lycksele, Skellefteå och Umeå. En samordningsansvarig för Kultur i vården-verksamhten i länet finns vid Alva kultur, ett kulturcentrum vid Norrlands universitetssjukhus. Alva kultur utgörs av ett bibliotek, ett rum för rörliga bilder, en scen och konstgalleriet Galleri Alva. De tre sjukhusbiblioteken i länet arbetar aktivt med kulturverksamhet av olika slag. 4.2.2 Medicinsk biblioteksverksamhet Länsbiblioteket i Västerbotten bedriver medicinsk biblioteksverksamhet genom sjukhusbiblioteken vid Skellefteå och Lycksele lasarett. Bibliotekens uppdrag är att stödja ett evidensbaserat arbetssätt i vården genom att erbjuda tillgång till medicinsk litteratur och kvalitativa nätbaserade informationskällor. Målgruppen är all landstingsanställd personal i länet. Sjukhusbiblioteken informerar om och inspirerar till användning av medicinska informationsresurser. Samarbete sker med Medicinska biblioteket vid Umeå universitetsbibliotek. Länsbiblioteket i Västerbotten har ett uppdrag att tillgängliggöra de IT-stöd som erbjuds via EiRA 1 för anställda vid Västerbottens läns landsting. Detta görs bland annat genom utveckling och drift av sjukvårdens e-bibliotek. Sjukhusbiblioteken i Lycksele och Skellefteå samt Medicinska biblioteket vid Umeå universitetsbibliotek bedriver kontinuerligt undervisning för landstingspersonal och medicinstudenter att använda elektroniska resurser. 4.3 Barn- och ungdom Barnbiblioteksverksamheten i Västerbotten syftar till att ge alla barn och ungdomar tillgång till information, kunskap, upplevelser och glädje i språket. Vi utgår från FN:s barnkonvention om barns rättigheter och behov. Länsbiblioteket i Västerbottens uppgift är att samordna, stödja, stimulera och entusiasmera barnbiblioteksverksamheten i länet samt verka för en positiv och ständig utveckling. Länsbiblioteket i Västerbotten stödjer folkbibliotekens arbete med barn- och ungdomsverksamhet och driver även projekt inom området i samarbete med andra aktörer till exempel Umeå universitet. Länsbiblioteket i Västerbotten ingår även i ett antal regionala samarbeten där man arbetar med målgruppen barnoch unga. 4.4 Tillgänglighet När det gäller tillgänglighet arbetar Länsbiblioteket i Västerbotten med såväl den fysiska tillgängligheten till bibliotekens lokaler som tillgängligheten till biblioteken via Internet. Det är viktigt att vi skapar bibliotek som alla kan besöka och tänker på lokalernas utformning och tillgängligheten på webben i vårt arbete. Tillgänglighet handlar även om bibliotekens öppethållande och här är webben en del i 24-timmarsbiblioteket, då de digitala tjänsterna kan nås oberoende av tid på dygnet och vilken plats man befinner sig på. 4.5 Mångkultur och integration Vi arbetar för att utveckla bibliotekens roll som en kraft för demokrati, delaktighet och mångfald. Biblioteken är en passande arena för detta då det är en kulturmiljö som finns i alla Västerbottens kommuner som är öppen och tillgänglig för alla medborgare. 4.6 Kompletterande medieförsörjning En av Länsbiblioteket i Västerbottens uppgifter är att komplettera folkbiblioteken i länet med såväl fysiska som digitala medier. När det gäller de fysiska medierna samarbetar V8, Umeåregionen samt Skellefteå inom sina samarbeten och förser sina låntagare med efterfrågade medier. Biblioteken kontaktar Länsbiblioteket i Västerbotten för kompletterande service. Länsbiblioteket i Västerbotten tillhandahåller även litteratur på utländska språk. Länsbiblioteket i Västerbotten stödjer kommunernas tillgång till digitala tjänster främst i form av data- 1 EiRA är ett samarbete för inköp av basutbud av elektroniska medicinska informationsresurser. EiRA ingår som en del av Ineras arbete med IT-stöd inom vård och omsorg. 12
Bilaga 1 baser, ej fritt tillgängliga på Internet, men åtkomliga via remote access, det vill säga via lånekort hemifrån. Genom ett nationellt samarbete samt ett nära arbete med folkbiblioteken i länet bidrar Länsbiblioteket i Västerbotten till förmånliga avtal och gör tjänsterna mer tillgängliga för länets invånare. Bothnica är en referensdatabas som är ett samarbete mellan länsbiblioteken i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Gävleborgs län. I databasen finns material om den nordligaste delen av vårt land och är sökbar för en intresserad allmänhet, forskare och i skolundervisning. Databasen är en deldatabas i den nationella katalogen Libris. I databasen TidBib synliggörs de tidningar och tidskrifter som finns tillgängliga på folkbiblioteken i Västerbotten. Den har byggts upp av Länsbiblioteket i Västerbotten med teknikstöd från Västerbottens läns landsting och i samarbete med Umeå kommun och ILS i Umeå. Alla bibliotek i länet som vill kan delta och själva lägga in och uppdatera uppgifter om sitt tidnings- och tidskriftsbestånd. Länsbiblioteket i Västerbotten har gjort egna inläsningar av lokal litteratur som införts i TPB s 2 talbokskatalog. Ett 40 tal, i huvudsak skönlitteratur, finns nu moderniserade till ett digitalt daisy-format. De senaste inläsningarna har skett i samarbete med Västernorrlands länsbibliotek och förhoppningsvis kommer det samarbetet att fortsätta. När det gäller skönlitteratur har författarinläsningar prioriterats och idag finns även möjligheten att låta författare göra dessa hemmavid 4.7 Samverkan En betydande del av Länsbiblioteket i Västerbottens utvecklingsarbete sker i olika samarbets- och metodutvecklingsprojekt på regional, nationell och internationell nivå. 4.7.1 Regional samverkan Ett exempel är BUNGK som är ett regionalt nätverk där Länsbiblioteket i Västerbotten ingår. Nätverket består av regionala kulturkonsulenter/motsvarande och samarbetar kring barn- och ungdomskulturfrågor och stödjer skolorna i deras arbete med kultur. Barn som anhörig är ett nätverk som finns på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Nätverket består av representanter från Länsbiblioteket i Västerbotten, sjukhusbiblioteket i Umeå, onkologiskt centrum, psykaitrin, barnkliniken, AHS, sjukhuskyrkan m.fl. Målet är att synliggöra de anhöriga barnens situation och ta fram handlingsplaner för hur dessa anhöriga barn ska kunna identifieras och hjälpas. En viktig del i detta är det stödmaterial i form av en litteraturlista som Länsbiblioteket i Västerbotten tillsammans med sjukhusbiblioteket utarbetat. Listan förtecknar skönlitteratur om barn och ungdomar i svåra livssituationer och facklitteratur för vuxna i ämnet. Skönlitteraturen fungerar som ett sätt att sätta sig in i hur de anhöriga barnen känner och tänker, vilket underlättar för vuxna i deras närhet att hjälpa och stödja dem. 4.7.2 Nationell samverkan Ett samarbete kring utvecklingsfrågor och fortbildning mellan de fyra nordligaste länsbiblioteken har funnits i många år. Samarbetet har förstärkts och utvecklats inom BIN Bibliotekssamverkan i Norr där även länsbiblioteket i Gävleborg och Informations- och lånecentralen i Umeå ingår. Den bibliografiska databasen Bothnica är ett samarbete mellan länsbiblioteken i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg. Länsbibliotekarien ingår i det nationella nätverket Sveriges länsbibliotekarier. 4.7.3 Internationell samverkan Länsbiblioteket i Västerbotten har i flera år haft samarbete kring litteratur inom Barentsområdet, t.ex. Hjortronställen i Barentsregionen och Unga skrivare i Barentsregionen. Samarbete har skett med regionala barn- och ungdomsbibliotek i Murmansk, Arkhangelsk och Petorzavodsk i Ryssland, med bibliotek och kulturinstitutioner i Lappland och Uleåborgs län i Finland samt länsbiblioteken i Troms, Finnmark och Nordland fylke. I Norrbotten har länsbiblioteket, Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda och Barents Literature Centre varit samarbetspartners. Sedan hösten 2010 driver Länsbiblioteket i Västerbotten projektet Give me 5 som riktar sig till femåringar och deras vuxna inom förskoleklasserna i länet. I dag är detta ett regionalt projekt men planer finns på att bygga ut till ett större EU-projekt med samarbetsländer i Europa. Kontakter är redan tagna med bibliotek i Finland och Italien. Bilderbokskonstnären Agnese Baruzzi har under hösten 2011 turnerat i länet och hållit i workshops inom projektet. Länsbiblioteket i Västerbotten söker också samarbete med bibliotek och förskolor i Danmark. 2 TPB = Talboks- och punktskriftsbiblioteket 13
Bilaga 1 4.8 Hållbart lärande Biblioteken utgör stöd för olika former av utbildning och är självklara platser för fritt kunskapssökande. Fri tillgång till information är en av demokratins grundpelare. Biblioteken har tillgång till den kunskap som finns tillgänglig i tryckta och digitala medier och har en betydelsefull roll som informationsförsörjare. Biblioteket som samhällelig resurs är en förutsättning för livslångt lärande. Länsbiblioteket i Västerbotten arbetar kontinuerligt med kompetenshöjande insatser för bibliotekspersonal runt om i länet. I dag när teknikutvecklingen går snabbt är det viktigt att uppdatera sig i de nya medier och plattformar som finns för att tillgängliggöra digitala medier så som till exempel datorer, mobiltelefoner, läs- och surfplattor. 4.9 Digital delaktighet Bibliotekens roll i det hållbara lärandet och dess pedagogiska roll utvecklas. Biblioteken har en nyckelroll i människors lärande och utgör ett centrum för informationssamhället där användarna har möjlighet att aktivt och självständigt söka, välja och kritiskt värdera information. I ett informationssamhälle som det vi lever i idag är det viktigt att den breda allmänheten får möjligheter att delta och lära sig att använda Internet. Länsbiblioteket i Västerbotten stödjer länets folkbibliotek i deras arbete med att öka den digitala delaktigheten hos länets invånare. Översikt över bibliotekslandskapet i Västerbottens län Bibliotekstyp Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Huvudbibliotek Huvudbibliotek integrerat Filialbibliotek Filialbibliotek integrerat Skolbibliotek F-9 SkolbibliotekGymnasiium Arbetsplatsbibioltek Myndighetsbibliotek Institutionsbibliotek Bokbuss Universitets/höskolebib Sjukhusbibliotek Institutionsbibliotek finns vid: Norrlandsoperan, Umeå Västerbottens museum, Umeå DAUM, Umeå Lycksele lasarett, Lycksele Skellefteå lasarett, Skellefteå Myndighetsbiblotek finns vid: Brottsoffermyndigheten, Umeå Hovrätten för övre norrland, Umeå Kriminalvården (i samarbete med Umeå stadsbibliotek) Arbetsplatsbibliotek finns vid: Volvo Lastvagnar AB, Umeå E6, Robertsfors Samhall, Åsele Boliden AB, Skellefteå 14
Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele 15
Styrdokument Bibliotekslagen SFS 1996:1596 Skollagen SFS 2010:800 FN:s konvention om barnets rättigheter Unescos folkbiblioteksmanifest Unescos skolbiblioteksmanifest IT i människans tjänst : en digital agenda för Sverige Foto: sid 1 Stephan Berglund/Bildarkivet, sid 4 Jörgen Wiklund/Bildarkivet. Sista sidan Kurt Hugosson. Layout: Ord & Co i Umeå. Tryck: Original Tryck. Länsbiblioteket i Västerbotten Rådhusesplanaden 8, 901 78 Umeå +46 90 16 57 00 www.regionvasterbotten.se/lansbiblioteket