INFORMATIONSDAG TILLGÄNGLIGHET 26 oktober 2016 Thomas Wilhelm

09.45-10.00 Inledning, Helena Leufstadius, VD Svensk Kollektivtrafik 10.00-10.30 Rollen som tillsynsmyndighet, Heléne Jarefors Transportstyrelsen 10.30-11.00 Förslag till direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Heléne Jarefors Transportstyrelsen 11.00-11.30 Revideringen av Kommissionens förordning (EU) Elinor Nyberg, Trafikverket 11.30-12.30 Lunch 12.30-13.00 Erfarenheter från Scandic Hotels. Magnus Berglund, Scandic Hotels 13.00-13.30 Presentation av årets resultat från Myndigheten för delaktighets enkät till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Åsa Nordström och Romina Ramos, Myndigheten för delaktighet (MFD) 14.00-14.30 14.30-15.00 15.00 16.00 FIKA En funktionshinderpolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD förslag till ny strategi Roland Palmqvist, Trafikverket Diskussioner utifrån dagens dialog. Avslutning

Helena Leufstadius VD Svensk Kollektivtrafik

Rollen som tillsynsmyndighet, vad kommer man fokusera på 2017? Vilka områden berörs? Vad blir konsekvenserna för RKM Heléne Jarefors, Transportstyrelsen 10.00

Om tillsyn på kollektivtrafikmarknaden Tillsyn av att RKM upprättar trafikförsörjningsprogram och att de har rätt innehåll i förhållande till kollektivtrafiklagens krav. Tillsyn av att kollektivtrafikföretag efterlever bestämmelser om anmälningsplikt och trafikantinformation. Tillsyn av art. 7.1 i EU:s kollektivtrafikförordning (tillsynsmandat ev. fr.o.m 1 jan. 2017) All tillsyn finansieras genom avgifter (TSFS 2014:53 och TSFS 2014:56).

Förordning (EG) nr 1370/2007, artikel 7.1 Varje behörig myndighet ska en gång om året offentliggöra en samlad rapport om den allmänna trafikplikten inom sitt behörighetsområde, om de utvalda kollektivtrafikföretagen samt om ersättningar och ensamrätt som dessa kollektivtrafikföretag beviljats som kompensation. Rapporten ska skilja mellan busstrafik och spårbunden trafik, den ska möjliggöra kontroll och utvärdering av kollektivtrafiknätets effektivitet, kvalitet och finansiering samt, i förekommande fall, ge information om eventuella beviljade ensamrätters art och omfattning.

Process vid tillsyn av trafikförsörjningsprogram (TFP) 1. Första kontakt 2. Initiering (brevet) 3. Underlaget (från RKM:s hemsida) 4. Granskning (två personer, rättssäkerhet) 5. Bedömning (om vi är överens ok, annars omtag) 6. Våra synpunkter (skickas med tidsfrist och ev. möte) 7. RKM:s återkoppling 8. Telefonmöte (synpunkter och datum för rättelse) 9. RKM skickar rättelse och tar in ändringar/tillägg i TFP och får det beslutat 10. Avslut

Återkommande avvikelser i TPF Redovisning av de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer (10.5) Redovisning av tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. (10.4)

Om anmälningsskyldighet till RKM Alla kollektivtrafikföretag som bedriver kommersiell kollektivtrafik omfattas av krav på anmälningsskyldighet till RKM, oavsett om de bedriver lokal, regional eller långväga trafik Syftet med anmälningsskyldigheten är att berörda myndigheter ska ha möjlighet att följa och utöva tillsyn även över kommersiell trafik (enl. prop. 2009/10:200 sid 85).

Tillsyn resp. marknadsövervakning Tillsyn handlar om att kontrollera att gällande krav på marknaden följs. Övervakning handlar om att följa och utvärdera hur marknaden tar ansvar för vissa viktiga delar som inte regleras i författning. Följa och utvärdera villkor för marknadstillträde, konkurrensvillkor och villkor för resenärer. Insamling av statistik och data analys- avrapportering. Samråd med Konkurrensverket

Aktuellt Ca fem tillsyner av TFP är inplanerade att genomföras under 2017. Ev. bygga upp ny tillsyn enligt art 7.1 i EU s kollektivtrafikförordning. I så fall är TS ambition att begära in rapporter från RKM under år 2017. Internationellt arbete fjärde järnvägspaketet

Förslag till nytt tillgänglighetsdirektiv

Avslutad remiss ang. nytt tillgänglighetsdirektiv Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster Socialdepartementet EU:s tidsplan är att direktivet ska vara infört i nationell lag senast två år efter att direktivet fastställts. Kraven ska tillämpas på produkter och tjänster som sätts på marknaden, eller upphandlas av offentlig sektor, sex år efter att direktivet trätt i kraft. Sista dag att svara på remissen var den 13 april 2016.

Syftet med nytt tillgänglighetsdirektiv är att bidra till att förbättra den inre marknadens funktion och undanröja och förebygga hinder för fri rörlighet för tillgängliga produkter och tjänster. eftersom nationella krav och förfaranden för tillgänglighet inte är harmoniserade. eftersom leverantörer som verkar över gränserna drabbas av extra kostnader (särskilt små och medelstora företag, som har begränsad kapacitet att sätta sig in i och följa olika regler). Direktivet har en stark koppling till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Innehåll i nytt tillgänglighetsdirektiv I direktivet skapas en EU-gemensam definition av tillgänglighet. I direktivet definieras gemensamma tillgänglighetskrav för utvalda produkter och tjänster: Tillgänglighetsdirektivet omfattar produkter och tjänster som sätts på marknaden inom områdena lokaltrafik, bank, telefoni, persondatorer, teve- och audiovisuella medier, e-böcker, biljettförsäljning, incheckningsautomater och e-handel. Det omfattar även produkter, tjänster och byggd miljö som upphandlas eller finansieras med offentliga medel enligt vissa utpekade europeiska regelverk.

Innehåll i nytt tillgänglighetsdirektiv Direktivet definierar även ekonomiska aktörers och tjänsteleverantörers skyldigheter (bl.a. CE-märkning, bruksanvisning, identitetsbeteckning och tillhandahålla information). Produkter eller tjänster som överensstämmer med utpekade harmoniserade standarder förutsätts uppfylla tillgänglighetskraven i direktivet. Om utpekade standarder skulle saknas kan kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa gemensamma tekniska specifikationer. Företag ska intyga kravefterlevnad i en EU-försäkran om överensstämmelse (egenkontroll, för att inte driva kostnader). Myndigheter ska utföra marknadskontroll av produkter samt kontroll av tjänsters överensstämmelse, och vidta åtgärder om brister upptäcks. (OBS! Endast ett förslag ännu formuleringarna kan ändras.)

Vilka berörs av förslaget? Tillverkare Distributörer och importörer Stat Kommun och landsting Äldre och personer med funktionsnedsättning

Kort om nyttor med förslaget Handelshinder undanröjs - medlemsstaterna måste godta produkter och tjänster som exporteras från andra medlemsstater om dessa uppfyller kraven på tillgänglighet i det föreslagna direktivet. Den fria rörligheten kommer att ge positiva ekonomiska effekter. Förslaget ger rättssäkerhet och en utökad marknad för ekonomiska aktörer att sälja sina produkter och tjänster på. Konsumenter med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre, kan dra nytta av ett större utbud av tillgängliga produkter och tjänster, av bättre kvalitet och till lägre pris.

Konsekvenser med förslaget Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att utreda konsekvenserna av direktivsförslaget. Uppdraget ska slutredovisas 15 november 2016. Det är svårt att få tillgång till data som beskriver hur tillgängliga produkter och tjänster är idag. Avsaknaden av nuläge (nollmätning) försvårar analysen av vilka kostnaderna kommer att bli för att nå direktivets krav. MFD kommer föra dialog med berörda.

Ändrad diskrimineringslag

Remiss ändrad diskrimineringslag Ds 2016:26 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Kulturdepartementet Föreslår att ändra diskrimineringslagen (2008:567) avseende bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning: Även små företag inom området varor och tjänster bör omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Föreslagen tidpunkt för ikraftträdande är den 1 juli 2017. Sista dag att besvara remissen var den 18 oktober 2016.

Nyttor med förslaget Ökad tillgång till rättsmedel för personer med funktionsnedsättning. Rätten till stöd och service av enklare beskaffenhet tydliggörs inom området varor och tjänster. Bättre användbarhet och tillgänglighet för alla. Minskat behov av stöd från exempelvis anhöriga.

Konsekvenser för företag Inom landtransporter berörs ungefär 20 000 företag varav 7000 taxiföretag av förslaget. Lagen ställer krav på att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder. Utgångspunkten för vad som är en skälig åtgärd är de krav på tillgänglighet som gäller enligt de lagar eller andra regler som finns för verksamheten. Inom området varor och tjänster kan endast enklare åtgärder komma att krävas. Näringsidkare bör få vetskap om behovet av en serviceåtgärd en rimlig tid i förväg och ges möjlighet att förbereda sig.

Kostnader för företag Bedömningen är att lagändringen inte innebär några stora kostnader för företagen. De mindre kostnader som kan uppstå kan förväntas uppstå initialt då rutiner och arbetssätt ses över i förhållande till förbudet. Endast rimliga kostnader för anpassningsåtgärder som kan finansieras inom ramen för ordinarie verksamhet kan komma i fråga. Kostnader beror på faktorer såsom förkunskap, kreativitet att lösa uppkomna situationer samt omfattning av kontakter med funktionsnedsatta. Kan leda till konsekvenser för dem som inte är i behov av åtgärden.

TMALL 0141 Presentation v 1.0 Revideringen av EU-kommissionens förordning 1300/2014 Elinor Nyberg 11.00

Vad har vi har att förhålla oss till? Vad kan vi förvänta oss i pågående revidering? 26

Transportstyrelsen godkännandeprocess Respektive förvaltare ansöker för godkännande för sin anläggning 27

Bakgrund 2008/164 Detaljerad på mm nivå 1300/2014 Tekniska o funktionella krav Nationella genomförandeplaner Förteckning över tillgångar? Ev förtydligade av krav Harmoniserade regler Förteckning över tillgångar 28

Förteckning över tillgångar (Inventory of assets, IoA-registret) Syfte Identifiera hinder för tillgänglighet Övervaka och utvärdera framstegen i fråga om tillgänglighet Tillhandahålla information till användarna En webb för resenärer En uppföljningswebb Vad ska inventeras Allmänna områden på stationer avsedda för persontrafik Från tillgänglig entré till respektive facilitet 29

Uppgifter till förteckningen Plattform Tillträde till tåg Ledsagning/assistans Skyltar Dynamisk information Biljettförsäljning Informationsdiskar Toaletter Bilparkeringar Anslutningsplatser Informationsdisk Öppettider Rullstolsanpassad disk Disk inkl hörslinga Trappstegsfriväg Toaletter Konsistent Toaletter tillgängliga taktil markering för rullstol på ledstänger Trappstegsfriväg och väggar Kontrast- Konsistent och taktil taktila markering markeringar på ledstänger för trappor och väggar markering av genomskinliga hinder Kontrast- och taktila markeringar för trappor markering av genomskinliga hinder 30

31 Hur påverkas min organisation?

Sammanfattning Godkännandeprocessen för förvaltare inom stationsområdet Respektive förvaltare ansöker för godkännande för sin anläggning Revidering 1300/2014 Förteckning över tillgångar Inventering Alla förvaltare involveras Snäv tidplan 32

11.30 LUNCH!

TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA PÅ SCANDIC Magnus Berglund

230 HOTELL I 7 LÄNDER NORDENS LEDANDE HOTELLKEDJA 14 000 medarbetare Nettoomsättning: ca 12 miljarder SEK Den enda kedjan med full täckning i Norden

MED ELLER UTAN FUNKTIONSNEDSÄTTNING HOS OSS ÄR ALLA GÄSTER VÅRT MÅL 12.30

VISSTE DU ATT 70 % av alla funktionsnedsättningar är osynliga Över 2,5 miljoner människor i Norden har någon form av funktionsnedsättning Över 65 miljoner européer har någon form av funktionsnedsättning

HUR BEHANDLAR VI VÅRA GÄSTER MED FUNKTIONS- NEDSÄTTNING? HUR BEHANDLAR VI GÄSTER MED alla gäster FUNKTIONSNEDSÄTTNIN likadant" G??? "Jag behandlar

VÅR E-LEARNING OM TILL- GÄNGLIGHET

LISTA MED 135 PUNKTER VARAV 90 ÄR OBLIGATORISKA scandichotels.com/specialneeds

DESIGN FÖR OLIKA BEHOV ÄR TILL GLÄDJE FÖR ALLA Design och funktion hand i hand med tanke på alla våra gäster oavsett speciella behov

RECEPTION

TILLGÄNGLIGA RUM

DESIGN FÖR ALLA

ALLERGENER

GLUTEN-/LAKTOSFRI STATION Tydliga skyltar så att alla kan hitta önskade frukostalternativ Bröd vitt och fullkorn Småbröd müsli och fullkorn Choklad- och blåbärsmuffins Kakor Knäckebröd ekologiskt Müsli Riskakor ekologiska Kokos- och chokladkakor Pekanpaj Separat brödrost endast för glutenfritt

FÖRSTA HOTELLKEDJAN MED LOKAL TILLGÄNGLIGHETSINFORMATION Vi är den första hotellkedjan i världen att ge detaljerad tillgänglighetsinformation för varje hotell på vår webbplats Se till exempel Scandic Victoria Tower eller besök sidan för något av våra hotell och klicka på Speciella behov.

TILL SIST, LITE SKRYT World Responsible Tourism Awards (2015) Golden Wheelchair, Independent Living Centre (2015) Best e-learning, Swedish Learning Awards (2014) och Brittish E-learning Awards (2014) European Diversity Awards (2014) Norska Designrådets pris (2011) Social Capitalist Award (2012 och 2011) Magnus Berglund är en eftertraktad talare för FN, EU, UNWTO och på stora internationella mässor som ITB, World Travel Market Reportage i CNN, BBC och i allmän branschpress, internationell och lokal press

Uppföljning av RKM 2016 Romina Ramos Åsa Nordström Informationsdag om tillgänglighetsfrågor 26 oktober 2016 13.00

Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet är en expertmyndighet inom funktionshindersområdet. Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället och kunna ta del av mänskliga rättigheter

Artikel 9 För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter Transport en förutsättning för delaktighet och jämlikhet Tillgänglighet/användbarhet en förutsättning för transport

Uppföljningen i korthet Uppföljning av RKM del av MFDs årliga kommunuppföljning Följer upp sex områden Arbetsmarknad, utbildning, kultur, idrott, fysisk tillgänglighet, transport Fem enkäter till alla 290 kommuner En enkät till de 21 regionala kollektivtrafikmyndigheterna Resultaten presenteras på webben www.mfd.se/kommunuppfoljning

Två syften Uppföljning Kunskapsutbyte/verktyg

Läget 2016

Fler kommuner väljer att delta, men färre kollektivtrafikmyndigheter Område 2014 (%) 2015 (%) 2016 (%) Fysisk tillgänglighet 59 65 (+6) 68 (+3) Arbetsmarknad 59 65 (+6) 69 (+4) Kultur 65 72 (+7) 79 (+7) Idrott 65 71 (+6) 80 (+9) Utbildning 53 68 (+15) 70 (+2) Transport 86 86 (0) 76 (-9)

Övergripande resultat 2016 Kommuner och kollektivtrafikmyndigheter arbetar med tillgänglighet i ungefär samma utsträckning som 2015 Resultaten varierar mellan kollektivtrafikmyndigheter Storstadsregioner har högre resultat. Mål och struktur är en framgångsfaktor

Svag resultatökning Regional kollektivtrafikmyndighet Andel av maxpoäng 2016 Västra Götaland 79% 81% Stockholm 77% 71% Östergötland 76% - Västmanland 75% 61% Gävleborg 71% 58% Halland 71% 60% Sörmland 69% 67% Jönköping 65% 56% Blekinge 63% 63% Västerbotten 61% 52% Skåne 58% 63% Andel av maxpoäng 2015 Regional kollektivtrafikmyndighet Andel av maxpoäng 2016 Dalarna 56% 77% Värmland 56% 53% Uppsala 48% 6% Gotland 33% 29% Jämtland 24% 19% Kalmar - - Kronoberg - 31% Norrbotten - 67% Västernorrland - 73% Örebro - - Andel av maxpoäng 2015

Mätbara mål Har myndigheten mätbara mål för att öka den fysiska tillgängligheten och användbarheten i transportsystemet? Nej 22% Vet ej 5% Nej 12% Vet ej 0% Ej svar 0% Ja 78% Ja 88% 2015 2016 Bas: Alla, 16 intervjuer 63

FN:s konvention Använder myndigheten FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i arbetet med att öka tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionsnedsättning i transportsystemet? Ja, på något sätt 75 83 Ja, i politiskt antagna styrdokument 56 61 Ja, i verksamhetsplaner Ja, i formulerade mål Ja, i kompetensutveckling 33 31 28 38 39 44 2016 2015 Ja, på annat sätt, nämligen 19 28 Nej 19 17 Vet ej 6 0 0 20 40 60 80 100 % Bas: Alla, 16 intervjuer 64

Utbildning för olika målgrupper Har myndigheten under 2013-2015 genomfört utbildning för att öka kompetensen om bemötande, tillgänglighet och användbarhet i följande yrkesgrupper i transportsystemet? Flera svar möjliga. Chaufförer inom färdtjänsten (OM ANSVARAR FÖR FÄRDTJÄNSTEN) 82 83 Personal på kundtjänst 56 81 Tjänstemän inom kollektivtrafikmyndigheten 56 63 2016 Chaufförer/förare inom kollektivtrafiken 63 61 2015 Personal på resecentrum 28 63 Kollektivtrafikmyndighetens politiska ledning 44 50 0 20 40 60 80 100 % Bas: Alla, 16 intervjuer 65

Tillgänglighet bland informations- och biljettsystem Vilka delar av informations- och biljettsystemen är utformade så att de är tillgängliga? Trafik- och realtidsinformation 2016 19 81 0 2015 11 72 0 11 6 Digitala lösningar för information och biljetter, exempelvis appar och reseplanerare 2016 2015 17 31 61 63 11 0 11 6 0 0 Biljettautomater 2016 13 50 13 25 0 2015 11 50 0 22 17 0% 20% 40% 60% 80% 100% Till fullo Delvis Inte Vet ej Ej svar tillgängligt tillgängligt tillgängligt utformade utformade utformade Bas: Alla, 16 intervjuer 66

Ur MFDs panel Rivkraft. Allmänkollektivtrafik: Många uppger att de avstår från att resa på grund av bristande tillgänglighet. De vanligaste förbättringsområdena som lyfts fram är tydligare och enklare information, lättare att köpa biljetter och förbättrad tillgänglighet på hållplatser och perronger.

Ur MFDs panel Rivkraft. Särskild kollektivtrafik: Var tredje person som har färdtjänsttillstånd uppger att de skulle vilja resa oftare med färdtjänst än vad de gör idag. Bland de som är missnöjda är de vanligaste upplevda bristerna att färdtjänsten inte kommer i tid eller inte alls, att bemötandet från chauffören är bristfällig, att det är svårt att beställa taxi samt att resan tar lång tid vilket gör att man inte kommer fram i tid.

Kommunuppföljningen framöver Beslut om att inte genomföra kommunuppföljningen 2017 så som den sett ut tidigare. Bakgrunden är att strategiperioden för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 tar slut, och en ny inriktning för funktionshinderpolitiken tar vid. Med anledning av detta pågår under hösten 2016 ett övergripande arbete på MFD med att utveckla myndighetens samlade uppföljningssystem, där kommunuppföljningen ingår. Därför påbörjas ett utvecklingsarbete kring kommunuppföljningens innehåll och form i syfte att öka uppföljningens relevans och användbarhet. Inom ramarna för detta kommer vi även se över möjligheten att följa upp RKTM och landsting.

Tack! Titta gärna in på http://www.mfd.se romina.ramos@mfd.se asa.nordstrom@mfd.se

Nationell genomförandeplan enligt förordning (EU) nr 1300/2014 (TSD PRM) Heléne Jarefors 13.30

Vad reglerar TSD PRM? Infrastruktur Parkeringsmöjligheter. Hinderfria gångvägar. Dörrar och ingångar. Trappor och hissar. Markering av hinder. Toaletter och skötplatser. Biljettförsäljning, informationsdiskar etc. Plattformsbredd, plattformskanter och plattformens slut. m.m. Fordon Sittplatser. Rullstolsplatser. Dörrar, bredd och varningssignal. Belysning. Toaletter. Information: displayer och högtalare. Ledstänger. m.m.

Vad reglerar TSD PRM? Genomförandeplaner formella krav Även att en inventering av anpassningsnivån på stationer och fordon Samt att en nationell genomförandeplan ska upprättas (art. 8 i förordning (EU) nr 1300/2014) Medlemsstater ska anta genomförandeplaner i syfte att successivt undanröja hinder för tillgängligheten. Ska anmälas till kommissionen senast 1 jan. 2017. Ska ha en löptid på minst 10 år och ska uppdateras regelbundet och minst vart femte år. Ska grundas på befintliga nationella planer eller på någon annan relevant och tillförlitlig informationskälla.

Vem/vilka är berörda? Kommissionen och Europeiska unionens järnvägbyrå: utvecklar regelverket (kravställare). Transportstyrelsen: internationellt arbete med TSD PRM, godkännande, agera projektledare nationellt vid arbete med utkast till genomförandeplan. Infrastrukturförvaltare, stationsförvaltare, järnvägsföretag och regionala/lokala myndigheter: ansvara för innehållet i genomförandeplanen, samt tillämpa TSD och genomförandeplanen. Näringsdepartementet: fastställer och notifierar Sveriges genomförandeplan. Användare av transportsystemet

En nationell genomförandeplan Beskriver nuvarande situation i en medlemsstat Sätter upp mål för framtiden Presenterar vägar för att nå målen en strategi som fastställer kriterier och prioriteringar för stationer och rullande materiel som ska bli föremål för modernisering eller ombyggnad. Innehållet är styrt av mall från EU-kommissionen Förslag till svensk genomförandeplan är på elva A4-sidor.

Utdrag ur förslag till svensk genomförandeplan, strategi I de fall ombyggnad och modernisering av en station initieras av behovet av tillgänglighetsanpassningar, så sker prioritering utifrån var åtgärderna gör mest nytta för flest resenärer. Åtgärder på statens infrastruktur prioriteras in i Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 eller länstransportplaner. Prioritering av vilka stationer som omfattas av svensk genomförandeplan sker med utgångspunkt från (utan inbördes ordning): Stora resandeströmmar Viktiga målpunkter/reserelationer t.ex. sjukvård, utbildning, kommuncentra/service, fritids- eller turistmål. Viktiga bytespunkter. Ombyggnad och modernisering av stationer kan även initieras av andra skäl än att tillgänglighetsanpassa enligt Nationell transportplan eller länstransportplaner. Kommande inventering (Inventory of Assets) ger underlag för kommande planer för samtliga aktörer i Sverige.

Ansvarsfördelning Planen i sin första utgåva behandlar i huvudsak stationsområden. Rullande material utvecklas mer i ett senare skede. Ansvaret för att rullande materiel uppfyller kraven på utförande (TSD PRM) ligger helt på järnvägsföretaget, oavsett ägarskap. För upphandlad trafik samarbetar fordonsägare och järnvägsföretag för genomförande av TSD PRM. Sedan KOLL framåt 2007 har lagen (2010:1065) om kollektivtrafik kommit och regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) inrättats. RKM ska upprätta trafikförsörjningsprogram. Det har skett en förskjutning av initiativet för den fortsatta anpassningen av transportsystemet från nationella myndigheter till regionala myndigheter.

Finansiering För genomförande av åtgärder inom statens ansvarsområde får Trafikverket finansiering i årliga budgetbeslut baserade på Nationell plan för transportsystemet och länstransportplaner. Nuvarande plan gäller till 2025, nya planer ska tas fram att gälla 2018-2029. Regionala kollektivtrafikmyndigheter har vissa möjligheter att få medfinansiering ifrån staten. Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Andra aktörer än offentliga organ kan inte garanteras finansiering för att vidta tillgänglighetsanpassningar.

Arbetet framåt och tidplan Genomförandeplanen skickades i april ut på remiss till samtliga RKM, kommuner, Trafikverket, MFD, Boverket, SKL, Jernhusen, branschföreningen tågoperatörerna och funktionshindersorganisationer. Just nu pågår förankring internt på regeringskansliet (RK). RK ska anmäla Sveriges genomförandeplan till kommissionen senast 1 jan. 2017. Alla medlemsstaters genomförandeplaner kommer att användas av kommissionen för att påverka den kommande förordningen (revideringen, som nu är påbörjad). Uppdatering av den nationella genomförandeplanen kommer att ske vid behov, dock minst vart femte år. Behov kan uppstå t.ex. när ny Nationell plan för transportsystemet och nya länstransportplaner finns fastställda.

FIKA 14.00

TMALL 0141 Presentation v 1.0 En funktionshinderpolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD förslag till ny strategi Roland Palmqvist 14.30

Remiss Svar senast 30 december Remissen avser del II Del I Utgångspunkter Del II Förslag Del III Prioriterade samhällsområden Kursiverad text i denna PP är från del III ingår alltså inte i remiss 82

Definitioner Funktionsnedsättning nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga Funktionshinder begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen Funktionshinder skapas av samhället. 83

FN:s utvecklingsmål nr 11.2 Staten senast 2030 ska tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla Detta genom att förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer 84

Nytt nationellt mål Ett jämlikt och hållbart samhälle med mångfald som grund som respekterar och främjar alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt säkerställer delaktighet för alla personer med funktionsnedsättning. 85

Integrering Integrering föreslås vara den fortsatta huvudsakliga strategin Integrering av funktionshinderperspektivet har stark koppling till ansvars- och finansieringsperspektivet 86

Ansvars- och finansieringsprincipen Kostnader som uppkommer för anpassning ska ses som en självklar del av kostnaderna för verksamheten och därmed också finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt Integrering i allt arbete är viktigt för ett effektivt genomförande av funktionshinderspolitiken. 87

Ny inriktning på arbetet Säkerställa att nya verksamheter, miljöer, tjänster, produkter och system samt övriga program och riktlinjer från början utformas så att alla kan delta i och använda dem, oavsett funktionsförmåga Säkerställa att befintliga brister i tillgängligheten till verksamheter, miljöer, tjänster, produkter och system samt övriga program och riktlinjer tas bort Präglas av självbestämmande, rättssäkerhet och delaktighet i utformning och beslutsfattande All form av diskriminering upphör 88

Elva prioriterade samhällsområden Arbete och försörjning Utbildning Transport Byggd miljö och samhällsplanering It, innovation och teknikutveckling Hälsa Social välfärd Kultur, idrott och fritid Konsument Demokrati Rättsväsende 89

Myndigheter med särskilt ansvar Utpekade myndigheter har en roll i att skapa förutsättningar för andra aktörer inom ett specifikt samhällsområde, såsom kommuner, landsting och privata aktörer Insatser och aktiviteter ska planeras av myndigheterna genom att planer tas fram Den första planen ska beskriva de närmaste tre årens aktiviteter och hur de bidrar till effektoch resultatmål Ny plan vart tredje år Följas upp inom ordinarie verksamhetsuppföljningssystem på årlig basis och redovisas i årsredovisningen 90

Trafikverket föreslås ha ett särskilt ansvar Ha en övergripande bild av utvecklingen inom hela transportområdet ur ett funktionshinderperspektiv Samlande och stödjande utifrån behovet av kunskap och stöd till aktörer inom olika samhällsområden Samverka, ge stöd samt skapa och sprida kunskap inom området och vara en bärare av funktionshinderperspektivet Engagera även andra aktörer i genomförandet och nå ut i hela samhället Utgångspunkten är att alla offentliga aktörer bär ett ansvar för genomförandet 91

Förtydligad målstyrning Ett nationellt mål som gäller för alla samhällsområden, samt effektoch resultatmål för respektive samhällsområde Effektmålen indikerar utvecklingen mot det övergripande nationella målet Resultatmål konkretiserar effektmålen och visar på viktiga prioriteringar för att utvecklingen ska röra sig mot det önskade tillstånd som definieras av effektmålet 92

Effektmål Effektmålen beslutas av regeringen. Enskilda myndigheter kan inte ensamt uppnå ett effektmål inom ett specifikt samhällsområde, utan utvecklingen är beroende av flera aktörer och samarbete Effektmål inom olika samhällsområden kan vara relevanta för en specifik myndighet 93

Resultatmål Beslutas av regeringen Kan revideras vart tredje år i samverkan mellan regeringen, myndigheter och funktionshindersrörelsen Ska identifiera vilka förutsättningar som måste råda för att uppnå jämlikhet och delaktighet inom samhällsområdet Formuleras utifrån perspektivet att förutsättningar såsom ökad kunskap eller minskade brister i tillgängligheten ska förbättras Syftet är att nå en förändring som gör att utvecklingen närmar sig det önskade tillståndet, vilket symboliseras av effektmålet Förändringar i form av exempelvis ökning eller minskning bör i sin tur operationaliseras med ett bestämt tidsperspektiv och omfattning 94

Tänkbart mål för transport Effektmål Personer med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter att resa oavsett bostadsort och var i landet. Resultatmål Tillgängligheten på fordon, bytespunkter och biljett- och informationssystem har ökat. Kunskapen om tillgänglighet i kollektivtrafiken har ökat. Färre resor med färdtjänsten försenas eller uteblir 95

Aktiviteter Myndigheter med särskilt ansvar för genomförandet av politiken ska planera, formulera, genomföra och följa upp aktiviteter inom ramen för sin verksamhet, som ska bidra till resultat- och effektmålens uppfyllelse Ska vara reviderbara vid behov Kan med fördel knyta an till flera resultatmål och även sträva mot de effektmål som är relevanta Beakta ett långsiktigt och hållbart perspektiv med integrering som huvudsaklig metod Fler aktiviteter än nu genomförs av flera aktörer gemensamt 96

Uppföljning Alla beslutade mål följs upp Möjliggör analys och riktade insatser där de är som mest verksamma Operationalisering av mål i termer av tidsperspektiv och omfattning behövs Nollmätning är fortfarande viktigt för uppföljning av målen och funktionshinderspolitiken 97

Uppföljning Genom respektive myndighets verksamhetsuppföljning i årsredovisning Utveckla denna i en längre årlig rapport till regeringen och MFD enligt en mall som MFD ges i uppdrag att ta fram 98

Ökad kunskap och normer för tillgänglighet Lagar beskriver oftast inte konkret vad tillgänglighet innebär eller vad som är en tillräcklig nivå Riktlinjer och normer/standarder är av stor vikt för att kunna tillämpa och följa lag på samma sätt i hela landet 99

Krav, riktlinjer och upphandling Den enda möjliga vägen mot en mer effektiv och systematisk funktionshinderspolitik samt mot ökad tillgänglighet är ett ökat fokus på att göra rätt från början Att ställa krav i upphandling är det mest effektiva verktyget offentliga aktörer har för att påverka hur produkter och tjänster utformas MFD vill understryka vikten av att riktlinjer och normer för digitala system inom kollektivtrafiken prioriteras. Här handlar det framförallt om tillgängliga biljett- och informationssystem 100

Ökad kvalitet i färdtjänsten Idag finns utmaningar inom färdtjänstens kvalitet, eftersom förseningar och uteblivna färdtjänstresor är vardag för många av dem som använder färdtjänsten Många upplever att servicen skulle kunna förbättras samt att det finns skillnader utifrån såväl könstillhörighet som geografisk hemvist Ökad systematisk uppföljning av hur stor andel av resorna som blir försenade och som uteblir är av stor vikt, vilket i sin tur kräver en gemensam definition av vad en försening innebär Krav kring uppföljning av förseningar och kompetens hos utförarna behöver analyseras utifrån huruvida det kan vara en bra väg för ökad kvalitet 101

Ett fortsatt arbete med att systematiskt åtgärda brister i tillgängligheten Viktigt att fortsätta åtgärda brister i bytespunkter i det nationella transportnätet i nära samverkan med andra, t.ex de lokala kollektivtrafikmyndigheterna I effektivitetssynpunkt är det fördelaktigt med metoden att åtgärda brister i tillgänglighet när andra förändringar också ska göras En annan utgångspunkt är hela resan -perspektivet Som ett tredje perspektiv finns jämlikhetstanken Viktiga stråk och resor för personer med funktionsnedsättning kan vara relevanta att prioritera snarare än de stråk som har flest resenärer. 102

Uppföljning och forskning Viktigt att arbetet med att utveckla en mätmetod av användbarheten i regional och långväga kollektivtrafik för personer med olika slags funktionsnedsättning fortsätter Det saknas forskning om sambanden mellan tillgängligheten i den allmänna kollektivtrafiken i relation till minskning/ökning av färdtjänst samt vilka kostnader och besparingar som finns och vad det innebär för olika grupper av användare. 103

Nu är det dags för diskussion! Sätt er tillsammans utifrån nummer på namnbrickan Diskutera utifrån era egna erfarenheter Efter 20 min tar vi en gemensam redovisning 15.00

Hur påverkar detta din verksamhet? Hur förhåller er organisation till allt detta? Är hela organisationen engagerad? Behov av stöd? Har ni rätt kompetens? Hur samarbetar ni idag? Saknas något? Har ni rätt verktyg?

Hur går vi vidare?

Tack för ert engagemang!