Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Relevanta dokument
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Var produceras biogas?

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

... till tillämpning

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Statens naturvårdsverks författningssamling

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Rötning Viktiga parametrar

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas


Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Vattenreningsteknik 3p (5p)

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Energieffektiv vattenrening

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Och vad händer sedan?

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

Jordbruk, biogas och klimat

Side Stream Hydrolysis and Enhanced Biological Phosphorus Removal at Swedish Waste Water Treatment Plants

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Utredning av årstidsvariationer vid Bravikens externa reningsanläggning för avloppsvatten

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Rätt slam på rätt plats

HUBERs lösningar för pappersoch cellulosaindustrin

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Fallbeskrivning Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng. Reningsteknik, mikrobiologi & kemi [REMI]

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening

Avfallsutredning för Stockholms län -

Metallinnehåll i vattenverksslam

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Miljöpåverkan från avloppsrening

Simulering av biogasprocesser

Biogas från tång och gräsklipp

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Reningsverk Kungshamn

C1.2 Regenatfibrer av cellulosa

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Gårdsbaserad biogasproduktion

Kan mikroalger rena avloppsvatten?

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

Fiskeby Board AB tar återvinning ett steg längre

Marknadsanalys av substrat till biogas

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Ackrediteringens omfattning

Passiv gödselseparering

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Enkla Processer spar energi

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Småskalig biogasproduktion

Energieffektivare reningsverk

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP KEMISK RENING

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Rötning av matavfall och bioslam från pappers- och massabruk

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Transkript:

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström

Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening Renat vatten Trä, etc Slam Biogas Rötning Rötrest

Ett holistiskt perspektiv på rening och slamhantering

Mål och deltagare elbesparing via förbehandling med kemisk fällning öka mängden rötbart slam för biogasproduktion effektiv process för återvinning av fällningskemikalier energimässigt optimerad avloppsvattenhantering ekonomiska förutsättningar för att producera biogas

Mätning av luftningseffektivitet

Syretransportförsök vid kemisk förbehandling Vatten från bruk A luftades både med och utan kemisk förbehandling med 30 mg/l aluminium i form av AVR. Vid förbehandlingen sjönk ph och halten COD och färgen minskade. Ytspänningen ökade. Syretransportkoefficienten, kla, ökade med 50 %, vilket visar på förbättrad syretransport. Referensförsök med processvatten från bruk A och med förbehandling med 30 mg/l Al som AVR. ph COD (mg/ L) Färg (Abs) Ytspänning (mn/m) k L a (min -1 ) Obehandlat processvatten 5,98 1470 0,27 51,7 0,07 Förbehandlat processvatten 4,84 1110 0,055 63,8 0,15

Tillverkning av slam i en sekventiell batchreaktor Vattnets uppehållstid (HRT) var två dagar. Slammets uppehållstid (SRT) var två, tio eller tjugo dagar.

Suspenderade ämnen i renat avloppsvatten

SRT 2 10 20 Slam

Slamkoncentrationens utveckling över tid

Mikroorganismer SRT Låg Medel Hög Dominerande livsformer Flagellater, amöbor, små frisimmande ciliater Hög diversitet av mikroorganismer, mest frisimmande ciliater (A toffeldjur, B vanlig ciliat, C trumpetdjur, D klockdjur) Stjälkade ciliater, hjuldjur, och ryggradslösa djur främst nematoder

Producerad mängd slam till rötning Slam per liter behandlat vatten (mg VS/L) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A 452 302 165 Bruk B 630 294 247 Bruk C 458 143 104 Bruk D 157 93 75 Sludge Volume Index (SVI) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A 103 82 42 Bruk B 100 140 88 Bruk C 230 235 218 Bruk D 274 240 227

Mätning av biogaspotential

Producerad metan Metanpotential för slam (Nml/gVS) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A 100 ± 28 80 ±28 98 ±45 Bruk B 243 ±17 233 ±15 172 ±17 Bruk C 249 ±39 230 ±24 286 ±9 Bruk D 133 ±3 132 ±38 162 ±25 Metanproduktion per TOC in (Nml/g) SRT 2 SRT 10 SRT 20 Bruk A 52 28 19 Bruk B 632 283 175 Bruk C 476 137 125 Bruk D 112 66 65

Totalenergibalanserna för bruk A, med olika slamålder i den luftade dammen

Inverkan av mängden behandlat slam och metanproduktion på återbetalningstiden

Var är pengarna?

Resultat ekonomi

Slutsatser Pappers- och massabruk kan spara energi i avloppsvattenreningen genom förbehandling med kemisk fällning och kortare slamuppehållstid. Ökat slamuttag ger också om slammet rötas mer biogas utan att reningen behöver försämras. Billigare kvittblivning av slammet är en viktigare intäkt än försäljning av biogas.

Rapport Tidningen Energigas 7 april - tema Gasbilen

Synpunkter? Frågor? Idéer? Kontakt KARLSTADS karin.granstrom@kau.se UNIVERSITET