Skyddsvärda lövträdsmiljöer i Lunds kommun. - inventering och naturvärdesbedömning av utvalda lokaler med evighetsträd

Skyddsvärda lövträdsmiljöer i Lunds kommun - inventering och naturvärdesbedömning av utvalda lokaler med evighetsträd Andreas Malmqvist Naturcentrum AB 2004

2

Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Rödlistade arter... 6 Metod... 6 Resultat... 8 Sammanställning från respektive lokal... 11 Ekhage vid Genarps idrottsplats... 11 Ädellövskog öster om Höje å... 13 Norra Ugglarps bygdegård... 14 Ljungen... 16 Äskebäskan... 20 Revingeheds kasernområde... 23 Hägerdungen vid Stensoffan... 26 Referenser... 27 Bilaga 1. Resultat från fönsterfällor... 28 Bilaga 2. Resultat från sållningar... 32 Bilaga 3. Evighetsträd med skyddsvärda arter... 34 Bilaga 4. Kartor över inventerade lokaler... 36 3

Sammanfattning Sju trädbärande miljöer i Lunds kommun har inventerats på skyddsvärda arter och bedömts med avseende på sina naturvärden. Miljöerna utgörs av ekhagar, ekskogar, blandädellövskogar och bokskogar. Syftet med inventeringen är att klarlägga vilka naturvärden som finns och om områdena hyser några särskilt skyddsvärda arter. Framför allt har särskilt skyddsvärda arter bland trädlevande skalbaggar, lavar, mossor och svampar inventerats. Inventeringsmetodiken omfattade fångst med fönsterfällor, sållning av mulm och vedrester samt fältobservationer. För varje undersökt område finns förslag till skötsel som gynnar naturvärdena. Resultatet visar att samtliga områden hyser mycket höga naturvärden med fynd av flera rödlistade (hotade och missgynnade) arter av fåglar, lavar, svampar, mossor, skalbaggar och andra insekter. Flest rödlistade arter noterades i Äskebäskan, en bokskog vid sydöstra hörnet av Vombsjön, där hela 32 skogslevande och rödlistade arter hittades. Vid Ljungen, ett område väster om Veberöd med ekhagar och ädellövskogar, noterades 24 rödlistade arter, även det ett mycket högt antal. I övriga fem undersökta områden fanns mellan 6 och 17 rödlistade arter. Under inventeringen gjordes flera mycket intressanta fynd. Den vedlevande vivelarten Cossonus linearis (en skalbagge) är klassificerad som akut hotad (CR) på den svenska rödlistan. Den noterades med ett exemplar vid Revingeheds kasernområde. Det är det andra fyndet i landet för arten i en naturlig biotop (även funnen vid vinddrift vid ett par tillfällen). En annan mycket sällsynt skalbagge är den blåglänsande svartbaggen Platydema violaceum som i och med ett fynd vid Ljungen nu återupptäckts som i Skåne efter 51 år utan fynd. Den är klassificerad som starkt hotad i den svenska rödlistan och är efter 1980 endast känd från åtta andra lokaler i landet. I eller i nära anslutning till de inventerade områdena har kommunen tidigare utsett s k evighetsträd (Naturvårdskonsult Gerell 2002). Det är träd som bedöms vara särskilt viktiga för den biologiska mångfalden. I de fall det varit möjligt har dessa evighetsträd inventerats var för sig. I flera fall var det dock svårt eftersom märkningen på träden var oläsbar. Det visade sig att tidigare utsedda evighetsträden hyste ett mycket stort antal skyddsvärda arter. Totalt noterades hela 35 rödlistade arter på dessa träd. I samtliga området är det därför mycket angeläget att gamla träd får stå kvar som evighetsträd. Figur 1. Evighetsträd nr 26 vid Äskebäskan med fynd av hela 14 rödlistade arter! 4

Inledning På uppdrag av Lunds kommun (Anders Olsson, Tekniska förvaltningens park- och naturkontor) har en inventering av skyddsvärda arter i sju trädbärande miljöer genomförts under 2004. I eller i anslutning till samtliga undersökta lokaler finns ett stort antal så kallade evighetsträd (Naturvårdskonsult Gerell 2002). Evighetsträden har tagits fram inom kommunens naturvårdssatsning Storklandskapet inom ramen för det lokala inventeringsprojektet för en hållbar utveckling (LIP). Syftet med denna inventering är att göra en fördjupad undersökning av de lokaler med evighetsträd som bedömts som mest värdefulla och där kommunen är i behov av ytterligare kunskap. Uppgifterna ska ligga till grund för kommunens fortsatta naturvårdsarbete. De undersökta lokalerna naturvärdebedöms och skötselåtgärder som gynnar naturvärdena föreslås. Lokalerna är väl spridda i kommunen (Figur 1) och består av ekskogar, bokskogar, hagmarker m.m. Flera av lokalerna ligger nära tätorter eller byar och tillgängligheten är i de flesta fall mycket god. Figur 1. Karta över Lunds kommun och de undersökta lokalerna (röda cirklar med röd text). 5

Rödlistade arter I den svenska rödlistan, som tas fram av ArtDatabanken och fastställs av Naturvårdsverket, finns en förteckning över alla de arter vars framtida överlevnad i landet inte är säkerställd. Arterna placeras i olika kategorier som speglar utdöenderisken (se ruta i marginalen). Av Sveriges ca 58 000 arter har knappt 20 000 beaktats i rödlistningsprocessen. Av dessa är 4120 upptagna på den nationella rödlistan över missgynnade och hotade arter (Gärdenfors 2000). I denna rapport och dess bilagor noteras rödlistningskategorierna enligt de gängse förkortningar (Gärdenfors 2000) som presenteras i rutan intill. RÖDLISTNINGS- KATEGORIER RE Försvunnen CR Akut hotad EN Starkt hotad VU Sårbar Missgynnad DD Kunskapsbrist Metod Samtliga lokaler har besökts vid flera tillfällen under 2004. Hägerdungen vid Stensoffan och ädellövskogen öster om Höje å dock i mindre omfattning i jämförelse med övriga. Vid fältbesöken har skyddsvärda arter av flera organismgrupper inventerats men tyngdpunkten har lagts på trädlevande lavar, mossor, svampar och insekter. Med skyddsvärda arter avses här rödlistade arter (Gärdenfors 2000), signalarter (Nitare 2002) eller andra sällsynta arter. Inventeringen av skalbaggar har förutom fältstudier av faunan utförts med två olika metoder. Vid samtliga lokaler, förutom Hägerdungen vid Stensoffan, ädellövskogen vid Höje å och Äskebäskan har mulm från ihåliga träd sållats och undersökts på skalbaggar. I mulmen, som består av vedrester, gnagmjöl, fågelbon och annat som gömmer sig i ihåliga träd, lever flera sällsynta skalbaggsarter. Enstaka levande skalbaggar hittas i mulmen men framför allt fragment av döda skalbaggar som ansamlats i trädet. Fragmenten som består av halssköldar, täckvingar, ben och dylikt, går i de flesta fall att artbestämma. Efter genomförd sållning har all mulm återförts till håligheten. Den andra metoden utgörs av utplacerade fönsterfällor på intressanta skalbaggssubstrat som t ex gamla träd. Vid Ljungen, Äskebäskan och Revingehed har två fönsterfällor varit utplacerade från 18 maj till 11 juli. Under denna period av året har många av insekterna hög aktivitet och möjligheten att påträffa ett stort antal arter är stor. Mossor, svampar och lavar har eftersökts på lämpliga substrat i fält. Några av arterna har samlats in för artbestämning. Denna inventering är alltså inte en totalinventering av de undersökta artgrupperna. Syftet är att ge en god bild av områdenas naturvårdskvaliteter och visa på förekomster av de skyddsvärda arter som huvudsakligen är knutna till trädskiktet. Träd utpekade som evighetsträd (Gerell 2002) har så långt möjligt specifikt inventerats på förekomst av skyddsvärda arter. I flera fall har dock inte träden kunnat hittas och ibland har märkningen på träden försvunnit. Skyddsvärda arter som noterats på evighetsträden presenteras i Bilaga 2. De arter som fångats i fönsterfällor (Figur 2) eller som påträffats vid sållningar har artbestämts eller kontrollbestämts av Rickard Andersson i Höör. Sigvard Svensson på Botaniska museet i Lund har verifierat fyndet av svampen rosenporing Ceriporia excelsa från Ljungen. Samtliga sållade träd samt träd med fönsterfällor är inprickade på flygfotografier så att dessa ska kunna återbesökas. För att underlätta en eventuell framtida återinventering är de även fotograferade (en sållad ekgren och ekstubbe har ej fotograferats) och en cd-skiva med träden finns hos beställaren (Lunds kommun). Samtliga fynd av rödlistade arter är koordinatsatta och rapporterade till ArtDatabanken med kopia till Lunds kommun. 6

Anders Olsson på Lunds kommun har bidragit med övriga uppgifter och kartor samt bidragit med textmässiga förbättringar. Stort tack alla! Tack också till Håkan Ljungberg på ArtDatabanken i Uppsala som har bidragit med uppgifter om arternas utbredning och lokalförekomster i Skåne och Sverige. Figur 2. Fönsterfälla på grov bok vid Ljungen. I behållaren finns vatten, salt och några droppar diskmedel för att minska ytspänningen. 7

Resultat Samtliga undersökta lokaler har mycket höga naturvärden och i varierande omfattning noterades rödlistade arter på alla lokaler (tabell 1). Flest noterades i Äskebäskan, en bokskog vid sydöstra hörnet av Vombsjön, där hela 32 skogslevande och rödlistade arter hittades. Vid Ljungen, ett område väster om Veberöd med ekhagar och ädellövskogar, noterades 24 rödlistade arter, även det ett mycket högt antal. I övriga fem undersökta områden fanns mellan 6 och 17 rödlistade arter. Resultatet från de inventerade lokalerna redovisas lokalvis och mer i detalj nedan. Totalt noterades hela 64 rödlistade arter där samtliga utom allmän metallvingesvärmare Adscita statices och bladbaggen Cryptocephalus sericeus är knutna till skogs- eller trädmiljöer. Ett flertal sällsynta svampar, lavar och mossor noterades, men det var bland skalbaggarna som de mest intressanta fynden gjordes. Bland det stora antalet rödlistade skalbaggsarter gjordes några mycket intressanta fynd. Under barken på en boklåga (se bild under Ljungen i Sammanställning från respektive lokal ) vid Ljungen hittades den mycket sällsynta blåglänsande svartbaggen Platydema violaceum. Det var första gången på 51 år som den noterades i Skåne. Vid Revingehed kasernområde hittades ytterligare en mycket sällsynt skalbagge, den vedlevande viveln Cossonus linearis. Det är andra fyndet i landet av arten i en naturlig biotop. Den är även funnen i Lomma i mitten av 1980-talet (Rickard Andersson muntl.) samt vid vinddrift utmed syd- och östkusten i Skåne. Många av de intressanta skalbaggsfynden gjordes i fält men de flesta rödlistade skalbaggarna påvisades med hjälp av fönsterfällor och vid sållningar av mulm. Resultatet av såväl vanliga som sällsynta arter från fönsterfällor och sållningar presenteras i bilaga 1 respektive bilaga 2. Som tidigare nämnts förekommer evighetsträd på eller i nära anslutning till samtliga lokaler. Dessa träd har bedömts vara särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden och för sällsynta arter (Gerell 2002). Inventeringen visar att dessa evighetsträd hyser ett stort antal skyddsvärda arter varav sammanlagt hela 35 rödlistade (bilaga 3). Därmed bekräftas att de utvalda evighetsträden har en mycket stor betydelse för många av våra mest skyddsvärda arter. Det ska dock påpekas att det finns ett stort antal andra träd på lokalerna med minst lika höga värden. Tabell 1. Rödlistade arter på de undersökta lokalerna Art Mossor Orthotrichum pulchellum Rödtandad hättemossa X Svampar Ceriporia excelsa Rosenporing X Fistulina hepatica Oxtungsvamp X X X Grifola frondosa Korallticka X X Inonotus cuticularis Skillerticka VU X Ischnoderma resinosum Sydlig sotticka X X Mycena renati Gulfotshätta X Hotkategori Ekhage vid Genarps idrottsplats Ädellövskog öster om Höje å Morra Ugglarps bygdegård Ljungen Äskebäskan Revingeheds kasernområde Hägerdungen 8

Strobilomyces strobilaceus Fjällsopp X Lavar Arthonia pruinata Matt pricklav VU X Bacidia rosella Rosa lundlav X Bacidina delicata Mjölig lundlav EN X X Cladonia parasitica Dvärgbägarlav X X Melanelia laciniatula Flikig sköldlav X X X X X Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU X X X Pyrenula nitida Bokvårtlav X X X X Schismatomma decolorans Grå skärelav X X X X X X Fåglar Columba oenas Skogsduva VU X X X Skalbaggar Abdera flexuosa Bandad albrunbagge X Aderus populneus Aspögonbagge X Ampedus cardinalis Kardinalfärgad rödrock VU X Ampedus cinnabarinus Barkrödrock X Anitys rubens VU X X X Atheta boletophila X Atheta confusa X Calambus bipustulatus Rödaxlad lundknäppare VU X Cicones variegatus X X X Cis castaneus X Corticeus unicolor Enfärgad barksvartbagge X X X Cossonus linearis CR X Cryptarcha undata X Cryptocephalus sericeus X Cryptophagus labilis X Cryptophagus pallidus X Dorcus parallelopipedus Bokoxe X X Dryocoetes villosus Ekbarkborre X Epuraea guttata X X X Euryusa castanoptera X Glischrochilus quadriguttatus X Hapalarea pygmaea X Hylis olexai X Hypoganus inunctus Blankknäppare X X X Latridius brevicollis Bredhuvad mögelbagge X X Lissodema denticolle Vasstandad trädbasbagge X Melasis buprestoides X Mycetophagus piceus Ljusfläckig vedsvampbagge X X Mycetophagus populi Brungul vedsvampbagge X Mycetophagus quadriguttatus Fyrfläckad vedsvampbagge EN X X Mycetophagus quadripustulatus Stor vedsvampbagge X X X X X Nemadus colonoides X Platyrhinos resinosus Stor plattnosbagge X Platydema violaceum Blåglänsande svartbagge EN X Plegaderus dissectus VU X X Sepedophilus bipunctatus X X Silvanus bidentatus Tvåtandad plattbagge X Stephostethus alternans X Tetratoma fungorum Blåvingad lövsvampbagge X X Trinodes hirtus VU X 9

Uleiota planata DD X Uloma culinaris Större sågsvartbagge X Velleius dilatatus Bålgetingkortvinge VU X Xyleborinus saxesenii Brun vedborre X Övriga insekter Adscita statices Allmän metallvingesvärmare X Aradus conspicuus Stor barkskinnbagge X Keroplatus tipuloides Getinglik svampmygga X 10

Sammanställning från respektive lokal Nedan följer en resultatsammanställning från samtliga inventerade lokaler. Till varje lokal finns också en översiktlig beskrivning med en bedömning av områdets naturvärde samt förslag till skötsel. Kartor över de undersökta lokalerna presenteras i bilaga 4. Ekhage vid Genarps idrottsplats Beskrivning Vid Genarps idrottsplats väster om Höje å finns flera partier med mycket värdefull lövskog med många evighetsträd. Området domineras av ek men det finns ett fåtal bokar och i den östra delen flera gamla hasselbuskar och stora häggar. De flesta av ekarna är endast måttligt grova men de har troligtvis växt långsamt på den sandiga marken. Därför kan flera av ekarna vara av ansenlig ålder även om de inte är alltför grova. Det finns flera ihåliga ekar men de flesta har endast små hål och troligen mindre mängder mulm. Utmed stigen bakom fotbollsplanen står en mycket grov bokhögstubbe. I det hasselrika området i öster finns gott om hasselved, både på marken och i hasselbuskarna. I ekhagen ligger det endast små mängder död ved på marken. Här finns dock fälttävlanshinder i form av grova lövträdstockar. Dessa är i flera fall av värde för insektsfaunan. I liknande hinder vid Bosjökloster förekommer bl a den hotade skalbaggen brokig barksvartbagge Corticeus unicolor (Malmqvist 2003). Undersökningens omfattning Området har besökts vid ett flertal tillfällen under 2004 då skyddsvärda organismer eftersökts. Från en ihålig ek har mulm sållats. 11

Naturvärde och skyddsvärda arter Området är värdefullt men tillhör inte de mest skyddsvärda i kommunen. Det är ganska litet och de små mängder död ved som finns begränsar artinnehållet. Flera ihåliga ekar och närheten till Häckeberga och andra skyddsvärda miljöer gör dock området intressant. Totalt noterades sex rödlistade arter. Inga av dessa är hotade utan samtliga är i rödlistningssammanhang bedömda som missgynnade. Det mest intressanta fyndet var den lilla fuktbaggen Cryptophagus pallidus som är sällsynt och främst förekommer i mulm. Övriga rödlistade arter, t. ex bokoxen Dorcus parallelopipedus (Figur 3), är tämligen väl spridda i södra Skåne men blir sällsyntare längre norrut. Utöver de rödlistade arterna noterades även läderskål Encoelia furfuracea, en mindre allmän art som växer på hasselgrenar. Förekomsten av hålträd samt närheten till vatten gör området intressant som fladdermuslokal. Art Kategori Fynduppgifter Cladonia parasitica Dvärgbägarlav På en ekstubbe. Cryptophagus pallidus 1 ex i mulmen av ihålig ek. Dorcus parallelopipedus Bokoxe 1 ex på bok, 1 ex på savande ek. Encoelia furfuracea Läderskål S Sparsamt på hasselgrenar. Hypoganus inunctus Blankknäppare 1 dött ex. i veden på en grov död ekgren. Melanelia laciniatula Flikig sköldlav Rikligt på ek, bok, hassel och hägg. Schismatomma decolorans Grå skärelav Små bålar på ett fåtal av ekarna. Figur3. Bokoxen Dorcus parallelopipedus är en sällsynt skalbagge som finns i flera av de inventerade områdena. Släktskapet med ekoxen Lucanus cervus ses tydligt på de respektingivande mandiblerna ( käkarna ). 12

Förslag till skötsel Ekhagen bör hävdas så den inte växer igen. Solexponerade ekar är av största värde för faunan och floran i området. Buskar och ris bör hållas undan men enstaka hagtornsbuskar, flädrar och andra blommande småträd och buskar är mycket viktigt för mångfalden. De utgör en viktig pollenkälla för många vedlevande arter. All död ved bör lämnas i området, den döda ekveden bör ligga solexponerat. Ädellövskog öster om Höje å Beskrivning Öster om fotbollsplanen i Genarp och Höje ås sträcker sig ett lövskogsbestånd norrut, utmed östra sidan av ån och därefter via ett mindre tillflöde till Höje å upp mot Stubbarpshus. Beståndet med gamla ädellövträd fortsätter här runt en stor åker och söderut mot Höje å igen. Det undersökta området gränsar i sydväst mot norra delen av Häckeberga naturreservat. Utmed ån och åkern finns flera mycket grova lågor och högstubbar av bok. De står både skuggigt och mer solexponerat. Det finns också mindre mängder död ved av ek och al. Undersökningens omfattning Området har besökts vid två tillfällen och då endast undersökts i fält, utan sållningar eller fönsterfällor. Naturvärde och skyddsvärda arter Närheten till Häckebergas skogsområden avspeglar sig genom flera intressanta fynd och området utgör en naturlig fortsättning på Häckeberga naturreservat. Här finns flera arter som visar på ett mycket stort naturvärde. Ytterligare inventeringar skulle säkert visa på fler sällsynta arter, framför allt insekter. Totalt noterades tio rödlistade arter inom området och ytterligare sex inom det direkt anslutande naturreservatet. Dessa sex arter finns med i listan nedan men är markerade med en asterisk (*) efter namnet. Fyra rödlistade lavar växte på de gamla träden norr om naturreservatet; matt pricklav Arthonia pruinata och grå skärelav Schismatomma decolorans på ek samt stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera och bokvårtlav Pyrenula nitida på bok. Art Kategori Fynduppgifter Ampedus rufipennis Bokskogsrödrock* VU 2 ex i boklåga i Häckeberga naturreservat. Arthonia pruinata Matt pricklav VU På en gammal ek. Bacidia rosella Rosa lundlav* På en gammal bok. Cicones variegatus 1 ex på fnösketicka på boklåga. Corticeus unicolor Enfärgad barksvartbagge Flera ex på en grov bokhögstubbe. Cyanostolus aeneus Grön barkglansbagge* 1 ex på fnösketick på boklåga. Dorcus parallelopipedus Bokoxe 1 ex på en grov bokhögstubbe. Epuraea guttata 1 ex på savande ek. Latridus brevicollis Bredhuvad mögelbagge På fnösketicka på boklåga. Mycetophagus quadripustulatus Stor vedsvampbagge* 1 ex på fnösketick på. Opegrapha ochrocheila Orangepudrad klotterlav* På veden av en gammal bok Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU På ett par gamla bokar. Pyrenula nitida Bokvårtlav På ett par gamla bokar. Schismatomma decolorans Grå skärelav På några gamla ekar. Sepedophilus bipunctatus Flera ex på en grov bokhögstubbe. Xyleborinus saxesenii Brun vedborre* 1 ex på boklåga. Arter med asterisk (*) är endast funna inom Häckeberga naturreservat. Förslag till skötsel Området lämnas för fri utveckling. Skogspartiet utmed Höje ås tillflöde bör hävdas för att undvika igenväxning. All död ved bör lämnas i området. 13

Norra Ugglarps bygdegård Beskrivning och naturvärdesbedömning Ett par hundra meter sydväst om Norra Ugglarp ligger Norra Ugglarps bygdegård. Runt själva anläggningen finns ett parti av grova ädellövträd. Vägen som går genom området kantas av en vacker allé med flera grova och ihåliga hästkastanjer. Söder om allén domineras trädskiktet av ek. I branten norr om hembygdsgården växer förutom ek flera mycket grova bokar och en mycket grov ask. Fältskiktet är rikt med arter som getrams och gulplister. Bitvis är bokföryngringen mycket god. Det finns ganska små mängder grov död ved och skogen ser bitvis städad ut. I och i anslutning till det fuktiga partiet norr om bygdegården finns dock en grov boklåga och en grov björkhögstubbe. Här finns också relativt gott om klen död ved. Undersökningens omfattning Skyddsvärda arter har eftersökts i området vid ett flertal tillfällen under vår och sommar. Skalbaggsfaunan har undersökts genom sållning av fem ihåliga ekar med mulm. Naturvärde och skyddsvärda arter Lokalen har ett mycket högt naturvärde med bl a en fauna av sällsynta hålträdslevande arter knutna till ek och bok. Variationen med gamla träd av både alm, ask, bok, ek och hästkastanj gör att mångfalden av arter är stor. Trots att området är litet har flera sällsynta arter och hela tolv rödlistade arter, noterats. Det är framför allt bok och ek som hyser rödlistade arter. Bland lavarna noterades en fin förekomst av grå skärelav S. decolorans med fynd på hela 18 ekar. Skalbaggsfynden visar bl a på en mycket fin fauna knuten till ihåliga ekar med mulm. Till denna skyddsvärda fauna hör arter som kardinalfärgad rödrock Ampedus cardinalis, trägnagaren Anitys rubens, bålgetingkortvinge Velleius dilatatus och ängern Trinodes hirtus. I en ihålig ek hittades den sällsynta stumpbaggearten Plegaderus dissectus. Det är en bokskogsart som normalt är knuten till vitrötade lågor och högstubbar av bok. På de svamp- 14

angripna boklågorna noterades flera arter vedsvampbaggar, bl a den rödlistade stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus (Figur 4). Art Kategori Fynduppgifter Ampedus cardinalis Kardinalfärgad rödrock VU 1 ex i mulmen av en ihålig ek. Anitys rubens VU Flera ex i ekmulm samt i rödmurken bokved. Första kända fyndet av arten från bok. Arthonia spadicea Glansfläck S Fynd på flera träd. Bacidia rubella Lönnlav S Fynd på flera ädellövträd. Chaenotheca brackypoda Gulnål S På barken av en ask. Chaenotheca chlorella Kornig nållav S På barken av en ask Fistulina hepatica Oxtungsvamp Fynd på fem ekar. Glischrochilus quadriguttatus 1 ex på björkticka. Hapalaraea pygmaea 1 ex i mulmen av ihålig ek. Homalothecium sericium Guldlockmossa S Spridd på solexponerade ädellträd. Mycetophagus quadripustulatus Stor vedsvampbagge Flera exemplar på svampangripen boklåga. Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU På flera ekar och bokar. Plegaderus dissectus VU 1 ex i ihålig ek. Normalt boklevande. Prionychus ater Kolsvart kamklobagge R 4 ex i två mulmekar. Pyrenula nitida Bokvårtlav På ett fåtal bokar. Schismatomma decolorans Grå skärelav På ett flertal ekar men även på bok. Trinodes hirtus VU 1 ex (larv) vid sållning av mulm i ek. Velleius dilatatus Bålgetingkortvinge VU 1 ex i mulmen av en ihålig ek. Figur 4. Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus kryper oftast omkring i anslutning till trädsvampar. 15

Förslag till skötsel Eken är mycket känslig för konkurrens från andra trädslag. Därför är det viktigt att de värdefulla ekarna får gott om utrymme och att uppväxande sly och småträd under kronorna röjs undan. Beståndet med grova ekar strax norr om allén i sydvästligaste delen av området bör röjas fritt från uppväxande sly. Här finns annars en risk att de gamla ihåliga ekarna dör i förtid. Detta gäller för alla grova ekar som trängs av sly och småträd. I vissa fall bör även lite större träd som växer upp i ekkronorna tas ner. Eventuell ekföryngring i anslutning till grova eller ihåliga ekar sparas. Död ved bör sparas i större utsträckning än vad fallet är idag. Ljungen Beskrivning Strax öster om Veberöd ligger ett av de mer ektäta områdena i Lunds kommun (Gerell 2002). I norr gränsar det till Klingavälsåns naturreservat. Det undersökta området består av ett öppet betes- och åkerlandskap där stora partier utgörs av ekdominerade hagmarker. Väster om vägen och gården hävdas marken medan partierna söder om gården får betraktas som skog. Området har delats in i tre delområden. Delområde a: En blandad ädellövskog med framför allt ek och bok. Här finns dock inslag av andra trädslag. Många av träden är grova bl a ett par mycket grova bokar. Skogen är mycket varierad och skiftar mellan täta och mer öppna partier. Här finns mycket gott om död ved av framför allt bok, ek och björk. Floran är rik med förekomst av bl a aklejruta. Under sommaren täcks stora delar av marken av en väldoftande liljekonvaljmatta. Delområde b: Består i huvudsak av betesmark med spridda bestånd av äldre ek. Flera av ekarna är gamla men inte speciellt grova. I ett litet parti närmast vägen står några ihåliga och grova bokar och ekar. Dessa utgör de mest värdefulla träden i delområdet. Inslaget av död ved är litet med endast några 16

liggande grova ekgrenar. Nyligen har dock en grov ek blåst ner. Den utgör ett värdefullt tillskott om hela eller åtminstone delar av den lämnas i betesmarken. Delområde c: Mellan delområde a och vägen mot Blentarp finns ett tätt och till stora delar enskiktat ekbestånd. Det finns dock fläckvis rikligt inslag av bl a björk och rönn. Huvuddelen av ekarna är medelgrova, ca 30-50 cm i diameter, och påtagligt kortvuxna. Små mängder död ved finns och då främst klena dimensioner. Undersökningens omfattning Ljungen har besökts vid ett flertal tillfällen under vår, sommar och höst. Vid besöken har skyddsvärda arter från diverse organismgrupper eftersökts i fält. Mellan den 18 maj och 10 juli satt två fönsterfällor i området söder om gården. En placerad på en grov bokhögstubbe och en på en ekstubbe. Fällorna vittjades två gånger. Fyra träd sållades, två ihåliga bokar, en ihålig ek och en ekstubbe samt dessutom en ganska grov liggande ekgren. Naturvärde och skyddsvärda arter Detta område uppvisar en fantastisk mångfald med ett mycket stort antal rödlistade arter i förhållande till omfattningen på inventeringen. Från att ha varit mer eller mindre okänt framstår det nu som ett av de mer skyddsvärda trädbärande områdena i kommunen. Områdets stora areal tillsammans med närheten till Klingavälsåns naturreservat är mycket värdefullt. Variationen av biotoper ger en stor mångfald av arter. Inventeringen visade på ett stort antal sällsynta arter varav hela 25 rödlistade. Av dessa är 24 arter knutna till skogsmiljön och fyra är att betrakta som hotade. Tre rödlistade svampar påträffades, bl a den vackra rosenporingen Ceriporia excelsa (Figur 5). Lavoch mossfloran är tämligen trivial med endast två rödlistade lavar. Däremot finns en mycket värdefull insektsfauna knuten till de gamla träden. Totalt noterades 16 rödlistade arter, en skinnbagge och 15 skalbaggar. Utöver de skogslevande arterna gjordes även ett fynd av den rödlistade bladbaggen Cryptocephalus sericeus, en art där larverna troligtvis utvecklas i korgblommiga växter. På högsommaren sågs den vackert grönglänsande baggen i blommor av rölleka. Figur 5. Den vackra rosenporingen Ceriporia excelsa växte på en boklåga i delområde a. 17

Till de mest intressanta arterna hör utan tvekan de båda skalbaggarna blåglänsande svartbagge Platydema violeceum och den märkliga Uleiota planata. Blåglänsande svartbagge är en mycket sällsynt art som lever på trädsvampsangripen ved och den är efter 1980 endast känd från åtta lokaler i Sverige. Den är inte noterad från Skåne sedan 1953 och detta är alltså det första fyndet i länet på 51 år! Det aktuella fyndet gjordes under barken på en grov boklåga i delområde a, där ett dött exemplar hittades. Det är dock möjligt att den har utvecklats i det angränsande delområde c. Där finns ett stort antal ekar med döda och döende, ofta svampangripna, grenar vilket är en biotop som bedöms vara mer lämplig än den i delområde a. På ovan nämnda boklåga gjordes även fyndet av Uleiota planata, även den en art med väldigt få fynd, dock med ett ökande antal fynd de senaste åren. Denna boklåga i den sydöstligaste delen av delområde a (se bild på sidan 15), visade sig vara av mycket stort värde för rödlistade skalbaggar. Vid fältobservationer noterades sammanlagt hela åtta rödlistade arter på lågan. Vid sållning av vedbitar och mulm från en ihålig bok, i delområde b strax väster om vägen, hittades ett exemplar av den mycket sällsynta fyrfläckade vedsvampbaggen Mycetopgahus quadriguttatus (Figur 6). Den förekommer i ihåliga träd ett substrat som blivit allt ovanligare. Figur 6. Fyrfläckad vedsvampbagge Mycetophagus quadriguttatus lever bland mulm i ihåliga lövträd. Art Kategori Fynduppgifter Delområde Aderus populneus Aspögonbagge 1 ex i grov ihålig bok. b Anytis rubens VU Flera ex rödmurkna ekar och ekgrenar. b Aradus conspicuus Stor barkskinnbagge 1 ex i fönsterfälla på grov bokhögstubbe. a Ceriporia excelsa Rosenporing På grov och fuktig boklåga. a Columba oenas Skogsduva VU Trolig häckning. a Corticeus unicolor Enfärgad barksvartbagge Flera ex på grov boklåga. a Cryptarcha strigata R 1 ex på grov boklåga. a Cryptocephalus sericeus Fåtal ex på rölleka. a Dorcus parallelopipedus Bokoxe Flera ex på bok. a 18

Epuraea guttata 1 ex på savande ek. c Fistulina hepatica Oxtungsvamp På flera gamla ekar. a, c Grifola frondosa Korallticka På en gammal ek. b Hylis olexai Flera ex på grov boklåga. a Ischnoderma resinosum Sydlig sotticka På en grov bok. a Lissodema denticolle Vasstandad trädbasbagge Flera ex på två grova bokar. a Melanelia laciniatula Flikig sköldlav På stam och grenar på flera ekar. b, c Mycetophagus piceus Ljusfläckig vedsvampbagge Flera ex under bark på ekgrenar. a, b Mycetophagus quadriguttatus Fyrfläckad EN 1 ex i ihålig vitrötad bok med mulm. b vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus Stor vedsvampbagge Fåtal ex på fnösketicka på bok. a Platydema violaceum Blåglänsande svartbagge EN 1 dött ex under barken på boklåga. a Återfunnen i Skåne efter 51 år. Pyrenula nitida Bokvårtlav På två bokar. a Schismatomma decolorans Grå skärelav På ett fåtal ekar. b Sepedophilus bipunctatus På flera bokar. a Strobilomyces strobilaceus Fjällsopp Några ex. a Tetratoma fungorum Blåvingad vedsvampbagge Några ex i vedsvamp på boklåga. a Tillus elongatus R Några ex på bok. a Uleiota planata DD 1 ex på boklåga. a Förslag till skötsel Delområde a: Skogen lämnas för fri utveckling men trädslagsammansättningen med både ek och bok bör bevars. Därför kan det vara nödvändigt med röjning runt vissa ekar dessa börjar fara illa. Det är också önskvärt att luckigheten består. I ett luckigt skogsbestånd finns förutsättningar för såväl ljuskrävande som mer skuggtåliga arter. I den östra kanten finns en värdefull zon med blommande buskar bl a slån samt ett gräsbevuxet markparti. Detta bör inte bli skogsbevuxet utan vara kvar som en brynmiljö, gärna hävdad (ev. slåtter). De många skyddsvärda arterna visar vikten av död ved. All död ved som bildas i området bör därför lämnas på plats. Delområde b: Det är viktigt att delområdet även fortsättningsvis hävdas så att det inte växer igen. Så mycket som möjligt av den döda ved som bildas bör lämnas i området, åtminstone så länge det inte påverkar betet avsevärt. Delområde c. I huvudsak fri utveckling. Dock kan en mindre lucka skapas genom att ca 5 ekar intill varandra fälls och lämnas. Detta gynnar insektsfaunan och svampfloran samtidigt som värme- och ljusinstrålningen ökar. Vid ett sådant ingrepp är det viktigt att inga ekar med skyddsvärda arter eller särskilt värdefulla strukturer avverkas. 19

Äskebäskan Beskrivning Vid det sydöstra hörnet av Vombsjön ligger Äskebäskan i en nordvänd slänt ner mot sjön. Bokskogen här är högvuxen och mycket grov. Förutsättningarna med rörligt grundvatten och mineralrik jord är mycket goda för snabb tillväxt och många av bokarna är troligtvis yngre än vad grovleken ger sken av. Förutom bok finns ett fåtal ekar och almar i den övre delen samt ett alkärr nedanför branten. De nedre partierna är mycket fuktiga från utpressat grundvatten. På marken finns troligtvis en intressant mossflora men denna är inte närmare undersökt inom detta projekt. I sluttningen är floran mager men blir mycket frodig nedanför branten. I öster övergår området i en betesmark med några mycket grova bokar i anslutning till skogen. Det finns stora mängder död ved, både stående och liggande. Huvudsakligen utgörs den döda veden av grova mycket grova högstubbar och lågor av bok men även död ved av ek och al förekommer. Många av de grova bokarna är ihåliga, både av hackspettshål och som en följd av grenbrott. I håligheterna finns förutsättningar för en intressant insektsfauna. Undersökningens omfattning Vid ett flertal besök under vår, sommar och höst har skyddsvärda arter eftersökts. Två fönsterfällor har varit uppsatta på fnösketickangripna bokhögstubbar under perioden 18 maj 10 juli. Naturvärde och skyddsvärda arter Bokskogar med stor förekomst av gamla träd och död ved hyser ofta en rik mångfald, så är också fallet vid Äskebäskan. Ett mycket stort antal rödlistade och andra skyddsvärda arter noterades under inventeringen. Fynd gjordes av 33 rödlistade arter, varav 32 är knutna till skogsmiljöer. Det finns få skogsområden i Skåne med så många rödlistade arter och området är ett av Lunds kommuns mer skyddsvärda. 20

Den trädlevande lav- och mossfloran är tämligen utarmad och trots områdets mycket fina förutsättningar noterades bara tre rödlistade lavar på bok. Den mest välutvecklade floran återfinns på de allra grövsta träden. Rosa lundlav B. rosella är det intressantaste fyndet på bok. Den bedöms som mer känslig i bokskogsmiljöer än ex. bokvårtlav P. nitida och stiftklotterlav O.vermicellifera, arter som också förekommer. Den starkt hotade arten mjölig lundlav Bacidina delicata växte på en fläder i nordöstra delen. Detta är en sällsynt men troligtvis förbisedd art i Sverige. Högt upp på en grov bok vid krönet av sluttningen i den sydvästra delen av området växte en fruktkropp av den sällsynta skillertickan Inonotus cuticularis. Den är starkt knuten till gamla bokskogar. Det största antalet sällsynta arter hittades bland insekterna och då framför allt bland skalbaggarna. Totalt noterades 21 rödlistade skalbaggar och det finns stora förutsättningar för fynd av ytterligare rödlistade arter. Till de mer skyddsvärda hör de båda hotade arterna fyrfläckad vedsvampbagge Mycetophagus quadriguttatus, som är starkt hotad (EN) och stumpbaggearten Plegaderus dissectus som klassificeras som sårbar (VU). Resterande arter bedöms som missgynnade () men även bland dessa finns flera mycket skyddsvärda arter. Som tidigare nämnts förekommer fyrfläckad vedsvampbagge framför allt i anslutning till vedsvampar på ek och bok samt i ihåliga träd med mulm. Stumpbaggen Plegaderus dissectus är starkt knuten till bokskogar och där beroende av vitrötade lågor och högstubbar. Exempel på andra skalbaggar som visar att området har mycket höga bokskogskvalitéer är barkrödrock Ampedus cinnabarinus, Cicones variegatus, Euyusa catanoptera, stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus och större sågsvartbagge Uloma culinaris. I en av fönsterfällorna fanns ett exemplar av den sällsynta kortvingenarten Atheta boletophila. Den har efter 1975 endast noterats från 14 lokaler i landet och är tidigare bara känd från en lokal i Skåne (Håkan Ljungberg, ArtDatabanken, muntl. ). En annan intressant och sällsynt art som hittades i området är getinglik svampmygga Keroplatus tipuloides. Det är en kraftig mygga med karaktäristiskt tjocka antenner och getinglikt utseende (Figur 7). Det förekommer i bokskogsmiljöer med god tillgång på vedsvamp och är i Sverige bara känd från ca 10 lokaler i Skåne och södra Halland (Håkan Ljungberg, ArtDatabanken, muntl. ). Figur 7. Getinglik svampmygga Keroplatus tipuloides är en sällsynt mygga som är känd från ett fåtal bokskogar i Skåne och Halland. 21

Art Kategori Fynduppgifter Abdera flexuosa Bandad albrunbagge 1 ex i fönsterfälla 2. Adscita statices Allmän metallvingesvärmare 1 ex på åkervädd vid parkeringen/vägen. Ampedus cinnabarinus Barkrödrock 1 ex i fönsterfälla 1. Atheta boletophila 1 ex i fönsterfälla 2. Andra lokalen i Skåne. Bacidia rosella Rosa lundlav På en grov bok. Bacidia rubella Lönnlav S Spridd på några träd, främst bokar. Bacidina delicata Mjölig lundlav EN På fläder i NO-delen. Chaenotheca brachypoda Gulnål S På några bokar. Chaenotheca chlorella Kornig nållav S På en bokhögstubbe. Cicones variegatus 5 ex i fönsterfälla 2, samt ett par fynd i fält. Cis castaneus 1 ex i fönsterfälla 1, 7 ex i fönsterfälla 2. Columba oenas Skogsduva VU Troligtvis häckande i området. Corticeus unicolor Enfärgad barksvartbagge Fåtal ex på två bokar i området. Cryptophagus labilis 1 ex i fönsterfälla 1. Dorcus parellelopipedus Bokoxe Flera fynd. 2 ex i fönsterfälla 2. Euryusa castanoptera 1 ex i fönsterfälla 1. Hypoganus inunctus Blankknäppare 3 ex i fönsterfälla 2 samt 1 ex på boklåga. Inonotus cuticularis Skillerticka VU Fruktkropp på en grov bok i SV hörnet. Keroplatus tipuloides Getinglik svampmygga 12 ex i fönsterfälla 1, 1 ex på bokhögstubbe. Latridius brevicollis Bredhuvad mögelbagge 1 ex i fönsterfälla 1. Flera ex på fnösketicka på bokhögstubbe. Melanelia laciniatula Flikig sköldlav Spridd på flera träd av bok, hägg och sälg. Melasis buprestoides 1 ex i fönsterfälla 1, 1 ex i fönsterfälla 2. Mycena renati Gulfotshätta Grov boklåga i betesmarken i östra delen. Mycetophagus populi Brungul vedsvampbagge 1 ex i fönsterfälla 2. Mycetophagus quadriguttatus Fyrfläckad vedsvampbagge EN 2 ex i fönsterfälla 2. Mycetophagus quadripustulatus Stor vedsvampbagge 5 ex i fönsterfälla 1 samt 1 ex på boklåga. Neckera complanata Platt fjädermossa S På ett fåtal bokar. Nemadus colonoides 1 ex i fönsterfälla 2. Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU På 4 bokar och 1 ek. Platyrhinos resinosus Stor plattnosbagge 1 ex på en grov boklåga. Plegaderus dissectus VU 1 ex i fönsterfälla 1. Prionychus ater Kolsvart kamklobagge R 1 ex på bokhögstubbe. Pseudocistela ceramboides Orangevingad kamklobagge R 1 ex i fönsterfälla 2. Pyrenula nitida Bokvårtlav På två bokar. Schismatomma decolorans Grå skärelav På en ek i övre centrala delen. Silvanus bidentatus Tvåtandad plattbagge 1 ex i fönsterfälla 2. Stephostethus alternans 3 ex i fönsterfälla 1. Tillus elongatus R 1 ex i fönsterfälla 1 samt fynd på ett par bokhögstubbar. Uloma culinaris Större sågsvartbagge 1 ex i fönsterfälla 2. Xyleborinus saxesenii Brun vedborre 1 ex i fönsterfälla 2. Förslag till skötsel Fri utveckling. För de träd som står i den angränsande betesmarken är det viktigt att hävden fortsätter. All död ved bör lämnas i området. 22

Revingeheds kasernområde Beskrivning Vid kasernområdet i Revingehed finns en stor mängd gamla fina ekar som gör hela området mycket vackert. De gamla träden står framför allt i direkt anslutning till byggnaderna men också utmed vägar, stigar och i anslutning till Fönesjön. Det finns också mycket björk i strandskogen vid Fönesjön. Förutom ekar finns det några mycket grova popplar strax väster om friluftsbadet som ligger söder om kasernområdet. Vegetationen är till stora delar hedartad vilket bidragit till att många av ekarna är lågväxta och har ett kratteksartat utseende med krumma stammar och vridna grenar. De flesta ekarna står öppet till halvöppet utan buskskikt men skogskaraktären ökar vid Fönesjön och här finns också gott om fläder, björnbär, hallon och andra buskar. Många av ekarna är rötade och vissa av dem har håligheter med mulm. Det finns ganska gott om klen död ved i form av grova grenar både i trädkronorna och på marken. Dessutom finns det gott om döda och döende björkar intill Fönesjön. Mindre mängder grov ekved finns också, framför allt ner mot sjön. Flera av ekarna är kraftigt skadade och bidrar på så vis med livsutrymme för många arter. Några av de grova popplarna vid motionsspåret är också skadade och ihåliga. Undersökningens omfattning Skyddsvärda arter har inventerats vid flera tillfällen under året. Sållning av vedrester och mulm har genomförts av fem ihåliga eller skadade ekar. En av dessa (träd 5) finns utanför det markerade området i bilaga 4. Mellan den 19 maj och 10 juli var två fönsterfällor utplacerade, en på en ihålig ek och den andra på en skadad ek med en nyligen avbruten grov gren. 23

Naturvärde och skyddsvärda arter Undersökningen gav ett intressant resultat som visar på värdet av gamla och ihåliga träd. Fynd av ett stort antal rödlistade arter varav ett par mycket sällsynta gör området mycket värdefullt. Det stora antalet gamla ekar gör att många sällsynta arter knutna till ek förekommer i området. Liksom de andra undersökta lokalerna var dock lav- och mossfloran tämligen trivial. De mest intressanta fynden gjordes på fläder där mjölig lundlav Bacidina delicata och rödtandad hättemossa Orthotricum pulchellum hittades. Den sistnämnda, som är en sällsynt art i Skåne, hittades på flera fläderbuskar i den östra delen av området (Figur 8). Som tidigare nämnts är mjölig lundlav troligtvis en förbisedd art i Sverige och inte så hotad som man tidigare ansett. Gulpudrad spiklav Calicium adspersum är en art som är starkt knuten till gamla ekar och trots att den inte är rödlistad är den sällsynt i södra Skåne. Den växte tillsammans med bl a grå skärelav Schismatomma decolorans på en ek i sluttingen ner mot Fönesjön. På några av de gamla ekarna inne på kasernområdet växte oxtungsvamp Fistulina hepatica och korallticka Grifola frondosa, den senare mer sparsamt. Figur 8. Vid sporhusets mynning kan man urskilja de röda små tänderna som gett namn åt den rödtandade hättemossan Orthotricum pulchellum. Träden i Revingehed har höga kvaliteter som bidrar till en mycket intressanta skalbaggsfauna. Totalt noterades nio rödlistade skalbaggsarter och huvuddelen av dessa är knutna till ek. Den rödlistade trägnagaren Anitys rubens har en god population i området och i den rödmurkna gamla ekarna. Flera av de gamla ekar har skador som gör att de savar. Den jäsande och energirika saven är omtyckt av många insekter. Fyra rödlistade/sällsynta skalbaggar, Cryptarcha undata, Cryptarcha strigata, Epuraea guttata och Thamiaraea cinnamomea, som alla knutna till savande ekar noterades. I en ihålig ek strax väster om badet hittades en täckvinge av den sällsynta rödaxlade lundknäpparen Calambus bipustulatus (Figur 9). Den utvecklas i ihåliga ädellövträd men även i grenar eller under mossig bark. Vid korsningen mot Harlösa Silvåkra står en stor ihålig och mulmfylld ek (träd 5). Vid sållning av mulmen hittades den sällsynta kortvingen Atheta confusa. Den uppges leva tillsammans med myran Lasius fuliginosus, vilken också fanns rikligt i trädet. Lokalen är den andra för arten i Skåne och den elfte kända i landet (Håkan Ljungberg muntl.). 24

Ett annat nämnvärt fynd är den humlebagge Trichius fasciatus som noterades i blommande fläder i juli. Det är en vanlig art längre norrut i Sverige men den är mycket sällsynt i södra Skåne. Revingehed kan vara humlebaggens sydligaste förekomst i landet. Figur 9. Rödaxlad lundknäppare Calambus bipustulatus är en vacker och sällsynt art i våra ädellövskogar. Det mest intressanta fyndet var den vedlevande viveln Cossonus linearis. Ett exemplar av denna art hittades i fönsterfälla 2, som satt på en ek. Denna skalbagge är tidigare bara känd från en naturlig lokal i landet, Bjärred på den skånska västkusten, där ett fynd gjordes av Thure Palm i mitten av 1980-talet (Rickard Andersson, muntl.). Exemplaret från Revingenhed har troligen inte utvecklats i eken med fällan utan kommer troligtvis från någon av de stora ihåliga popplarna som står sydväst om badet, ca 150 m nordväst från fällan. Poppel uppges bl a som utvecklingsträd för arten i Danmark (Hansen 1965). Art Kategori Fynduppgifter Anitys rubens VU Flera ex. i fyra rödmurkna ekar. Arthonia spadicea Glansfläck S Sparsamt på några ekar. Atheta confusa 1ex i i mulmfylld ek nära vägkorsningen Harlösa Silvåkra. Tillsammans med myran Lasius fuliginosus. Bacidia rubella Lönnlav S Spridd på fåtal ekar. Bacidina delicata Mjölig lundlav EN På en fläder väster om badet. Calambus bipustulatus Rödaxlad lundknäppare VU 1 ex i ihålig ek väster om badet. Calicium adspersum Gulpudrad spiklav S På en ek väster om badet. Chaenotheca brachypoda Gulnål S På ett par ekar. Chaenotheca chlorella Kornig nållav S På en ek. Cladonia parasitica Dvärgbägarlav På en ekstubbe inne på kasernområdet. Columba oena Skogsduva VU Trolig häckning i området. 25

Cossonus linearis CR 1 ex i fönsterfälla 2. Arten har troligtvis utvecklats i ihåliga popplar i närheten. Andra fyndet i naturlig biotop i Sverige. Cryptarcha undata 1 ex i fönsterfälla 1, 20 ex i fönsterfälla 2 Cryptarcha strigata R 2 ex i fönsterfälla 2. Dryocoetes villosus Ekbarkborre 9 ex i fönsterfälla 2. Epuraea guttata 1 ex i fönsterfälla 1, 10 ex i fönsterfälla 2. Fistulina hepatica Oxtungsvamp Funnen på 7 ekar. Grifola frondosa Korallticka På 1 ek på kasernområdet.. Homalothecium sericeum Guldlockmossa S Spridd på solexponerade ekar. Hypoganus inunctus Blankknäppare 1 ex i en ek. Melanelia laciniatula Flikig sköldlav Sparsamt på solexponerade ekar. Microrhagus pygmaeus R 1 ex i fönsterfälla 2. Mycetophagus piceus Ljusfläckig vedsvampbagge 1 ex i rödmurken ek, 1 ex i fönsterfälla 2. Orthotricum pulchellum Rödtandad hättemossa På några flädrar i den östra delen. Palorus depressus R 1 ex i ihålig ek nära vägkorsningen Harlösa Silvåkra. Schismatomma decolorans Grå skärelav Spridd på några ekar i området. Thamiaraea cinnamomea R 1 ex i fönsterfälla 2. Förslag till skötsel De gamla ekarna bör skötas så att sly och småträd inte växer upp i kronorna. Det är viktigt att se till så att det finns yngre ekar som kan växa upp i anslutning till de gamla träden. All död ved bör lämnas. Död ekved kan med fördel läggas solexponerat. Hägerdungen vid Stensoffan Beskrivning Öster om Ängstorp och sydväst om den ekologiska stationen vid Revingehed finns ett litet ädellövskogsbestånd som kallas Hägerdungen. Skogen består huvudsakligen av bok men det finns inslag av bl. a alm, ek och björk. Skogen är kraftigt påverkad av militärens övningar med stora och djupa spår av stridsvagnar och andra militärfordon. I den östra delen finns en fin brynmiljö med blommande hagtorn och andra buskar. I dag har betesdjur möjlighet att beta i skogen något bidragit till den öppna karaktären med fina brynmiljöer. Det finns måttliga mängder död ved, både högstubbar och lågor, av framför allt bok men även av ek och alm. I väster finns några grova savande almar som fortfarande är vid liv. Undersökningens omfattning Området har besökts vid tre korta tillfällen och då endast undersökts i fält, utan sållningar eller fönsterfällor. Naturvärde och skyddsvärda arter Trots en mycket liten insats har flera intressanta arter noterats varav åtta rödlistade, en svamp, två lavar och fem arter skalbaggar. De ädellövskogsbestånd som finns på heden har troligtvis en mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden och för många rödlistade arter. Trädbestånden på heden ska inte ses som separata miljöer utan utgör en helhet med andra träd och trädbestånd i området. Många artpopulationer är med stor sannolikhet beroende av närliggande träd och trädbestånd för sin fortlevnad. Den mycket sällsynta almsavbaggen Nosodendron fasciculare hittades med 8 exemplar på en savande grov alm i den västra delen av beståndet. Denna art är bara känd från alm och är liksom många andra arter knutna till alm starkt hotade av den pågående almsjukan. 26

Art Kategori Fynduppgifter Nosodendron fasciculare Almsavbagge EN 8 ex på en savande alm. Mycetophagus quadripustulatus Stor vedsvampbagge Ett par fynd på bokhögstubbar. Cicones variegatus 2 ex bakom bark på bokstubbe. Dorcus parallelopipedus Bokoxe Fragment från 1 ex vid grov bokhögstubbe. Tetratoma fungorum Blåvingad lövsvampbagge 1 dött ex vid svampangripen bokstubbe. Schismatomma decolorans Grå skärelav På en grov alm samt på ett par ekar. Melanelia laciniatula Flikig sköldlav På några bokar. Ischnoderma resinosum Sydlig sotticka På en bokstubbe. Förslag till skötsel Området lämnas för fri utveckling. Möjligheten för kor att beta i skogen bör fortsätta. All död ved inom området bör lämnas. Referenser Gärdenfors, U. (ed.) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000 The 2000 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hansen, V. 1965. Biller XXI, Snudebiller. Danmarks Fauna. Dansk naturhistorisk forening. Malmqvist, A. 2003. Skalbaggar, svampar och lavar knutna till gamla ekar i Eslövs och Höörs kommuner. Naturcentrum AB. Naturvårdskonsult Gerell 2002. Evighetsträd. En inventering av träd värdefulla för den biologiska mångfalden i Lunds kommun. Rapport 2002-12 01. Lunds kommun. Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen, Jönköping. 27

Bilaga 1. Resultat från fönsterfällor Samtliga noterade skalbaggar i fönsterfällorna. Fällornas placering i respektive område är markerad på karta (bilaga 4). ART Abdera flexuosa 1 Abraeus globosus 2 Agathidium badium 1 Agathidium confusum 8 2 Agathidium nigripenne 1 2 Agathidium seminulum 2 1 Alosterna tabacicolor 1 7 Ampedus cinnabarinus 1 Anaspis flava 1 Anaspis frontalis 1 1 2 5 3 Anaspis rufilabris 1 Anaspis schilskyana 1 1 1 2 Anaspis thoracica 1 3 2 1 2 Anisotoma glabra 1 1 Anisotoma humeralis 53 99 10 3 3 1 Anisotoma orbicularis 1 2 2 1 Anobium pertinax 1 Arpidiphorus orbiculatus 1 1 Atheta boletophila 1 Atheta picipes 3 Bibloporus bicolor 1 Bibloporus minutus 1 Bolitochara obliqua 5 1 Bolitophagus reticulatus 9 5 Cerylon fagi 1 2 2 1 Cerylon ferrugineum 1 2 4 1 1 Cerylon histeroides 1 5 Cicones variegatus 5 Cis bidentatus 1 3 Cis boleti 1 Cis castaneus 1 7 Cis hispidus 1 1 Cis nitidus 2 6 Clytus arietis 1 Cossonus linearis CR 1 Cryptarcha strigata 2 HOTKATEGORI LJUNGEN fälla 1 LJUNGEN Fälla 2 ÄSKEBÄSKAN Fälla 1 ÄSKEBÄSKAN Fälla 2 REVINGEHED Fälla 1 REVINGEHED Fälla 2 28

ART Cryptarcha undata 1 20 Cryptophagus dentatus 1 2 1 Cryptophagus labilis 1 Ctesias serra 2 5 Dacne bipustulata 5 1 4 1 2 5 Dasytes aerosus 1 Dasytes plumbeus 2 Dendrophilus corticalis 1 Denticollis linearis 3 1 7 3 Dorcatoma chrysomelina 1 1 Dorcatoma dresdensis 2 Dorcus paralellepipedus 2 Dryocoetes villosus 9 Enicmus rugosus 1 8 6 3 4 5 Enicmus testaceus 4 3 3 2 Epuraea guttata 1 10 Epuraea unicolor 1 Epuraea variegata 1 2 Euplectus karsteni 1 Euplectus nanus 1 2 Euyrusa castanoptera 1 Gabrius splendidulus 1 2 Glischrochilus hortensis 29 Gnathoncus buyssoni 1 1 1 Gnathoncus nannetensis 3 Hallomenus binotatus 1 Haploglossa villosula 6 7 5 2 47 40 Hedobia imperialis 1 Hylecoetus dermestoides 4 1 Hypoganus inunctus 3 Latridius brevicollis 1 Latridius consimilis 2 1 1 Leptusa pulchella 1 Litargus connexus 1 Malthinus frontalis 1 3 4 Megatoma undata 1 Melanotus castanipes 6 4 Melanotus villosus 3 Melasis buprestoides 1 1 Microrhagus pygmaeus 1 Mordellochroa abdominalis 1 Mycetochara linearis 2 1 25 7 1 54 HOTKATEGORI LJUNGEN fälla 1 LJUNGEN Fälla 2 ÄSKEBÄSKAN Fälla 1 ÄSKEBÄSKAN Fälla 2 REVINGEHED Fälla 1 REVINGEHED Fälla 2 29

ART Mycetophagus atomarius 4 Mycetophagus multipunctatus 1 1 Mycetophagus piceus 1 Mycetophagus populi 1 Mycetophagus quadriguttatus EN 2 Mycetophagus quadripustulatus 5 Nemadus colonoides 1 Nudobius lentus 1 Orthocis festivus 2 1 Paromalus flavicornis 4 1 Phloeopora angustiformis 1 Phloeopora testacea 2 Plegaderus dissectus VU 1 Pseudocistela ceramboides 1 Ptilinus pectinicornis 4 22 9 Ptinus fur 2 Ptinus rufipes 15 Ptinus rufipes 2 Ptinus subpilosus 4 Pyrochroa coccinea 1 3 Rhagium inquisitor 1 Rhagium mordax 2 Rhizophagus bipustulatus 1 8 2 Rhizophagus dispar 2 Rhizophagus nitidulus 1 1 Rhizophagus perforatus 3 1 Ropalodontus perforatus 92 22 Salpingus ruficollis 1 1 Scaphisoma agaricinum 1 Schizotus pectinicornis 1 2 Scolytus intricatus 9 Sepedophilus bipunctatus 5 Silvanus bidentatus 1 Sinodendron cylindricum 2 Soronia grisea 1 Stenichnus godarti 1 Stephostethus alternans 3 Stephostethus angusticollis 1 Taphrorychus bicolor 1 Thamiaraea cinnamomea 1 Tillus elongatus 1 Triphyllus bicolor 1 3 HOTKATEGORI LJUNGEN fälla 1 LJUNGEN Fälla 2 ÄSKEBÄSKAN Fälla 1 ÄSKEBÄSKAN Fälla 2 REVINGEHED Fälla 1 REVINGEHED Fälla 2 30

ART Triplax russica 1 Trox scaber 1 Uloma culinaris 1 Xestobium rufovillosum 1 Xyleborinus saxesenii 1 Xyleborus dispar 1 Zyras laticollis 6 HOTKATEGORI LJUNGEN fälla 1 LJUNGEN Fälla 2 ÄSKEBÄSKAN Fälla 1 ÄSKEBÄSKAN Fälla 2 REVINGEHED Fälla 1 REVINGEHED Fälla 2 31

Bilaga 2. Resultat från sållningar Efter datumet står mängden sållad mulm, trädnummer (se karta, bilaga 4) och om trädet är märkt som evighetsträd. Numret på evighetsträden är samma som återfinns i Evighetsträd. En inventering av träd värdefulla för den biologiska mångfalden i Lunds kommun (Gerell 2002). EKHAGE VID GENARPS IDROTTSPLATS EVIGHETS- TRÄD ART HOT AAL TRÄD 2004-02-06, 2 liter 1. Ihålig ek. Cryptophagus pallidus 1 Korynetes coeruleus 1 Paromalus flavicornis 1 Rhyncolus ater 2 NORRA UGGLARPS BYGDEGÅRD 2004-03-10, 2 liter 1. Ihålig ek Anitys rubens VU 2 Dendrophilus corticalis 2 Dorcatoma chrysomelina 4 Korynetes coeruleus 1 Mycetochara linearis 2 Pachygluta ruficollis 1 Plegaderus dissectus VU 1 Prionychus ater 3 Xestobium rufovillosum 1 2004-03-10, 4 liter 2. Ihålig ek 488 Ampedus cardinalis VU 1 Dacne bipustulata 1 Dorcatoma chrysomelina 1 Korynetes coeruleus 2 Mycetophagus multipunctatus 1 Ptinus fur 2 Ptinus rufipes 1 Trinodes hirtus VU 1 Velleius dilatatus VU 1 Xestobium rufovillosum 3 2004-03-16, 2 liter 3. Ihålig ek Dendrophilus corticalis 1 Dorcatoma chrysomelina 2 Hapalarea pygmaea 1 Trox scaber 1 2004-03-16, 1 liter 4. Ihålig ek Prionychus ater 1 LJUNGEN 2004-03-17, 1 liter 1. Ihålig bok 170 Aderus populneus 1 Denticollis linearis 1 Hapalarea nigra 1 Mycetochara linearis 1 Mycetophagus quadriguttatus EN 1 2004-03-17, 2 liter 2. Ihålig ek Anitys rubens VU 2 Dorcatoma chrysomelina 2 Mycetochara linearis 1 32

2004-03-03, - 3. Ekstubbe 84 Dasytes cyaneus 1 Dorcatoma chrysomelina 1 2004-03-22, 2 liter 4. Bokhögstubbe med mulm 155 Cis bidentatus Dorcus parallelopipedus Octotemnus glabriculus 1 Tetratoma fungorum 1 Tillus elongatus 1 2004-03-03, - 5. Liggande murken ekgren Anitys rubens Mycetophagus piceus VU 5 2 REVINGEHEDS KASERNOMRÅDE 2004-03-05, 2 liter 1. Ihålig ek 280 Anitys rubens VU 2 Glischrochilus hortensis 1 Hypoganus inunctus 1 2004-03-05, 2 liter 2. Rödmurken ek Anitys rubens VU 2 Mycetophagus piceus 1 2004-03-05, 2 liter 3. Ihålig ek 339 Anobium nitidum 1 Dorcatoma chrysomelina 1 Mycetochara linearis 4 Mycetophagus multipunctatus 1 Xestobium rufovillosum 3 2004-03-05, 4 liter 4. Ihålig ek 342 Anaspis frontalis 1 Calambus bipustulatus VU 1 Ctesias serra 1 Dasytes plumbeus 1 Denticollis linearis 1 Dorcatoma chrysomelina 1 Dromius agilis 1 Leiopus nebulosus 1 Xestobium rufovillosum 4 2003-04-24, 4 liter 5. Ihålig ek 327 Anitys rubens VU Trädet syns ej på kartan i Bilaga 4 utan är beläget ca 500 m öster om kartbilden. Det står norr om Revingehedsvägen strax väster om Silvåkra - Harlösa vägen. Atheta confusa Dorcatoma chrysomelina Euplectus nanus Palorus depressus Ptinus fur 1 1 3 1 1 1 1 1 33

Bilaga 3. Evighetsträd med skyddsvärda arter Numret på evighetsträden är samma som återfinns i Evighetsträd. En inventering av träd värdefulla för den biologiska mångfalden i Lunds kommun (Gerell 2002). LOKAL EKHAGE VID GENARPS IDROTTSPLATS NORRA UGGLARPS BYGDEGÅRD LJUNGEN ÄSKEBÄSKAN EVIGHETS- TRÄD ART KATEGORI 471 Bok Melanelia laciniatula 472 Bok Melanelia laciniatula 473 Ek Schismatomma decolorans 474 Ek Schismatomma decolorans 486 Ek Schismatomma decolorans 476 Bok Homalothecium sericeum S Opegrapha vermicellifera VU 479 Ask Chaenotheca brachypoda S 481 Bok Bacidia rubella S Opegrapha vermicellifera VU Pyrenula nitida 486 Ek Fistulina hepatica 488 Ek Schismatomma decolorans 489 Ek Ampedus cardinalis VU Schismatomma decolorans Trinodes hirtus VU Velleius dilatatus VU 73 Bok Dorcus parallelopipedus Ischnoderma resinosum Pyrenula nitida 75 Eklåga Mycetophagus piceus 155 Bok Aradus conspicuus Dorcus parallelopipedus Sepedophilus bipunctatus Tetratoma fungorum Tillus elongatus R 162 Bok Pyrenula nitida 168 Ek Anitys rubens VU 170 Bok Aderus populneus Mycetophagus quadriguttatus EN 185 Ek Schismatomma decolorans 7 Bok Inonotus cuticularis VU 34

LOKAL EVIGHETS- TRÄD ART KATEGORI 9 Boklåga Corticeus unicolor Mycetophagus quadripustulatus ÄSKEBÄSKAN 10 Bok Chaenotheca brachypoda S Keroplatus tipuloides Latridius brevicollis Opegrapha vermicellifera VU 14 Bok Hypoganus inunctus 17 Bok Ampedus cinnabarinus Cis castaneus Corticeus unicolor Cryptophagus labilis Dorcus parallelopipedus Euyrusa castanoptera Keroplatus tipuloides Latridius brevicollis Melasis buprestoides Mycetophagus quadripustulatus Plegaderus dissectus VU Prionychus ater R Stephostethus alternans Tillus elongatus R 18 Boklåga Platyrhinos resinosus 23 Bok Pyrenula nitida 26 Bok Abdera flexuosa Atheta boletophila Chaenotheca chlorella S Cicones variegatus Cis castaneus Dorcus parallelopipedus Hypoganus inunctus Melanelia laciniatula Melasis buprestoides Mycetophagus populi Mycetophagus quadriguttatus EN Nemadus colonoides Pseudocistela ceramboides R Silvanus bidentatus Tillus elongatus R Uloma culinaris Xyleborinus saxesenii 35

Bilaga 4. Kartor över inventerade lokaler På kartorna är det ungefärliga inventeringsområdet markerat med en röd avgränsning. Träd som sållats är markerade med vit cirkel och trädnummer, träd med fönsterfälla är markerad med svart cirkel och fällnummer. Träd som både sållats och haft fönsterfälla har en svart-vit cirkel och både trädnummer för sållning och ett fällnummer. Dessa nummer återfinns i bilaga 1 och 2 samt på beställarens cd-skiva med fotografier på sållade träd och träd med fönsterfälla. Flygfotona är framtagna av Lunds Stadsbyggnadskontor och godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Genarps idrottsplats och ädellövskog öster om Höje å 36

Norra Ugglarps bygdegård Ljungen 37

Äskebäskan Revingeheds kasernområde 38

Hägerdungen vid Stensoffan 39