INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår: 1861-1910. Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1853-1862. Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860) Efterföljare: Sinnessjukvården i riket / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. BISOS K2 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k2-0701_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. II. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE ANGÅENDE SINNESSJUKVÅRDEN I RIKET FÖR ÅR 1907. STOCKHOLM. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER. 1909.

Innehållsförteckning. Table des matières. A. Underdånig berättelse (sidd. 1 13). I. Af Kungl. Maj:t och Riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård sid. 2. II. Anstalter för sinnessjuka» 2. a) Statens hospital och asyler» 2. 1. Byggnader» 2. 2. Utrymme» 4. 3. Mathållning och utspisning» 5. 4. Tjänstemän och betjäning» 5. 5. De sjukas sysselsättning och förströelser» 6. 6. Religionsöfningar och föreläsningar» 7. 7. Sjukvård» 7. b) Landstingens upptagningsanstalter» 10. c) Enskilda anstalter» 12. III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket» 12. Skyddsföreningen för sinnessjuka» 13. A. Rapport au Roi (pages 1 12). I. Mesures d'une certaine importance décrétées par le Gouvernement et la Diète page 2. II. Établissements d'aliénés» 2. a) Hospices et Asyles de l'état» 2. 1. Édifices» 2. 2. Espace» 4. 3. Entretien» 5 4. Employés et service inférieur» 5. 5. Occupation et récréation des malades» 6. 6. Exercices religieux et enseignement» 7. 7. Soins des malades» 7. b) Établissements de refuge des Conseils provinciaux...» 10. c) Établissements privés» 12. III. Nombre des personnes en Suède atteintes d'aliénation mentale et d'idiotisme» 12. La Société protectrice des aliénés» 13. B. Bilagor. I. Tabeller sid. 15. Tab. 1. Intagna, afförda och den 31 December befintliga patienter» 15.» 2. Intagna, tillfrisknade, döda samt vid årets slut befintliga med fördelning efter sjukdomsformerna» 15.» 3. Intagna, tillfrisknade, döda med fördelning efter kön och ålder» 16.» 4. Intagna, fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall» 16.» 5. För första gången intagna, fördelade efter sjukdomens form och efter ålder vid sjukdomens utbrott» 16.» 6. Sjukdomens orsaker» 17.» 7. För första gången intagna, fördelade efter stånd och yrke» 17.» 8. För första gången intagna med fördelning efter hemort» 18. 9. Tillfrisknade» 18.» 10. Tillfriskningsprocenten under de senaste 10 åren» 18.» 11. Dödsorsaker» 19.» 12. Tillfälliga sjukdomar» 19.» 13. Kriminalpatienter» 20.» 14. Intagna och aflidna, af dementia paralytica lidande» 20. B. Annexes. I. Tableaux page 15. Tabl. 1. Nombre des malades admis, renvoyés et restants au 31 décembre» 15.» 2. Malades admis, guéris, décédés et restants à la fin de l'année, avec répartition d'après les formes de la maladie» 15.» 3. Malades admis, guéris et décédés, avec répartition d'après le sexe et l'âge» 16.» 4. Admissions, réparties d'après l'état-civil, l'existence de la maladie avant l'admission à l'hôpital et le nombre des crises antérieures» 16.» 5. Malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après la forme de la maladie, et d'après l'âge à l'explosion de celle-ci» 16.» 6. Causes de la maladie» 17.» 7. Les malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après la position sociale et la profession..» 17.» 8. Les malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après le lieu d'origine» 18.» 9. Guérisons» 18.» 10. Proportion % des guérisons pendant les 10 dernières années» 18.» 11. Causes de décès» 19.» 12. Maladies occasionnelles» 19.» 13. Malades criminels» 20.» 14. Entrées et décès des malades souffrant de démence paralytique» 20

Tab. 15. Antal sjukplatser, underhållsdagar och medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden sid. 21.» 16. Tjänstemän och betjäning» 21.» 17. Inkomster för hospitals underhåll» 22.» 18. Utgifter för hospitals underhåll» 22.» 19. Sammandrag af 1907 års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagna medel» 23.» 20. Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuka och idioter i riket» 24. II. Rättsmedicinska utlåtanden angående sinnesbeskaffenhet...» 27. III. Öfverinspektörens för sinnessjukvården i riket berättelse öfver sin verksamhet under år 1907. Tabl. 15. Nombre des lits, des journées d'entretien, moyenne des malades soignés dans les diverses classes payantes, frais d'entretien et dépenses totales page 21.» 16. Employés et service inférieur» 21. 17. Recettes d'entretien des hôpitaux» 22.» 18. Dépenses d'entretien des hôpitaux» 22.» 19. Sommaire du Rapport de 1907 concernant les sommes affectées au service hospitalier» 23.» 20. Relevé sommaire des rapports des autorités ecclésiastiques paroissiales concernant les aliénés et les idiots du Royaume» 24. II. Rapports médico-légaux sur l'état mental des aliénés» 27. III. Rapport de l'inspecteur général du soin des aliénés sur son activité en 1907.

TILL KONUNGEN. Medicinalstyrelsen får härmed öfverlämna underdånig berättelse angående sinnessjukvården i riket för år 1907. Till en början lämnar styrelsen en öfversikt öfver de af Kungl. Maj:t och Riksdagen härutinnan beslutade viktigare åtgärder. Berättelsen omfattar därefter redogörelse för statens hospital och asyler, landstingens upptagningsanstalter för sinnessjuka samt enskilda anstalter. Slutligen meddelas en redogörelse öfver antalet i riket bef intliga sinnessjuka och idioter samt för skyddsföreningens för sinnessjuka verksamhet. Berättelsen åtföljes af tabellariska öfversikter angående sjukvården å statens anstalter och därmed sammanhängande förhållanden, rörande inkomster och utgifter för hospitalens underhåll och med sammandrag öfver 1907 års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagna medel äfvensom öfver kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuka och idoter. Som bihang följa slutligen ett antal af de rättsmedicinska utlåtanden, som under året äro afgifna af öfverläkare vid hospital och läkaren vid Växjö hospitals kriminalafdelning, samt öfverinspektörens för sinnessjukvården i riket berättelse för år 1907.

2 I. Af Kungl. Maj:t och Riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård. 1 Som i underdåniga berättelsen för förra året finnes omnämndt, här Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 7 sept. 1906 anbefallt Medicinalstyrelsen tillsätta en kommission med uppdrag, bland annat, att föreslå lämplig plats för ett nytt hospital afsedt för 400 sinnessjuka från de fyra nordligaste länen. Uti underdånig skrifvelse den 15 april 1907 öfverlämnade Medicinalstyrelsen ett af nämnda kommission afgifvet, af kartskisser och andra handlingar åtföljdt utlåtande af den 16 mars s. å., däruti kommissionen som plats för den ifrågavarande nya anstalten för sinnessjuka föreslagit indragna majorsbostället Öhnet, beläget å Frösön invid östersund, och förordade Medicinalstyrelsen den sålunda föreslagna platsen. Genom nådigt bref den 6 sept. 1907 uppdrog Kungl. Maj:t åt Medicinalstyrelsen att med biträde, där så erfordrades, af särskildt sakkunniga, dem Styrelsen ägde tillkalla, uppgöra och till Kungl. Maj:t afgifva fullständigt, af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljdt förslag till en å ofvan berörda område förlagd vårdanstalt för sinnessjuka, afsedd för 400 patienter. Till åtlydnad af den sålunda erhållna nådiga befallningen uppdrog Medicinalstyrelsen omedelbart efter dess emottagande åt medlemmar i ofvannämnda kommission att gå i författning om förslagets utarbetande, hvilket dock ej medhanns före redovisningsårets utgång. Riksdagen här i enlighet med Kungl. Maj:ts nådiga proposition höjt förslag samlag et till hospitals underhåll med 225,000 kronor eller från 2,175,000 kronor till 2,400,000 kronor. Ny aflöningsstat för en del hospitalstjänstemän är genom nåd. bref den 28 juni 1907 fastställd. De väsentliga förändringarna äro följande: ökning af aflöningarna för öfverläkaren och sysslomannen vid Kristinehamns hospital med 1,300 resp. 900 kr. samt aflöning åt en hospitalsläkare och ytterligare en underläkare och en bokhållare vid samma anstalt, allt på grund af anstaltens utvidgning; inrättande af en hospitalsläkartjänst i st. f. en biträdande läkartjänst vid hvartdera hospitalet i Uppsala, Vadstena, Lund, Vänersborg och Piteå med 5,000 kr.s lön, till hvilket belopp äfven asylläkarnes aflöning höjts; ökning af aflöningen dels för underläkare från 2,000 till 2,500 eller, om licentiat innehar tjänsten, 3,000 kr. dels för amanuens från 1,000 kr. till 2,000 kr.; samt slutligen semester arf voden ä, 200 kr. per månad jämte resekostnadsersättning för vikarier för hospitals-, biträdande och underläkare. Kungl. Maj:t och Riksdagen hafva anvisat 1) för uppförande af boställshus vid Göteborgs hospital för en biträdande läkare och vid Piteå hospital och asyl för en hospitalsläkare ett anslag af 44,000 kr., 2) för uppförande af en paviljong vid Göteborgs hospitdl för förstå klassens patienter ett anslag af 1 Referent: t. f. medicinalrftdet Stenbock. 354,250 kr., 3) för uppförande vid Lunds hospital och asyl af tre boställshus för gifta manliga sjukskötare ett anslag af 67,400 kr. samt 4) för om- och tillbyggnad af administra^ tionshuset vid Lunds hospital ett anslag af 60,000 kronor. Genom nåd. bref den 3 maj 1907 är föroxdnadt, att den del af hemmanet V 8 mantal Storehagen i Backa socken, söm genom nåd. bref den 26 februari 1886 öfverlämnats till Domänstyrelsens vård, skall från och med den 1 januari 1908 upplåtas till Göteborgs hospital för att disponeras för hospitalets räkning. Genom nåd. bref den 20 sept. 1907 bemyndigades Medicinalstyrelsen i enlighet med dess und. förslag att kalla samtliga öfverläkarne vid rikets hospital och asyler samt läkarne vid Visby hospital och Malmö asyl äfvensom tre af de vid rikets hospital och asyler anställda syssloman att sammanträda i Stockholm för att under högst tre dagar inför Medicinalstyrelsen rådpläga angående girunderna för aflöning till betjäningen vid ofvannämnda anstalter och andra därmed sainmanhängande frågör. Sammanträdet ägde rum den 31 okt. 2 nov., och därvid förehades, bland annat, från sjukvårds- och ekonomibetjäningen vid hospitalen till Medicinalstyrelsen inkomna framställningar om löneförbättring. Med ledning af de vid sammanträdet uttalade åsikterna f astställde Medicinalstyrelsen sedermera utgiftsstater med icke oväsentliga löneförhöjningar för betjäningen vid hospitalen samt utfärdade samtidigt»allmänna bestämmelser att iakttagas vid tillämpning af utgiftsstaterna för rikets hospital och asyler för sinnessjuka». Genom nåd. bref den 6 december 1907 här Medicinalstyrelsen anbefallts att med anledning af ett und. förslag till utsträckt anordnande, försöksvis, af familjevård för sinnessjuka taga denna fråga under förnyad ompröfning samt utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med en detaljerad plan för sådan familjevårds anordnande vid eller omkring de af rikets anstalter för sinnessjuka, som därvid lämpligen kunde ifrågakomma; och ägde Medicinalstyrelsen att för ändamålet anlita biträde af högst två sakkunnige utom styrelsen. Utredningen uppdrogs åt öfverinspektören för sinnessjukvården i riket Dr. Georg Schuldheis, t. f. medicinalrådet Richard Stenheck samt såsom särskildt sakkunnige utanför Medicinalstyrelsen öfverläkaren vid Kristinehamns hospital Dr. Axel Enwall och öfverläkaren vid Växjö hospital Emil ilindell. II. Anstalter för sinnessjuka. a) Statens hospital och asyler. 1. Byggnader. Göteborgs hospital. De äldre sjukhus- samt förvaltningsbyggnadernas fasader hafva kalkfärgats i gul färgton. Sedan Göteborgs stad genom nåd. bref den 29 juni 1906 erhållit tillstånd att uppföra en upptagningsanstalt å Göteborgs hospitals område, här nämnda arbete under året påbörjats; anstalten består af tre paviljonger, en för öfvervakning af 42 sjuka, två öppna paviljonger, den ena för 20 män och den

3 andra för 13 kvinnor. Arbetet bedrefs så, att samtliga byggnader under årets lopp kommo under tak. Härnösands hospital. Byggnadsarbetet med uppförande af nytt ångpannehus och nytt ekönomihus främskred så långt, att husen blefvo förda under tak, alla betonghvalf slagna, all inre puts utf ord, snickeriet till större delen uppslaget samt de underjordiska sammanbindningsgångarna till den äldre hufvudbyggnaden alldeles färdiga. Kontrakt underskrefvos med värmeledningsaktiebolaget Calor angående utförande af värmeledningsarbetet mot en ersättning af 73,500 kronor, och med elektriska aktiebolaget A. E. G. äng. elektrisk belysningsanläggning mot en ersättning af 34,082 kronor 10 öre, hvarjämte Styrelsen antog ett af firman P. A. Sjögren afgifvet anbud å 9,440 kronor för vatten- och afloppsledningar i de nyuppförda husen och å 11,530 kronor för sådana ledningar i de äldre husen. Kristinehamns hospital. Samtliga byggnadsarbeten för anstaltens utvidgning i enlighet med nåd. brefven den 6 juni 1902 och den 10 juni 1903 hafva under året afslutats, afsynats och i hufvudsak godkänts, så att beläggningen af de nya paviljongerna kunnat påbörja. Till inköp samt ändring och förbättring af tvenne byggnader, hvilka uppförts af entreprenören för byggnadsarbetena under byggnadstiden, här anvisats ett anslag å 5,890 kronor att utgå af ansalget till hbspitals underhåll. Lunds hospital och asyl. För utförande af de utaf 1906 ars Riksdag beviljade byggnadsarbetena afslutades kontrakt med firman Svensson & Strand äng. nybyggnad af ett ångpannehus och ett hus för ackumulatorbatteri samt äng. tillbyggnad af köket, allt mot en ersättning af 106,400 kronor. Med Munktells mek. verkstads aktiebolag afslutades kontrakt äng. utförande af ny värmeledning i asylens paviljonger mot en ersättning af 70,640 kronor och med firman Chr. Bergh & C:o i Malmö äng. uppsättning af ackumulatorbatteriet mot en ersättning af 22,088 kronor. Slutligen afslutades kontrakt med firman Svensson & Strand äng. om-, till- och påbyggnad af hospitalets administrationshus mot en ersättning af 51,000 kronor, till hvilket arbete anslag beviljats af innevarande ars Riksdag. a) Hospitalet. A vinden till mansafdelningens A-paviljong hafva inredts 3 rum för sjukvårdsbetjäningen. Snyggningsrummet 1 trappa upp i mansafdelningen B 2 här anordnats till badrum för den intilliggande öfvervakningsafdelningen. öfverläkarbostaden här försetts med nytt plåttak. Ett elektriskt vaktkontrollur här anskaffats för mansafdelningen. b) Asylen. En del golf i lägenheter i bottenvåningarna här belagts med viktoriaplattor. A C-afdelningarna för såväl män som kvinnor här ett enkelrum inredts till snyggningsrum och försetts med ledningar för kallt och varmt vatten. Tre celler hafva försedts med fönster i vanlig fönsterhöjd. I några enkelrum samt i dagrummet och matsalen å kvinnoafdelningen C äro 10 mm. tjocka fönsterglas insätta i stället för det förutvarande tunna glaset. För vinnande af bostad åt öfversköterskan å mansafdelningen A, här anordnats ett rum genom påbyggnad af utsprånget åt promenadgården. Linoleummattor hafva pålagts i några rum afsedda för öfvervakning. Malmö asyl. A kvinnoafdelningen här ordnats ett stort rum med direkt belysning i st. f. ett inom cellafdelningen beläget mörkrum. Boställshuset, numera afsedt endast för läkaren (förut för både läkaren och sysslomannen), här genomgått reparation och förändring, så att läkaren numera innehar en god bostad. Nyköpings hospital. Östra paviljongen här utvändigt vattrifvits och affärgats och dess fönster och utvändiga dörrar målats. Piteå hospital och asyl. A hvarje könsafdelning här anordnats ytterligare en öfvervakningssal för oroliga sjuka. Två betjäningsrum hafva förändrats till badrum. A vinden öfver afdelningen Kv. B hafva inredts 3 rum och å afdelningen M. A. ett rum, alla afsedda för betjäning. Fönstren i fyra celler hafva nedhuggits till vanlig fönsterhöjd. Kolonivillans veranda här förändrats till ett rum för patienternas arbetskläder. Sedan under året stenkol kommit i användning i st. f. sågverksaffall, som under senare åren blifvit dyrare och af allt sämre beskaffenhet, här en kolgård uppförts. Stockholms hospital. A en del sjukafdelningar hafva gallerstänger för fönstren borttagits och gjorts öfverflödiga genom fönstrens förändring enligt förut å hospitalet använd modell. Lokaltelefon här anskaffats. Säters hospital. Mellan entreprenören af byggnadsarbetet och hans arbetare utbröt en konflikt under våren, som varade 3 4 månader. Sedan den blifvit bilagd, här byggnadsarbetet så fortgått, att samtliga grunderna till sjukpaviljongerna inom den störa byggnadskomplexen blifvit lagda. Socklar äro dessutom sätta till paviljongerna n:o 1, 2, 3 och 4. Uppsala hospital och asyl. Under året hafva de tre boställshusen för gifta skötare blifvit färdiga, och den 1 oktober inflyttade i desamma sex skötar familj er. Bostäderna äro Ijusa, hemtrefliga och bekväma, och här ingenting annat än belåtenhet försports från de inflyttade. Nytt desinfektionshus här uppförts; en förhall till asylens ångpannerum för vägning af stenkol här uppförts. En fotografiatelier här inrättats på vinden till hospitalets mansafdelning. Vadstena hospital och asyl. Tolf cellfönster (tio å mansafdelningen och två å kvinnoafdelningen) hafva borttagits och ersatts med störa fönster med tjockt glas och innerluckor af trä. A mansafdelningen hafva luckorna till fem fönster och å kvinnoafdelningen till två fönster på innersidorna beklädts med järnplåt, som målats, hvarigenom större trygghet vunnits, att de af patienterna icke kunna sönderslås. A hela anstalten finnas numera endast två cellfönster kvar. Vänersborgs hospital och asyl. Fönstren å daglokalerna i paviljonger V och X hafva försetts med 10 mm. tjockt

4 glas. En ny lastbrygga vid älfven här uppförts. På området mellan administrationshuset och ekonomibyggnaderna här arbetet med påförning af fyllnadsämne och jord fortsätta, så att större delen af detsamma kunde under året besås och planteras. Arbetet med omläggning och förbättring af vägen från anstalten till allmännna landsvägen till Vänersborg här under året fortsatts, så att planeringen fullständigt afslutats och ungefär hälften af vägen makadamiserats. De af Ålfsborgs läns landsting beslutade båda upptagningspaviljongerna hafva förts under tak. Västerviks hospital. Sedan arbets- och detaljritningar samt arbetsbeskrifningar o. d. blifvit utarbetade, utbjöds byggnadsarbetet för denna anstalt på entreprenad. Medicinalstyrelsen antog det lägsta, af byggmästaren Axel Lindström, Örebro, afgifna anbudet, uppgående till 1,945,000 kronor, och underskref den 11 september kontrakt med honom. Leveransen är afsedd vara färdig den 1 december 1911. Växjö hospital. Omläggning af den genom hospitalsområdet gående allmänna landsvägen här under året afslutats. Hela det utvidgade hospitalsområdet här inhägnats och en ny portvaktsstuga är under uppförande. Bageriet här utvidgats och nya bakugnar och en degknådningsmaskin för elektrisk drift hafva anskaffats. Verkstadshuset här påbyggts med ytterligare en våning för att erhålla nya arbetslokaler. Ladugård en här genomgått betydande omändringsoch reparationsarbeten. Grafkapell i förening med obduktionslokal är under uppförande. Lokaltelefon inom anstaltens olika lägenheter här anordnats. 2. Utrymme. I antalet sjukplatser hafva under året följande förändringar skett. Vid Växjö hospital här fördelningen af plat^ serna för allmän klass ändrats till 120 för män och 120 för kvinnor i stället för 140 för män och 100 för kvinnor, beroende på att Kronobergs och Blekinge läns upptagningspaviljong, som under året tagits i bruk, användes uteslutande för kvinnor. De äldre byggnaderna vid Visby hospital hafva visat sig allt mer olämpliga att belägga med det ursprung- Hgen afsedda antalet sjuka, och här beläggningen reducerats till 62 å hela anstalten i stället för 74. Vid Kristinehamns hospital var den under senare åren pågående utvidgningen vid årets slut färdig; antalet platser blef därigenom höjdt med 442, hvaraf 12 togos i bruk redan under år 1906. Fördelningen af sjukplatser i de olika anstalterna var vid redovisningsårets slut följande: Antalet exspektanter vid årets slut uppgick till 2,178 mot 1,848 vid förra årets slut. Äng. beläggning af Vänersborgs hospital och asyl meddelar öfverläkaren:»den i september 1905 påbörjade belägg - ningen af anstalten här under redogörelseåret fortgått utan afbrott. Enär patientantalet så småningom mer och mer ökats, här den naturligtvis ej kunnat försiggå i så raskt tempo som under närmast föregående året, i synnerhet som ju ett ej ringa antal aflidit och utskrifningen af patienter såsom friska äfvenledes ägt rum under årets lopp. Patientantalet, som vid årets början var 397 män och 379 kvinnor, var vid dess slut 495 män och 488 kvinnor. Från Stockholms hospital hafva öfverflyttats 15 kvinnor (den 19 januari) och från Lunds hospital och asyl 18 kvinnor (den 18 mars). Under året hafva inkommit 198 ansökningar för män och 178 för kvinnor. Exspektanternas antal var vid årets slut 88 män och 27 kvinnor. Alla sjukpaviljongerna hafva varit mer eller mindre belagda med undantag af öppendörrpaviljongen (för män). Lämpliga patienter för dennas beläggning hafva saknats. Stundom här deras antal kunnat gå upp till 14 å 15, men tidvis här antalet nedgått till 7 å 8. Då härtill korn svårigheten att erhålla tillräckligt antal betjäning, ansåg jag det icke lämpligt att belägga densamma med ett fatal patienter. I början af innevarande år skola så mänga där förläggas, som omständigheterna medgifva.» Äng. kriminalafdelningens i Vaxjö beläggning meddelar öfverläkaren:»de afdelningar af kriminalpaviljongen, som under år 1906 ej kunnat beläggas, började tagas i anspråk under 1907, afdeln. I den 22 okt. och afdeln. IV den 23 dec. Vid årets utgång voro samtliga beräknade sjukplatser utom trenne upptagna. Den svaga konstruktionen af ifrågavarande paviljong med dess mot rymningar alltför litet betryggande säkerhetsinrättningar här under året genom flerehanda olyckstillbud yttermera demonstrerats. Ett förslag till de nödigaste förstärkningarna samt till behöflig ytterligare separation både å sjukafdelningar och promenadgårdar är uppgjordt, i enlighet med hvad vid medicinalrådet Stenbecks inspektion sistlidne oktober månad aftalats, samt till Kungl. Styrelsen öfverlämnadt. Redan den gångna tiden af kriminalpaviljongens användning torde hafva ådagalagt olämpligheten af sammanförandet i en anstalt af ett större antal insociala, svårdisciplinerbara element, hvilka såsom med ett flertal s. k. kriminal patienter alltid är fallet icke äro i egentlig mening sinnessjuka utan utgöras af moraliskt defekta personer eller andra s. k. gränsfall. Oafsedt psykiska abnormiteter hafva dessa vanligen genom årslånga konflikter med samhällsordning och lagar samt åtföljande fängelselif utvecklats till wimhällsvådliga par preference; sammanförda blifva de genom sina brottsliga instinkter, förslagenhet och benägenhet för korn-

plottmakeri i rymningssyfte o. d. ytterst farliga för sina skötare samt försvåra i hög grad all humanitär sinnessjukvård. Redan namnet»kriminalafdelning» vacker hos allmänheten rädsla och misstro mot sinnessjukanstalten i sin helhet och fördröjer sålunda, till men för sinnessjnkvården och de sjuka själfva, den riktigare uppfattning af hospitalen såsom verkliga sjukhus, som tyvärr ännu icke genomträngt allmänheten, ej ens de s. k. bildade klasserna af densamma. Redan nu torde därför detta försök att lösa det i alla länder omstridda kriminalvårdsproblemet kunna få anses mindre lyckadt. Utvecklingen af kriminalsinnesvården torde, såsom redan föreslagits, måhända lämpligast för svenska förhållanden böra planeras sålunda, att sinnessjuka straffångar hänvisas till fångvårdens egen omsorg samt att öfriga s. k. kriminalpatienter, där de icke kunna interneras å andra förmer af inrättningar åkerbrukskolonier, alkoholisthem, uppfostringsanstalter o. d., fördelas på ett flertal sinnessjukanstalter, vid hvilka smärre, starkt konstruerade afdelningar å högst 30 sjuka kunde anläggas för de farligaste och mest svårskötta af såväl kriminella som andra sinnessjuka.» 3. Mathållning och utspisning. För Vadstena hospital och asyl här ny spisordning med 14 dagars cirkulation fastställts som en försöksanordning. Smärre förändringar i den fastställda utspisningsstaten för Lunds hospital och asyl hafva af Medicinalstyrelsen godkänts. Oaktadt under senare åren tillämpats 14 dagars matsedlar, hafva klagomål öfver spisordningens enformighet försports. För att söka vinna ändring härutinnan och erhålla större omväxling diskuterades vid det inför Medicinalstyrelsen den 31 oktober 2 november 1907 hållna mötet af vissa hospitalstjänstemän ett förslag äng. anordnandet af s. k. säsongmatsedlar, d. v. s. utspisningen bestämmes efter de olika årstidernas lättare tillgång på olika proviant. Vid Piteå hospital och asyl utarbetades en spisordning hufvudsakligen grundad på detta förslag med 5 olika veckomatsedlar, hvilken spisordning med år 1908 på försök skulle tillämpas. Uppgift & leveranspris å mjölk och kött vid statens anstalter för sinnessjuka för år 1907. 4. Tjänstemän och betjäning. Angående ny aflöningsstat åt visa hospitalstjänstemän se under rubrik I. Angående sjukvårdsbetjäningen meddelar öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl:»hospitalets och asylens sjukvårdsbetjäning här fullgjort sina ansvarsfulla och mödosamma åligganden på ett tillfredsställande sätt. Kvalifikationerna å densamma hafva afsevärdt böjts därigenom, att, sedan lönerna ökats, nödigt urval kunnat gör-as, och därigenom att sjukvårdsbetjäningens intresse väckts genom undervisnings- och föreläsningskurserna; genom dessa i förening med den praktiska tjänstgöringen här betjäningen bibragts kännedom om de allmännaste principerna för sinnessjukes behandling och vård. Elevtjänstgöringen här varat ett hälft år, under hvilken tid erfarenhet vunnits, om eleven borde godkännas eller ej. En och annan här fallit igenom. För godkännande fordras vidare att nöjaktigt genomgå en examination i de ting, som öfningarna och föreläsningarna omfattat. Verksamheten af den vid anstalten befintliga föreningen, omfattande en stor del af sjukvårdsbetjäningen, i synnerhet vid mansafdelningarna, här i föregående berättelse utförligt omnämnts, och jag erinrar från densamma, hurusom inom föreningen, på begäran af öfverläkaren, förslag framställdes om ändring af stadgarna, så att en månads uppsägningstid alltid skulle tillämpas från betjäningens sida, hvilket förslag på sammanträde i januari 1906 vann majoritet, om ock ringa sådan. Härmed hade besinningsfullheten kommit till sin rätt. Efter tillkomsten af nyssnämnda beslut lära emellertid vissa af ledarne tillhörande minoriteten, hvilka hyllade den uppfattningen, att omedelbar och allmän arbetsnedläggelse borde kunna förekomma, ha funnit föreningen ej längre ha något egentligt berättigande utan påyrkat och genomdrifvit beslut om föreningens upplösning. Från föreningen och dess verksamhet här sedan intet försports förrän sistlidne höst, då den ånj^o konstituerade sig, ehuru med antagande af bestämmelser, som ej synas stå i strid med gällande ordningstadga, förhållningsregler m. m., och som torde kunna sägas ej innebära svårigheter för eller omöjliggörandet af anstaltens drift.» Öfverläkaren vid Nyköpings hospital anför:»under år 1907 afflyttade 14 skötare eller icke öfvertaliga elever, hvaraf 6 på egen begäran under iakttagande af 1 månads uppsägning, hvaremot 5 afgingo utan föregående uppsågning och 3 blefvo för tjänsteförseelser afskedade. Då den ordinarie skötarepersonalen utgör endast 17 st., inses lätteligen, att omsättningen under året varit oerhördt stor. En kortare tid under sommaren stodo ej mindre än 6 skötarplatser obesatta. och man kunde ej ens erhålla semesterskötare eller elever i deras ställe. Situationen var således mycket bekymmersam, synnerligast som samtidigt alltid någon af skötarne åtnjöt semester, hvartill korn att snickaren, som är skyldig att hvar 3:je son- eller helgdag biträda i sjukvården, af gatt ur tjänsten i maj månad och någon efterträdare ej erhölls förrän i medio af september. Sjukvården kunde naturligen under så vidriga förhållanden ej upprätthållas på tillbörligt vis, tillsynen i sin helhet blef sämre och till utarbeten kunde endast sådana patienter uttagas, som ej behöfde vara under särskild uppsikt, hvadan en del för öfrigt ganska viktiga arbeten måste ligga 5 2

6 nere. Å de kvarvarande skötarne pålades större arbetsbörda, i det de oftare måste förrätta ej blott son- och helgdagsvakterna, utan äfven nattvakts- och kvälltjänsterna (de senare kl. 8 10 e. m., då nattvakterna aflösa), hvarigenom naturligen missnöje bland dem yppade sig och äfven hotelse från en och annan, att flere ämnade afgå ur tjänsten, och de skulle utan tvifvel hafva satt sitt hot i verkställighet, om man ej gifvit dem extra betalning för öfvertidsarbete och löfte att vid lägligt tillfälle erhålla extra ledighet. Så småningom blef dock numerären åter fulltalig, det vill säga icke öfvertaliga elever fingo tjänstgöra på vakanta skötarplatser.» Från Vänersborgs hospital och asyl skrifves:»det i utgiftsstaten medgifna antal, 77 skötare och 75 sköterskor, här det ej lyckats att uppbringa. Det är själfklart, att under sådana omständigheter någon möjlighet till urval vid betjäningens anskaffande icke förefunnits. Gifvetvis hafva därför också ej så få mast antagas, som ej till fullo besitta de nödiga kvalifikationerna, och som alltså skulle kunnat undvikas, om tillfälle att välja funnits. Att de allra olämpligaste elementen under elevtiden utgallrats säger sig själft. Därigenom att, hvad den manliga betjäningen beträffar, antagits helnyktert folk i den mån det varit möjligt, hafva fylleriförseelserna och dylikt hört till sällsyntheterna. Bland betjäningen existerar en nykterhetsförening, som utan tvifvel utöfvat ett godt inflytande äfven bland dem, som icke varit medlemmar af denna. Äfven en förening för religiöst intresserade förefinnes. Omsättningen af sjukbetjäningen här varit jämförelsevis ringa, i det att af den manliga ordinarie betjäningen endast 9 skötare afgått på egen begäran och 2 afskedats för svårare förseelser, hvarjämte 1 aflidit. Af den kvinnliga betjäningen hafva 12 afflyttat på egen begäran och 2 afskedats. Orsaken till den relativt låga omsättningen här nog till en stor del varit utsikterna till högre aflöning för innevarande år. Allmänt klagas bland betjäningen öfver anstaltens afskilda läge och bristen på lämpliga förströelser. Och det måste erkilnnas att dessa klagomål icke sakna sitt berättigande. Några föreläsningar med förevisande af skioptikonbilder hafva hållits, äfvensom några nykterhets- och religiösa föredraga Från Göteborgs hospital meddelar dess öfverläkare, att någon svårighet att erhålla sökande till lediga tjänster bland sjukvårdsbetjäningen ej yppat sig; städse inneligga ansökningar om plats vid blifvande ledighet. Vid flertalet hospital här betjäningen bildat fachföremtifiar, såväl lokala som afsedda för vid samtliga hospitalen anställd sjukbetjäning. De hafva stundom varit i viss mån missriktade, såsom då ändamålet angifves vara att»verka för dels att arbetstiden inskränkes till den minsta, möjliga och att lönen i någon mån uppväger det ansvaxsflilla, enerverande och tålamodspröfvande arbete, som sinnessjukvården fordrar, dels att den personliga friheten på bästa sätt blir tillgodosedd»; men med klok behandling 1 från öfverläkarnes sida, torde de kunna bidraga till förbättring af andan bland betjäningen. Föreningarna, som i allmänliet medgifvits rätt att hålla sina sammankomster å anstalternas lägenheter, hafva ej gifvit anledning till några allvarsammare konflikter. 5. De sjukas sysselsättning och förströelser. Å statens anstalter för sinnessjuka hafva under året utförts 846,621 dagsverken; med beräkning af 300 arbetsdagar för året och 6,404 sjuka vårdade per dag (tab. 15) befinnas 44 % af de närvarande patienterna varit sysselsätta med arbete. Vid de olika anstalterna bar antalet arbetande patienter, uttryckt i procent, varit följande: Göteborgs hospital 35 %, Härnösands hospital 53 %, Kristinehamns hospital 46 %, Lunds hospital 50 %, Lunds asyl 43 %, Malmö asyl 42 %, Nyköpings hospital 33 %, Piteå hospital och asyl 41 %, Stockholms hospital 34 %, Uppsala hospital 42 %, Uppsala asyl 60 %, Vadstena hospital och asyl 38 %, Visby hospital 57 %, Vänersborgs hospital och asyl 42 %, Växjö hospital 36 %, Växjö hospitals krim.-afd. 31 %. Angående de sjukas sysselsättning meddelar öfverläkaren vid Härnösands hospital:»liksom föregående år här året om funnits rikligt tillfälle till arbete ute i det fria för de manliga patienterna. Kvinnorna däremot ha ej deltagit i något yttre arbete undantagande handräckning då och då. Största delen af de på arbetssalarna arbetande kvinnorna här dock året om, när väderleken så tillåtit, dagligen företagit promenader inom området 1 a gånger dagligen.» Öfverläkaren vid Vänersborgs hospital och asyl meddelar i detta ärende:»under året här korgmakeri satts i gång, hvarigenom anstaltens behof af korgar torde kunna fullt tillgodoses. Försök här äfven å mansafdelningen gjorts med väfnad, i det att under årets senare hälft tre väfstolar varit i gång, hvilket försök utfallit till belåtenhet. Det här visat sig vara en mycket lämplig sysselsättning särskildt för konvalescenter. I början vilja männen ofta ej befatta sig med detta arbete, som de anse tillkomma endast kvinnor, men väl komna i gång, få de snart intresse för detsamma. Det kommer att hädanefter användas i vidsträcktare grad, i synnerhet som utrymmet å mansafdelningens arbetsalar tillåter det, något som icke är förhållandet å kvinnoafdelningen, där utrymme ej gifves för flere än de.10 väfstolar, som nu finnas där.» Angående sjukas förströelser finnes för året intet särskildt nytt att meddela; de hafva varit af samma art som föregående år. Vid Härnösands hospital här anordnats en föreställning af en s. k. trollkarl. Öfverläkaren vid Lunds hospital och asyl anför:»åtskilliga gånger under årets lopp ha konserter eller annan underhållning gifvits i festsalen för de sjuke. Så ha fröknarna Rosberg, Jakobsson och Hansson äfven under innevarande berättelseår gifvit flera musikaliska underhållningar. Den från utställningen i Lund kamin s. k. Kellna-violtrion här vid ett af de månatliga samkvämen ut fort. musiken. Likaså här den regementsmusikkår tillhörande södra skånska infanteriregementet, som under sommaren konserterade å utställningsområdet, gifvit en musikalisk nnderhållning å hospitalet i det fria, som af patienterna mycket värderades.» Läkaren vid Malmö asyl meddelar:»några gånger hafva ett fatal kvinnliga och manliga patienter besökt biografteatrar ute i staden. Ett par män hafva bevistat cirkus, och teaterföreställningar. Ett nöje, som är mycket gouteradt, är små turer med de elektriska spårvagnarna, som under året

7 kommit i bruk; dessutom små utflykter och promenader i staden och dess närmaste omgifningar. Genom upprop i en af stadens tidningar hade under våren insamlats ett belopp af något öfver 200 kr., hvilka voro afsedda för en lusttur till sjöss för patienterna. Denna gick af stapeln den 13 juni, en af årets få vackra sommardagar med start kl. 10 f. m. Färden ställdes norrut utefter svenska landet mellan Landskrona och Hven upp till Hälsingborg, där kurs sattes på Helsingör, hvarefter nedresan försiggick efter danska kusten med en liten fransysk visit på Köpenhamns redd och därefter kurs rakt på Malmö med ankomst dit vid 7-tiden på kvällen. Under färden intogs middag af medhafda rikliga förråd, kaffe med dopp flera gånger samt andra förfriskningar, dels inköpta, dels skänkta. 18 kvinnliga och 16 manliga patienter deltogo i färden, som aflopp i allo lyckligt, lugnt och fridfullt. Otaliga gånger gåfvo de sjuka luft åt sin förtjusning öfver detta för dem ovanliga nöje, och det var egendomligt att se huruledes de täcka scenerierna och den leende naturen liksom åter v speglades i deras anleten.» Vid Stockholms hospital hafva åtskilliga konstnärer godhetsfullt medverkat, bland dessa professor och fru Frans Neruda, harpisten fröken Astrid Ydén, operasångaren G. Sjöberg, löjtnant Elfgren, violisten Axel Runnquist, pianisten fröken Märtha Ohlsson samt musikdirektör K. Gentzell med sångsällskap, hvarjämte fru E. Gadelius vid flera till fallen sjungit för de sjuka. Om onsdagarna hafva vanligen skioptikonbilder förevisats, när årstiden på eftermiddagen möjliggjort dylik förevisning. Dessa föreställningar hafva beledsagats af smärre föredrag af hospitalspredikanten. - Göteborgs hospital här under året liksom under åtskilliga föregående år af friherrinnan Marika Dickson fatt inottaga 300 kronor till beredande af nöjen för anstaltens sjuka. 6. Religionsöfningar och föreläsningar. I anordningar med gudstjänst under son- och helgdagar samt andaktsöfningar under någon annan veckodag hafva ingå ändringar vidtagits. Vid några hospital hålla predikanterna föreläsningar öfver populära ämnen. I detta ärende meddelar predikanten vid Lunds hospital och asyl:»för männen här förelästs Selma Lagerlöfs»Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige» och här denna skildring följts med icke slappnadt intresse, så mycket anmärkningsvärdare som patienterna eljest lätt tröttna och fordra variation. För kvinnorna här jag talat om den kristna missionens historia. I båda fallen här jag användt väggkartor som åskådningsmateriel, hvilket märkbart bidragit att fängsla uppmärksamheten och lifva intresset. Sånger ur Eggelings sångbok ha sjungits före och efter föredragen.» Predikanten vid Stockholms hospital meddelar följande:»den undervisning, som det enligt instruktionen åligger predikanten att meddela, här äfven under det gångna året skett medelst föredrag, åskådliggjorda genom skioptikonbilder. Så ha föredrag hållits öfver Sverige, Palestina, en julhistoria af Dickens, 1 Nilen och Egyptens bevattning, Schweiz, m. fl. Föredragen ha varit flitigt besökta och motses alltid med intresse.» Från Uppsala hospital och asyl skrifves:»undervisningen i den s. k. skolan fortgick under tiden 15 jan. 30 april efter af Kungl. hospitalsdirektionen fastställa plan med två timmar i veckan, hvarvid förekom dels läsning, dels skrifning. Då emellertid endast ett fatal patienter deltogo i undervisningen, här denna under hösten från 1 okt. till 15 dec. med öfverläkarens tillstånd utbytts mot en kombinerad berättelse-, föreläsnings- och andaktsstund, som hållits hvarje måndagsafton i kyrkan och varit talrikt besökt. En gång i månaden här den ägt rum i asylens samlingssal och anordnats som aftonunderliållning med solosång, piano- och fiolmusik, ett kort föreläsningsstycke samt religiös afslutning. Dessa aftnar ha rönt synnerlig stor tillslutning.» Predikanten vid Vadstena meddelar:»s. k. skolundervisning här under vintermånaderna meddelats åt de patienter, som ansetts kunna däraf taga del. De hafva vanligen utgjort ett antal af omkring 10 å hvardera afdelningen. Undervisningen, som varit anordnad mera som intellektuell förströelse, här ägt rum tvenne aftnar i veckan, fördelade med en för den manliga och en för den kvinnliga afdelningen, samt hvarje gång upptagit en tid af ungefär 1 timme. Utom sång och bön här därvid omväxlande förekommit samtal öfver valda bibliska texter, enklare framställning af vissa historiska, kyrkohistoriska och naturvetenskapliga ämnen samt föreläsning ur lämpliga böcker och tidskrifter. Patienterna synas med intresse hafva mottagit, hvad genom denna undervisning erbjudits dem.» 7. Sjukvård. Af samtliga under årets lopp tut ägna sjuka hafva 8C % förut ej vårdats å anstalt (tab. 1). Af intagna, med undantag af från annan anstalt öfverförda samt sinnesslöa och sinnessvaga, hafva 78-7 %, insjuknat i sinnessjukdom för förstå gången (tab. 1) och 17-0 % hafva genomgått ett eller flere anfall af sinnessjukdom; i 3 4 % är nämnda förhållande okändt. Sjukdoniens bestånd efter dess uppkomst för de under året UllfrisTinade (tab. 9) här, uttryckt i procent, varit följande: Bland samtliga inträffade dödsfall (338) angifvas orsakerna vid 34-6 % hafva varit tuberkulos och vid 20-0 % akut lunginflammation (tab. 11). Under året hafva 4 fall af själfmord inträffat. En å Malmö asyl vårdad kvinna, 31 år, intagen 30 okt. 1906, hade varit särdeles svårskött, velat störta sig ut genom fönstret, då hon var inne, och då hon var ute, sökt slå sönder fönstret och på detta sätt komma in, hvarförutom hon visat teudenser

8 att skada sig själf. På grund häraf hade hon mäst hållas isolerad i ett enkelrum, som utvalts just med hänsyn till hennes suicidala tendenser. Här anträffades hon död i en snara förfärdigad af en remsa af lakanet och fastgjord i fönstergallret, oaktadt maskorna i detsamma äro så små, att man med skäl kunnat anse faran för ett själfmord på detta sätt utesluten. En å Göteborgs hoospital för melankoli sedan juni 1906 vårdad man hade natten till den 19 oktober 1907 genom en af förbiseende olåst dörr till ett badrum beredt sig tillträde dit och genom ett öppetstående eller af honom öppnadt fönster hoppat ut, klättrat öfver planket och försvunnit. Först den 17 nov. s. å. anträffades hans döda kropp hängande i en skogsdunge helt nära anstalten. Vid Vänersborgs hospital och asyl hafva inträffa!: 2 själfmord. En 40-årig melankolisk kvinna lyckades i ett obévakadt ögonblick smyga sig in i ett förrådsrum, hvartill dörren af sköterskan lämnats olåst, där hon hängde sig. En manlig patient omkom under omständigheter, som gåfvo anledning misstänka själfmord; han led af lindriga förföljelseidéer och hade, innan han inkom å anstalten, företagit haudlingar, som tyda på själfmordsförsök. En kväll vid V» 11-tiden begagnade han sig af ett tillfälle, då nattvakten gatt in på klosetten, att smyga sig ut i korridoren och praktisera sig ut genom öfre delen af ett delvis öppet, men med säkerhetsanordning försedt fönster. Denna senare lyckades patienten, som var mycket stark, bryta sönder, hvilket var så mycket lättare, som i densamma vid efteråt företagen besiktning befanns en gammal bracka i godset. Den sjuke begaf. sig springande i riktning mot älfven ned till den nya bryggan därstädes, men eftersattes af tvenne utanför paviljongen promenerande skötare. Utkommen på bryggan språng han ett par gånger fram och tillbaka, hvarefter han kastade sig eller föll i vattnet. Han upphäfde höga nödrop och tycktes äfven gripa efter den lifräddningsboj, som kastades till honom. En vid stranden liggande båt utsköts, men nödropen tystnade snart och den sjuke kunde ej påträffas i den mörka natten. Vid Uppsala hospital inträffade en beklaglig olyckshändelse, i det en manlig patient fatt tillfälle att nattetid komma in i två patientrum, där han afdagatog tre af de i dessa rum liggande patienterna och svårt skadade en. Undersökning om händelserna vid detta olycksfall verkställdes omedelbart af öfverinspektören för sinnessjukvården. Vid samma anstalt inträffade en annan olyckshändelse därigenom att en sköterska på några minuter lämnade ensam i badet en gammal och bräcklig patient, som nedsjönk medj hufvudet under vattnet och omkom. Å Uppsala asyl inträffade ett fall af kväfningsdöd, som förtjänar att antecknas: en mycket orolig och svårskött patient hade på kvällen erhållit en hyoscin-injektion, observerades under natten af sköterskan, som mot morgonen tyckte att patienten blef ovanligt tyst, och då hon närmare såg efter fann hon, att patienten var död. Hon hade under den djupa sömnen vändt på sig så, att munnen kommit mot kudden, hvarigenom lufttillträde omöjliggjorts. Vid samma anstalt lyckades en manlig kriminalpatient, oförbätterlig rymmare, att vid ett tillfälle, då en mera ovan skötare hade uppsikten öfver honom, afvika och återfanns död, öfverkörd af taget, på järnvägssträckan mellan Stockholm och Uppsala. Ett själfmord är knappast sannolikt, utan får väl olycksfall antagas. Af tyfoidfeber hafva förekommit 24 fall. A Vadstena hospital och asyl uppträdde 12 fall, antagligen i samband med en utbredd epidemi i Mjölbytrakten; ett fall medförde dödlig utgång. A Vänersborgs hospital och asyl uppträdde 10 fall, sporadiskt, under årets lopp, alla å anstaltens kvinnoafdelning, ett dödsfall. Äfven under år 1906 hade tyfoidfeberfall till ett antal af 5 förekommit. Hvad uppkomsten af sjukdomen beträffar, antages, att den förts till anstalten med någon bacillbärande patient. Intet fall här inträffat å mansafdelningen, och hvarken dricksvattnet eller födans beskaffenhet eller andra förhållanden hafva gifvit minsta skäl miss-, tänka att sjukdomen tagit sin början inom anstalten. Vid Uppsala hospital och asyl hafva inträffat 2 fall bland patienterna, hvarförutom 3 sköterskor därstädes lidit af samma sjukdom. Antalet kriminalpatienter (tab. 13) utgjorde vid årets slut 349 (295 män, och 54 kvinnor), d. v. s. 5-4 0 / 0 af samtliga närvarande. A de olika anstaltérna förhåller sig antalet kriminalpatienter till hela antalet vid årets slut närvarande på följande sätt: Göteborgs hospital 4-4 0 / 0, Härnösands hospital 5,3 º/,,, Kristinehamns hospital 3-0 0 / 0, Lunds hospital 5-4 0 / 0, Lunds asyl 3 3 0 / 0, Malmö asyl 7-2 º/,,, Nyköpings hospital 6-6 0 / 0, Piteå hospital och asyl 2-7 0 / 0, Stockholms hospital 6-4 0 / 0, Uppsala hospital 6:1 0 / 0, Uppsala asyl 4-0 0 / 0, Vadstena hospital och asyl 3-8 %, Visby hospital 10-0 0 / 0, Vänersborgs hospital och asyl 2-0 % samt Växjö hospital (Korsbergakolonien inberäknad) 2-6 0 / 0. Angående beläggning af kriminalafdelningen vid Växjö hospital se under rubriken Utrymme. Under året hafva af öfverläkare och läkaren vid kriminalafdelningen vid Växjö hospital afgifvits 22 utlåtanden angående för brott tilltalade personers sinnesbeskaffenhet, hvilka för observation och undersökning blifvit af Medicinalstyrelsen inremitterade till anstalt; af dessa 22 personer hade af de betygsgifvande läkarne 13 förklarats i saknad af förståndets bruk, 5 i saknad af förståndets fulla bruk samt 4 tillräkneliga. Af de afgifna utlåtandena återfinnas 8 som bilaga 2. Antalet nnderhållsdagar (tab. 15) för de under året å anstaltérna vårdade uppgick till 2,335,614, af hvilka för l:a klass 1-8 0 / 0, för 2:a klass 9-5 0 / 0, för 3:e klass 81-9 0 / 0, utan afgift 5-3 º/o och å landstings stat 1-5 º/,,. Totalkostnaden för sjukvården här uppgått till 3,475,152 kronor 48 öre (tab. 15); medelkostnaden för hvarje person för år här varit 542 kronor 57 öre. Kostnaden här varit störst vid Stockholms hospital med 890 kronor 60 öre, minst vid Vadstena hospital och asyl med 429 kronor 6 öre. Medelkostnaden för hvarje sjuk för dag här utgjort 1 krona 49 öre. Medelkostnaden af statsmedel per år och sjuk här utgjort 390 kronor 78 öre. Här nedan lämnas en öfversikt öfver medelkostnaden per underhållsdag vid statens anstalter för en del af de hufvudrubriker. som upptagas i tab. n:r 17. För Växjö hospital här sådan kostnad ej kunnat exakt beräknas, då hospitalets räkenskaper äro gemensamma för hospitalet och Korsbergakolonien.

Öfversikt öfver medelkostnaden för år och sängplats vid statens hospital för aflöning, utspisning, kläder, eldning, medicin och tvätt under år 1907. 9 Angående de olika sjukdomsformernas forekomst bland de vid årets slut vid hvarje anstalt och vid samtliga anstalterna befintlig^ samt de under året intagna( och tillfrisknade, uttryckt i procenttal, hänvisas till nedanstående öfversikt. Hvad i öfrigt angår sjukvården och därmed sammanhängande frågor å rikets anstalter för sinnessjuka hänvisas till tab. 1 19. Angående kotonien I Korsbertja här öfverläkareu Lindell meddelat följande: Af de intagna här 1 man förut vårdats vid Nyköpings hospital samt 1 man och 2 kvinnor vid Uppsala asyl, men öfverflyttats till Vax jo hospital i och för senare öfverförande till familjevården. Hela antalet sjuka, som öfverflyttats från andra anstalter till Växjö hospital i och för utvidgning af dess familjevård i Korsberga, här uppgått till 44 patienter, nämligen: Öfversikt öfver de olika sjukdomsformernas förekomst bland de vid 1907 års slut vid hvarje anstalt och vid samtliga anstalter beflntliga samt de under året intagna och tillfrisknade, uttryckt i procent.

10 Af de under året till hospitalet återförda (16) voro 3 (1 mun, 2 kvinnor) på grund af kroppslig sjukdom i behof af anstaltsvård, medan de öfriga (8 män, 5 kvinnor) af skilda anledningar, i regel psykisk försämring, icke längre befunnos lämpliga för familjevård. De vid 1907 ars utgång i kolonien närvarande sjuka voro fördelade sålunda: Tre nya hem hafva under året tillkommit och fyra upphört att mottaga sjuka från hospitalet. Orsaken här i senare fallet varit dels vårdarnes olämplighet (3 hem), dels afflyttning från orten (1 hem). Vårdarna tillhörde vid årets utgång följande kategorier: hemmansägare 18, arrendatorer 4, rättare 1, torpare 2, lägenhetsinnehafvare 2, landthandlare 1, snickare 1, skräddare lä skomakare 3, smed 1, eldare 1. Af de i familjevård varande sjuka kunde 90-7 º/o af männen och 48-6 0 / 0 af kvinnorna eller sammanlagdt 71-8 0 / 0 af alla sjuka sysselsättas med olika arbeten. Såsom flitpenningar utgår i regel 5 öre pr arbetsdag samt för de i eentralhemmet såsom biträden använda patienterna 10 öre. Omsättningen inom centralhemmet framgår af följande tabell: Direkt öfverflyttades- från ett hem till ett annat 9 j)a tienter och från vårdarhemmen till hospitalet 3 patienter. Ett dödsfall (tuberculosis pulmonum) här under året inträffat. Allmänna hälsotillståndet här i öfrigt varit ganska godt. Provinsialläkaren här 4 gånger tillkallats. Ingå allvarligare olyckshändelser hafva inträffat, däremot tvenne rymningar, hvarvid dock i båda fallen patienten snart återfördes till kolonien och anbragtes i nya hem, då rymningen underlättats genom bristfällig tillsyn. Vårdarafgifterna hafva växlat mellan 60 och 90 öre och utgingo vid årets slut sålunda: 6 patienter å 60 öre, 20 patienter a 65 öre, 17 patienter k 70 öre, 13 patienter ä 75 öre, 6 patienter k 80 öre, 14 patienter k 85 öre och 2 patienter å 90 öre. Vårdarafgifternas storlek pr dag och patient utgjorde sålunda i medeltal 72-8 öre mot 72 öre under 1906. Antalet underhållsdagar 29,589, medeltalet vårdade pr dag 80-9. Under 1906 voro motsvarande siffror 24,164 och 66-2. Totalkostnaden för kolonien 31,995 kronor 58 öre; medelkostnaden per dag och patient 1 krona 8 öre och pr är 394 kronor 71 öre mot under föregående år respektive 1 krona 22 öre och 449 kronor 54 öre. Byggnaderna å Tomtebo (centralhemmet) hafva underkastats en del nödiga reperationsarbeten. Sålunda hafva de eldfarliga och dessutom uppruttna spåntaken utbytts mot tak af tegel å boningshuset och af papp å uthusen; vidare här särskild utgång med egen förstuga beredts för de manliga sjuke, en köksförstuga uppförts, badrum provisoriskt inredts i en uthusbyggnad o. s. v. Själfva boningshusets utrymme är f. n. fördeladt sålunda. Nedre våningen: åt södra sidan 1 mindre rum för skötare och kusk samt 2 sjukrum med platser för 6 7 manliga sjuka; åt norra sidan 1 rum för sköterska och kokerska samt köket; i byggnadens midt åt väster emellan sköterskerummet och ena manliga sjukrummet, men isolerad från det senare genom dubbla träväggar en storrå sal för 6 kvinnliga sjuka. I öfre våningen: åt söder ett större rum för förestånderskan samt matrum; åt norr och skilda från de förra genom en större öppen vind ligga expeditionsrum, apotek samt gästrum (vid inspektionstillfällen). I uthusbyggnaderna finnas stall och vagnbod, brygghus och badrum, visthusbod m. m. Såsom i senaste årsberättelsen visats, finnas göda möjligheter för koloniens utvidgning, så att den i familjevård kan mottaga omkring 200 sjuka. Stark efterfrågan efter sjuka råder, men här icke under nu rådande stagnation vid hospitalet kunnat tillmötesgås. b) Landstingens upptagningsanstalter. Af de å centralhemmet vårdade voro 23 män och 14 kvinnor. Genom nåd. bref den 5 juli 1907 här Malmöhus län meddelats tillstånd att utvidga sin upptagningsanstalt vid Lunds hospital med plats för 24 i stället för 20. Kronobergs och Blekinge läns upptagningsanstalt vid Växjö hospital blef under året färdig och togs i bruk den 9 januari 1907. Under uppförande voro Göteborgs städs upptagningsanstalt vid Göteborgs hospital och Alfsborgs läns vid Vänersborgs hospital och asyl.

Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å landstingens upptagningsanstalter för sinnessjuka år 1907. 11

12 Sammanställning af uppgifter från landstingens vid hospitalen belägna upptagningsanstalter för sinnessjuka för år 1907. Angående landstingens vid hospitalen belägna upptagningsanstalters verksamhet hänvisas till ofvanstående sammandrag. Beträffande landstingens samtliga upptagningsanstalters för sinnessjxika verksamhet hänvisas till öfversikt (sid. 11) c) Enskilda anstalter. Angående de enskilda anstalternas verksamhet hftnvisas till följande öfversikt öfver omsättningen af sinnessjnka m. m. Öfversikt för år 1907 öfver antalet platser samt intagna, afförda och den 31 dec. 1907 närvarande vid enskilda anstalter för sinnessjuka. III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket. I tab. n:r 20 meddelas ett sammandrag af de uppgifter, hvilka det enligt (59 gällande nådiga stadga angående sinnessjuka åligger kyrkoherde samt kommunal- och hälsovårdsnämnd att till vederbörande tjänsteläkare afgifva. Här nedan meddelas en öfversikt öfver resnltaten af tjänsteläkarnes besök hos sinnessjuka och idioter. Öfversikt för år 1907 öfver af provinsial- och extra provinsialläkare besökta sinnessjuka och idioter med hänsyn till deras antal, beskaffenheten af deras vård och dess behof af anstaltsvård. Af de 35 såsom oförbättrade afförda äro 24 öfverförda till annan anstalt för sinnessjuka. En vid Holmehus vårdad 42-årig kvinna, lidande af ångestmelankoli, som vårdats 5 månader a anstalten, beröfvade sig lifvet genom strypning.

Kostnaden för vederbörande läkares resor för dessa besök hos sinnessjuka och idioter här uppgått till 31,296 kronor 19 öre. Vid i rapporten antecknade fall af vanvård här Medicinalstyrelsen till vederbörande pastorsämbete att tillställa^ den sjukes målsman öfversändt medicinalrådet G. Schuldheis 1 i förra årets berättelse omnämnda skrift»råd och anvisningar rörande vården om sinnessjuka i enskilda hem och å försörjningsinrättningar». 13 Angående de antecknade vanvårdade sjuka voro 3 bundna till händer eller fötter samt 1 med läderremmar om halsen, 8 instängda i små mörka skrubbar eller afbalkningar och 12 vårdade under synnerligen osnygga förhållanden. Skyddsföreningen för sinnessjuka. Under år 1907 här skyddsföreningen öfverlämnat till öfverläkarne vid statens anstalter för sinnessjuka tillhopa 1,525 kronor, hvaraf 300 kronor till Lunds hospital och asyl, 300 kronor till Uppsala och 250 kronor till Vadstena och 200 till Växjö samt lägre belopp, minst 50 kronor, till öfriga anstalter. Därjämte hafva till en sinnessjuk gifvits 150 kronor, åt hvardera tre andra 100 kronor hvar och åt en femte 50 kronor, hvadan sålunda hela understödsbeloppet uppgår till 2,025 kronor. Till bestridande af dessa utgifter här föreningen haft att tillgå årsafgifter af 166 ledamöter och räntan af förut befintliga kapital, som ökats från 42,401 kronor till 42,534 kronor 89 öre. Stockholm den 18 december 1908. Underdånigst KLAS LINROTH. R. A. WAWRINSKY. RICHARD STENBECK. E. SEDERHOLM. Gustaf Tägtström. 938/ 08. Berättelse ang. ihmessjukvården. 3