Handbok för skolgångsbiträden

Handbok för skolgångsbiträden 5

Den här handboken är skriven med lättläst språk. Originaltexten är: En egen handbok för skolgångsbiträden Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL Julkisten ja hyvinvointialojen liitto JHL Universitets förlag, Helsingfors 02/2006 Grafisk design: Tapio Kovero Layout: Arttu Kauranne ISBN 952-9668-50-3 ISNN 1459-0018 Den lättlästa handboken är utarbetad vid Korsnäs Kurscenter av Jonna Grangärd och Anna Häggblom, 2008. 6

Innehåll Bästa läsare 5 1. Skolgångsbiträdets arbete 8 2. Vad säger bestämmelserna? 10 Grunden för skolgångsbiträdets arbete 10 Nya skollagar 1.8.2003 13 Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 16 Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 19 3. Skolgångsbiträdets anställningsvillkor 21 Anställningen ska gälla tillsvidare 22 Rätten till arbetslöshetsdagpenning förutsätter ett permitteringsförfarande 24 Om kollektivavtal 25 Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal AKTA 27 Skolgångsbiträdets avlöning 29 Arbetstid 31 Arbetsskiftsförteckning 34 Vilotider 35 Ledighet per vecka 36 Måltidsrast 36 7

Kafferast 37 Arbetstidsersättning 37 När den ordinarie arbetstiden överskrids: exempel 39 Semester och semesterpenning 42 Hur semesterdagar åtgår 47 Anvisningar för oklara situationer i arbetet 49 4. Utbildning av skolgångsbiträden 50 Fristående examen för vuxna 53 Yrkesexamen för skolgångsbiträden 55 Specialyrkesexamen för skolgångsbiträden 56 Yrkesexamen för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet 60 5. Skolgångsbiträdet och yrkesmässighet 63 Etiska principer som styr skolgångsbiträdets arbete 63 Värden som är grund för skolgångsbiträdets etiska principer 66 Viktiga saker att tänka på 68 Tystnadsplikt 73 Rätt att få uppgifter 75 Anmälningsskyldighet 76 8

6. Skolgångsbiträdets ansvar 78 Ansvar 79 Exempel på rättsfall 82 Att skjutsa elever i din bil 84 Vårduppgifter 85 Hur ni ska göra i oklara situationer och hur ni ska fördela ansvaret 90 7. Arbetshälsa 93 Arbetarskydd 94 Arbetets belastning 96 Ergonomi, att lyfta eller förflytta personer 98 Risk för våld 100 Trakasserier och osakligt bemötande 104 Har du frågor om arbetarskyddet 107 8. Exempel på modeller för skolgångsbiträdets arbetsbeskrivning 109 Krävande yrkesuppgifter 110 Yrkesuppgifter 120 Basuppgifter 129 JHL:s medlemsförmåner 135 9

Bästa läsare Den här handboken är till för skolgångsbiträden. I handboken berättar vi om skolgångsbiträdenas viktigaste anställningsvillkor, de vanligaste sätten att ordna arbetet på arbetsplatsen, och ansvarsfrågor och regler som finns i arbetet. Du kan också läsa om hur du som yrkesmänniska kan möta annorlunda elever. Vi diskuterar arbetshälsan och ger exempel på skolgångsbiträdenas arbetsbeskrivningar. I den här handboken finns instruktioner för läkemedelsbehandling inom social- och hälsovård. Vi berättar också kort hur skolgångsbiträdets arbete har utvecklats från 1970-talet till 1990-talet. Vi försöker också svara på frågor om skolgångsbiträdenas ansvar. Det är lättast att säga att biträdet har samma ansvar som en vuxen människa har för ett barn. Råkar ett barn ut för en olycka har den vuxna som är där ett stort ansvar. 10

Vi berättar om yrkesexamen och specialyrkesexamen för skolgångsbiträden. Vi berättar också om yrkesexamen för ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet. I den här handboken använder vi begreppet annorlunda elever. Med annorlunda elever menar vi elever med handikapp, elever med anpassningssvårigheter, elever med tal- och skrivsvårigheter och elever med inlärningssvårigheter. Skolgångsbiträdet hjälper eleverna med det som eleverna behöver hjälp med. Arbetet utgår från vad eleven behöver hjälp med. För att arbeta som skolgångsbiträde behöver du veta hur människan utvecklas och lär sig. Målet med arbetet är att hjälpa eleven då han eller hon lär sig. Eleven ska lära sig genom självständigt arbete och genom egen arbetslust. 11

Skolgångsbiträden behöver social kompetens. Skolgångsbiträdet behöver också kunna arbeta med annorlunda elever. Biträdet behöver veta vad som är rätt och fel (etik), och skolgångsbiträdet behöver också kunskap om att uppfostra barn. Den här handboken kan hjälpa till att göra skolgångsbiträdets yrke känt på arbetsplatserna. Handboken kan också göra skolgångsbiträdets yrke känt i samhället. Vi hoppas att du ska ha nytta av handboken i ditt arbete som skolgångsbiträde. 12

1. Skolgångsbiträdets arbete Skolgångsbiträdet arbetar i specialklasser, i vanliga klasser i årskurs 1-6 och 7-9, i yrkesläroanstalter, på daghem och i skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet. På somrarna kan de också arbeta i lekparker och på olika läger. Arbetsuppgifterna är olika på olika arbetsplatser. Dina kunskaper och hur du är som person påverkar också arbetsuppgifterna. Det är viktigt att skolgångsbiträdet och läraren arbetar bra tillsammans. I bästa fall kan skolgångsbiträdet och läraren planera lektionerna tillsammans. Det finns också klasser där skolgångsbiträdet följer lärarens instruktioner och bara hjälper till när läraren behöver det. Läraren har största ansvaret för undervisningen. Skolgångsbiträdet ska inte ha ansvar för undervisningen, utan skolgångsbiträdet ska ha ansvar för att eleverna ska må bra och fungera i klassen. 13

Skolgångsbiträdet ansvarar för att hjälpa eleverna så att de blir självständiga och kan lära sig så mycket som möjligt. Ibland ska skolgångsbiträdet också hålla ordning i klassen. Skolgångsbiträdet har samma ansvar som en vuxen människa har för barn. Skolgångsbiträdet ska också samarbeta med andra vuxna, till exempel skolkurator och psykolog. Att samarbeta med elevens familj är också viktigt. 14

2. Vad säger bestämmelserna? Grunden för skolgångsbiträdets arbete Handikappade och andra elever som behöver särskilt stöd har vissa rättigheter enligt lagen om grundläggande utbildning (31 628/1998). De har rätt att få gratis hjälp av tolk eller skolgångsbiträde. De har rätt att få hjälp i undervisningen. De har också rätt till elevvård (hjälp av kurator, psykolog, hälsovårdare) och hjälpmedel som de behöver för att kunna vara med i klassen. Från år 2000 ska alla elever ha en egen individuell plan (föreskrift 8/011/2000, 10.1.2000) om de har intagits eller överförts till specialundervisning (17 2 mom. lagen om grundläggande utbildning). På svenska kan du säga IP istället för individuell plan, och på finska HOJKS. Den individuella planen följer läroplanen som skolan använder. Skolans personal skriver planen. 15

I den individuella planen skriver personalen i skolan vilken hjälp eleven behöver av skolgångsbiträdet för att eleven ska kunna vara med i undervisningen. Alla elever som behöver särskilt stöd är individer. De här elevernas utvecklingsnivå och anpassning till skolan varierar. Skolpersonalen ska planera stödtjänsterna och undervisningen utgående från vad eleven behöver. En expert måste diagnostisera elevens inlärningssvårigheter för att lärarna ska kunna planera undervisningen på rätt sätt. Experten ska följa upp elevens framsteg och skolpersonalen ska utvärdera undervisningen. Skolpersonalen ska ge eleverna möjlighet att klara av skolan enligt sina egna förutsättningar. Skolan ska också ge eleven den undervisning som eleven behöver för att han eller hon ska kunna fortsätta sina studier efter den grundläggande utbildningen. För detta behöver skolan ge eleven den hjälp och de stödtjänster han eller hon behöver. Undervisningen och stödtjänsterna ska utgå från elevens individuella behov. 16

Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP) Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) är det viktigt att planera undervisningen då en elev behöver speciellt stöd. Det är meningen att elever som behöver speciellt stöd ska få individuell undervisning med hjälp av den individuella planen. Detta betyder inte att eleven ska sitta ensam med läraren. Eleven ska vara med i klassen, men få eget individuellt material. Alla elever som får specialundervisning ska ha en egen individuell plan (IP). Elevens föräldrar och alla som har ansvar för elevens uppfostran, undervisning och rehabilitering gör planen tillsammans. I det dagliga arbetet i skolan har skolgångsbiträdet en viktig roll eftersom skolgångsbiträdet handleder, hjälper och stödjer eleven. Skolgångsbiträdet är expert på elevens hela situation i skolan. Skolgångsbiträdet kan också använda den individuella planen för att utvärdera sitt eget arbete med eleven. 17

Nya skollagar 1.8.2003 De viktigaste ändringarna i skollagarna handlar om 1. hur man organiserar undervisningen i den grundläggande utbildningen och elevens rätt till elevvård. 2. utbildningsstyrelsens rättigheter att skriva in mål i läroplansgrunderna. Läroplansgrunderna ska utveckla samarbetet mellan hem, skola och elevvården. Läroplansgrunderna säger också att skolorna måste göra en säkerhetsplan. 3. undervisningsmyndigheternas skyldighet att samarbeta med social- och hälsovårdsmyndigheterna då de bestämmer målen för elevvården och gör upp den lokala läroplanen. 4. att skolan måste ha ordningsregler och komplettera de här reglerna med vilka rättigheter och skyldigheter personalen har då de bestraffar en elev. 18

En elev i den grundläggande utbildningen har rätt till att få den elevvård som han eller hon behöver för att kunna vara med i undervisningen. Elever på andra stadiet (gymnasier och yrkesläroanstalter) ska få information om elevvården. Elevvården är till för att hela skolan ska må bra. Elevvården är en fungerande helhet som ska hjälpa eleverna att växa och utvecklas på ett bra sätt. Elevvårdens uppgift är att skapa en trygg och hälsosam inlärningsmiljö. Elevvården ska känna igen behov som beror på elevernas ålder och upptäcka inlärningssvårigheter i tid. Det är viktigt att hjälpa eleverna i deras inlärning och uppväxt. Elevvården ska också hjälpa eleverna i deras utveckling i svåra situationer. Elevvården ska utveckla ett arbetssätt för alla på skolan, som förbättrar personalens och elevernas trygghet. Tryggheten är viktig i situationer som kan vara svåra och farliga. 19

Skolan och hemmet samarbetar i elevvården. Samarbete med andra yrkeskategorier ingår också i elevvården. Det är bra om skolgångsbiträden har en representant i elevvårdsgruppen. Lagar inom många olika områden styr elevvården. Därför är det viktigt att skriva in målen och arbetssätten i läroplanen. Läroplanen är ett viktigt dokument för undervisningen. För att förbättra säkerheten finns det regler i lagarna för hur lärarna ska göra om en elev inte får vara med i undervisningen resten av dagen. hur lärarna ska göra för att föra ut en elev ur klassen också då eleven inte själv vill gå ut ur klassen. hur lärarna ska göra för att relegera en elev från skolan också före ett formellt beslut Lagen berättar om vilken rätt rektorn och läraren har att använda disciplin för att få en elev att lyda. 20

Om en elev stör undervisningen kan läraren eller rektorn också ta ut eleven ur klassen fast eleven inte vill. Läraren eller rektorn får inte använda mer kraft än nödvändigt. Lagen ger bara rektorn eller läraren rätt att föra ut en elev ur klassen. Detta betyder att skolgångsbiträdet inte får använda sig av kraft för att föra ut en elev ur klassen. Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Lagen om morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn och unga trädde i kraft 1.8.2004. Kommunerna får pengar från staten för verksamheten. Flera kommuner har startat morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten är till för elever i klasserna ett och två och för elever i specialundervisning i alla klasser. Lek, positiva upplevelser och kreativa arbetsuppgifter för skoleleverna är viktiga i verksamheten. 21

Målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten är att stödja och hjälpa barnet att må bra. Före och efter skolan får barnet vara på en trygg plats med ansvarsfulla vuxna och göra många roliga saker. Verksamheten ska stödja hemmets och skolans uppfostrande arbete. Verksamheten ska också hjälpa barnet att hantera känslor. Verksamheten ska dessutom stödja barnets sociala och etiska utveckling. Det betyder att barnet ska lära sig hur det ska göra då det är tillsammans med andra barn och vuxna. Barnet ska också lära sig skillnaden mellan rätt och fel. Ett annat mål är också att förbättra jämlikhet och delaktighet och att förebygga utslagning. Genom verksamheten ska barnet ha möjlighet att vara tillsammans med andra. Barnet ska också få motion, vara med om aktiviteter utomhus och få estetiska upplevelser. Elevens egna aktiviteter, avkoppling och vila är också viktigt. 22

Kommunen ska ordna morgon- och eftermiddagsverksamheten tillsammans med andra kommuner eller ensam. Kommunen kan också köpa servicen av olika organisationer eller föreningar. Kommunerna måste inte ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet. Om kommunen ordnar verksamheten ska den innehålla 570 timmar under ett skolår. Kommunerna ska ordna verksamheten mellan klockan 7 17 alla vardagar. Barnet deltar alltid frivilligt. Föräldrarna betalar en månadsavgift för verksamheten. En person är kompetent (behörig) att leda morgon- och eftermiddagsverksamhet då han eller hon har lämplig högskoleexamen, en examen på institutnivå, en yrkesinriktad grundexamen eller andra motsvarande studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Dessutom behöver skolgångsbiträdet ha fått kunskap att handleda eller undervisa barngrupper genom utbildning eller erfarenhet. 23

Fram till 31.7.2009 kan en person som har erfarenhet av att handleda en barngrupp leda morgon- och eftermiddagsverksamheten. Personen ska också vara lämplig för uppgiften. Efter 31.7.2009 måste alla som leder morgon- och eftermiddagsverksamhet ha en passande utbildning. Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn 1.1.2003 Lagen finns för att skydda minderåriga. Minderåriga personer är personer under 18 år. Lagen finns för att minska risken att barn utnyttjas sexuellt, utsätts för våld eller börjar använda droger. I lagen står det att människor som arbetar med barn måste kunna visa att de inte gjort något kriminellt tidigare. Detta gäller personal i undervisnings- och fostringsuppgifter i dagvården. 24

Samma regler gäller också undervisningspersonal i förskolan, i den grundläggande utbildningen (åk 1-9), i gymnasier och på andra stadiet (yrkesutbildning). Innan arbetsgivaren anställer en person, ska arbetsgivaren be personen visa ett straffregisterutdrag. Personen ska själv beställa registerutdraget hos rättsregistercentralen. Arbetsgivaren har inte rätt att beställa utdraget. Du kan skriva ut ansökningsblanketten från Internet på adressen: http://www.evl.fi/kkh/heo/kirjeet/rekisteriotehakemusyk1102liiteruots.pdf 25

3. Skolgångsbiträdets anställningsvillkor Olika lagar bestämmer skolgångsbiträdets anställningsvillkor. Kollektivavtalet och det individuella arbetsavtalet påverkar också anställningsvillkoren. Kollektivavtal Skriftlig överenskommelse mellan en eller flera arbetsgivare och en grupp personer t.ex. en fackförening. Det är en överenskommelse om allmänna regler för arbetsavtal. Arbetsavtal En skriftlig överenskommelse om lön, arbetstider och arbetsuppgifter. Det finns också lokala avtal för anställningsvillkoren. Arbetsgivaren kan också bestämma reglerna för arbetsvillkoren. Arbetsavtalet och arbetsgivarens bestämmelser får inte vara sämre för den anställda än vad kollektivavtalet och lagarna säger. Arbetsavtalslagen, arbetstidslagen och semesterlagen är de viktigaste lagarna för anställningsvillkoren. Arbetsgivaren ska följa lagarna om det inte finns samma bestämmelser i kollektivavtalet och i lagarna. 26

Anställningen ska gälla tillsvidare Enligt arbetsavtalslagen (2001, 1 kap. 3) ska skolgångsbiträdena ha ett arbetsavtal som gäller tillsvidare. Regeln säger att skolgångsbiträdets anställning ska gälla tillsvidare om arbetskraft behövs hela tiden. Tillsvidare anställning Anställning som gäller tills vidare. Fast anställning utan slutdatum. Anställning på viss tid Anställning som tar slut vid ett bestämt datum. Endast då det finns speciella orsaker får en arbetsgivare göra ett arbetsavtal på viss tid med en person. Det är förbjudet för en arbetsgivare att anställa människor på viss tid utan anledning. Om en arbetstagare får många vikariat efter varandra på samma arbetsplats kan arbetstagaren ofta få fast anställning istället. Om arbetstagaren vill ha ett tidsbundet avtal är det fortfarande tillåtet. 27

Skolgångsbiträdet måste inte skriva under ett arbetsavtal för en viss tid, fast kommunen säger att de inte har arbete åt skolgångsbiträdet under sommaren. Största delen av skolgångsbiträdena har en anställning som gäller tillsvidare. Det är tillåtet att vara anställd för en viss tid om du är vikarie för ett annat skolgångsbiträde. Om du är anställd för en viss tid utan speciell anledning ska du ta kontakt med den lokala förtroendemannen. Förtroendemannen är en person som är anställd av facket. Förtroendemannen ska hjälpa andra fackmedlemmar då de har problem på sina arbetsplatser. Arbetsgivaren kan permittera arbetstagaren om det inte finns arbete under en viss period av året. Det betyder också att arbetsgivaren inte har lyckats hitta annat passande arbete eller utbildning åt arbetstagaren. Arbetsgivare och arbetstagare kan inte komma överens om permittering då de undertecknar arbetsavtalet. 28

Rätten till arbetslöshetsdagpenning förutsätter ett permitteringsförfarande För att den anställda ska ha rätt till arbetslöshetsdagpenning från FPA (Folkpansionsanstalten) då det inte finns arbete måste arbetsgivaren permittera den anställda. KA, Kommunala arbetsmarknadsverket, säger att de som arbetar i en skola ska ha en anställning som gäller tillsvidare. Detta gäller också fast det inte alltid finns arbete hela året. KA påpekar att det kan stå i arbetsavtalet att arbetstagaren inte får någon lön, till exempel under sommaren då det inte finns arbete. Fackförbundet JHL opponerade sig mot KA:s modell i arbetsdomstolen. Arbetsavtalslagen förbjuder permitteringar över sommaren. JHL tyckte att avtal om att inte betala ut lön på sommaren bryter mot arbetsavtalslagen. KA:s modell vann ändå i domstolen (15.8.2003 nr 52). Detta betyder att skolgångsbiträdets arbetsavtal kan innehålla en punkt där det står att skolgångsbiträdet inte får arbeta och inte får lön, till exempel under skolloven. 29

Arbetsgivaren får inte skriva in detta villkor i arbetsavtalet om arbetstagaren och arbetsgivaren inte kommit överens om det från början. Arbetsdomstolen bestämde att ett sådant arbetsavtal räknas som arbetsavtal för deltidsanställning. Enligt arbetsavtalslagen finns det speciella skyddsbestämmelser för arbetstagare som är anställda på deltid. Till exempel, då arbetsgivaren behöver fler anställda för arbetsuppgifter som passar för deltidsanställning, ska arbetsgivaren först erbjuda de här arbetsuppgifterna till de arbetstagare som redan är anställda på deltid (arbetsavtalslagen,andra kapitlet 5 ). Då arbetsuppgifterna kräver en speciell utbildning ska arbetsgivaren ordna utbildningen för arbetstagaren om han eller hon är lämplig för arbetsuppgifterna och om det är möjligt. Om kollektivavtal I kollektivavtalen finns bestämmelser för arbetstagarens anställningsvillkor om till exempel lön, arbetstider, semestrar och övriga ledigheter. I olika avtal finns olika villkor. 30

Arbetsgivaren och den organisation som arbetsgivaren tillhör bestämmer vilket kollektivavtal arbetsplatsen följer. Arbetstagaren behöver veta vilket kollektivavtal som bestämmer hans eller hennes anställningsvillkor. Om det inte står i arbetsavtalet vilket kollektivavtal som arbetsplatsen följer kan du fråga chefen eller förtroendemannen på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska förvara den viktigaste arbetslagstiftningen och arbetsplatsens kollektivavtal på en sådan plats att de anställda kan läsa dem om de vill. Kollektivavtalen finns också på Internet. Kommunerna och samkommunerna använder det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. Arbetsgivarna inom den privata socialbranschen använder det allmänt bindande kollektivavtalet för serviceenheter. Den privata undervisningsbranschen använder två allmänt bindande kollektivavtal: avtalet för privat undervisningsbransch och avtalet för yrkesutbildningscenter för vuxna. 31

En del privata arbetsgivare har organiserat sig i Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAF (på finska PTY). De följer SIAF:s kollektivavtal eller SIAF:s kollektivavtal för undervisningsbranschen. Du kan få mer information om detta av förtroendemannen på arbetsplatsen, från föreningen eller JHL:s kontor. Information om kollektivavtalen finns också på www.jhl.fi Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal AKTA De flesta skolgångsbiträden är anställda av kommuner. I den här handboken berättar vi om anställningsvillkor som finns i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet. 32

Lönestruktur Löner som kommuner betalar består av tre delar: Lön enligt arbetsuppgifter Individuell lön Resultatbonus Kommunen betalar resultatbonus för att belöna sina anställda. Om de anställda har gjort ett bättre resultat än vad de hade som mål, kan kommunen betala en del av vinsten till de anställda. Kommunen betalar tyvärr ut den här delen av lönen mycket sällan för branscher där det är svårt att mäta resultat. Den individuella lönen grundar sig på dina individuella kunskaper, erfarenheter och arbetsresultat. Lönedelen enligt arbetsuppgifterna är störst och arbetets innehåll bestämmer hur stor lönen är. Minimilönerna enligt arbetsuppgift kan du läsa om i AKTA:s lönesättningsbilagor 1-8. Arbetsvärderingen kan göra att lönen blir större än minimilönen. 33

När arbetsgivaren bestämmer grundlönen och bestämmer hur svåra arbetsuppgifterna är, ska han eller hon vara så objektiv som möjligt. Lönen innehåller också olika tillägg, till exempel arbetstidsersättningar. Skolgångsbiträdets avlöning I AKTA finns en egen paragraf för skolgångsbiträden och för ledare för morgon- och eftermiddagsverksamheten. I paragrafen står den minsta grundlönen för full arbetstid. Skolgångsbiträdets grundlön är 1458,58 euro från 1.3.2005. För att vara behörig som skolgångsbiträde måste du ha en yrkesinriktad grundexamen, tidigare examen på skolnivå eller yrkesexamen/specialyrkesexamen. Grundlönerna är minimilöner som ska stiga med arbetsuppgifternas krav. Arbetsvärdering Vid arbetsvärdering värderar arbetsgivaren arbetet, inte arbetstagaren som person. Målet är att lönen ska motivera arbetstagaren bättre än förr. 34

Arbetsvärdering är ett system för att jämföra hur svåra arbetsuppgifterna är i olika arbeten. Vid utveckling av lönesystemen är arbetsvärdering ett sätt att bestämma löner. Systemet kan också förklara arbetets innehåll och hur arbetet utvecklas. Arbetsvärderingen gör att arbetsgemenskapen och ledarskapet utvecklas. Ett skolgångsbiträde kan bara vikariera en lärare om skolgångsbiträdet får arbetsledigt utan lön från sitt normala arbete. Rektorn måste också skriva en föreskrift där det står att skolgångsbiträdet vikarierar läraren. I förordningen om grundläggande utbildning (1 ) står det att det alltid måste vara en lärare som undervisar. Därför måste rektorn skriva föreskriften för alla timmar som skolgångsbiträdet ska vikariera. Tjänste- och kollektivavtalet för undervisningspersonal i kommunerna bestämmer lönen då ett skolgångsbiträde arbetar som vikarie för klasslärare eller specialklasslärare. Avtalet finns i skolan. 35

När vikariatet pågår i högst 5 skoldagar får du lön för de lektioner du haft. Vikarien ska ofta också planera lektionerna, sköta om arbetet efter lektionerna och övervaka på rasterna, om det ingår i lärarens arbetsuppgifter. Timlönen räknas på samma sätt som för timlärare. Lönegrunderna för tjänsten (löneklass, övertidsersättning, undervisningsskyldighet, dyrortsklass) och vikariens kompetens påverkar lönen. Redan då ni gör upp arbetsavtalet ska du ta reda på om det kan bli aktuellt med lärarvikariat och vad du får för ersättning om du vikarierar en lärare. Löneräknaren kan allt om lönegrunderna. Om du har frågor ska du kontakta förtroendemannen. Arbetstid Skolgångsbiträdena följer normalt allmän arbetstid. När det handlar om arbetsplatser eller arbetsuppgifter där verksamheten bestäms i arbetstidslagen följer skolgångsbiträdena periodarbetstid. 36

Allmän arbetstid Arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och 38 timmar och 15 minuter per vecka. Utjämningsperioden är högst 6 veckor. Det betyder att arbetstidens medeltal för de 6 veckorna är 38 timmar och 15 minuter. I den här arbetstidsformen kan du ha flexibel arbetstid. Periodarbetstid ( 7 Arbetstidslagen) Periodarbetstid kan användas då arbetsgivaren behöver personal till nattarbete eller då arbetsgivaren regelbundet behöver ordna arbetsskift som är längre än 9 timmar. För 3 veckor är arbetstiden högst 114 timmar och 45 minuter. För 6 veckor är arbetstiden högst 229 timmar och 30 minuter. I periodarbetstid bestäms inte arbetstid per vecka eller per dygn. Arbetstagaren måste följa arbetstidsbestämmelserna då arbetet är på den vanliga arbetsplatsen, skola eller daghem. Arbetstagaren måste också följa bestämmelserna då arbetet är på en tillfällig arbetsplats, lägerskola eller klassutflykt. Före skolan eller klassen ska åka på lägerskola, klassutflykt eller någon annan resa, är det viktigt att du tar reda på vilka skyldigheter och rättigheter du har. Bestämmelserna om arbetstid och arbetstidsersättning är viktiga. 37

Skolor och daghem följer allmän arbetstid. Sjukhus eller specialomsorgsdistrikt (ex. Kårkulla), barndaghem eller gruppfamiljedaghem, som är öppna hela dygnet, kan följa periodarbetstid. I kollektivavtalet finns bestämmelser för arbetstiden om du måste avbryta perioden på grund av sjukledighet, semester eller ledighet. På grund av söckenhelger blir arbetstiden 7 timmar och 39 minuter kortare för dem som har allmän arbetstid och periodarbetstid. Söckenhelger är: Långfredag Annandag påsk Kristi himmelsfärdsdag Midsommarafton Nyårsdag Trettondag Första maj Självständighetsdag Julafton Juldag eller annandag jul som är någon annan dag än lördag eller söndag 38

Utjämningsperioden är högst 6 veckor. En längre period är bara möjlig då det finns en lokal överenskommelse. Om du behöver ett lokalt avtal kan du ta kontakt med förtroendemannen i din JHL-förening. Arbetsskiftsförteckning Arbetsgivaren är alltid skyldig att göra en arbetsskiftsförteckning före en arbetsperiod. I arbetsskiftsförteckningen ska arbetsgivaren jämna ut arbetstiden till den arbetstid som finns i kollektivavtalet eller arbetsavtalet för en deltidsanställd. Arbetsgivaren måste också göra en förteckning för den tid du arbetar till exempel på en lägerskola eller utflykt. I förteckningen ska du kunna läsa vilken tid arbetet börjar och slutar. Arbetsgivaren ska också skriva in de dagliga pauserna i förteckningen. Senast en vecka före en period börjar ska de anställda få skriftlig information om arbetsskiftsförteckningen. 39

Efter att du fått förteckningen går det inte att ändra den, om inte orsaken är väldigt viktig eller om du inte godkänner förteckningen. Det går inte att ändra förteckningen bara för att arbetstimmarna blir övertid eller att förteckningens timmar blir färre än normalt. De är inte viktiga orsaker. Om du inte kan vara i arbete på ditt skift ska du informera din chef så snabbt som möjligt. Vilotider Den viktigaste regeln är att arbetstagaren arbetar 5 dagar i veckan. Arbetsgivaren måste planera arbetsskiften så att arbetstagaren får 2 lediga dagar efter varandra under veckan. 40

Ledighet per vecka Arbetstagaren ska få minst 35 timmar ledigt en gång i veckan och de 35 timmarna ska följa efter varandra. Om det är möjligt ska arbetstagaren vara ledig på söndag. Ibland kan arbetsgivaren planera ledigheten så att den i medeltal är 35 timmar under 14 dygn. Ledigheten måste vara minst 24 timmar i veckan. Måltidsrast Om arbetstiden för en dag är längre än 6 timmar får du ha en matpaus (måltidsrast) i mitten av skiftet. Under pausen får du åka bort från arbetet om du vill. Matpausen är inte arbetstid. Ibland kan någon elev behöva hjälp då han eller hon ska äta. Om det är så får du äta på samma gång som du hjälper eleven. Det här är inte paus, utan det räknas som arbetstid och då får du inte åka från arbetsplatsen. Matpausen kan vara 15-20 minuter lång. 41

De som arbetar på vårdanstalter och har periodarbetstid ska kunna äta en snabb måltid under arbetstid. Måltiden ska du äta på arbetsplatsen eller i arbetsplatsens matsal. Matpausen får inte störa arbetet, utan arbetet måste fungera fast du har matpaus. Pausen får vara högst 15-20 minuter lång. Kafferast Arbetstagaren får ta en 10 minuter lång kafferast alla dagar. Kafferasten räknas som arbetstid och du får inte ta rasten i början eller i slutet av arbetsdagen. Arbetstidsersättning För arbete klockan 18-24 på söndagar, söckenhelger, lördagar och helgkvällar får du vanlig lön. Arbetsgivaren betalar också en oförhöjd timlön för alla arbetstimmar eller så kompenserar arbetsgivaren motsvarande tid med ledig tid. 42

Du får 20 % av timlönen för arbete på en normal lördag klockan 6-18. Motsvarande ersättning i ledig tid är 12 minuter per arbetstimme. Arbetsgivaren betalar helgaftonersättning för arbete som du gör klockan 00.00-18.00 på påsklördag, midsommarafton eller julafton då det är en annan dag än söndag. Du får normal lön och också timlön eller ledig tid. Kvällsarbete är arbete mellan 18.00-22.00. Ersättningen för kvällsarbete är 15 % av timlönen. Motsvarande tid i ledighet är 9 minuter per arbetstimme. Arbete klockan 22.00-07.00 är nattarbete. Ersättningen för nattarbete är 30 % av timlönen. Du kan också få ersättning i ledig tid, 18 minuter per arbetstimme. I periodarbete är ersättningen 40 % av timlönen eller 24 minuter per arbetstimme i ledig tid för nattarbete. 43

Övertidsarbete är arbete som du gör om arbetsgivaren ber dig. Övertidsarbete är arbete som du inte gör på normal arbetstid. Timlönen höjs med 50 % eller 100 % av timlönen eller så kan arbetsgivaren ge dig mera ledig tid. Mertidsarbete är arbete som du gör om arbetsgivaren ber dig. Mertidsarbete är inte övertidsarbete och du får normal timlön eller ersättning i ledig tid. När den ordinarie arbetstiden överskrids: exempel Arbetsgivaren kan ändra arbetstiden. Ändringarna kan till exempel bero på att skolan har föräldraafton eller ändrad arbetstid på lägerskola. Exempel 1 I arbetsavtalet är arbetstiden 6 timmar per dag och 30 timmar per vecka (deltidsarbete). Arbetstagaren måste arbeta 8 timmar på måndagen och 10 timmar på tisdagen. Den här veckan blir arbetstiden 36 timmar. 44

De två timmarna på måndagen är mertidsarbete och arbetstagaren får ersättning för dem. De två första extra timmarna på tisdagen (av 4 extra) är mertidsarbete och de två andra extra timmarna är övertidsarbete per dygn. Arbetstagaren får ersättning för övertidsarbete per dygn fast arbetstiden för veckan blir kortare än 38 timmar och 15 minuter. Exempel 2 I avtalet är arbetstiden 38 timmar och 15 minuter (full arbetstid). På onsdagen måste arbetstagaren arbeta 10 timmar. Veckoarbetstiden blir 40 timmar och 15 minuter. De två extra timmarna är övertidsarbete per dygn. Arbetstagaren får ersättning för de två extra timmarna. Exempel 3 Den normala arbetstiden är 6 timmar per dag och 30 timmar per vecka (deltidsarbete). Arbetstagaren och arbetsgivaren bestämmer att arbetstiden under en lägerskola är 38 timmar och 15 minuter. Överenskommelsen gäller en vecka. 45

På måndagen arbetar arbetstagaren 9 timmar, på tisdagen 8 timmar, på onsdagen 7 timmar 15 minuter, på torsdag 7 timmar och på fredagen 7 timmar. Antalet arbetstimmar per dygn och per vecka går inte över gränsen för övertidsarbete. Den extra arbetstiden är merarbete. Arbetsgivaren betalar ersättning för 8 timmar och 15 minuter mertidsarbete. Exempel 4 Enligt avtalet har arbetstagaren full arbetstid (38 timmar och 15 minuter per vecka). Arbetstiden ser ut så här: måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag totalt 8 timmar 9 timmar 8 timmar 9 timmar 8 timmar 9 timmar 7:15 timmar och minuter 10 timmar 7 timmar 9 timmar - - 38.15 timmar och minuter - - 44 timmar På måndag, tisdag och onsdag blir det 1 timme övertidsarbete per dygn. Arbetstagaren får 50 % högre timlön för den extra timmen per dygn. 46

På torsdag blir det 45 minuter övertidsarbete per vecka (50 % högre timlön) och två timmar övertidsarbete per dygn (50 % högre timlön). På fredag blir det en timme övertidsarbete per vecka (50 % högre timlön) och en timme övertidsarbete per dygn (50 % högre timlön). Vill du veta mer om det här kan du fråga löneräknaren på din arbetsplats. Semester och semesterpenning Semesterdagar tjänar du in under en månad då du har arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar. Du måste ha varit anställd utan avbrott minst 16 kalenderdagar. Kalenderdagar Alla dagar i en månad. Du tjänar in semester då du är sjukledig med lön. Du tjänar också in semester då du har moderskapsledighet, faderskapsledighet eller föräldraledighet. 47

Om du är permitterad, studieledig eller om du är på utbildning som du behöver för ditt arbete, har du rätt till semesterdagar. Det här gäller också då du är ledig utan lön i högst 30 kalenderdagar. Arbetstagaren tjänar semesterpenning (pengar) för alla hela månader som ger rätt till semester. Semesteråret är det kalenderår då kvalifikationsåret slutar. (Exempel: Ditt kvalifikationsår slutar 31.3.2008. Då är ditt semesterår 2008.) Kvalifikationsår Kvalifikationsåret är perioden 1.4. - 31.3. Semesterår Semesterår är det år då kvalifikationsåret slutar. Semesterperiod Semesterperioden är 2.5. 30.9. 48

För att bestämma längden på semestern kan arbetsgivaren använda en av de tre tabellerna som finns här under. Vilken tabell du följer beror på hur länge du har varit anställd. Tabell 1 De som har arbetat utan avbrott i minst 6 månader fram till 31.3 och har varit 15 år i arbete (9 i AKTA:s avlöningskapitel). Kalendermånader som ger rätt till semester 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Semesterns längd i arbetsdagar 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 38 Semesterpengen är 6 procent av lönen för alla kalendermånader som ger rätt till semester. Om du har semester för 12 månader är semesterpengen 6 % x 12 månader = 72 % av månadslönen för juli. 49

Tabell 2 Den här tabellen används om: 1. du har varit anställd minst ett år fram till 31.3 2. du har varit anställd minst 6 månader fram till 31.3 och du har arbetat i 5 år (9 AKTA:s avlöningskapitel) Kalendermånader som ger rätt till semester 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Semesterns längd i arbetsdagar 3 5 7 9 12 15 18 20 22 24 26 28 Om arbetstagaren har varit 10 år i arbete före 31.3 (AKTA:s avlöningskapitel) och tjänat in semester för 12 månader är semestern 30 dagar i stället för 28. Semesterpengen är 5 procent av lönen för varje kalendermånad som ger rätt till semester. Om du har semester för 12 månader är semesterpengen 5 % x 12 månader = 60 % av månadslönen för juli. Tabell 3 Alla andra får semesterdagar från den här tabellen. Kalendermånader som ger rätt till semester. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Semesterns längd i arbetsdagar 2 4 5 7 9 10 13 15 17 19 21 23 Semesterpengen är 4 procent av lönen för varje kalendermånad som ger rätt till semester. Om du har semester för 12 månader är semesterpengen 4 % x 12 månader = 48 % av månadslönen för juli. 50

Undantag 1. Om du har semesterdagar som du inte tagit ut då arbetet slutar kan du få semesterersättning för de här dagarna. Då kan arbetsgivaren bestämma semesterdagarna på ett annat sätt. Undantag 2. Om du inte arbetar minst 6 dagar under semesterårets semesterperiod kan arbetsgivaren bestämma semestern på ett annat sätt. Exempel: Du är anställd från 1.5.2004 till 20.2.2005. Kvalifikationsåret slutar 31.3.2005 och semesteråret slutar 31.12.2005. Anställningen har slutat redan 20.2.2005 och du är inte längre i arbete under semesterperioden 2.5. 30.9. Det här betyder att arbetsgivaren kan bestämma semestern på ett annat sätt. Du kan läsa mera om bestämmelser om semester i AKTA. 51

Hur semesterdagar åtgår Det vanligaste är att du använder 5 semesterdagar per vecka. Du behöver inte räkna söckenhelger som semester då de förkortar veckans arbetstid. Arbetsgivaren bestämmer när du kan ta semester. Du måste ha minst 65 % av semestern under semesterperioden 2.5. 30.9. Resten av semestern får du ta efter 30.9, om inte arbetsuppgifterna är så beroende av årstid att det inte är möjligt. Du kan också komma överens om en annan tidpunkt för semestern med arbetsgivaren. Du kan få en del av semestern redan under kvalifikationsåret om du kommer överens med arbetsgivaren. De delar av semestern som är under semesterperioden ska du få i följd om du inte bestämmer något annat tillsammans med arbetsgivaren. Samma sak gäller också semester utanför semesterperioden. 52

Innan arbetsgivaren bestämmer när arbetstagaren ska ha semester ska arbetstagaren eller hans representant få säga sin åsikt om semestertiden. Om det är möjligt ska arbetstagaren få meddelande om semestern en månad före den börjar. Senast två veckor före semestern börjar måste arbetstagaren ha fått meddelandet om när semestern börjar. 53

Anvisningar för oklara situationer i arbetet: 1. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren kan läsa kollektivavtalet på arbetsplatsen. Alla anställda har rätt att kontrollera sina anställningsvillkor. Ta reda på var kollektivavtalet finns. 2. Om du har frågor om ditt arbete eller arbetsförhållande ska du först fråga din chef. 3. Om chefen inte kan hjälpa dig eller om ni inte är överens kan du tala med förtroendemannen. 4. Om du har frågor om arbetarskydd ska du fråga arbetarskyddsfullmäktige. 5. Då det gäller kontroverser som ska avgöras vid lokala förhandlingar om hur arbets- eller tjänstekollektivavtalet ska tolkas ska du kontakta förtroendemannen eller huvudförtroendemannen. 6. Om det inte finns en förtroendeman eller om du inte vet hur du får tag i förtroendemannen kan du kontakta JHL:s regionkontor. 7. Förtroendemannen, föreningsfunktionärer och arbetstagarna kan få hjälp och stöd från JHL:s regionkontor och förbundskontoret. 54

4. Utbildning av skolgångsbiträden (Ett sammandrag av pedagogie magister och utbildningsplanerare Niina Alastalos artikel i den finska handboken) Utbildning av skolgångsbiträden började år 1978. Före 1978 hade skolgångsbiträden arbetat utan utbildning fast arbetet är krävande och ansvarsfyllt. CP-förbundet ordnade den första kursen för skolgångsbiträden. Utbildningen var en sysselsättningsutbildning för klassassistenter till rörelsehämmade barn. Erfarenheterna av utbildningen var mest positiva. Flera kurser startade efter den här utbildningen och utbildningen med läroavtal började 1983. Flera hundra skolgångsbiträden gick utbildning, men kurserna var väldigt olika. Den nya grundskolelagen i mitten av 1980-talet gjorde det möjligt för handikappade barn att få assistent. Det här gjorde att det blev ännu fler kurser för skolgångsbiträden. 55

Skolstyrelsen ordnade de första grundkurserna som sysselsättningsutbildning år 1985. Efter en tid blev grundkursen en utbildning som höll på sex månader. Under den här tiden började skolgångsbiträdena vara på arbetspraktik för att bekanta sig med arbetet. Arbetspraktik var den vanligaste utbildningen i mitten av 1980-talet. Skolorna ordnade också påbyggnadskurser för skolgångsbiträden som hade passande utbildning inom vård- eller socialbranschen och för dem som saknade yrkesinriktad grundutbildning. År 1987 hade behovet av skolgångsbiträden ökat mycket. Då började den officiella läroavtalsutbildningen och kurser i medborgar- och arbetarinstitut. Läroavtalsutbildningen var ett år. Hela utbildningen var 1,5 2 år. Den studerandes utgångsnivå och tidigare utbildning bestämde utbildningens längden. 56

Arbetspraktiken blev snart en utbildning som höll på ett läsår. Under arbetspraktiken fick den studerande kunskaper och färdigheter för att kunna hjälpa, handleda och stödja en svårt handikappad elev i skolan. På det här sättet skulle skolgångsbiträdet hjälpa till så att skolan lyckades med sina uppfostringsmål. Osäkerheten om vem som skulle ansvara för utbildningen var ett problem. De som ville studera till skolgångsbiträde kunde delta i sysselsättningsutbildning, läroavtalsutbildning och arbetspraktik på många olika ställen och på olika sätt. Utbildningens längd varierade också. Utbildningen var ofta ett sätt att sysselsätta arbetslösa. Skolgångsbiträden som gått utbildning hade fått väldigt olika kunskaper. Redan i mitten av 1980-talet började utbildningsstyrelsen planera en utbildning med samma innehåll för alla. År 1995 introducerade utbildningsstyrelsen en yrkesexamen för skolgångsbiträden. 57

Den yrkesexamen som finns i dag har examensgrunderna från 1995 som startpunkt. Målet för studierna var att avlägga examen inom social- och hälsovård. Studiernas längd var ett år. Utbildningsstyrelsen utarbetade och bestämde examensgrunderna. Fristående examen för vuxna Alla som deltar i ett fristående yrkesprov får en individuell studieplan. Studiernas längd beror på hur du förbereder sig för provet och vilken kunskap du redan har. De kunskaper som du behöver för fristående examen kan du få genom arbetserfarenhet, studier eller hobbyn. Om du inte vill avlägga hela examen kan du också avlägga en eller flera delar av examen. Utbildningsstyrelsen har bestämt examensgrunderna, och utbildningsstyrelsen utser examenskommissionen. Examenskommissionen bestämmer, övervakar och följer upp de yrkesexamina som de studerande avlägger som fristående yrkesprov. 58

JHL har en egen representant i examenskommissionen för skolgångsbiträden. För att få examensbetyg måste du kunna visa din yrkesskicklighet i ett fristående yrkesprov. Du utför proven på arbetsplatser i vanliga arbetssituationer. Arbetslivets representant, undervisningens representanter och du själv bedömer proven. Olika läroanstalter runt om i landet ordnar fristående yrkesprov. Uppgifter om läroanstalter får du till exempel på utbildningsstyrelsens webbsidor www.oph.fi Rekommendationer om inlärning i arbetet och fristående yrkesprov I början av november 2005 undertecknade statsminister Matti Vanhanen och undervisningsminister Antti Kalliomäki en rekommendation som ska stärka samarbetet mellan yrkesutbildningen och arbetslivet. Staten, kommunerna och arbetslivets centralorganisationer hade kommit överens om rekommendationen. 59

Rekommendationens mål är att underlätta inlärningen i arbetet, läroavtalsutbildningen och fristående yrkesprov. Målet är också att förbättra utbudet av yrkesutbildad arbetskraft och att förbättra sysselsättningen för dem som tagit examen. De studerande ska också få högre yrkeskompetens och bättre möjligheter till inlärning i arbetet. Staten, kommunerna och arbetslivets centralorganisationer ville dessutom ge möjlighet till fristående yrkesprov och förbättra yrkesutbildningens popularitet och status. De som avlagt ett fristående yrkesprov kan söka ett stipendium för yrkesexamen. Stipendiet är 330 euro. Du kan söka stipendiet från Utbildningsfonden. www.koulutusrahasti.fi Yrkesexamen för skolgångsbiträden År 1995 införde utbildningsstyrelsen yrkesexamen för skolgångsbiträden. Initiativet kom från Kommunsektorns fackförbund KAT (JHL hette tidigare KAT). År 2003 blev de olika examensdelarna godkända. 60

I en examen finns 4 delar som du måste bli godkänd i. Du är klar med din examen då du fått godkänt vitsord i alla delar. Områden för skolgångsbiträdets arbete Att stödja funktionsförmågan Att stödja mänsklig tillväxt Att handleda vid inlärning Stöd och handledning utgår från elevens behov Specialyrkesexamen för skolgångsbiträden Från år 2001 är specialyrkesexamen för skolgångsbiträden godkänd i systemet för fristående yrkesprov. De nya examensgrunderna blev färdiga 1.9.2004 och finns på utbildningsstyrelsens webbsidor www.oph.fi. Genom yrkesexamen har du fått omfattande baskunskaper. Specialyrkesexamen ger dessutom färdigheter att arbeta med uppgifter som kräver specialkompetens för att handleda vid inlärning och stödja klienternas funktionsförmåga. 61

Finlands grundlag är utgångspunkten och i grundlagen står det att alla medborgare har rätt till likställdhet. Det betyder att alla har rätt att gå i skolan, att studera och att ha en plats i samhället. Det betyder också att alla har rätt att vara en del av vårt samhälle och att få den hjälp de behöver för att lyckas. Ett skolgångsbiträde som har avlagt examen kan arbeta både i en skola och i social- och hälsovården genom att vårda, uppfostra och rehabilitera klienter i olika åldrar. Skolgångsbiträdet har kunskaper för att aktivt vara med i ansvars- och samordningsuppgifter för fostran och undervisning. Skolgångsbiträdet kan koordinera morgon- och eftermiddagsverksamhet eller skolskjutsar, fungera som kontaktperson och planera verksamhet i grupper för personer med olika yrken. Den som har avlagt specialyrkesexamen och gått en utbildning för att bli examinator är kompetent att utvärdera fristående yrkesprov för skolgångsbiträden. Han eller hon kan också vara arbetsplatshandledare. 62

Ett skolgångsbiträde kan anlita andra sakkunniga om klienten behöver detta. Skolgångsbiträdet kan också använda olika arbetsmetoder, till exempel teamarbete och arbete i par. Den som har avlagt specialyrkesexamen har personlig styrka att arbeta fokuserat inom något av dessa områden: allmän undervisning (vanlig klass) individualiserad undervisning undervisning av klienter med olika inlärningssvårigheter undervisning av utvecklingsstörda undervisning av rörelsehandikappade undervisning av syn- eller hörselskadade undervisning av klienter med autistiskt beteende Den utexaminerade kan arbeta inom: småbarnsfostran grundläggande utbildning påbyggnadsundervisning utbildning på andra stadiet vuxenutbildning fritidsverksamhet 63

Examensdelarna I specialyrkesexamen finns 3 obligatoriska examensdelar och 4 valfria delar som du själv får välja två av. Din examen är färdig då du har klarat de tre obligatoriska delarna och två valfria delar med godkänt betyg. Obligatoriska delar: 1. Områden i skolgångsbiträdets arbete 2. Praktiska färdigheter och färdigheter för samarbete 3. Att handleda, stödja och assistera i grupper som behöver allmänt stöd Valfria delar: 4. Att handleda, stödja och assistera personer i behov av stöd 5. Att handleda, stödja och assistera personer i behov av särskilt stöd 6. Att delta i handledningen av morgonoch eftermiddagsverksamheten för skolelever 7. Företagsamhet 64

Yrkesexamen för ledare i morgon- och eftermiddagsversamhet Efter att lagen om morgon- och eftermiddagsverksamhet trädde i kraft behöver du en speciell yrkesexamen för att arbeta med morgon- och eftermiddagsverksamhet. Från 1.1.2005 och framåt gäller examensgrunderna. JHL hade en egen representant i gruppen som utarbetade grunderna. Målet med verksamheten är att stödja barnets hälsa och trivsel och att skapa en god grund för barnets utveckling. Barnet får en trygg och stimulerande uppväxtmiljö före och efter skolan. Verksamheten stödjer barnens uppväxt och utveckling. Verksamheten skapar också en grund för bra fritidssysselsättningar och hjälper familjerna med uppfostring av barnen. Skolgångsbiträdet stödjer barnens emotionella utveckling och sociala tillväxt. Skolgångsbiträdet stödjer också barnens etiska och estetiska utveckling. 65

En viktig del i arbetet är att göra så att barnet känner sig som en del av samhället, att förebygga utslagning och att hjälpa barnen att klara sig självständigt. Skolgångsbiträdet ger barnen möjlighet att motionera och vara ute alla dagar, att vila, att vara med i varierande aktiviteter och att göra läxor. I planering ska skolgångsbiträdet ta hänsyn till barnens ålder och utvecklingsnivå. Skolgångsbiträdet ska också ta hänsyn till att flickor och pojkar är olika, barnens kulturella bakgrund och behoven hos barn med speciella behov. Skolgångsbiträdet ska planera tillsammans med barnen. Morgon- och eftermiddagsverksamheten kan vara i skolorna eller i andra passande byggnader. Den som avlagt yrkesexamen kan arbeta i skola inom dagvård i eftermiddagsklubbar inom organisationer och medborgarverksamhet på fritidscentrum inom församlingens barn- och familjearbete 66

Delarna i yrkesexamen för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Yrkesexamen har 4 obligatoriska delar. Du kan också avlägga den valfria delen Företagsamhet. Din examen är färdig när du har avlagt de 4 obligatoriska delarna med godkänt betyg. Utgångspunkter för arbete som ledare Att stödja barnets utveckling, välbefinnande och hälsa Att leda verksamheten Samarbete och yrkesmässig växelverkan Företagsamhet 67

5. Skolgångsbiträdet och yrkesmässighet Etiska principer som styr skolgångsbiträdets arbete Ett bra skolgångsbiträde måste ha bra teoretiska kunskaper och bra praktiska kunskaper. Skolgångsbiträdet måste ha rätt attityd till arbetet och till klienten. Det finns listor över etiska principer, men du lär dig inte att följa etiska principer då du läser en sådan lista. JHL tycker att ett skolgångsbiträde lär sig om etik och regler då han eller hon utbildar sig och arbetar. Skolgångsbiträdets livserfarenheter är också viktiga. Ett skolgångsbiträde måste känna igen de etiska principer som påverkar arbetet. Ett skolgångsbiträde måste också förstå varför vi följer olika etiska principer, och hur etiska principer påverkar arbetet. 68

Här är en lista som kan hjälpa skolgångsbiträdena att ta beslut då de arbetar. Skolgångsbiträdena måste ta hänsyn till eleven, arbetskamraterna och samhället. 1. Skolgångsbiträdet och arbetet Ett skolgångsbiträde visar ansvar och tar ansvar då han eller hon arbetar. Du måste förstå att du gör fel ibland och du måste kunna ändra dina åsikter om det är nödvändigt. Du måste följa yrkets och skolans lagar och regler. 2. Skolgångsbiträdet och samhället Skolgångsbiträdets arbete är viktigt för samhället. Du utvecklar dina kunskaper och arbetar tillsammans med elevens föräldrar, omgivningen och samhället. 3. Skolgångsbiträdet och eleven Skolgångsbiträdet accepterar eleven och tänker på att eleven är en individ. Du respekterar elevens rättigheter. Du är rättvis. 69

Skolgångsbiträdet försöker förstå hur eleven tänker. Du är också finkänslig då du frågar eleven om personliga saker. Elever som behöver vård, omtanke och skydd är viktiga för dig. Du accepterar inte att människor utnyttjas. Du samarbetar med elevens lärare och föräldrar. Föräldrarna uppfostrar eleven och du stödjer elevens uppfostran. 4. Du som skolgångsbiträde Du som person är viktig i ditt arbete. Du har rätt att utvecklas och att sköta om dig själv. Du är också skyldig att utvecklas och att vara rädd om dig. 5. Skolgångsbiträdet och arbetskamrater Du uppskattar ditt arbete, och du uppskattar också dina arbetskamraters arbete. Du vill samarbeta med dina arbetskamrater. Då är det viktigt att du och dina arbetskamrater accepterar, förstår, hjälper och stödjer varandra. 70