INLEDNING. Föregångare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, Täckningsår: Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860) Efterföljare: Sinnessjukvården i riket / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: BISOS K2 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k2-0901_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. II. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE ANGÅENDE SINNESSJUKVÅRDEN I RIKET FÖR ÅR STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1911 [ ]

4

5 Innehållsförteckning. Table des matières. A. Underdånig berättelse (sidd. 1 13). I. Af Kungl. Maj:t och Riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård sid. 2. II. Anstalter för sinnessjuka» 2. a) Statens hospital och asyler» Byggnader» Utrymme» Mathållning och utspisning» Tjänstemän och betjäning» De sjukas sysselsättning och förströelser» Religionsöfningar och föreläsningar» Sjukvård» 7. b) Landstingens upptagningsanstalter» 13. c) Enskilda anstalter» 13. III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket» 13. Skyddsföreningen för sinnessjuka...» 14. A. Rapport au Roi (pages 1 12). I. Mesures d'une certaine importance décrétées par le Gouvernement et la Diète page 2. II. Établissements d'aliénés» 3. a) Hospices et Asyles de l'état» Édifices» Espace» Entretien» Employés et service inférieur» Occupation et récréation des malades» Exercices religieux et enseignement» Soins des malades» 8. b) Établissements de refuge des Conseils provinciaux» 11. c) Établissements privés» 11. III. Nombre des personnes en Suède atteintes d'aliénation mentale et d'idiotisme» 13. La Société protectrice des aliénés» 13. B. Bilagor. I. Tabeller sid. 15. Tab. 1. Intagna, afförda och den 31 December befintliga patienter» 15.» 2. Intagna, tillfrisknade, döda samt vid årets slut befintliga med fördelning efter sjukdomsformerna» 15.» 3. Intagna, tillfrisknade, döda med fördelning efter kön och ålder» 16.» 4. Intagna, fördelade efter civilstånd, sjukdomens bestånd före intagningen samt antal förutgångna anfall» För första gången intagna, fördelade efter sjukdomens form och efter ålder vid sjukdomens utbrott» 16.» 6. Sjukdomens orsaker» 17.» 7. För första gången intagna, fördelade efter stånd och yrke» 17.» 8. För första gången intagna med fördelning efter hemort» Tillfrisknade» 18.» 10. Tillfriskningsprocenten under de senaste 10 åren» 18.» 11. Dödsorsaker» 19.» 12. Tillfälliga sjukdomar» 19.» 13. Kriminalpatienter» 20.» 14. Intagna och aflidna, af dementia paralytica lidande» 20. B. Annexes. I. Tableaux page 15. Tabl. 1. Nombre des malades admis, renvoyés et restants au 31 décembre» 15.» 2. Malades admis, guéris, décédés et restants à la fin de l'année, avec répartition d'après les formes de la maladie» 15.» 3. Malades admis, guéris et décédés, avec répartition d'après le sexe et l'âge» 16.» 4. Admissions, réparties d'après l'état-civil, l'existence de la maladie avant l'admission à l'hôpital et le nombre des crises antérieures» Malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après la forme de la maladie, et d'après l'âge à l'explosion de celle-ci» 16.» 6. Causes de la maladie» 17.» 7. Les malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après la position sociale et la profession» 17.» 8. Les malades admis pour la 1 re fois, répartis d'après le lieu d'origine» 18.» 9. Guérisons» 18.» 10. Proportion % des guérisons pendant les 10 dernières années» 18.» 11. Causes de décès» 19.» 12. Maladies occasionnelles» 19.» 13. Malades criminels» 20.» 14. Entrées et décès des malades souffrant de démence paralytique» 20.

6 Tab. 15. Antal sjukplatser, underhållsdagar och medeltal vårdade i de olika betalningsklasserna samt utspisnings- och totalkostnaden sid. 21.» 16. Tjänstemän och betjäning» 21.» 17. Inkomster för hospitals underhåll» 22.» 18. Utgifter för hospitals underhåll» 22.» 19. Sammandrag af 1909 års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagna medel» 23.» 20. Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuka och idioter i riket» 24. II. Rättsmedicinska utlåtanden angående sinnesbeskaffenhet» 27. III. Öfverinspektörens för sinnessjukvården i riket berättelse öfver sin verksamhet under år Tabl. 15. Nombre des lits, des journées d'entretien, moyenne des malades soignés dans les diverses classes payantes, frais d'entretien et dépenses totales page 21.» 16. Employés et service inférieur» 21.» 17. Recettes d'entretien des hôpitaux» 22.» 18. Dépenses d'entretien des hôpitaux» 22.» 19. Sommaire du Rapport de 1909 concernant les sommes affectées au service hospitalier» 23.» 20. Relevé sommaire des rapports des autorités ecclésiastiques paroissiales concernant les aliénés et les idiots du Royaume» 24. II. Rapports médico-légaux sur l'état mental des aliénés» 27. III. Rapport de l'inspecteur général du soin des aliénés sur son activité en 1909.

7 TILL KONUNGEN. Medicinalstyrelsen får härmed öfverlämna underdånig berättelse angående sinnessjiikvården i riket för år Till en början lämnar styrelsen en öfversikt öfver de af Kungl. Maj:t och Riksdagen härutinnan beslutade viktigare åtgärder. Berättelsen omfattar därefter redogörelse för statens hospital och asyler, landstingens upptagningsanstalter för sinnessjuka samt enskilda anstalter. Slutligen meddelas en redogörelse öfver antalet i riket befintliga sinnessjuka och idioter samt för skyddsföreningens för sinnessjuka verksamhet. Berättelsen åtföljes dels af tabellariska öfversikter angående sjukvården å statens anstalter och därmed samman : 4. Berättelse ang. sinnessjukvården. hängande förhållanden, samt rörande inkomster och utgifter för hospitalens underhåll, dels af sammandrag öfver 1909 års redovisning öfver till hospitalsväsendet anslagna medel äfvensom öfver kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuka och idioter. Som bihang följa slutligen ett antal af de rättsmedicinska utlåtanden, som under året äro afgifna af öfverläkare vid hospital och läkaren vid Växjö hospitals kriminalafdelning, samt öfverinspektörens för sinnessjukvården i riket berättelse för år 1909.

8 2 I. Af Kungl. Maj:t och Riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård. 1 Till 1909 års Riksdag framlade Kungl. Maj:t nåd. proposition om anslag till uppförande af ett hospital å indragna majorsbostället Öhnet invid Östersund i hufvudsaklig överensstämmelse med af särskildt tillkallade sakkunniga utarbetadt förslag, omnämndt i und. berättelsen ang. sinnessjukvården för år 1907 och Framställningen vann emellertid ej Riksdagens bifall. Med anledning häraf erhöll Medicinalstyrelsen genom nådigt bref den 16 april 1909 befallning dels att låta underkasta uppgjorda ritningar och kostnadsförslag till nämnda hospital en förnyad och ingående granskning, därvid borde noga tillses, huruvida icke kostnaderna, utan skada för hospitalsanläggningens ändamålsenlighet, kunde nedbringas, dels att verkställa undersökning i hvad mån den beräknade medelkostnaden för sjukplats kunde minskas, därest hospitalet å den föreslagna platsen uppfördes för ett med hänsyn till sinnessjukvårdens ordnande lämpligt större antal patienter än som i förslaget ifrågasatts, dels och att företaga ytterligare undersökning angående möjligheten att förlägga hospitalet till annan plats i öfre Norrland med samma eller väsentligen lika stora förutsättningar för den ifrågavarande hospitalsanläggningen som den föreslagna, men där kostnaderna för hospitalets uppförande kunde antagas ställa sig lägre. Genom nåd. bref den 5 juni 1909 bemyndigades Medicinalstyrelsen att för denna utredning tillkalla dels styrelsens biträdande arkitekt dels två andra sakkunniga; och såsom sådana utsåg Medicinalstyrelsen öfverläkaren vid Vadstena hospital och asyl Thure Björck och t. f. öfverinspektören för sinnessjukvården dr Alfred Petrén. Sedan generaldirektören Linroth och t. f. medicinalrådet Stenbeck tillsammans med sålunda utsedde kommitterade undersökt ett föreslaget område invid Vännäs (Vännäs läger), Örnsköldsvik och Sollefteå, enade sig samtliga kommitterade om att som plats för det norrländska hospitalet fortfarande föreslå Öhnet invid Östersund. För att nedbringa medelkostnaden för sjukplats framlade kommitterade förslag om utvidgning af det ursprungliga förslaget till anstalten så till vida att ytterligare en asylpaviljong samt en kolonivilla för kvinnor skulle uppföras. Antalet sjukplatser beräknades till 560. Kostnadsberäkningen för det nu föreslagna hospitalet uppgick till 2,350,835 kronor, alltså en medelkostnad för sjukplats å 4,197 kronor mot 5,299 kronor enligt det förra förslaget. Uti und. skrifvelse den 31 december 1909 öfverlämnade Medicinalstyrelsen detta kommitterades förslag med hemställan om nådig proposition om nödigt anslag. Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1909 års Riksdag om ett anslag å 268,100 kronor för anordnande af elektrisk belysning och värmeledning i kvinnoafdelning en m. fl. lägenheter vid Vadstena hospital och asyl, i enlighet med Medici- 1 Referent: t. f. medicinalrådot Stenbeck. nalstyrelsens und. förslag den 25 september 1908, vann icke Riksdagens bifall. Kungl. Maj:t och Riksdagen hafva anvisat: 1) för omoch tillbyggnad af cellafdelningen för kvinnor vid Uppsala hospital ett anslag af 67,910 kronor, 2) för uppförande och inredning af nytt tvätthus vid Lunds hospital och asyl ett anslag af 195,300 kronor, samt 3) för inköp för Växjö hospitals räkning af ett område frän Växjö Östregård ett anslag af 7,565 kronor. Riksdagen har i enlighet med Kungl. Maj:ts nådiga proposition höjt förslagsanslaget till hospitals underhåll med 700,000 kronor eller från 2,400,000 kronor till 3,100,000 kronor. För anställande af bokhållare vid Stockholms och Göteborgs hospital samt Piteå hospital och asyl hafva anvisats arfvoden och naturaförmåner för dessa anstalter i öfverensstämmelse med motsvarande förmåner vid andra sinnessjukanstalter. II. Anstalter för sinnessjuka. a) Statens hospital och asyler. 1. Byggnader. Göteborgs hospital. Göteborgs stads upptagningsanstalt var vid årsskiftet färdigbyggd, och sjuke började mottagas den 9 februari Upptagningsanstalten består af tre skilda byggnader, af hvilka en är belägen i dalgången öster om hospitalet och afsedd till öfvervakningsafdelning för 42 sjuka, de öfriga tvenne byggnaderna äro uppförda som kolonivillor för 20 män och 13 kvinnor. Under uppförande äro paviljongen för första klassens sjuke, bostadshus för biträdande läkare samt två bostadshus för gifta skötare, hvartill Kungl. Maj:t och Riksdag anvisat medel. Af bidrag, som lämnats af Göteborgs stad som villkor för uppförande af ofvan omskrifna upptagningsanstalt, hafva under året ytterligare uppförts ett bostadshus för ekonomibetjäning samt verkställts flyttning af stall och vagnbod. Ett lik- och obduktionshus har uppförts. Bland smärre arbeten, som under året utförts, är att anteckna anläggning af lokaltelefon, väganläggningar och planeringsarbeten vid nybyggnaderna. Kristinehamns hospital. Det nya bostadshuset af trä för hospitalsläkaren har under året blifvit uppfördt efter ungefär samma ritning som förutvarande bostadshus för biträdande läkaren. Till öfvervakningsafdelningen för lugna i paviljong II har uppförts en liggveranda. Af större arbeten i öfrigt må nämnas nedläggning i sjön af en ny intagningsledning för vatten af större dimensioner än den förutvarande, hvilken af rost blifvit förträngd. De yttre planeringsarbetena omkring de nya paviljongerna hafva under året ytterligare fullkomnats och planteringarna hafva i det närmaste blifvit fullt färdiga. Lunds hospital och asyl. De i förra årets berättelse omförmälda nybyggnadsarbetena hafva under året afslutats;

9 3 sålunda voro vid redovisningsårets slut bostadshusen för hospitalsläkaren och för gifta sjukvårdare (2 st.) färdiga att tagas i bruk. Likaledes afslutades till- och ombyggnad af länets upptagningspaviljonger, anstaltens bagerilokal samt rotfruktskällare. Hospitalet. Badrummen å C-afdelningarna hafva i så måtto ändrats, att kall- och varmvattenrören inlagts i väggen. Asylen. I paviljong B för män har ett förrådsrum apterats till betjäningsrum; i paviljong C för män hafva 2 rum med högt sittande fönster försetts med fönster i vanlig höjd och med glas af 1 cm. tjocklek. Flerestädes i diskkök och korridorer hafva de utslitna golfven af trä ersatts med golf af mosaikplattor. Nyköpings hospital. Uti de nyförvärfvade bostadshusen hafva 'inredts 6 st. trefliga lägenheter å 2 rum och kök för betjäning, hvarjämte ett vindsrum tagits i anspråk för sjuke, som inackorderats hos en gift skötare. En mindre lägenhet å 1 rum och kök har upplåtits åt yttre nattvakten. Piteå hospital och asyl. Bostadshuset för hospitalsläkaren är under året färdigbyggdt och taget i bruk. Det inhägnade hospitalsområdet har utvidgats genom utflyttning af det staket, som begränsade hospitalets östra gräns; den s. k. Munksundsvägen afstängdes härigenom, hvadan en ny väg utmed staketets yttre anlagts. Lastbryggan är ombyggd och förstärkt; uppmuddringsarbeten invid bryggan hafva utförts för att bereda möjlighet för större kolångare att komma in till bryggan. Stockholms hospital. I de lugna afdelningarnas promenadgårdar har den ändring vidtagits, att de höga, utåt parken vettande planken borttagits och ersatts med ett lågt spjälstaket. Bryggan och kallbadhuset hafva reparerats. Säters hospital. Af de inom stora byggnadskomplexen belägna paviljongerna blefvo alla med undantag af två förda under tak; de senare blefvo uppmurade till och med andra våningen; inre putsningen är fullt utförd inom 5 af de stora paviljongerna och pågick vid årsskiftet inom de öfriga under tak förda paviljongerna. Öfverläkar- och sysslomansbostäderna blefvo förda under tak och deras inre inredning påbörjades. Grunderna till kolonivillorna äro utförda och socklarna satta. Kontrakt äro afslutade angående vattenoch afloppsledningar, ångpanneanläggning med värmledning, elektrisk belysningsanläggning samt köks- och tvättanordning. Uppsala hospital och asyl. Hospitalet. Den i förra årets berättelse omförmälda omändringen af paviljong VII för kvinnor till bostadshus för ekonomibetjäning har under året afslutats; bostadslägenheter för 6 familjer hafva där anordnats. Det höga planket omkring promenadgården till afdelning I har nedtagits och ersatts med spjälstaket. Ombyggnad af afdelning VI för kvinnor har tagit sin början. Den elektriska belysningsauläggningen blef färdig och tagen i bruk. Asylen. De tre matsalarna och lägenheten för servererskor i tillbyggnaden vid asylens kök hafva under året blifvit färdiga. Begrafningsplatsen har planerats, invigts och tagits i bruk. Vadstena hospital och asyl. Nedre matsalskorridoren å mansafdelningen har till en del belagts med golf af viktoriaplattor. För vinnande af nödig hållbarhet hafva några fönsterluckor inom manliga isoleringsafdeldelningarna på insidan fatt plåtbeklädnad. Visby hospital. linoleummattor. Öfvervakningssalarne hafva belagts med Vänersborgs hospital och asyl. A afdelningarna in A, B och C samt VIII A, B och C hafva nya dörröppningar upptagits mellan tvenne intill hvarandra gränsande sofrum för att underlätta öfvervakningen af där liggande halforoliga och osnygga sjuka. Mellan badrum och närgränsande sjukrum å afdelningarna IV, V, IX och X hafva äfvenledes dörröppningar upptagits i afsikt att åstadkomma bekvämare öfvervakning af dessa lokaler. Denna omändring har dock visat sig vara mindre ändamålsenlig; stora massor vatten slungas af de i långbaden liggande oroliga patienterna in i det närgränsande rummet, och det starka stimmet från badrummet verkar oroande på de sjuka. Mellan bageriet och obduktionshuset har uppförts en träbod för skydd åt den under året inköpta lastautomobilen. En svängbar lyftkran för elektrisk kraft att användas för lossning af kol, grus, ved o. d. har uppsatts på den nya bryggan. Västerviks hospital. Samtliga inom stora byggnadskomplexen belägna paviljonger blefvo förda under tak; inre putsningen är fullbordad i fyra af dessa paviljonger; öfverläkar- och sysslomansbostäderna äro förda under tak. Grundläggningen för -5 öppna paviljonger och 4 kolonivillor påbörjades. Kontrakt äro afslutade med respektive entreprenörer afseende hospitalets förseende med dels kall- och varmvatten- samt afloppsledningar, dels elektrisk belysning, dels erforderliga köks- och tvättapparater. Växjö hospital. Genom det af Kungl. Maj:t och Riksdagen under året beslutade inköpet af en del af egendomen Växjö-östregård, som afskiljt hospitalets centrala område från området vid Brända udden, har hospitalet erhållit sammanhängande ägor med mera naturliga gränser. Kriminalpaviljongen har försetts med 4 promenadgårdar 3 med plank och 1 med staket i stället för de förutvarande 2 gårdarne. Ang. de kostnader för underhåll och förbättringar af byggnader och gårdar, hvilka bestridts af respektive direktioner, hänvisas till n:r 18 bland bifogade tabeller. Medicinalstyrelsen har under år 1909 afslutat nedanstående kontrakt om nyanläggningar resp. väsentligare reparationer af statens hospital. Med;

10 4 Kr. 1) Byggmästaren J. Johansson, ang. uppförande af ett bostadshus för hospitnlsläkaren vid Kristinehamns hospital 16,C00. 2) Elektr. Aktiebolaget A. E. G., ang. elektrisk installation Tid Uppsala hospital 93,062. 3) Luth & Roséns elektr. aktiebolag ang. elektrisk installation inom bostadshus för hospitalsläkaren oeh gifta värdare vid Lunds hospital och asyl. : 2,480. 4) Elektr. Aktiebolaget A. E, G., ang. elektrisk belysningsanläggning vid Säters hospital 93,290. 5) Värmeledningsaktiebolaget Calor, ang. leverans af nya tvättapparater vid Göteborgs hospital 4,185. 6) K. M. Noréns elektr. affär, ang. åskledaranläggning vid Kristinehamns hospital :... 5,310. 7) Sydsvenska Gjuteri Aktiebolaget, ang. vatten- och afloppsledningar till och inom bostadshus för bospitalsläkaren och gifta vårdare vid Lunds hospital oeh asyl 3,775. 8) P. A. Sjögren, ang. vntten- och afloppsledningar till och inom bostadshus för gifta värdare vid Vänersborgs hospital och asyl... 2,990. 9) Elektriska Bolaget, ang.' elektrisk installation i l:a klass paviljong m. fl. byggnader vid Göteborgs hospital 8, ) A. J. G. Bissmarck & C:o, ang. vatten- och afloppsledningar till och inom l:a klass paviljong m. 11. byggnader vid Göteborgs hospital. 22, ) Värmeledningsaktiebolflget Celsius, ang. värmeledning inom l:a klosb paviljong vid Göteborgs hospital 24, ) Värmeledningsaktiebolagot Celsius, ang. nngpanueanläggning samt värmeledning vid Säters hospital , ) Elektr. Aktiebolaget A. E. G., ang. elektrisk installation inom bostadshus för gifta vårdare vid Vänersborgs hospital och asyl 1, ) Hj. Kallenberg, ang. om-, till- och påbyggnad af paviljong n:r 6 vid Uppsala hospital 58, ) Värmeledningsaktiebolaget Calor, ang. köks- och tvättanordningar vid Säters hospital 52, ) Värmeledningsaktiebolaget Calor, ang. köks- och tvättanordningar vid Västerviks hospital 53, ) Elektr. Aktiebolaget A. E. G., aug. elektrisk belysningsanlägguing vid Västerviks hospital 90, ) Sydsvenska Gjuteri Aktiebolaget, ang. vatten- och afloppsledningar vid Västerviks hospital 169, ) E. Sällströms eftr. Adolf Conilton, ang. vatten- och afloppsledningar vid Säters hospital 189, Utrymme. Platsantalet vid statens anstalter för sinnessjuka har under året ökats med 28 vid Vänersborgs hospital; dessa platser hafva tillkommit därigenom att de bada länspaviljongerna, som anordnats som öppna paviljonger, äro afsedda för 29 sjuka i hvarje paviljong, under det länet berättigats till vård af endast 15. Fördelningen af sjukplatser i de olika anstalterna var vid redovisningsårets slut följande: Antalet expektanter vid årets slut uppgick till 2,554 mot 2,404 vid förra årets slut. Det har emellertid visat sig, att en hel del sjuka vid tid, då plats å anstalt kan dem beredas, af en eller annan anledning icke längre äro i behof af anstaltsvård. Sålunda meddelar öfverläkaren vid Härnösands hospital, att af de under året efterskrifna hade 41 män och 14 kvinnor uteblifvit; af dessa hade 20 tillfrisknat, 24 så förbättrats, att de ej längre voro i behof af hospitalsvård, 7 aflidit oeh 4 uteblifvit utan angifven orsak. Angående beläggningen af de genom utvidgningen utaf Kristinehamns hospital vunna platserna meddelar hospitalets öfverläkare:»beläggningen af de nytillkomna platserna har fortgått, dock icke utan betydande svårigheter med hänsyn till det ovanligt svårhandterliga patientmaterial, som stått till buds. Ett hinder för beläggningens ostörda gång på kvinnosidan uppstod mot slutet af året genom inträffandet af några fall af scarlatina. Vid årets slut voro ännu obesatta 36 platser, däraf 1 på mans- och 35 på kvinnosidan. Vid årets början funnos 253 expektanter och under året hafva inkommit 131 ansökningar. Då under året intagits 174, har sålunda plats kunnat beredas för 45.3 % af de ansökta.» Angående sjukvården å Växjö hospitals kriminalafdelning meddelar öfverläkaren Lindell, bland annat, följande:»delningen af kriminalpaviljongens bada promenadgårdar har under året af slutats, hvarigenom denna paviljong nu disponerar 4 promenadgårdar 3 med plank och 1 med staket, alla med soltält och klosettbyggnader. Härmed har det för handhafvandet af ifrågavarande patienter nödvändiga uppdelandet af afdelning II (för lugna) i tvenne skilda afdelningar kunnat definitivt genomföras; patienterna i denna paviljong äro alltså numera fördelade på 6 afdelningar. En af de stora olägenheterna för anstalten i sin helhet af sammanförandet på ett ställe af ett större antal svårdisciplin er ade element har af erfarenheten alltjämt vunnit bekräftelse; min likaledes i årsberättelsen för 1907 uttalade åsikt om nuvarande kriminalafdelningens lämpliga framtida användning, sedan den kunnat evakueras från sina nuvarande internater, har yttermera stadgats. I och med kriminalpaviljongens beläggande sedermera uteslutande med sinnessjuka i inskränkt mening synes mig platsantalet därstädes kunna utan olägenhet ökas med minst 25 platser, en icke oväsentlig fördel af frångåendet af en särskild kriminalanstalt; hvilket i alla fall kommer att tvinga sig fram, sedan numera erfarenheten visat olämpligheten af denna vårdtyp i samband med den i allt friare former sig utvecklande sinnessjukvården.» 3. Mathållning och utspisning. Angående utspisningen vid Stockholms hospital meddelar dess öfverläkare:»för att bereda en något mer tillfredsställande matsedel å l:a klass utan att behöfva öfverskrida det i stat bestämda portionspriset har sedan sommaren 1909 kvällsvarden gjorts något rikligare på middagens bekostnad. I stället för dubbla efterrätter (saftsoppa + efterrätt) eller

11 5 liknande utspisning af maträtter, af hvilka den ena utan afsaknad visat sig kunna indragas, har en mindre varmrätt, såsom en liten biffstek, fiskfärs, omväxlande med kallskuret tillagts kvällsmaten. Som ett önskemål kvarstår emellertid att göra äfven frukostarne litet mera omväxlande och i stället för rökt och salt mat, som ofta nog ej af de sjuka fördragas, införa rätter af en mera allmänt omtyckt art. A allmänna klassen har på grund af inkomna anmärkningar och påminnelser om den allt för dyra ntspisningen å Stockholms hospital en konsekvent indragning af extra portioner och sjukportioner ägt rum. Då sjukportioner varit alltför tydligt indicerade för att icke utan uppenbar skada kunna borttagas, har smöret i desamma utbytts mot margarin.» Utspisningen för första klass vid Uppsala hospital har hela året skett efter s. k. säsongmatsedlar, hvarigenom en större omväxling kunnat beredas de spisande. I detta ärende meddelar öfverläkaren vidare: >I allmänhet har belåtenhet varit rådande; dock har sammansättningen af måltiderna esomoftast klandrats. Det är öfver hufvud ett rätt otacksamt göra att bestämma matsedlarna. Innan här uppgjorda matsedlar föreläggas till stadfästelse, torde de ännu ett år böra pröfvas. I allmänhet kan man med fog påstå, att frukostarna äro för klena. I allmänna klassens utspisning har omväxling beredts hufvudsakligen genom ersättande af sillen ett mål i veckan med färsk fisk. Turvis på anstaltens olika afdelningar har utspisats pannkaka. Färska trädgårdsprodukter hafva mer än vanligt kommit till bruk. Det torde dock icke vara tvifvel underkastadt, att allmänna klassens spisordning är i behof af omarbetning.» Här nedan meddelas en uppgift å såväl det i utgiftsstaterna fastställda priset å portion för betjäning samt sjuka af första och allmän klass som ock leveranspriset å mjölk och nötkött. Uppgift å portionspris enligt utgiftsstat samt leveranspris å mjölk- och kött vid statens anstalter för sinnessjuka för år af bestämmelserna i nådiga kungörelsen den 6 november 1903 angående kompetens för kvinnliga läkare att innehafva vissa läkarbefattningar söka och innehafva befattning såsom biträdande läkare vid de statens anstalter för sinnessjuka, där sådan befattning blifvit eller kan varda för kvinnoafdelning särskildt inrättad, dock utan befogenhet för henne att mottaga förordnande som öfverläkare. Omsättningen bland sjujcvårdsbetjäningen har under året varit helt ringa; sålunda meddelas exempelvis från Piteå hospital och asyl, att endast en skötare och en sköterska afgått; vid Stockholms hospital har omsättningen varit mindre än föregående år. Angående rekryteringen af sjukvårdspersonalen meddelar öfverläkaren vid Vänersborgs hospital och asyl, att den varit lättare än under föregående år.»visserligen har man ett par gånger mast tillgripa annonsering, men har då tillströmningen varit ganska stor beträffande såväl kvinnor som män. Orsaken härtill ligger nog till någon del i de nuvarande dåliga förhållandena på arbetsmarknaden, men äfven däri att man kommit till insikt om att hospitalsbetjäningens villkor icke äro att förakta. Säkerligen skulle belåtenheten med ställningen vara allmännare och mycket större än den tyvärr är, såvida icke bland betjäningen liksom nästan öfverallt eljest nu för tiden en eller annan s. k. ledare uppträdde, som finner sitt nöje uti eller med sin fördel förenligt att väcka och underblåsa missnöjet. Då detta går ut öfver sådant som utspisning, beklädnad och dylikt, torde det vara helt och hållet oberättigadt åtminstone hvad härvarande anstalt beträffar. I allmänhet kan man emellertid saga, att största delen af betjäningen är af god beskaffenhet och söker fylla sina plikter samvetsgrant.» Beträffande omsättningen vid samma anstalt skulle den, framhåller öfverläkaren, varit mindre, om ej anstaltens läge vore så afskildt.»tillfällen till förströelser saknas nästan alldeles. Några föreläsningar hafva hållits under året. De hafva hufvudsakligen afhandlat geografiska och nationella ämnen och varit rätt talrikt besökta. För öfrigt har samlingssalen ofta användts till möten och föredrag dels af nykterhetsföreningen på platsen dels af härvarande religiösa sammanslutningar bland betjäningen. Några gånger hafva äfven danstillställningar förekommit för betjäningen.» Vid hvarje anstalt finnas anställda ett antal gifta skötare, hvilka antingen beredas familjebostäder i respektive anstalters bostadshus eller ock, om sådana ej finnas tillgängliga och skötarne varit anställda öfver 3 år i hospitalsväsendets tjänst, tilldelas hyres- och bränsleersättning. Årliga understöd hafva under redovisningsåret tilldelats 7 befattningsinnehafvare, hvilka på grund af ålder eller sjukdom nödgats lämna sina tjänster. Patriotiska sällskapets medalj har tilldelats en förestånderska och en skötare, anställda vid Härnösands hospital, för långvarig och trogen tjänst. 4. Tjänstemän och betjäning. Genom nåd. bref den 27 augusti 1909 har medicine licentiaten Ulrika Erikson meddelats tillstånd att utan hinder Genom nåd. bref den 26 mars 1909 har anvisats ett anslag å 6,000 kronor för anordnande af undervisningskurser för sjukvårdsbetjäningen vid statens anstalter för sinnessjuka; hvarje i undervisningen deltagande läkare tillerkändes ett arfvode beräknadt efter högst 15 kronor för hvarje

12 6 lektion om minst en timme med villkor dock att hela kostnaden för hvarje kurs icke öfverstiger 300 kronor. intagna sjuka har nämnda hospital af friherrinnan M. Dickson äfven under redovisningsåret fatt mottaga en gåfva å 300 kronor. 5. De sjukas sysselsättning och förströelser. Å statens anstalter för sinnessjuka hafva under året utförts 880,020 dagsverken; med beräkning af 300 arbetsdagar för året och 6,980 sjuka vårdade per dag (tab. 15) befinnas 43 % af de närvarande patienterna varit sysselsatta med arbete. Vid de olika anstalterna har antalet arbetande patienter, uttryckt i procent, varit följande: Göteborgs hospital 35 %, Härnösands hospital 54 %, Kristinehamns hospital 38 %, Lunds hospital 43 %, Lunds asyl 42 %, Malmö asyl 45 %, Nyköpings hospital 38 %, Piteå hospital och asyl 40 %, Stockholms hospital 32 %, Uppsala hospital 42 %, Uppsala asyl 61 %, Vadstena hospital och asyl 40 %, Visby hospital 51 %, Vänersborgs hospital och asyl 46 %, Växjö hospital 29 %, Växjö hospitals krim.-afd. 35 %. Vid en del hospital har tillverkning af utredningsartiklar för de nya hospitalen i Säter och Västervik ägt rum. Ang. de sjukas sysselsättning meddelar öfverläkaren vid Vänersborgs hospital och asyl:»a manssidan hafva förutom bandväfstolar 8 större väfstolar för det mesta varit i gång. Hufvudsakligen har det varit konvalescenter, som sysselsatts därmed, innan de tagits i utarbete, men i brist på sådana hafva äfven en del kroniska fall fatt arbeta vid väfstolarna. A kvinnosidan har det arbetats vid 11 större väfstolar, det största antal som det trånga utrymmet å kvinnornas arbetssalar tillåter. Väfningen har omfattat allt möjligt, handdukar, borddukar, sängöfverdrag, näsdukarklädningstyg m. m.> Anordningar för de sjukas förströelser hafva varit desamma som under de närmast föregående åren. Från Stockholms hospital finnes antecknadt, att flere konserter anordnats i kyrksalen, vid hvilka sångkörer från hufvudstaden, mera bekanta konstnärer och musikälskare bidragit; vid jul och andra högtider hafva fester anordnats, hvarvid de sjuke enligt gängse bruk trakterats. För sjuka vid Uppsala hospital och asyl har anordnats en utfärd i båt på Mälaren, och sjuke tillhörande l:a klassen hafva deltagit i ett slädparti. Från Växjö hospital meddelas:»utom sedvanliga säsongnöjen utomhus, som rikligt och omväxlande stå till buds för de patienter, som lämpligen kunna däri deltaga såsom exempelvis vintertiden skridsko- och kälkåkning å särskildt anordnade skridskobanor och kälkbackar och sommartiden dans å hospitalets dansbana, krocket- och tennisspel, roddturer, fiske, kafferep i det gröna o. s. v. samt utom mera regelbundet återkommanda förströelser inomhus, såsom grammofonkonserter, scioptikonföreställningar och danstillställningar, hafva under året flere konserter gifvits af skötarnes mässingssextett och den kvinnliga personalens sångkör med biträde af frivilligt medverkande solister; vidare hafva förekommit ett föredrag med bilder öfver»en resa i Egypten», en trolleriföreställning mycket omtyckt nöjesform, ett slädparti för kvinnliga patienter o. s. v., allt bidragande till en angenäm omväxling i den eljes enformiga anstaltsvistelsen.» Till beredande af förströelser åt vid Göteborgs hospital 6. Religionsöfningar och föreläsningar. Ang. gudstjänsterna vid Härnösands hospital meddelar anstaltens predikant följande:»hvarje tisdags och fredags afton kl. 4 hafva patienterna samlats till bibelläsning, bön och psalmsång, nämligen männen på tisdagarna, utom under sommarmånaderna, då de på grund af sysselsättning utom hus ej lämpligen kunnat samlas, och kvinnorna på fredagarna under hela året. Valda bibeltexter hafva därvid kateketiskt genomgått», hvarunder det visat sig, att ej så få, särskildt bland kvinnorna, ägt rätt god insikt i vår kristna lära äfvensom intresse för hithörande frågor. De närvarande patienternas antal vid dessa veckogudstjänster har varierat mellan 15 å 25. Några af betjäningen hafva alltid närvarit vid dessa tillfällen. Under fastan hölls passionspredikan en gång i veckan, nämligen hvarje onsdag kl. 5 e. m., gemensamt för män och kvinnor, under hvilken tid de ofvan nämnda tisdags- och fredagsgudstjänsterna voro inställda. Antalet närvarande patienter var ungefärligen detsamma, stundom något mindre än vid de söndagliga gudstjänsterna. På julafton voro patienterna samlade i den stora salen uti nya byggnaden omkring en prydlig julgran, och hölls då för dem en kort betraktelse öfver julens firningsämne, hvarjämte förekom bön och psalmsång.» Predikanten vid Kristinehamns hospital meddelar:»biblioteket, som är af betydande omfattning och flitigt anlitas, har genom öfverläkarens försorg under året ansenligt tillökats medels inköp af lämpliga, värdefulla böcker och arbeten, hvadan det f. n. omfattar 1,225 nummer eller band.» Predikanten meddelar vidare, att, några olägenheter af det förhållandet, att han är boende utom hospitalet, icke försports. I sin ämbetsberättelse från Lunds hospital och asyl anför predikanten, bland annat, följande.»tack vare de medel, som jag i slutet af år 1908 på frivillig väg insamlade från personer i staden Lund och vid anstalten, har under året kunnat hållas åtta högtidsgudstjänster med körsång, utförd af en kör på åtta personel 1 från Lunds domkyrkokör. Patienterna hafva med glädje och uppbyggelse deltagit i dessa gudstjänster och långt framåt bevarat dem som ljusa minnen. En eftermiddag i veckan har varit anslagen till underhållning. Med fortsatt intresse hafva männen åhört den fortskridande läsningen af Selma Lagerlöfs»Nils Holgersons resa» II, därvid Roths väggkarta öfver Sverige tjänat som åskådningsmaterial. Kvinnorna hafva fatt hora sådant som tilltalar dem mest: korta, vackra berättelser ur lifvet med något religiös prägel eller från vår kyrkas mission. Lämpliga sånger ur Eggelings sångbok hafva sjungits före och efter dessa underhållningar. Det har äfven händt, att någon patient tagit med sig sin fiol och spelat några stycken ensam eller samman med orgeln. Medel hafva beredts till inköp af ljusbilder öfver det heliga landet och ur frälsarens lif. Dessa förevisningar hållas i stora salen

13 7 å asylen under den lifligaste tillslutning. Vackrast och mest senterad var en serie kolorerade bilder öfver de evangeliska julberättelserna; de gjorde sig ock utmärkt med anstaltens förträffliga scioptikonapparat. För det extra arbete, som dessa förevisningar kräfva, erhålles mera riklig lön i patienternas glädje och erkänsla.» Slutligen meddelar predikanten vid Piteå hospital och asyl:»under oktober, november och december månader har konfirmationsundervisning meddelats en kvinnlig patient född 1889, intagen den 28 juli Hon hade i hemorten börjat på våren 1904 deltaga i konfirmationsundervisningen! men på grund af inträdande sinnessjukdom hade hon efter 3 dagars undervisning nödgats sluta. Sedan dess har hon vårdats å hospitalet här. Under omkring ett år har hon mer och mer förbättrats, och i sammanhang med den fortgående förbättringen visade hon sig angelägen att få beredas till sin första nattvardsgång. I samråd med öfverläkaren har ock denna hennes önskan efterkommits. Hennes insikter i kristendom äro rätt goda, ofta tycktes hon hafva fattat allvaret i den högtidliga handlingen.» 7. Sjukvård. Af samtliga under årets lopp intagna sjuka hafva 85-0 <ji förut ej vårdats å anstalt (tab. 1). Af intagna, med undantag af från annan anstalt öfverförda samt sinnesslöa och sinnessvaga, hafva 77-8 % insjuknat i sinnessjukdom för första gängen (tab. 4) och 19-2 % hafva genomgått ett eller flere anfall af sinnessjudom; i 3 % är nämnda förhållande okändt. Sjukdomens bestånd efter dess uppkomst för de under året tillfrisknade (tab. 9) har, uttryckt i procent, varit följande: Bland samtliga inträffade dödsfall (300) angifvas orsakerna vid 37-7 % hafva varit tuberkulos och vid 12-3 % akut lunginflammation (tab. 11). Under året hafva två fall af själfmord inträffat. Det ena fallet gäller en å Kristinehamns hospital intagen kvinna, hvilken var stadd i fullt tillfrisknande och därför vistades på afdelningen för arbetande. Man hade ingen misstanke på att hon umgicks med några själfsmordsplaner. Genom en åt promenadgården vettande dörr, som af försumlig betjäning lämnats olåst, lvckades hon rymma. Hennes frånvaro upptäcktes genast, och med ledning af spåren i den nyfallna snön fann man henne snart ett stycke inne i skogen, men hon hade då redan hunnit göra en anda på sitt lif genom att hänga sig under ett träd. Vid Lunds hospital har en manlig patient medels hängning begått själfmord. Vid Uppsala asyl äro antecknade tre olycksfall, som medfört döden, ett fall af submersio, ett af eombustio och ett af fractura cranii. Det förstnämnda gällda en paranoiker, som kallade sig själf för profet, som under sin vistelse på anstalten icke visat några själf mordstendenser och som på begäran plägat få följa med på söndagspromenaderna. Man hade icke märkt någon förändring på honom och fann ingen anledning att neka hans anhållan att få följa med på den vanliga promenaden. När sällskapet korn i närheten af strandpromenaden, sprang han plötsligt utan att någon kunde förhindra det från de andra ut i ån och försvann genast under vattnet. Skötarens försök att få upp honom misslyckades. Det torde här knappast vara fråga om ett verkligt själfmord. Antagligen har patienten, som hörde mycket röster, af dessa fatt befallning att ge sig ut i vattnet, och då han antagligen icke var simkunnig, sjönk han mot sin vilja ned i djupet. Förbränningen gällde en fullt redig och klar epileptica, som trots förbud gick in i ett badrum för att själf taga sig varmt vatten. I detsamma hon öppnade kranen fick hon ett anfall och fattade vid detsamma tag i kranens vred och drog så i fallet upp den alltmer, med den påföljd att hon af det utströmmande vattnet skållades öfver ungefär tredjedelen af kroppen. Hon afled sedermera under status epilepticus. En annan epileptiker stötte under ett anfall, vid hvilket skötaren icke hann att taga emot honom, då han icke föll på det vanliga sättet, sitt hufvud mot golfvet, så att fractura cranii uppstod, hvaraf han afled. Angående ett allvarligt själfmordsförsök af en melankolisk kvinna å Härnösands hospital meddelar öfverläkaren Wingqvist följande:»under ett obevakadt ögonblick hade kvinnan gatt in på klosetten, där sköterskan, som genast märkte hennes frånvaro från dagrummet, fann henne hängande och genast klippte af snaran, gjord af hennes strumpeband. Patienten var då cyanotisk med långsamma rosslande andetag och företedde efter några minuter alldeles samma symptom som vid ett hysteriskt anfall: förvred ansiktet, skrek, sparkade och slog omkring sig. Sedan hon kommit till fullt medvetande, sökte hon till en början förneka allt minne af tilldragelsen, men tillstod inom kort, att hon plötsligt fatt den oemotståndliga ingifvelsen af»rösterna» att gå in på klosetten och taga lifvet af sig genom hängning» A Vänersborgs hospital och asyl hafva årligen, allt sedan anstalten togs i bruk under år 1905, förekommit strödda fall af tyfoidfeber. Angående de under redovisningsåret uppträdande fallen meddelar anstaltens öfverläkare:»under året hafva förekommit åtta fall af nervfeber bland de kvinnliga patienterna och tre fall bland den kvinnliga betjäningen. Af de förra hafva fyra haft dödlig utgång. Alla synas hafva ådragit sig smittan å afd. X med undantag af tvenne patienter, som med all sannolikhet smittats under sin vistelse å afd. IX. Det första fallet under året inträffade den 20 april, det sista den 12 december. Alla till buds stående försiktighetsåtgärder mot smittans spridande hafva iakttagits, men svårigheterna beträffande renlighet och rengöring hafva varit mycket stora, då de insjuknade oftast varit oroliga och osnygga, och sjukdomen uppträdt just på de svårskötta och oroliga afdelningarna. Under åren 1906, 1907 och 1908

14 8 hafva förekommit resp. 5, 10 och 3 fall bland patienterna och resp. 2, 0 och 1 fall bland sköterskorna.» Med anledning af sjukdomens oupphörliga uppträdande har på Medicinalstyrelsens uppdrag föreståndaren för statsmedicinska anstaltens medicinskt-bakteriologiska afdelning, professor Alfred Pettersson på platsen verkställt undersökningar och anordnat en planmässig forskning efter smittohärden. Äfven å Piteå hospital och asyl har en tyfoidepidemi uppträdt; sammanlagdt hafva 12 manliga och 10 kvinnliga intagna sjuka varit angripna af nämnda sjukdom samt dessutom ett antal af anstaltens personal och dess familjemedlemmar. Intet fall medförde dock död. A Vadstena hospital och asyl förekommo af nu nämnda sjukdom två fall bland intagna sjuke och två fall bland betjäningen; en skötare afled. Slutligen är ett fall af tyfoidfeber med dödlig utgång antecknadt från Uppsala asyl. A Uppsala hospital och asyl uppträdde en epidemi af skorbut omfattande 42 fall, 27 män och 15 kvinnor, af dessa 4 män och 3 kvinnor å hospitalet, de återstående å asylen; bland de senare inträffade 7 dödsfall (2 män och 5 kvinnor), öfverläkaren meddelar i ärendet följande:»epidemien började på högsommaren och fortsatte till fram på senhösten. Den angrep så godt som uteslutande stuporösa och redan förut kakektiska patienter, hvilkas munhygien alltid trots ansträngningar lämnar åtskilligt öfrigt att önska. Orsaken har icke kunnat upptäckas. Det var hufvudsakligen patienter med mjölkportion, men dock icke uteslutande sådana, som angrepos af sjukdomen. Man tänkte på den sota mjölken, som på grand af den ständigt förekommande tyfoidfaran alltid plägat kokas, och på skummjölken, som pasteuriserats. Kokningen upphörde och den pasteuriserade mjölken försattes med icke pasteuriserad, från säkert hall hämtad mjölk, men det visade sig, att fall äfven efteråt uppträdde. Tankarne riktades också på potatisen, som af och till gaf anledning till anmärkningar, men fall uppträdde äfven sedan utspisning med årets nya potatisskörd börjat. I årets utspisning Lar färsk mat mera kommit till användning och en betydligt större kvantitet färska grönsaker ingått i patienternas förtäring än föregående år. Sjukdomens orsak står således allt fortfarande oförklarad. Materialet kommer att af en af anstaltens läkare vetenskapligt bearbetas. Det verksamma behandlingsmedlet utgjorde citron och färsk frukt. Enda sättet att mota en kommande epidemi torde vara att vid början af sommaren profylaktiskt använda citron och frukt i utspisningen.» Vid Kristinehamns hospital uppträdde 6 fall af scarlatina; intet dödsfall. Antalet kriminalpatienter (tab. 13) utgjorde vid årets slut 384 (32(5 män, 58 kvinnor), d. v. s. 5-5 % af samtliga närvarande. A de olika anstalterna förhåller sig antalet kriminalpatienter till hela antalet vid årets slut närvarande på följande satt: Göteborgs hospital (J-8 %, Härnösands hospital 5-6 %; Kristinehamns hospital 29 y, Lunds hospital 5 4 %, Lunds asyl 3l %, Malmö asyl 5'0 %, Nyköpings hospital 7 - l %, Piteå hospital och asyl 3-5 %, Stockholms hospital 61 %, Uppsala hospital 8-0?., Uppsala asyl 4-2 >, Vadstena hospital och asyl 30 %, Visby hospital 10-8 %, Vänersborgs hospital och asyl 2-7 % samt Växjö hospital med Korsbergakolonien (kriminalafdelningen icke inberäknad) 27 %. Under året hafva 26 för brott tilltalade personer blifvit för observation och undersökning af Medicinalstyrelsen inremitterade till hospital; af dessa 26 personer hade af de betygsgifvande läkarna 15 förklarats i saknad af förståndets bruk, 6 i saknad af förståndets fulla bruk samt 5 tillräkneliga. Af de afgifna utlåtandena återfinnes ett antal som bilaga 2 till denna berättelse. Antalet underhållsdagar (tab. 15) för de under året å anstalterna vårdade uppgick till 2,547,942, af hvilka för l:a klass 1-7 %, för 2:a klass 95 % och för 3:e klass 81-2 %, utan afgift 5 2 % och å landstings resp. stads stat 2 4 %. Totalkostnaden för sjukvården har uppgått till 4,026,612 kronor 2 öre (tab. 15); medelkostnaden per sjukplats för år har varit 576 kronor 88 öre. Kostnaden har varit störst vid Stockholms hospital med 885 kronor 65 öre, minst vid Vänersborgs hospital och asyl med 485 kronor 72 öre. Medelkostnaden för hvarje sjuk för dag har utgjort 1 krona 58 öre. Medelkostnaden af statsmedel per år och sjuk har utgjort 417 kronor 4 öre. Genom nåd. bref den 3 december 1909 hafva afgifterna vid statens anstalter för sinnessjuka under femårsperioden fastställts till följande belopp: för patient i första klassen 2 kronor 25 öre om dagen, dock att för patient i nämnda klass, tillhörande Göteborgs hospital, afgiften utgår med 3 kronor 25 öre om dagen, för patient i andra klassen 1 krona om dagen samt för patient i tredje klassen 60 öre om dagen. Nedsättning i afgiften för patient af första klass, hvilken delar rum med en eller flere, är numera ej medgifven. Angående hospitalens ekonomiska förvaltning har kontrollanten Helge Burman i sin årsredogörelse anfört bland annat följande:»bland de frågor af ekonomisk art, med hvilkas utredning jag biträdt Kungl. Medicinalstyrelsen, må särskildt nämnas granskningen af leveransanbuden på proviant till hospitalen under år 1910, hvilka anbud underställts Kungl. styrelsens afgörande. Dessa anbud inkomma till hospitalsdirektionerna, hvilka äga förorda de anbud de önska antagna. I regel hafva ock de med vederbörande direktions förord försedda anbuden af Kungl. Medicinalstyrelsen antagits, men i några fall hafva nya anbud mast infordras, då man af priserna att döma kunnat befara att s. k. ringbildning bland ortens leverantörer förelegat, eller priserna i öfrigt ansetts för höga, och har det i ifrågavarande fall visat sig, att afsevärdt lägre priser äfven ernåtts. Beträffande dessa leveransbud har jag hört olika meningar uttalas, dels rörande tidpunkten för deras afgifvande, dels rörande den tidrymd (1 år) de omfatta. Anbuden infordras under månaderna augusti september för att kunna läggas till grund för utspisningskostnaden i kommande årets utgiftsstat. Vid denna tidpunkt äro emeltid priserna på en del varor, såsom mjöl o. d., hvilka äro beroende på årets skörd, ännu icke fastställda, och det är att befara, att anbudsgifvaren åsätter varan ett högre pris för att skydda sig, i den händelse årets skörd icke skulle utfalla efter beräkning och en prisstegring inträda. Likaså äro de profver, som åtfölja anbuden, icke tillförlitliga, t. ex.

15 9 profven på torkad frukt, katrinplommon, russin o. d., enär den nya skörden, af hvilken leveransen skall äga rum, vid anbudens infordrande ännu icke är färdig. Många anse därför lämpligare, att anbud på varor af nu nämnda slag infordras två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om den besparing, som skulle kunna göras härigenom, uppväger det i hög grad ökade arbete, som blefve en följd däraf. Däremot anser jag fördelaktigt, om infordrandet af anbuden uppskötes till oktober månad. Detta skulle icke vålla annan olägenhet än den, att till grund för utspisningskostnaden i utgiftsstaten för det kommande året finge läggas det löpande årets utspisningsstat, men då anslagen till utspisningen äro förslagsanslag, på hvilka nu i regel besparingar göras, torde ett dylikt förfaringssätt icke förorsaka några svårigheter, äfven om prisstegring skulle inträda. I rakt motsatt riktning, mot halfårsanbuden, uttala sig leverantörerna af mejeriprodukter, i synnerhet mjölk. Det inses lätt att en mejeriägare måste träffa särskilda anordningar för att kunna åtaga sig en leverans af mjölk till någon af de större anstalterna, där årsbehofvet uppgår till c:a 400,000 liter. Dessa anordningar, som bestå i inköp af flera kreatur, utvidgningar af ladugårdar o. s. v., äro förenade med stora kostnader och skulle ådraga leverantören förlust, om han erhölle leveransen endast för ett år. Enligt till mig lämnad uppgift skulle därför priset på mjölken kunna sättas betydligt lägre, om leverantören vore garanterad leveransen t. ex. 3 eller 5 år. Då detta icke torde medföra någon olägenhet för anstalten, anser jag försök böra göras med infordrande af anbud på mjölk omfattande t. ex. 3 år. I detta sammanhang vill jag äfven framkasta frågan angående centralisering af uppköpen på en del varor. Jag är öfvertygad om, att afsevärda besparingar skulle göras, om gemensam upphandling ägde rum af sådana varor, af hvilka samma sort kommer till användning på samtliga anstalter. Jag tänker härvid närmast på stenkol, kläde, blårandig linneväf o. d., icke på proviant. Upphandlingen skulle icke ske så, att ett hufvudförråd inrättades, hvarifrån anstalterna skulle rekvirera sitt behof, utan anbud skulle infordras af Kungl. Medicinalstyrelsen på det för samtliga anstalter erforderliga årsbehofvet, hvarefter hvarje anstalt skulle direkt från leverantören mottaga sitt behof. De försök, som förut anställts med dylik upphandling, hafva icke gifvit önskadt resultat, men lär detta till stor del hafva berott därpå, att de olika anstalterna ej kunnat enas om en gemensam kvalitet af en viss vara. Jag har emellertid under utredning denna fråga och hoppas inom kort kunna framkomma med förslag härutinnan.> Här nedan lämnas en jämförande öfversikt öfver kostnaden vid statens anstalter för en del af de hufvudrubriker, som upptagas i tab. n:r 17. Öfversikt öfver kostnaden för år och sängplats vid statens hospital för aflöning, utspisning, kläder, eldning, medicin och tvätt under år Angående de olika sjumomsformernas förekomst bland de vid årets slut vid hvarje anstalt och vid samtliga anstalterna befintliga samt de under året intagna och tillfrisknade, uttryckt i procenttal, hänvisas till öfversikt å sid. 10: Hvad i öfrigt angår sjukvården och därmed sammanhängande frågor å rikets anstalter för sinnessjuka hänvisas till tab Angående kolonien i Korsberga har öfverläkaren Lindell meddelat följande: Berättelse ang. sinnessjukvården. Af de under året till Korsberga utflyttade sjuke hade 3 män och 1 kvinna förut varit där intagne. För utflyttning i familjevården hade från andra anstalter till Växjö hospital under 1909 öfverflyttats 17 män och 3 kvinnor, nämligen från Stockholms hospital 2 män och 3

16 10 Öfversikt öfver de olika sjukdomsformernas förekomst bland de vid 1909 års slut vid hvarje anstalt och vid samtliga anstalter befintliga samt de under året intagna och tillfrisknade sjuka, uttryckt i procent. kvinnor, från Uppsala asyl 10 män och från Vänersborgs hospital och asyl 5 män. Af dessa kunde under året i familjevården öfverflyttas samtliga från Stockholms hospital mottagna sjuka, 8 af de från Uppsala asyl och 4 af de från Vänersborgsanstalten mottagne männen. Af de i december 1908 mottagne männen 4 från Lunds hospital, 2 från Lunds asyl och 5 från Nyköpings hospital hade samtliga under året anbragts i Korsbergakolonien. Återflyttningarna till hospitalet hafva i 2 fall berott på psykisk försämring och i 1 fall på kroppslig sjukdom. Den fjärde återflyttade patienten var stadd i konvalescens och kunde snart hemsändas frisk till hemorten. De vid 1909 års utgång närvarande sjuke voro fördelade sålunda: satta stagnationen i sjukomsättning å mansafdelningen vid Växjö hospital tillsvidare ej kan tillgodoses ensamt från hospitalets egen sjukpersonal. Platsaatalet i Korsberga har emellertid i utgiftsstaten för 1910 beräknats höjdt till 125, hvilken siffra i alla händelser torde kunna under detta år uppnås. Vårdarne tillhörde vid årets utgång följande kategorier: jordbrukare, hemmansägare 30, arrendatorer 5, torpare 3; handtverkare, smed 1, snickare 1, skomakare 3; arbetare 3; handlande 1; = summa 47 hem. Af patienterna hafva 74 % af männen och 55 % af kvinnorna eller sammanlagdt 66-4 % af samtliga under året vårdade sjuke kunnat sysselsättas, såsom framgår af följande sammanställning: Under året hafva sålunda icke mindre än 12 nya hem för män och 4 för kvinnor tillkommit, medan endast 2 hem (för män) upphört, det ena på grund af vårdarfamiljens olämplighet, det andra på grund af vårdarens frånfälle. Fortfarande råder stark efterfrågan efter i landtbruket sysselsättbara män, en efterfrågan, som på grund af den fort- Med anledning af svårigheten att få behöfliga lagningar af kläder o. d. utförda i orten har en familjevårdspatient, kunnig i skrädderiyrket, antagits till biträde i centralhemmet och verkstadsrum för denne förhyrts i det forna eentralhemmet Vänhem, då sådant icke kunnat anordnas i

17 11 Tomtebo. De ekonomiska fördelarne häraf hafva varit betydande. Såsom flitpengar har fortfarande i regel utgått 5 öre per arbetsdag samt till 3:ne biträden i centralhemmet (2 män och 1 kvinna) 10 öre. Flitpenningarna användas i regel till tobak för därvid förut vanda manliga sjuke samt till böcker, tidningar, julpresenter m. m. För samtliga sjuka med vårdare hölls å Tomtebo en midsommarfest, som för samtliga deltagare efterlämnade mycket angenäma minnen. Omsättningen inom centralhemmet framgår af följande tabell: Af förenämnda i centralhemmet vårdade voro 34 män och 13 kvinnor. Högsta antalet samtidigt vårdade af bada könen har varit 10; maximiantalet samtidigt intagne män = 7, d:o kvinnor = 4. Då centralhemmets bada rum för manliga sjuka endast kunna rymma 7 sängar, har flere gånger inträffat, att patienter, som behöft inflyttas till hemmet från vårdare, mast vänta tills plats kunnat vinnas genom motsvarande utflyttningar. Behofvet af ökadt centralhemsutrymme, synnerligen för manliga patienter, har därför varit ganska kännbart. Direkt förflyttning från ett hem till ett annat lämpligare hem har ägt rum i 5 fall och från vårdarhemmet till hospitalet i 2 fall. Allmänna hälsotillståndet har varit tillfredsställande. Provinsialläkaren har endast en gång behöft tillkallas. De tvenne dödsfallen under året hafva orsakats det ena af carcinoma ventriculi och det andra af akut pneumoni. Fyra patienter hafva bortgått, men inom högst ett dygn återförts eller själfmant återkommit. Vårdafgifterna, som för de 3:ne biträdena vid centralhemmet utgått med 50 öre per dag, hafva i öfrigt växlat mellan 60 och 90 öre, och utgingo vid årets slut sålunda: 3 patienter k 50 öre (Tomtebo), 21 patienter a 60 öre, 20 patienter k 65 öre, 25 patienter k 70 öre, 19 patienter k 75 öre, 5 patienter a 80, 20 patienter å 85 öre och 1 patient k 90 öre. Vårdafgifternas storlek utgjorde således vid årets utgång i medeltal 70'8 öre mot 73 öre under Astalet underhållsdagar för patienter i familjevård i Korsberga uppgick till 37,417; medeltalet vårdade per dag utgjorde för Under 1908 voro motsvarande siffror 28,792 och Medelkostnaden per dag och patient kr. T03 och medelkostnaden per år och patient kr Motsvarande siffror uppgingo för 1908 till kr och I centralhemmet Tomtebo har icke någon väsentlig förändring under året utförts. Behofvet af dess utvidgning för att bättre kunna motsvara det med familjevårdens utveckling stegrade behofvet af ökadt platsutrymme är emellertid trängande och torde enligt min åsikt bast tillgodoses genom uppförande inom området af en särskild byggnad för manliga sjuka och betjäning, hvarigenom äfven kan vinnas bättre åtskillnad mellan könen, separeringsrum för störande sjuke, badlokal f. n. provisorisk i ett uthus samt verkstadslokal för en skräddare och en skomakare (yrkeskunniga familjevårdspatienter). Sammanställning af uppgifter från landstingens vid hospitalen belägna upptagningsanstalter för sinnessjuka för år 1909.

18 12 Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å landstingens och de största städernas upptagningsanstalter för sinnessjuka år 1909.

19 13 b) Landstingens upptagningsanstalter. Genom nåd. bref den 18 juni 1909 har Kopparbergs lans landsting meddelats tillstånd att å Säters hospitals område uppföra en upptagningsanstalt i form af en starkt byggd, med celler och isoleringsrum försedd samt i 4 a 5 afdelningar fördelad paviljong för 30 sinnessjuka. Landstinget berättigas erhålla vard för 20 män och 10 kvinnor; villkoren äro i öfrigt desamma, som gälla för redan befintliga länsupptagningsanstalter invid hospital. Paviljongen är afsedd att bereda vard för insoeiala, samhällsvådliga manliga sinnessjuka utan afseende på huruvida de varit tilltalade för brott eller icke. Vid uppgörande af program till nämnda paviljong, hvilken blir den första i sitt slag i riket, hade Medicinalstyrelsen biträde af asylläkaren vid kriminalafdelningen vid Växjö hospital E. Lauritzen, hvilken under stipendiiresor gjort kriminalvården till föremål för sina särskilda studier. Antalet platser vid Västernorrlands lans landstings upptagningsanstalt å Härnösands hospitals område har genom nådigt bref d. 18 juni 1909 ökats med 4, 2 för hvardera könssidan, och utgör antalet platser alltså numera 12 för män och 12 för kinnor. Upptagningsanstalten invid Göteborgs hospital var färdig att tagas i bruk den 9 februari Alfsborgs lans landstings anstalt invid Vänersborgs hospital började beläggas den 20 april Afgifterna för sjuke å upptagningsanstalterna vid Lunds, Uppsala och Kristinehamns hospital hafva genom särskilda nåd. bref den 10 december 1909 för tiden intill utgången af år 1914 fastställts till 2 kronor per dag och sjuk. Angående landstingens vid hospitalen förlagda upptagningsanstalters verksamhet hänvisas till å sidan 11 stående sammandrag. Stockholms stads sinnessjukhus vid Långbro var i slutet af året så färdigt, att beläggningen kunde påbörja i december. Anstalten, som kan bereda plats för 640 sjuka, utgöres af två stora stora sjukhuskomplex i tre våningar samt administrations-, ekonomi- och bostadshus. Sjukhuset är afsedt för vard af såväl akuta fall, å upptågningsafdelningen, som kroniska fall, å asy laf delningen. BeträiFande landstingens samtliga upptagningsanstalters för sinnessjuka verksamhet hänvisas till öfversikt å sid. 12. c) Enskilda anstalter. Genom nåd. resolution den 16 april 1909 har Emma Norrman erhållit tillstånd att i villan Solliden i närheten af Åkarps järnvägsstation anordna en enskild anstalt för vard på en gång af högst 8 sinnessjuka kvinnor under villkor, bland andra, att en i sinnessjukvård utbildad sköterska anställes såsom närmast ansvarig för sjukvården och att akuta fall af sinnessjukdom icke mottagas till vard å anstalten. Genom nåd. bref den 24 sept har innehafvarinnan af enskilda anstalten Katrinelund invid Malmö erhållit tillstånd att där till vard emottaga högst 12 sinnessjuka kvinnor på en gång i stället för förut fastställdt antal af 10. Angående de enskilda anstalternas verksamhet hänvisas till följande öfversikt öfver omsättningen af sinnessjuka m. m. Öfversikt för år 1909 öfver antalet platser samt intagna, afförda och den 31 dec närvarande vid enskilda anstalter för sinnessjuka. Af de såsom oförbättrade afförda äro 23 öfverförda till annan anstalt för sinnessjuka. III. Antalet sinnessjuka och idioter inom riket. I tab. n:r 20 meddelas ett sammandrag af de uppgifter, hvilka det enligt 69 i gällande nådiga stadga angående sinnessjuka åligger kyrkoherde samt kommunal- och hälsovårdsnämnd att till vederbörande tjänsteläkare afgifva. Här nedan meddelas en öfversikt öfver resultaten af tjänsteläkarnes besök hos sinnessjuka och idioter. Öfversikt för år 1909 öfver af provinsial- och extra provinsialläkare besökta sinnessjuka och idioter med hänsyn till deras antal, beskaffenheten af deras vård och deras behof af anstaltsvård.

20 14 Angående de antecknade vanvårdade sjuka voro 2 bundna med lank eller rem vid väggen, 1 bor med kreaturen i ladugård, instängd i afbalkning, och 11 voro vårdade under synnerligen osnygga förhållanden. Kostnaden för vederbörande läkares resor för dessa besök hos sinnessjuka och idioter har uppgått till 28,583 kronor 30 öre. Skyddsföreningen för sinnessjuka. Under år 1909 har skyddsföreningen öfverlämnat till öfverläkarna vid statens anstalter för sinnessjuka tillhopa 1,680 kronor, hvaraf 300 kronor till Lunds hospital och asyl, 300 kronor till Uppsala, 275 kronor till Vadstena och 250 kronor till Växjö samt lägre belopp, minst 25 kronor, till öfriga anstalter. Därjämte hafva till fyra sinnessjuka gifvits sammanlagdt 400 kronor, hvadan sålunda hela understödsbeloppet uppgår till 2,080 kronor. Till bestridande af dessa utgifter har föreningen haft att tillgå årsafgifter af 144 ledamöter och räntan af förut befintliga kapital, som ökats till 42,869 kronor 49 öre från 42,803 kronor 29 öre. Stockholm den 21 december Underdånigst KLAS LINROTH. HERM. PETERSSON. RICHARD STENBECK. E. SEDERHOLM. FRED. BISSMARK. A. E. Bastman.