StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2013:4 Befolkningen i Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.
Sammanfattning Under år 2013 ökade folkmängden i Västerås med 1 625 personer, vilket bortsett från år 2012 är den största folkökningen sedan början av 1970-talet. Under de senaste 10 åren har Västerås ökat sin folkmängd med drygt 12 000 personer, vilket motsvarar 1 200 personer per år. Procentuellt sett ökade folkmängden i Västerås med 1,2 procent år 2013. Det var en något högre ökning än genomsnittet för större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare, storstäderna exkluderade) som låg på drygt 1,1 procent. Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i snitt 1 200 personer per år under de senaste 10 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler människor flyttar till Västerås än härifrån. Inflyttningen till Västerås nådde år 2013 återigen den högsta nivå sedan början av 1970-talet. Eftersom utflyttningen från Västerås är något högre idag än under första halvan av 2000-talet nådde emellertid 2013 års flyttningsöverskott inte upp till 2001 års rekordnivå vad gäller flyttningsöverskott. Under de senaste 10 åren har Västerås haft ett genomsnittligt flyttöverskott (fler inflyttare än utflyttare) på 900 personer per år. Detta motsvarar 73 procent av Västerås totala folkökning under perioden. I mitten av 2000-talet bestod Västerås flyttvinster till största delen av flyttvinster mot utlandet och mellan 2007 och 2010 hade Västerås till och med flyttförluster mot kommunerna utanför Västmanlands län. Sedan år 2009 då invandringen nådde den senaste 40-årsperiodens högsta nivå har emellertid flyttvinsterna mot utlandet minskat medan inrikes flyttvinsten har ökat. År 2013 hade Västerås en total flyttvinst på nästan 1 200, varav 67 procent av flyttningar mot utlandet, 33 procent inom Sverige. År 2013 minskade de inrikes flyttvinsten till Västerås från tidigare års höga nivåer och låg därmed på en mer genomsnittlig nivå för 2000-talet. Vad gäller inrikes flyttningar så var det från Eskilstuna som Västerås hade störst flyttvinster år 2013. Från Stockholm hade Västerås fortfarande de största flyttförlusterna. Det är vanligast att innevånare flyttar i 20-30-års åldern. Antalsmässigt är det också för åldersgruppen 20-34 år som inrikes inflyttningen till Västerås har ökat mest för under de senaste två till tre åren. Det är emellertid bland personer 65 år och äldre som inflyttningsökningen är störst procentuellt sett. Av samtliga inrikes inflyttade till Västerås under år 2013 var 25 procent utrikesfödda. Då utrikesfödda utgör 19 procent av Sveriges befolkning innebär det att utrikesfödda är överrepresenterade bland inflyttarna från riket. Enligt Statistiska Centralbyrån har också utrikesfödda en större geografisk rörlighet än inrikesfödda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända utrikesfödda i större utsträckning inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Av de som invandrade till Västerås under år 2013 var 18 % svenska medborgare. Somaliska och Syriska medborgare var de invandrargrupper som ökade mest under år 2013 och var också näst efter irakiska medborgare den vanligaste gruppen bland invandrarna till Västerås år 2013. 2
Av samtliga som flyttade till Västerås under år 2013 var det 30 procent som bott i Västerås under den senaste 20-årsperioden. Av dem som flyttade från Västerås under 2013 hade över hälften, 49 procent, flyttat till Västerås under de senaste fem åren. Efter den kraftiga nedgången av barnafödandet under andra halvan av 1990-talet tog den naturliga folkökningen åter fart i början av 2000-talet. Uppgången beror främst på ett ökat barnafödande då antalet födda barn har haft en ökande trend under hela 2000-talet. Detta medan antalet avlidna har legat mer konstant. År 2012 följt av 2013 nådde också barnafödandet sin högsta topp sedan baby-boomen i början av 1990-talet. Av Västerås befolkning är 50,3 procent kvinnor och 49,7 procent män. Medelåldern för kvinnor är 42,0 år och för män 40,0 år. 19 procent av västeråsarna är födda utomlands. Ytterligare 7 procent av västeråsarna är födda i Sverige men med båda föräldrarna utrikes födda. Av de utlandsfödda västeråsarna är 44 procent födda i Europa och det vanligaste födelselandet är fortfarande Finland. Av de utrikesfödda som invandrat till Västerås under de senaste tre åren är emellertid Somalia och Syrien de vanligaste födelseländerna. 3
Inledning Detta StatistikInfo beskriver översiktligt befolkningsstrukturen i Västerås och dess förändringar under år 2013. Jämförelser görs även bakåt tiden, framför allt för perioden 2000-2013. I tabellbilagan till rapporten finns tabeller över den statistik som redovisas i rapporten. Uppgifterna bygger på Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december respektive år. Befolkningsförändringen räknas som summan av den naturliga folkökningen (födda minus avlidna) och flyttningar (inflyttade minus utflyttade). För att räknas som en flyttare i SCB:s statistik krävs att flyttningen anmälts till Skatteverket. I befolkningsstatistiken är definitionen på invandrare/utvandrare, personer som har flyttat över landets gränser med avsikt att bosätta sig inom/utom Sverige under minst ett år. Även personer födda i Sverige och/eller personer med svenskt medborgarskap räknas således som invandrare. För att utomnordiska medborgare skall betraktas som invandrare krävs dessutom uppehållstillstånd och att personen folkbokför sig i landet. Asylsökande har ännu inte fått uppehållstillstånd och räknas således inte som invandrare. När den asylsökande väl fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförd i landet kommer han/hon däremot med i befolkningsstatistiken och räknas då som invandrad (inflyttad från utlandet). 4
1. Folkmängd 2013 Vid utgången av år 2013 uppgick Västerås folkmängd till 142 131 personer. Till folkmängd är Västerås Sveriges sjätte största kommun efter Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping. Figur 1 Folkmängd i Västerås, år 1980-2013 Antal personer 145 000 140 000 135 000 130 000 125 000 120 000 115 000 110 000 105 000 100 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Under år 2013 ökade folkmängden i Västerås med 1 625 personer, vilket motsvarar 1,2 procent. Västerås procentuella folkökning var något högre än den genomsnittliga folkökningen för större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare, storstäderna exkluderade) som låg på 1,1 procent. Det senaste året som Västerås hade en folkminskning var år 1987. Därefter har Västerås befolkning ökat för varje år som gått även om nivån på ökningen har varierat mellan åren. Under 2000-talet har Västerås ökat sin folkmängd med närmare 16 700 personer vilket motsvarar ca 1 190 personer per år. Procentuellt sett har Västerås under 2000-talet ökat folkmängden med 13,3 procent. Detta är emellertid något lägre än genomsnittet för större kommuner som hamnar på 14,2 procent. 5
Figur 2 Folkökning i Västerås, år 1980-2013 Antal personer 2 000 1 500 1 000 500 0-500 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2. Den naturliga folkökningen Den naturliga folkökningen är antalet personer som folkmängden ökar (eller minskar) baserat på antalet födda och döda, och det beräknas som antalet födda minus antalet döda under det gångna året. Naturlig folkökning kallas även födelseöverskottet eller födelsenetto. Efter den kraftiga nedgången i barnafödande under andra halvan av 1990-talet tog barnafödandet i Västerås åter fart i början av 2000-talet. Denna trend har sedan fortsatt under hela 2000-talet och år 2013 föddes det totalt 1 636 barn i Västerås. Barnafödandet förväntas fortsätta öka de kommande åren, med en förmodad topp kring år 2020, då barnen från 1990- talets babyboom själva uppnår barnafödande ålder. I Västerås är förstagångspapporna i genomsnitt 31,3 år och förstagångsmammorna 28,9 år. Det är något yngre än genomsnittet för riket som är 31,5 för män och 29,0 för kvinnor. Antalet avlidna har i sin tur legat mer konstant under 2000-talet. Under år 2013 avled 1 191 västeråsare. Av de avlidna personerna var det fler kvinnor än män (649 kvinnor och 542 män) och medelåldern var 76,5 för männen och 81,2 år för kvinnorna. Nästan 60 procent av de avlidna hade hunnit uppleva sin 80-årsdag och 25 procent sin 90-årsdag. I Sverige är den beräknade medellivslängden för 0-åringar 79,7 år för män och 83,6 år för kvinnor. Sett ur ett internationellt perspektiv är Sverige ett av de länder i världen som har högst medellivslängd. Under år 2013 uppgick födelsenettot 1 i Västerås till 445 personer. Födelsenettot har ökat de senaste åren, och 2013 hade det högsta nettot sedan baby-boomen i början av 1990-talet. 1 Antal födda minus antal avlidna 6
Figur 3 Antal födda, döda och födelsenetto, Västerås år 1980-2013 Antal personer Födelseöverskott Födda Döda 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3. Flyttningar Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt nästan 1 200 personer per år under 2000-talet beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler flyttar hit än vad det är som flyttar härifrån. Under 2000- talet har Västerås haft ett flyttningsöverskott 2 på i genomsnitt ca 900 personer per år, vilket motsvarar 77 procent av Västerås totala folkökning under perioden. Inflyttningen till Västerås har under 2000-talet legat på närmare 6 000 personer per år. De senaste åren har inflyttningen ökat och år 2013 flyttade totalt över 6 700 personer till Västerås. Eftersom utflyttningen från Västerås är något högre idag än under första halvan av 2000-talet nådde emellertid 2013 års flyttningsöverskott om 1 166 personer inte upp till 2001 års rekordnivå på 1 380 personer. Totalt flyttade 5 550 personer från Västerås under år 2013. 2 Antal inflyttade minus antal utflyttade. 7
Figur 4 Antal inflyttade, utflyttade och flyttningsöverskott, Västerås år 2000-2013 Antal personer Flyttningsöverskott Inflyttade Utflyttade 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3.1 Flyttningar efter region År 2013 bestod Västerås flyttvinster till största delen av flyttvinster mot utlandet. Invandringen var rekordhög och den störst uppmätta under den senaste 40-årsperioden. År 2013 bestod Västerås flyttvinst till 67 procent av flyttningar från utlandet, 24 procent av flyttningar från övriga Sverige, samt 9 procent från det egna länet. Figur 5 Nettoflyttning mot egna länet, övriga Sverige och utlandet, Västerås år 2000-2013 Antal personer 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 -400 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Egna länet Övriga Sverige Utlandet 8
3.2 Invandring och utvandring Under andra halvan av 2000-talet ökade invandringen till Västerås från en tidigare stabil nivå omkring 900 personer per år till omkring 1 300 personer per år. Uppgången i invandringen berodde till stor del på situationen i Irak och den tillfälliga asyllag som gällde ett antal månader vid årsskiftet 2005/2006. År 2009 nådde invandringen den senaste 40-års-periodens högsta nivå. De två efterföljande åren minskade sedan invandringen för att år 2013 återigen slå rekord med 1400 personer. Även utvandringen har ökat sedan början på 2000-talet, men ökningen har varit mindre än vad gäller invandringen. Invandringen till Västerås varit högre än utvandringen ända sedan slutet av 1990-talet. Figur 6 Utrikes flyttningar till/från Västerås, år 2000-2013 Antal personer Migrationsnetto Invandrare Utvandrare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Totalt invandrade 1 408 personer till Västerås under år 2013. Syrien följt av Somalia var de länder från vilka flest personer invandrade till Västerås under år 2013, de hade även störst ökning jämfört med 2012. Bland det totala antalet invandrade fanns 255 svenska medborgare representerade. Liksom tidigare år är svenska medborgare därmed den största gruppen av invandrare, dvs. svenskar som bott utomlands och flyttat tillbaka till Sverige. År 2013 stod denna grupp för 18 procent av invandringen till Västerås. Enligt Statistiska Centralbyrån har svenska medborgare som återvänder till Sverige i genomsnitt varit bosatta utomlands i fyra år och främst återvänder de från Norge, Storbritannien och USA. 3 3 http://www.scb.se/statistik/be/be0101/2011a01c/utvandringen%20st%c3%b6rre%20%c3%a4n%20n%c3%a 5gonsin%20tidigare.pdf 9
Figur 7 Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna, Västerås år 2013 Andel (%) av totala invandringen Förändring sedan år 2012 (antal) Antal Medborgarskapsland invandrade Sverige 255 18,1% -88 Somalia 235 16,7% 172 Syrien 228 16,2% 153 Indien 69 4,9% 42 Irak 49 3,5% -38 Spanien 38 2,7% 26 Polen 37 2,6% 24 Iran 34 2,4% 19 Kina 30 2,1% 2 Finland 29 2,1% 6 Italien 23 1,6% 10 Statslös 23 1,6% 13 Thailand 20 1,4% -14 Övriga länder 338 24,0% -67 Totalt 1408 100% 260 Av de som invandrade till Västerås år 2013 var Centrala staden det bostadsområde där flest bosatte sig. Andra bostadsområden som många invandrade valde att bosätta sig på var Råby, Vallby och Bäckby. Utvandrade från Västerås gjorde totalt 623 personer under år 2013. Det land som flest utvandrade till var Norge, dit 12 procent av alla utvandrare flyttade. Andra vanliga utvandringsländer var Storbritannien och Nordirland samt Finland. 3.3 Inrikes flyttningar Under första halvan av 2000-talet var inrikes inflyttningen till Västerås större än inrikes utflyttningen och år 2001 uppmättes också Västerås största flyttvinst mot riket sedan år 1970. År 2007 vände emellertid trenden och under perioden 2007-2009 hade Västerås inrikes flyttförluster. De senaste åren har en ökad inrikes inflyttning och en minskande inrikes utflyttning lett till att Västerås åter har inrikes flyttvinster. År 2013 uppgick inrikes flyttvinsten till 381 personer och stod för en tredjedel av Västerås totala flyttvinst. 10
Figur 8 Inrikes flyttningar till/från Västerås, år 2000-2013 Antal personer Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Om man tittar närmare på de inrikes flyttningarna till Västerås ser man att flyttningar både från det egna länet och från övriga Sverige har varit positiv under 2013 jämfört med perioden 2007-2009 (då Västerås hade inrikes flyttförluster). Inflyttningen från egna länet låg på 100 personer 2013, vilket dock är en minskning jämfört med föregående år. Mot övriga Sverige (kommunerna utanför länet) hade Västerås en flyttvinst på 281 personer vilket är en minskning jämfört med föregående år, men det är dock högre än genomsnittet jämfört med hela 2000-talet. Figur 9 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år 2000-2011 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Inflyttning från övriga Svergie Utflyttning från övriga Sverige Inflyttning från egna länet Utflyttning till egna länet 1 000 500 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 11
Bortsett från Västmanlands län är det från Stockholms län som inflyttningen till Västerås ökat mest under året 2013. Men samtidigt som inflyttningen från Stockholms län har ökat har också utflyttningen till Stockholms län ökat, och Stockholm är den kommun som Västerås har störst flyttförlust mot. Även mot Göteborg, Linköping, Sigtuna och Köpings kommun har Västerås haft stora flyttförluster under 2013. Störst flyttvinster har Västerås haft jämte Eskilstuna, följt av Avesta, Surahammar, Fagersta och Enköping. Figur 10 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto mot Stockholms kommun, år 2000-2013 Antal Flyttnetto Inflyttning från sthlm Utflyttning till sthlm 800 600 400 200 0-200 -400 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Av länen hade Västerås störst flyttutbyte med Västmanlands län och Stockholms län. År 2013 hade Västerås en flyttvinst på totalt 100 personer mot övriga kommuner i Västmanlands län, och en flyttförlust på 85 personer mot Stockholms län. 12
Figur 11 Flyttningar mellan Västerås och övriga Sverige efter län (sorterat efter storleken på flyttnettot), år 2013 Södermanland Västmanland Dalarna Gävleborg Uppsala Jämtland Västernorrland Örebro Västerbotten Kronoberg Blekinge Gotland Jönköping Halland Norrbotten Värmland Skåne Kalmar Västra Götaland Östergötland Stockholm Inflyttning Utflyttning 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 På nedanstående karta visas Västerås flyttnettot mot samtliga Sveriges kommuner år 2013. Kommuner som Västerås hade en flyttvinst på över 10 personer mot har markerats blåa på kartan medan kommuner som Västerås hade en flyttförlust på över 10 personer mot har markerats röda. De kommuner som Västerås hade störst flyttvinst mot år 2013 är grannkommunerna Eskilstuna, Avesta, Surahammar och Fagersta. Allra högst var flyttvinsten från Eskilstuna, 83 personer. Västerås hade även flyttförluster, de största flyttförlusterna var mot storstadskommunerna Stockholm, Göteborg, Linköping, samt Sigtuna. 13
Figur 12 Västerås flyttnetto mot övriga kommuner i Sverige (indelat efter storleken på flyttnettot), år 2013 (Blå = Flyttvinst över 10 resp 50 personer, Gul = Flyttvinst 0-10 personer, Orange = Flyttförlust 1-10 personer, Röd = Flyttförlust över 10 resp 50 personer.) Västerås 14
3.4 Flyttningar efter ålder Vi flyttar som mest i åldern 19-30 år. Det är också i dessa åldrar som merparten av de längre flyttningarna kopplade till studier och byte av arbete görs. Efter 30 års ålder avtar de långväga flyttningarna. Där man då bor (eller i närliggande områden) kommer man med stor sannolikhet att vara bosatt även i framtiden. Att flyttningsbenägenheten på detta sätt förändras med åldern blir tydligt när man studerar inrikes flyttningarna till och från Västerås efter ålder. Under år 2013 hade Västerås flyttvinster för alla ålderskullar i de mest flyttnings-benägna åldrarna. Figur 13 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år 2013 Antal personer Inrikes flyttnetto Inflyttning Utflyttning 350 300 250 200 150 100 50 0-50 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder Jämförs genomsnittligt inrikes flyttnettot för perioden 2008-2010 med perioden 2011-2013 så visar det sig att flyttnettot har ökat i princip alla åldersgrupper. Antalsmässigt har störst ökning skett i åldersgruppen 25-29 samt 30-34. Ökningen beror främst på den ökade inflyttningen eftersom utflyttningen har varit relativt konstant. Åldersgruppen 20-24 har stor inrikes inflyttning, men här finns även en stor utflyttning. 15
Figur 14 Inrikes flyttnetto efter ålder, Västerås perioden 2011-2013 jämfört med perioden 2008-2010 Åldersgrupp Genomsnitt 2008-2010 Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttnetto Förändring Förändring Genomsnit Genomsn Genomsnitt 2011-2013 Genomsnitt 2011-2013 Genomsnitt t 2008- itt 2008-2011-2013 jämfört med 2011-2013 jämfört med 2011-2013 2010 2010 2008-2010 2008-2010 Förändring 2011-2013 jämfört med 2008-2010 0-4 år 263 310 46 239 254 15 24 56 32 5-9 år 157 217 61 138 145 7 18 72 54 10-14 år 132 172 40 116 110-6 16 63 46 15-19 år 407 432 25 313 308-5 94 124 30 20-24 år 1 222 1 416 194 1 221 1 334 113 1 82 81 25-29 år 876 1 061 185 936 948 12-60 113 174 30-34 år 481 583 102 532 535 2-52 48 100 35-39 år 289 360 71 283 319 36 6 41 34 40-44 år 224 264 40 205 206 1 19 58 38 45-49 år 156 221 65 157 185 28-1 35 36 50-54 år 136 177 42 131 142 11 4 35 31 55-59 år 107 125 18 107 111 4 0 14 14 60-64 år 102 111 9 124 105-19 -23 6 28 65-69 år 85 110 25 92 97 5-7 13 20 70-74 år 43 65 22 41 53 12 3 12 10 75-79 år 25 36 11 23 19-4 3 17 15 80+ år 45 51 6 32 42 10 13 8-5 Totalt 4 751 5 711 961 4 691 4 914 223 60 798 738 Även mot utlandet är det i 20 till 30-års ålder som flest flyttningar sker. Skillnaden i flyttningsbenägenhet mellan dessa och övriga åldrar är däremot inte lika stor som för de inrikes flyttningarna. 16
Figur 15 Flyttningar mot utlandet, Västerås år 2013 Antal personer 60 Migrationsnetto Invandring Utvandring 50 40 30 20 10 0-10 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder 3.5 Flyttningar efter födelseland Under år 2013 var det cirka 2 600 utrikesfödda som flyttade till Västerås och 1 400 som flyttade härifrån. Närmare hälften av de utrikesfödda som flyttade till Västerås, 48 procent, flyttade hit från utlandet. Övriga 52 procent flyttade till Västerås från annan kommun i riket. Utrikesfödda stod för totalt 25 procent av inrikes flyttningarna till Västerås medan utrikesfödda utgör 15 procent av Sveriges befolkning. Utrikes födda är således överrepresenterade bland de inrikes inflyttarna. Enligt Statistiska Centralbyrån har utrikes födda en större geografisk rörlighet än inrikes födda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända utrikesfödda i större utsträckning ännu inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är mer flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Antalet flyttningar bland utrikesfödda minskar i takt med vistelsetiden i landet. De allra flesta utrikesfödda som flyttade till Västerås under år 2013 gjorde detta under sitt första vistelseår i Sverige. Denna grupp utgjorde 56 procent av de inflyttade utrikesfödda (varav största andelen av dessa flyttade till Västerås direkt från utlandet). Resterande 44 procent hade bott ett år eller längre i en annan kommun innan de flyttade till Västerås. Nettoeffekten av de flyttningar som görs av utrikes födda som bott i Sverige ett år eller längre är dock relativt små. 17
Figur 16 Utrikesföddas flyttningar till/från Västerås efter vistelsetid i Sverige, Västerås år 2013 Antal personer Flyttnetto Inflyttare Utflyttare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 0 1-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25- Vistelsetid i Sverige (år) Not: Observera att klasserna för vistelsetid är olika stora 3.6 Återinflyttningar I statistiken är det möjligt att se huruvida inflyttare till Västerås tidigare bott i staden. På samma sätt kan man se om utflyttarna vid något tidigare tillfälle flyttat till Västerås. Detta kallas återflyttning, även om inget säger att utflyttarna flyttar tillbaka till just den kommun de en gång flyttade ifrån. Statistiken täcker de senaste 20 åren, så en inflyttare som flyttat från staden före 1993 räknas inte som återflyttare i statistiken. Av samma anledning räknas utflyttare som flyttat in till staden före 1993 inte heller som återflyttare. Inflyttade Av de som flyttade till Västerås år 2013 var det 30 procent som även tidigare bott i Västerås. Återflyttningen sker i högst utsträckning inom den närmsta tiden från utflyttningsflyttningsåret. Det var hela 13 procent av de som flyttade till Västerås som tidigare hade flyttat från Västerås under år 2012 eller 2013. 70 procent av inflyttarna hade ingen historik vilket betyder att de inte har bott i Västerås tidigare (eller bodde i Västerås för mer än 20 år sedan). Utflyttade Av de som flyttade från Västerås hade 72 procent flyttat in till Västerås under den gångna 20års-perioden. Endast 28 procent hade ingen historik (vilket betyder att de antingen var födda i Västerås eller flyttade till Västerås för mer än 20 år sedan). 11 procent av de utflyttade hade flyttat in till Västerås under 2013 och nästan hälften av de utflyttade, 49 procent, hade flyttat till Västerås under de senaste fem åren. Andelen återflyttare, både bland inflyttarna och bland utflyttarna, har varit relativt konstant de senaste åren. 18
Figur 17 Inflyttade till Västerås år 2013 efter tidigare utflyttningsår Figur 18 Utflyttade från Västerås år 2013 efter tidigare inflyttningsår 2013 5% 2012 8% 2011 4% 2010 3% 2009 2% 2004-2008 5% Ingen historik 28% 2013 11% 2012 17% Ingen historik 70% 1993-2003 3% 1993-2003 10% 2004-2008 13% 2009 4% 2010 7% 2011 10% 4. Befolkningsförändringar 4.1 Befolkningsförändringar större kommuner Under år 2013 ökade folkmängden i 206 av Sveriges 290 kommuner medan den minskade i 84 kommuner. Samtliga kommuner med fler än 100 000 invånare ökade sin folkmängd. Både antalsmässigt och procentuellt sett var det Stockholm som ökade mest. När storstäderna exkluderas var Uppsala den kommun som ökade mest i absoluta tal, medan Huddinge ökade mest procentuellt sett. Helsinborg och Umeå var de kommuner som ökade minst (både i absoluta tal och procentuellt) av de större kommunerna. Som nämnts tidigare ökade Västerås folkmängd med 1,2 procent under år 2013. Detta var 0,1 % över den genomsnittliga folkökningen för större kommuner (kommuner med fler än 100 000 invånare, storstäderna exkluderade). 19
Figur 19 Relativ folkökning (bubbelstorlek) samt flyttningsnetto och födelsenetto år 2012 för Sveriges större kommuner (storstäderna exkluderade) Födelsenetto (antal personer) 1 200 Uppsala 1 000 Huddinge 800 Umeå Linköping 600 400 Helsingborg Jönköping Lund Örebro Västerås Norrköping 200 Borås 0 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 Flyttningsnetto (antal personer) Alla kommuner med fler än 100 000 invånare uppvisade under år 2013 både födelseöverskott och flyttvinster. Som kan ses i figuren ovan hade Västerås den tredje största flyttvinsten antalsmässigt av de större kommunerna (storstäderna exkluderade). Däremot var Västerås födelseöverskott relativt måttligt i relation till övriga större kommunerna. Totalt sett under 2000-talet ökade Västerås sin folkmängd med 13,3 procent. Detta är något lägre än snittet för de större kommunerna som är 14,2 procent. Av de större kommuner är det Huddinge som haft den största relativa folkökningen under 2000-talet med en folkökning på hela 23,8 procent. Norrköping är däremot den av dessa större kommuner som haft den minsta befolkningsutvecklingen med en folkökning på 9,4 procent. 4.2 Befolkningsförändringar Västerås bostadsområden Av Västerås bostadsområden ökade Hamre-Talltorp sin folkmängd mest under år 2013. Störst minskning hade Stohagen (antalsmässigt) och Kungsåra (procentuellt). 20
Figur 20 Folkmängd och befolkningsförändringar år 2013 efter bostadsområde. Område Folkmängd Folkökning (antal) Folkökning (%) Födelsenetto Flyttnetto Aroslund-Blåsbo 2541 13 0,5% -34 47 Badelunda landsbygd 463 2 0,4% 3-1 Bjurhovda 4712 21 0,4% 3 18 Björksta 909 6 0,7% 1 5 Brandthovda-Hälla 1497 27 1,8% 9 18 Bäckby 8208 82 1,0% 33 49 Centrala staden 8413 156 1,9% 61 95 Dingtuna 2238 47 2,1% 26 21 Djäkneberget Stallhagen 2345 88 3,8% 8 80 Erikslund o Skerike landsbygd 2195 8 0,4% -5 13 Gideonsberg 6325 172 2,7% 13 159 Haga 5059 65 1,3% -6 71 Hammarby 4026 11 0,3% 21-10 Hamre-Talltorp 5302 519 9,8% 11 508 Haraker 556-13 -2,3% 3-16 Hemdal-Centrallasarettet 1809 2 0,1% 17-15 Hökåsen-Tillberga 5284 13 0,2% 28-15 Irsta 3626 70 1,9% 34 36 Jakobsberg-Pettersberg 6930 76 1,1% -12 88 Klockartorpet 2551 30 1,2% -8 38 Kristiansborg-Karlsdal 2931 4 0,1% 18-14 Kungsåra 471-17 -3,6% 2-19 Kärrbo 603 2 0,3% 7-5 Lillhärad 259 12 4,6% 3 9 Lundby landsbygd 592 0 0,0% 11-11 Malmaberg 4741-38 -0,8% -6-32 Romfartuna 1247 7 0,6% 12-5 Rytterne 1849-25 -1,4% 12-37 Råby 6322 31 0,5% 10 21 Rönnby 3696 8 0,2% 3 5 Sevalla 323-3 -0,9% 0-3 Skallberget-Vega 5316 50 0,9% 11 39 Skiljebo 2349 3 0,1% 5-2 Skultuna 3689 42 1,1% 14 28 Skälby 3209-38 -1,2% 21-59 Stohagen-Spantgatan 2117-43 -2,0% -4-39 Tillberga landsbygd 326 24 7,4% 6 18 Tortuna 781 0 0,0% 5-5 Vallby 5202-22 -0,4% 28-50 V-Barkarö 3306 77 2,3% 23 54 Vetterstorp 2446 33 1,3% -2 35 Viksäng 4887 55 1,1% -6 61 Önsta-Gryta 9942-22 -0,2% 63-85 Västerås totalt 142 131 1 611 1,1% 445 1 166 Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor är exkluderade från tabellen. 21
0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ VÄSTERÅS STAD 5. Befolkningsstruktur i Västerås 2013 Av Västerås befolkning på 142 124 personer år 2013 är något fler kvinnor än män. 71 426 är kvinnor och 70 705 är män. Detta motsvarar 50,3 procent kvinnor och 49,7 procent män. 5.1 Ålder Medelåldern i Västerås är 42,0 år för kvinnor, och för män 40,0 år. I riket där medelåldern 42,2 år för kvinnor och 40,2 år för män. Av västeråsarna är ca 23 procent i ålder 0-19 år, 58 procent i arbetsför ålder (20-64 år) och 19 procent är 65 år eller äldre. (Av personer 65 år eller äldre är fler än hälften i åldersklassen 65-74 år.) Figur 21 Folkmängd efter kön och ålder, Västerås år 2013 Antal 6 000 Män Kvinnor 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Ålder I figuren nedan visas andelen yngre respektive äldre innevånare i de olika bostadsområdena i Västerås. Rönnby är det område som har störst andel personer som är 65 år eller äldre, följt av Djäkneberget-Stallhagen som också har en hög andel äldre personer. Rönnby har dock en högre andel barn (personer i åldern 0-18 år) tillskillnad från Djäkneberget-Stallhagen som har en låg andel barn. Störst andel barn bor det på Erikslund-Skerike landsbygd, Barkarö och Skälby. Kristiansborg-Karlsdal har både låg andel barn samt även låg andel äldre personer, det innebär alltså att majoriteten av invånarna är mellan 19-64 år i detta bostadsområde. 22
Figur 22 Andel (%) yngre respektive äldre per bostadsområde, Västerås år 2013. (Bubbelstorleken anger totala antalet personer som bor på området) Andel (%) 65 år eller äldre 30% Djäkneberget- Stallhagen Folkmängd (totalt antal) Rönnby Haga Malmaberg Aroslund- Blåsbo Klockartorpet Jakobsberg- Pettersberg Skiljebo Viksäng Hamre- Talltorp 20% Gideonsberg Centrala staden Råby Stohagen- Spanthagen Vetterstorp Hemdal-C-las Rytterne Romfartuna Bäckby Hammarby Bjurhovda Skultuna Brandthovda- Hälla Hökåsen-Tillberga Önsta-Gryta Dingtuna Skälby Barkarö Kristiansborg-Karlsdal Skallberget-Vega Vallby Irsta Erikslund-Skerike landsbygd 10% 10% 20% 30% Andel (%) 0-18 år Not: Bostadsområden där färre än 1000 personer bor har exkluderats från redovisningen 5.2 Utländsk bakgrund Under de senaste 15 åren har invandringen till Västerås varit större än utvandringen, vilket innebär att den utrikes födda befolkningen ökar. År 2013 var närmare 27 000 västeråsare födda utomlands, vilket motsvarar nästan 19 procent av invånarna. Det är nästan 1000 personer fler än år 2012 då andelen västeråsare födda utomlands var 18,5 procent. Av de utrikes födda västeråsarna är 44 procent födda i Europa (19 procent i Norden, 14 procent i övriga EU-länder och 11 procent i övriga Europa). Efter Europa är Asien med 37 procent den världsdel som flest utrikes födda kommer ifrån. 23
Figur 23 Utrikes födda efter födelsevärldsdel, Västerås år 2013 Norden EU27 utom Norden Europa totalt: 44 % Övriga Europa Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Övrigt/okänt 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Under de senaste åren har personer födda i Asien och Afrika stått för en stor del av invandringen. Av de utrikes födda som år 2013 bodde i Västerås och som invandrat under perioden 2011-2013 var 65 procent födda i någon av dessa världsdelar. Bland de utrikes födda västeråsare som invandrade till Sverige år 2011 var Irak det vanligaste födelselandet, medan 2012 var det lika stora andelar födda i Irak, Somalia och Syrien. 2013 var de största invandringsgrupperna personer som var födda i Syrien och Somalia. Av de utrikes födda västeråsare som invandrat till Sverige före år 1970 är närmare 63 procent födda i Finland. Endast två procent kommer ursprungligen från ett land utanför Europas gränser. Även bland de utrikes födda västeråsare som invandrat under 1970-talet är Finland det vanligaste födelselandet medan Iran är det vanligaste födelselandet bland dem som invandrat under 1980-talet och Irak det vanligaste både bland dem som invandrat under 1990- talet och 2000-talet. Figur 24 Utrikes födda efter invandringsår och födelsevärldsdel, Västerås år 2013 Invandringsår 2011-2013 2000-2010 1990-1999 1980-1989 1970-1979 Före 1970 Asien Europa utom Norden Afrika Sydamerika Norden utom Sverige Nordamerika Övrigt/Okänt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24
Det vanligaste födelselandet bland utrikesfödda västeråsare är fortfarande Finland. Närmare 4 300 personer, motsvarande 16 procent av de utrikes födda västeråsarna, kommer ursprungligen från Finland. Det näst vanligaste födelselandet är Irak där drygt 15 procent av de utrikes födda västeråsarna (cirka 4 000 personer) är födda. Andra vanliga födelseland bland utrikes födda västeråsare är Somalia (6%), Iran (6%) och Turkiet (4%). Utöver personer födda i annat land än Sverige bor det i Västerås drygt 9 500 personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Tillsammans med de utrikes födda utgör denna grupp den kategori som kallas för personer med utländsk bakgrund (utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar). År 2013 hade närmare 36 500 västeråsare utländsk bakgrund. Sedan år 2003, då den nu gällande definitionen av utländsk bakgrund infördes, har andelen västeråsare med utländsk bakgrund ökat från 20,6 till 25,7 procent. Andelen med utländsk bakgrund är större i Västerås än i riket i stort. Av Sveriges befolkning är det totalt 20,7 procent som har utländsk bakgrund. Figur 25 Befolkningen efter bakgrund, Västerås år 2013 18% Utrikes född 67% 7% 8% Född i sverige med två utrikes födda föräldrar Född i Sverige med en inrikes och en utrikes född förälder Född i Sverige med svenskfödda föräldrar Andelen med utländsk bakgrund varierar i stor utsträckning mellan bostadsområdena i Västerås. Av de boende på Vallby har över hälften utländsk bakgrund (37 procent är födda utomlands och 19 procent är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar). Även på Råby, Hammarby och Bäckby har mer än 40 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Detta kan jämföras mot Tortuna där andelen med utländsk bakgrund endast är 6 procent. Av bostadsområdena i Västerås tätort är Hamre-Talltorp det område där lägst andel med utländsk bakgrund bor. Här är 8 procent födda utomlands och ytterligare 3 procent är födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 25
Figur 26 Andel (%) av befolkningen på respektive bostadsområde som har utländska bakgrund (född utomlands och/eller båda föräldrarna födda utomlands) Not: Områden med färre än 100 boende personer ingår inte i diagrammet. Född utomlands Född i Sverige, båda föräldrar födda utomlands Vallby Råby Bäckby Hammarby Övriga bostadsområden Jakobsberg-Pettersberg Vetterstorp Skälby Bjurhovda Erikslund o Skerike landsbygd Viksäng Skallberget-Vega VÄSTERÅS TOTAL Skultuna Centrala staden Önsta-Gryta Malmaberg Hemdal-Centrallasarettet Skiljebo Kristiansborg-Karlsdal Gideonsberg Haga Klockartorpet Djäkneberget Stallhagen Stohagen-Spantgatan Brandthovda-Hälla Aroslund-Blåsbo Rytterne Rönnby Romfartuna Hamre-Talltorp Dingtuna Kärrbo Hökåsen-Tillberga Haraker Kungsåra Lundby landsbygd V-Barkarö Badelunda landsbygd Irsta Tillberga landsbygd Björksta Sevalla Lillhärad Tortuna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 26
6. Utblick befolkningsförändringar år 2013 Vid halvårsskiftet år 2014 uppgick folkmängden i Västerås till 142 954 personer. Det motsvarade en ökning med 823 personer, eller 0,6 procent sedan årsskiftet, vilket är en minskande ökning jämfört med samma period föregående år. Jämfört med första halvåret 2013 minskade invandringen något under första halvåret 2014 medan antalet inrikes inflyttade ökade. Utvandringen minskade medans inrikes utflyttning ökade något under första halvåret 2014. Sammantaget ledde detta till att Västerås flyttvinst för första halvåret 2014 var högre än samma period föregående år. Totalt flyttade 3 106 personer till Västerås under första halvåret 2014 medan 2 536 personer flyttade härifrån, vilket gav en flyttvinst på 570 personer. Den naturliga folkökningen uppgick till 266 personer, vilket är något högre än samma period föregående år. Under första halvåret 2014 föddes 880 barn medan antalet dödsfall uppgick till 614 personer. Den naturliga befolkningsförändringen för första halvåret 2014 pekar således på att folkökningen för år 2014 kan komma att bli högre än samma period år 2013. Källor Statistikpaket för kommuner, Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistiska Centralbyrån (SCB), www.scb.se 27
Tabellbilaga Tabell 1 Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år 1980-2013 (antal personer) År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto 1980 117 487 230 1 310 1 074 236 4 443 4 451-8 1981 117 408-79 1 284 996 288 3 842 4 213-371 1982 117 793 385 1 211 1 035 176 4 073 3 864 209 1983 117 954 161 1 212 1 028 184 3 708 3 734-26 1984 117 658-296 1 238 1 026 212 3 794 4 292-498 1985 117 706 48 1 289 1 033 256 3 994 4 139-145 1986 117 732 26 1 387 1 110 277 3 864 4 065-201 1987 117 563-169 1 479 1 093 386 3 564 4 087-523 1988 117 717 154 1 578 1 158 420 3 919 4 172-253 1989 118 386 669 1 598 1 036 562 4 113 4 012 101 1990 119 761 1 375 1 715 1 176 539 4 677 3 834 843 1991 120 354 593 1 723 1 166 557 4 029 3 986 43 1992 120 889 535 1 742 1 194 548 3 580 3 595-15 1993 121 593 704 1 726 1 224 502 4 056 3 856 200 1994 122 998 1 405 1 609 1 197 412 5 089 4 102 987 1995 123 728 730 1 481 1 076 405 4 821 4 494 327 1996 124 084 356 1 358 1 096 262 4 602 4 514 88 1997 124 119 35 1 287 1 162 125 4 750 4 839-89 1998 124 780 661 1 257 1 158 99 5 430 4 883 547 1999 125 433 653 1 241 1 202 39 5 688 5 067 621 2000 126 328 895 1 270 1 260 10 5 735 4 842 893 2001 127 799 1 471 1 299 1 214 85 5 916 4 534 1 382 2002 128 902 1 103 1 379 1 272 107 5 583 4 604 979 2003 129 987 1 085 1 487 1 220 267 5 505 4 684 821 2004 131 014 1 027 1 485 1 231 254 5 536 4 761 775 2005 131 934 920 1 495 1 305 190 5 671 4 934 737 2006 132 920 986 1 521 1 281 240 6 063 5 310 753 2007 133 728 808 1 561 1 265 296 5 856 5 344 512 2008 134 684 956 1 493 1 267 226 5 998 5 279 719 2009 135 936 1 252 1 551 1 213 338 6 049 5 132 917 2010 137 207 1 271 1 639 1 202 437 6 087 5 260 827 2011 138 709 1 502 1 632 1 195 437 6 225 5 149 1 076 2012 140 499 1 790 1 670 1 240 430 6 481 5 131 1 350 2013 142 124 1 625 1 636 1 191 445 6 716 5 550 1 166 Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade 28
Tabell 2 Flyttningar till/från Västerås efter om flyttningen skett mot egna länet, övriga Sverige eller utlandet, år 2000-2013 År Inflyttning till Västerås från Utflyttning från V-ås till Flyttnetto mot Västman- Övriga Västman- Övriga Västman- Övriga lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet 2000 1 272 3 628 835 846 3 518 478 426 110 357 2001 1 191 3 907 818 847 3 282 405 344 625 413 2002 1 187 3 491 905 943 3 248 413 244 243 492 2003 1 097 3 501 907 993 3 264 427 104 237 480 2004 1 166 3 512 858 1 012 3 250 499 154 262 359 2005 1 238 3 489 944 1 031 3 392 511 207 97 433 2006 1 204 3 611 1 248 1 043 3 611 656 161 0 592 2007 1 093 3 449 1 314 1 069 3 721 554 24-272 760 2008 1 154 3 573 1 271 1 019 3 724 536 135-151 735 2009 1 206 3 449 1 394 1 090 3 588 454 116-139 940 2010 1 326 3 544 1 217 1 000 3 652 608 326-108 609 2011 1 393 3 692 1 140 1 070 3 562 517 323 130 623 2012 1 395 3 938 1 148 1 066 3 493 572 329 445 576 2013 1 265 4 043 1 408 1 165 3 762 623 100 281 785 Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 3 Flyttningar till/från Västerås efter från vilket län flyttningen skett mot, år 2013 Län Inflyttning till Västerås Utflyttning från Västerås Flyttnetto 1 Stockholm 997 1156-159 3 Uppsala 514 467 47 4 Södermanland 380 259 121 5 Östergötland 173 201-28 6 Jönköping 79 72 7 7 Kronoberg 64 43 21 8 Kalmar 41 51-10 9 Gotland 29 15 14 10 Blekinge 30 15 15 12 Skåne 206 205 1 13 Halland 45 39 6 14 Västra Götaland 330 354-24 17 Värmland 97 96 1 18 Örebro 250 221 29 19 Västmanland 1265 1165 100 20 Dalarna 305 213 92 21 Gävleborg 150 97 53 22 Västernorrland 83 51 32 23 Jämtland 73 34 39 24 Västerbotten 95 74 21 25 Norrbotten 102 99 3 Totalt 5 308 4 927 381 29
Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 4 Inrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2013 Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar Inrikes flyttnetto 0-4 år 365 288 77 5-9 år 320 170 150 10-14 år 255 123 132 15-19 år 498 329 169 20-24 år 1537 1516 21 25-29 år 1232 1043 189 30-34 år 701 646 55 35-39 år 477 359 118 40-44 år 309 240 69 45-49 år 240 224 16 50-54 år 220 166 54 55-59 år 159 121 38 60-64 år 133 107 26 65-69 år 103 106-3 70-74 år 85 59 26 75-79 år 44 15 29 80+ år 38 38 0 Totalt 6716 5550 1166 Tabell 5 Utrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2013 Invandring Utvandring Migrationsnetto 0-4 år 99 20 79 5-9 år 142 34 108 10-14 år 118 25 93 15-19 år 107 22 85 20-24 år 153 86 67 25-29 år 234 113 121 30-34 år 190 123 67 35-39 år 111 52 59 40-44 år 72 46 26 45-49 år 57 30 27 50-54 år 43 29 14 55-59 år 34 14 20 60-64 år 18 10 8 65-69 år 14 13 1 70-74 år 8 2 6 75-79 år 5 2 3 80+ 3 2 1 Totalt 1408 623 785 30
Tabell 6 Folkmängd och befolkningsförändringar år 2013 för kommuner med fler än 100 000 invånare Folkmängd Folk- Relativ Födelse- Flyttökning folkökning netto netto (antal) (%) Riket 9 644 864 88 971 0,9% 23 191 65 130 Stockholm 897 700 16 465 1,8% 7 619 8 764 Göteborg 533 271 7 182 1,3% 3 129 3 996 Malmö 312 994 5 236 1,7% 2 487 2 759 Uppsala 205 199 2 574 1,3% 1 070 1 469 Linköping 150 202 1 681 1,1% 614 1 052 Västerås 142 131 1 632 1,1% 445 1 166 Örebro 140 599 1 647 1,2% 520 1 127 Norrköping 133 749 1 625 1,2% 411 1 187 Helsingborg 132 989 978 0,7% 328 657 Jönköping 130 798 1 320 1,0% 464 849 Umeå 118 349 1 055 0,9% 665 378 Lund 114 291 1 341 1,2% 441 896 Borås 105 995 1 128 1,1% 318 810 Huddinge 102 557 1 547 1,5% 785 753 Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda, Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 7 Befolkning efter ålder i 5-årsklasser, Västerås år 2013 Antal Andel (%) Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-4 4261 4103 8 364 6,0% 5,7% 5,9% 5-9 4206 3978 8 184 5,9% 5,6% 5,8% 10-14 3882 3628 7 510 5,5% 5,1% 5,3% 15-19 4231 4094 8 325 6,0% 5,7% 5,9% 20-24 5188 5148 10 336 7,3% 7,2% 7,3% 25-29 4877 4647 9 524 6,9% 6,5% 6,7% 30-34 4516 4242 8 758 6,4% 5,9% 6,2% 35-39 4590 4388 8 978 6,5% 6,1% 6,3% 40-44 4880 4726 9 606 6,9% 6,6% 6,8% 45-49 5271 5149 10 420 7,5% 7,2% 7,3% 50-54 4503 4272 8 775 6,4% 6,0% 6,2% 55-59 4107 3944 8 051 5,8% 5,5% 5,7% 60-64 3863 4040 7 903 5,5% 5,7% 5,6% 65-69 4235 4448 8 683 6,0% 6,2% 6,1% 70-74 3135 3488 6 623 4,4% 4,9% 4,7% 75-79 2181 2611 4 792 3,1% 3,7% 3,4% 80-84 1498 2029 3 527 2,1% 2,8% 2,5% 85-89 891 1522 2 413 1,3% 2,1% 1,7% 90-94 340 777 1 117 0,5% 1,1% 0,8% 95-99 47 163 210 0,1% 0,2% 0,1% 100+ 3 29 32 0,0% 0,0% 0,0% Totalt 70 705 71 426 142 131 100,0% 100,0% 100,0% 31
Tabell 8 Befolkning efter grupperad ålder och bostadsområde, Västerås år 2013 Bostadsområde Antal Andel (%) 0-18 år 19-64 år 65+ år Totalt 0-18 år 19-64 år 65+ år Totalt Centrala staden 1066 5875 1472 8413 13% 70% 17% 100% Djäkneberget Stallhagen 278 1411 656 2345 12% 60% 28% 100% Aroslund-Blåsbo 399 1521 621 2541 16% 60% 24% 100% Kristiansborg-Karlsdal 389 2151 391 2931 13% 73% 13% 100% Viksäng 1024 2755 1108 4887 21% 56% 23% 100% Hamre-Talltorp 1247 2831 1224 5302 24% 53% 23% 100% Stohagen-Spantgatan 373 1367 377 2117 18% 65% 18% 100% Vetterstorp 471 1452 523 2446 19% 59% 21% 100% Jakobsberg-Pettersberg 1404 3869 1657 6930 20% 56% 24% 100% Råby 1162 3798 1362 6322 18% 60% 22% 100% Hammarby 914 2445 667 4026 23% 61% 17% 100% Lundby landsbygd 239 322 31 592 40% 54% 5% 100% Bäckby 1861 4557 1790 8208 23% 56% 22% 100% Skälby 981 1670 558 3209 31% 52% 17% 100% Gideonsberg 766 4312 1247 6325 12% 68% 20% 100% Skallberget-Vega 1187 3406 723 5316 22% 64% 14% 100% Vallby 1455 3028 719 5202 28% 58% 14% 100% Erikslund o Skerike landsbygd 684 1204 307 2195 31% 55% 14% 100% Rönnby 843 1764 1089 3696 23% 48% 29% 100% Önsta-Gryta 2875 5597 1470 9942 29% 56% 15% 100% Haga 546 3303 1210 5059 11% 65% 24% 100% Malmaberg 688 2895 1158 4741 15% 61% 24% 100% Hemdal-Centrallasarettet 341 1118 350 1809 19% 62% 19% 100% Skiljebo 430 1367 552 2349 18% 58% 23% 100% Klockartorpet 418 1502 631 2551 16% 59% 25% 100% Brandthovda-Hälla 401 801 295 1497 27% 54% 20% 100% Badelunda landsbygd 87 286 90 463 19% 62% 19% 100% Bjurhovda 1106 2923 683 4712 23% 62% 14% 100% Dingtuna 599 1313 326 2238 27% 59% 15% 100% Lillhärad 61 166 32 259 24% 64% 12% 100% V-Barkarö 1024 1783 499 3306 31% 54% 15% 100% Rytterne 401 1073 375 1849 22% 58% 20% 100% Haraker 119 357 80 556 21% 64% 14% 100% Romfartuna 228 786 233 1247 18% 63% 19% 100% Skultuna 943 2016 730 3689 26% 55% 20% 100% Hökåsen-Tillberga 1420 2849 1015 5284 27% 54% 19% 100% Tillberga landsbygd 78 210 38 326 24% 64% 12% 100% Tortuna 221 456 104 781 28% 58% 13% 100% Sevalla 66 175 82 323 20% 54% 25% 100% Irsta 1100 2001 525 3626 30% 55% 14% 100% Kärrbo 113 367 123 603 19% 61% 20% 100% Kungsåra 114 281 76 471 24% 60% 16% 100% Björksta 215 553 141 909 24% 61% 16% 100% Övriga 81 400 57 538 15% 74% 11% 100% Västerås totalt 30418 84316 27397 142131 21% 59% 19% 100% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas under Övriga bostadsområden 32
Tabell 9 Utrikes födda efter födelseland, Västerås år 2013. (Länder i vilka fler än 200 personer är födda särredovisas) Födelseland Antal Andel (%) av utrikes födda Finland 4 279 15,9% Irak 4 013 14,9% Somalia 1 603 6,0% Iran 1 557 5,8% Turkiet 962 3,6% Syrien 950 3,5% Bosnien och Hercegovina 734 2,7% Polen 720 2,7% Jugoslavien 713 2,6% Thailand 605 2,2% Tyskland 604 2,2% Norge 534 2,0% Kina 495 1,8% Chile 491 1,8% Italien 397 1,5% Libanon 341 1,3% Indien 301 1,1% Colombia 283 1,1% Storbritannien och 259 1,0% Nordirland Ryssland 244 0,9% Danmark 231 0,9% USA 226 0,8% Vietnam 223 0,8% Rumänien 220 0,8% Etiopien 206 0,8% Ungern 204 0,8% Övriga 5 537 20,6% Totalt 26 932 100,0% Tabell 10 Befolkningen efter svensk/utländsk bakgrund, Västerås år 2013 Bakgrund Antal Andel (%) Utländsk bakgrund, varav 35 157 25,7% Utrikes född 26 932 18,9% Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 9 544 6,7% Svensk bakgrund, varav 105 655 74,3% Född i Sverige med en utrikes och en inrikes född förälder 11 815 8,3% Född i Sverige med två svenskfödda föräldrar 93 840 66,0% Totalt 142 131 100% Tabell 11 Befolkning efter bakgrund och bostadsområde, Västerås år 2013 33
Bostadsområde Folkmängd total Född utomlands Född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Född i Sverige, med minst en förälder född i Sverige Totalt Centrala staden 8 413 18,3% 5,5% 76,2% 100,0% Djäkneberget Stallhagen 2 345 12,7% 4,1% 83,2% 100,0% Aroslund-Blåsbo 2 541 10,7% 3,3% 86,0% 100,0% Kristiansborg-Karlsdal 2 931 16,2% 4,8% 79,1% 100,0% Viksäng 4 887 21,1% 6,4% 72,5% 100,0% Hamre-Talltorp 5 302 10,1% 3,1% 86,9% 100,0% Stohagen-Spantgatan 2 117 11,8% 3,7% 84,5% 100,0% Vetterstorp 2 446 24,0% 7,8% 68,2% 100,0% Jakobsberg-Pettersberg 6 930 28,1% 8,1% 63,8% 100,0% Råby 6 322 37,3% 12,4% 50,3% 100,0% Hammarby 4 026 32,6% 11,0% 56,4% 100,0% Lundby landsbygd 592 6,1% 3,0% 90,9% 100,0% Bäckby 8 208 32,9% 12,9% 54,2% 100,0% Skälby 3 209 19,9% 10,9% 69,2% 100,0% Gideonsberg 6 325 16,8% 5,0% 78,2% 100,0% Skallberget-Vega 5 316 19,4% 6,5% 74,2% 100,0% Vallby 5 202 37,3% 19,1% 43,6% 100,0% Erikslund o Skerike landsbygd 2 195 17,9% 10,4% 71,7% 100,0% Rönnby 3 696 10,8% 3,1% 86,1% 100,0% Önsta-Gryta 9 942 17,1% 7,2% 75,6% 100,0% Haga 5 059 16,5% 4,4% 79,1% 100,0% Malmaberg 4 741 18,4% 5,1% 76,6% 100,0% Hemdal-Centrallasarettet 1 809 17,6% 4,8% 77,7% 100,0% Skiljebo 2 349 16,1% 4,7% 79,2% 100,0% Klockartorpet 2 551 14,1% 3,8% 82,1% 100,0% Brandthovda-Hälla 1 497 10,3% 4,5% 85,2% 100,0% Badelunda landsbygd 463 5,8% 3,2% 90,9% 100,0% Bjurhovda 4 712 21,5% 7,2% 71,3% 100,0% Dingtuna 2 238 7,8% 4,1% 88,2% 100,0% Lillhärad 259 3,5% 4,2% 92,3% 100,0% V-Barkarö 3 306 7,2% 2,7% 90,1% 100,0% Rytterne 1 849 9,5% 3,7% 86,8% 100,0% Haraker 556 7,0% 3,2% 89,7% 100,0% Romfartuna 1 247 8,7% 3,0% 88,3% 100,0% Skultuna 3 689 19,3% 5,5% 75,2% 100,0% Hökåsen-Tillberga 5 284 7,8% 3,1% 89,1% 100,0% Tillberga landsbygd 326 7,7% 1,8% 90,5% 100,0% Tortuna 781 3,8% 2,3% 93,9% 100,0% Sevalla 323 6,8% 1,9% 91,3% 100,0% Irsta 3 626 6,3% 3,0% 90,8% 100,0% Kärrbo 603 7,5% 2,8% 89,7% 100,0% Kungsåra 471 6,8% 3,0% 90,2% 100,0% Björksta 909 5,4% 2,6% 92,0% 100,0% Övriga bostadsområden 538 31,4% 6,9% 61,7% 100,0% Västerås totalt 142 131 18,9% 6,7% 74,3% 100,0% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas under Övriga bostadsområden 34