Skyddsvärda arter i skogar och andra trädmiljöer i Hovdala naturområde

Transkript

1 Skyddsvärda arter i skogar och andra trädmiljöer i Hovdala naturområde En inventering av vedlevande insekter, mossor och epifytiska lavar genomförd Andreas Malmqvist Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, Stenungsund

2

3 Innehåll Sammanfattning...3 Inledning...4 Undersökningsområdet...4 Lokaler med fördjupad inventering...5 Övriga lokaler...9 Metod...10 Vedlevande insekter...10 Lavfloran...12 Mossfloran...12 Övriga arter...12 Artbestämningar...12 Resultat...13 Värdefulla skogs- och trädmiljöer...13 Dalleröd...14 Hovdalaån...14 Skyddsvärda arter...17 Arter med särskilt åtgärdsprogram...17 Vedskalbaggar...17 Steklar, tvåvingar, fjärilar och andra insekter...20 Lavar...21 Mossor...23 Tack!...25 Referenser...26 Bilaga 1. Foton på träd med fönsterfällor Bilaga 2. Vedlevande skalbaggar från fönsterfällorna Bilaga 3. Rödlistade arter...32 Framsida: Bokskog väster om Hammarmölledammen. Foton: Andreas Malmqvist. Kartunderlag: Hässleholms kommun, Stadsbyggnadskontoret! 2

4 Sammanfattning Föreliggande rapport är en sammanställning av skyddsvärda arter som påträffats under en inventering av trädbärande miljöer i Hovdala naturområde. Inventeringen har fokuserat på vedlevande insekter (i första hand skalbaggar), lavar och mossor. Dessa artgrupper används ofta för att beskriva eller bedöma trädmiljöers naturvärde. I två bokskogsområden, Hovdalaån och Dalleröd samt på den ekdominerade lokalen Lörup, har vedlevande insekter inventerats med hjälp av fönsterfällor. Fällorna var aktiva under perioden 4 juni till 20 juli och vittjades vid tre tillfällen. Vedlevande insekter har i mindre omfattning också eftersökts i fält i övriga delar av Hovdala naturområde. Skyddsvärda lavar och mossor har inventerats i lämpliga trädmiljöer inom Hovdala naturområde. I de två största och sammanhängande lövskogområdena, Hovdalaån och Dalleröd, har fördjupade inventeringar genomförts. De trädbärande miljöerna i Hovdala naturområde hyser mycket höga naturvärden. Blandningen av mörka och fuktiga bokskogar och solexponerade och fristående ekar göra att artuppsättningen i området är mycket varierad. Inventeringen resulterade i hela 38 rödlistade arter, där 31 är knutna till olika skogsmiljöer. Lokalerna Hovdalaån och Dalleröd som huvudsakligen utgörs av bokskogar är värdefulla kärnområden för rödlistade arter. Vid Hovdalaån noterades 23 rödlistade arter varav 19 knutna till skogs-/trädmiljöer och vid Dalleröd noterades 13 rödlistade arter där samtliga är knutna till skogs-/trädmiljöer. Till de mer intressanta fynden av trädlevande arter hör blåsvart brunbagge Melandrya caraboides (EN), tvåfläckig smalpraktbagge Agrilus biguttatus (VU), savlundlav Bacidia incompta (VU), liten sönderfallslav Bactrospora corticola (VU), röd pysslinglav Thelopsis rubella (VU) och atlantärgmossa Zygodon conoideus (VU). Fynd av rödlistade arter som inte är knutna till träd presenteras också i rapporten. Bland dessa kan nämnas en rik förekomst av väddsandbi Andrena hattorfiana (VU), väddgökbi Nomada armata (EN) och åkerväddantennmal Nemophora metallica som samtliga är knutna till torra och blomrika marker med åkervädd. 3

5 Inledning Omgivningarna i Hovdala naturområde är förvånansvärt imponerande och intressanta. Med ett magnifikt 1500-talsslott, ett nybyggt trädhus fem meter ovan mark, stora öppna betesmarker, skira bokskogar, grova ekar, vattendrag med flodpärlmussla och ett i övrigt kuperat och vackert landskap intill Finjasjöns södra strand är området väl värd ett, eller hellre, flera besök. Från 1940-talet förvaltades området av militären som utnyttjade det som övningsområde. Under dessa år upprätthöll militären genom sina övningar ett kontinuerligt slitage av marken vilket var positivt för många av områdets störningsgynnade arter. År 2001 togs området över av kommunen och idag erbjuder det ca 2000 ha stora området goda friluftsmöjligheter med bl a ridstigar, hundslingor, strövstigar samt ordnade aktiviteter bl a vid slottet. Under talet genomfördes flera inventeringar av skalbaggar i Hässleholms omgivningar (Israelsson 1952, Israelsson 1960). Många intressanta fynd gjordes och ett flertal av dessa i Hovdalaområdet. Kärlväxtfloran i området är genom Skånes flora relativt välundersökt. Under de senaste åren har bl a solitära bin och andra insekter inventerats (Sörensson 2006.). Dessutom finns skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar, samt ett mindre antal intressanta artfynd från mer privata initiativ (bl a uppgifter från artdatabanken och Denna inventering genomförs på uppdrag av Hässleholm kommun och omfattar i första hand skyddsvärda arter av vedlevande insekter, epifytiska lavar samt mossor i skogsmark. Dessutom har ett antal fynd av skyddsvärda arter av bl a andra insektsgrupper, svampar och kärlväxter förts in i rapporten. Inventeringen har genomförts av Andreas Malmqvist och Henrik Weibull (mossor). Med skyddsvärda arter avses här i första hand rödlistade arter (Gärdenfors 2005) och signalarter (Nitare 2000). Undersökningsområdet Denna undersökning omfattar skog och andra trädbärande marker inom ett ca 700 ha stort markområde söder om Finjasjön (Figur 1). Den stora arealen har inneburit att vissa skogspartier endast inventerats översiktligt eller inte alls. De lokaler som prioriterats är de som bedömts ha särskilt goda förutsättningar att hysa rödlistade eller andra ovanliga arter. 4

6 Naturen utmärker sig främst genom de stora öppna markerna med glest stående träd och buskage. Vägrenar och andra marginalmarker har en rik blomsterprakt vilket ger upphov till ett myller av insekter. Den sandiga och ofta väldränerade marken tillsammans med en rik blomning gynnar ett stort antal grävande insekter bl a solitära bin (Sörensson 2006). I anslutning till de öppna markerna finns skogar av olika slag. På torra marker dominerar ek och tall, på mer frisk mark ofta bok och på fuktiga, blöta marker alsumpskogar, ibland med inslag av ask. I många av skogarna finns gott om gamla träd och multnande ved. Figur 1. Översiktskarta. Undersökningsområdet i Hovdala naturområde är markerat med heldragen linje. Lokaler med fördjupad inventering Fördjupad inventering av vedlevande insekter har genomförts på tre lokaler; Hovdalaån, Dalleröd och Lörup (Figur 2). På två av dessa, Dalleröd och Hovdalaån, har dessutom fördjupade inventeringar av lavar och mossor genomförts. Urvalet av lokaler har skett i samråd med beställaren. Inom Hovdala na- 5

7 turområde finns med all säkerhet ytterligare intressanta trädbärande marker som dock inte prioriterats i denna undersökning. Figur 2. Hovdalaån, Dalleröd och Lörup utgör områden där fördjupad inventering genomförts. Hovdalaån och Dalleröd utgör relativt stora sammanhängande och ädellövrika skogar med god tillgång på död ved. Lörup är mer ensartat med mindre mängder död ved. Biotopen som utgörs av ekskog med inslag av tall är dock en karaktärsbiotop för delar av Hovdala naturområde. Nedan följer en kortfattad beskrivning av dessa tre områden. 6

8 Hovdalaån Från Hovdala slott till Korsaröd sträcker sig ett stort lövdominerat skogområde utmed Hovdalaån. I anslutning till ån dominerar al i trädskiktet. Ask förekommer i partier med mer näringsrik jordmån. Den övriga skogen utgörs till stora delar av ädellövskog där bok dominerar. Inslag finns av framför allt avenbok och ek. Centralt i området ligger Hammarmölledammen som försörjer kraftstationen Mjölmöllan, i norra delen av området, med vatten. Kraftstationen uppfördes i början av 1900-talet för att förse Hovdala med elektricitet. Utmed ån finns låglänta områden som tidigare varit slåttermark. Det finns ett fåtal partier med riktigt gammal skog som är relativt orörd. Särskilt intressanta delar finns i de kuperade partierna utmed ån och i de svårtillgängliga branterna sydost och väst om Mjölmöllan. Här finns rikligt med senvuxna och knotiga gamla bokar och avenbokar som på stammarna har en mycket värdefull kryptogamflora med flera sällsynta lavar och mossor. Det finns relativt gott om multnande ved i olika dimensioner och nedbrytningsstadier. Multnande ved förekommer främst av al och bok. 7

9 Dalleröd Lokalen omfattar ett stort sammanhängande lövskogsområde som gränsar till den sydvästra delen av Finjasjön. Skogen utgörs till största delen av örtrik bokskog med inslag av bl a ek, avenbok och björk. Marken är bitvis näringsrik vilket avspeglas i floran. På torra höjder är det dock magrare och här dominerar krattartad ekskog. I fuktiga partier dominerar al och ask. Här och var finns mycket grova träd, främst ek, från ett tidigare mer öppet landskap. De låglänta delarna närmast sjön utgörs av skogbevuxen landvinningsmark sedan sjösänkningen. I anslutning till den äldre strandlinjen finns rikligt med lind, bland annat några mycket grova tillsammans med ett fåtal grova ekar. Centralt i området rinner en bäck som avvattnar större delen av området till Finjasjön. Det finns tämligen gott om multnande ved i de mer opåverkade delarna av skogen. I den brukade skogen finns spridda förekomster av högstubbar och lågor men generellt i mindre volymer. 8

10 Lörup Den fördjupade inventeringen har avsett vedskalbaggar. Lokalen håller inte rätt kvalitéer för att fördjupade inventeringar av mossor och lavar skulle vara försvarbara. Lokalen utgörs av ett skogsbestånd på en långsträckt höjdrygg. Trädskiktet domineras av ek med ett relativt stort inslag av tall. Träden är medelgrova och skogen tämligen ensartad och gles. Det finns ganska sparsamt med död ved men några liggande och stående döda trädstammar av både ek och tall finns. I öster finns en mindre brant med några solexponerade och lite grövre ekar (se bild ovan). Övriga lokaler Ett flertal andra lokaler har besökts i samband med inventeringen. Det rör sig främst om små skogsbestånd, solitära träd och i vissa fall har även blomrika vägrenar undersökts. 9

11 Metod I denna rapport noteras rödlistade arter enligt gängse förkortningar (Gärdenfors 2005). Signalarter är arter som indikerar miljöer med höga naturvärden (Nitare 2000). I rapporten presenteras fynd av signalarter som har högt eller medelgott signalvärde enligt Nitare (2000). Vedlevande insekter Inventeringen av vedlevande insekter har fokuserat på skalbaggsfaunan. Undersökningen har huvudsakligen genomförts med hjälp av fönsterfällor. Fyra fönsterfällor har varit utplacerade på vardera av lokalerna Dalleröd och Hovdalaån samt två fällor i Lörup (Figur 3). Fällorna består av en 30x40 cm plexiglasskiva med en vätskefylld behållare hängande under. Behållaren, som är fylld av mättad saltlösning och lite diskmedel, fångar upp de insekter som krockat med plexiglasskivan. Diskmedlet gör att ytspänningen minskar och insekterna faller till botten. Mättad saltlösning används som konserveringsmedel. Samtliga träd med fällor har fotograferats (bilaga 1). Fällorna placerades på substrat som bedömdes vara särskilt attraktiva för vedlevande insekter (Tabell 1). De sattes upp den 4 juni och togs ner den 20 juli. Vittjningen skedde den 28 juni och då de togs ner i juli. Undersökningen har alltså inte täckt insekternas hela aktivitetsperiod. Inventeringen genomfördes dock under en period då en stor andel av arterna har en hög aktivitet. Det hade dock varit önskvärt att ha fällorna ute även under maj månad, som normalt har en hög insektsaktivitet. Tabell 1. Fönsterfällornas placering på olika substrat. Lokal Fälla 1 Fälla 2 Fälla 3 Fälla 4 Dalleröd Bok. Solexponerad högstubbe med fnöskticka Bok. Beskuggad högstubbe med fnöskticka Bok. Solexponerad högstubbe med fnöskticka Ek. Klen, nyligen död i halvöppet läge Hovdalaån Bok. Högstubbe med fnöskticka i halvöppet läge Bok. Solexponerad högstubbe med fnöskticka Bok. Solexponerad högstubbe med fnöskticka Bok. Beskuggad högstubbe med fnöskticka Lörup Ek. Klen, nyligen död i solexponerat läge Ek. Grov, nyligen död. I solexponerat läge

12 Figur 3. Fönsterfällornas placering i områdena med fördjupad inventering av vedlevande insekter. Insektsfaunan har i mindre omfattning eftersökts i fält genom att bl a leta på tickor, död solexponerad ved och insektslockande blommor som röllika, prästkrage och åkervädd. Som nämnts ovan är undersökningen till stora delar genomförd med hjälp av fönsterfällor på högstubbar eller stående död träd. Vedlevande insekter som huvudsakligen förekommer i liggande död ved, grenar/kvistar är därför underrepresenterade i denna undersökning. Utöver skalbaggar har fönsterfällsmaterialet scannats på övriga insekter. Fokus har legat på gaddsteklar och då främst rovsteklar (Sphecidae), guldsteklar (Chrysididae), vägsteklar (Pompilidae), solitära getingar (Eumenidae) och solitära bin (Apoidea) samt vissa familjer av tvåvingar bl a vedharkrankar (Tipulidae-Ctenophorinae), rovflugor (Asilidae), blomflugor (Syrphidae) och styltflugor (Dolichopodidae). Samtliga dessa har bestämts till art. Ytterligare några udda exemplar av andra grupper har också bestämts. Vidare har svampmyggor sorterats ut för bestämning av specialist. 11

13 Lavfloran Skyddsvärda trädlevande lavar har eftersökts vid ett flertal tillfällen under Mer fördjupade inventeringar genomfördes 3 och 4 oktober 2007 samt den 8 februari 2008 på lokalerna Dalleröd och Hovdalaån. Dessa har inventerats genom att de aktuella lokalerna har strövats igenom och särskilt intressanta träd som gamla bokar, ekar och andra intressanta substrat undersökts. För mycket sällsynta arter har antalet trädstammar med förekomst noterats. I bokskogsbranten väster om Mjölmöllan (Hovdalaån) har för samtliga skyddsvärda arter antalet trädstammar med fynd räknats. Vid några tillfällen har arter samlats in och artbestämts under mikroskop. Mossfloran Skyddsvärda mossor (i första hand rödlistade och signalarter) har inventerats på lokalerna Dalleröd och Hovdalaån. Mer fördjupade inventeringar genomfördes 3 och 4 oktober 2007 samt den 8 februari Både träd- och marklevande arter har eftersökts liksom arter på block och klippor. Lokalerna har strövats igenom och särskilt intressanta träd och andra substrat har undersökts. För mycket sällsynta arter har antalet trädstammar med förekomst noterats. I bokskogsbranten väster om Mjölmöllan (Hovdalaån) har för samtliga skyddsvärda arter antalet trädstammar med fynd räknats. Vid några tillfällen har prover samlats in och artbestämts under mikroskop. Övriga arter Utöver ovanstående artgrupper har också andra intressanta arter noterats i de aktuella områdena liksom i andra miljöer i Hovdala naturområde. Det rör sig bl.a. om fjärilar, steklar och kärlväxter. Dessa grupper omfattar dock endast tillfälliga ströfynd och någon egentlig inventering har inte genomförts. Fynd av rödlistade arter och signalarter presenteras dock i rapporten. Artbestämningar Författaren svarar för artbestämningar av lavar, vissa fynd av mossor, svampar, kärlväxter samt för fältobserverade insekter. Henrik Weibull har artbestämt huvuddelen av mossor. De vedlevande skalbaggar som fångats i fönsterfällor har artbestämts eller kontrollbestämts av Rickard Andersson i Höör. Övriga insekter från fönsterfällor har sorterats och artbestämts av Mikael Sörensson i Lund. 12

14 Resultat Värdefulla skogs- och trädmiljöer Från äldre inventeringar vet vi att Hovdalaområdet haft höga biologiska värden i såväl öppna miljöer som skogsmiljöer (bl a Israelsson 1952). En nyligen genomförd inventering visade att de öppna markerna fortfarande hyser många ovanliga insekter (Sörensson 2006). Den nu genomförda inventeringen visar att även skogar och andra trädbärande miljöer fortfarande hyser höga naturvärden. Resultatet visar på ett flertal lokaler med rödlistade arter (Figur 4). Figur 4. Lokaler med rödlistade arter. Fönsterfällor med rödlistade arter är markerade med mörkgröna onumrerade cirklar Dalleröd: 1. bokskog, 2. bäckmiljö, 3. bäckmiljö med bl a avenbok, 4. bokskog, 5. bäckmiljö, 6. grov ek, 7. grov ek. Hovdalaån: 8. strandskog med al och ask, 9. blomrika marker, 10. bokbrant med avenbok, 11. bokbrant och vattendrag, 12. bokskog, 13. bokskog med avenbok, 14. bokskog, 15. blomrika marker. Övrigt: 16. jätteek, 17. blomrika marker, 18. ekbacke med liten sumpskog 19. solitärekar, 20. blomrika marker, 21. döende ek, 22. parkmiljö med grova ekar. 13

15 Ett flertal skyddsvärda arter noterades och sammanlagt artbestämdes 38 rödlistade arter varav 8 arter skalbaggar, 15 lavar, 7 mossor, 4 fjärilar, 2 steklar, 1 tvåvinge och 1 kärlväxt (Tabell 2). Av dessa bedöms två arter som starkt hotad [EN], 11 som sårbara [VU] och resterande 25 som missgynnade [NT] (Gärdenfors (2005) (Tabell 2). Fynden är gjorda på ett flertal platser men lokalerna Dalleröd och Hovdalaån står för majoriteten. Några av de rödlistade arterna, fyra fjärilar, två steklar och en kärlväxt, är inte knutna till träd eller skogsbiotoper utan istället till öppna och för insekternas del blomrika miljöer i odlingslandskapet. I Hovdala naturområde förekommer de huvudsakligen i marginalmarker som blomrika vägrenar. För många av de rödlistade arterna är tillgången på stora arealer gammal ädellövskog som kontinuerligt kan tillhandhålla tillräckliga mängder multnande ved i olika nedbrytningsstadier och dimensioner samt en god tillgång på gamla träd troligtvis av avgörande betydelse. En god tillgång på bryn, blomrika partier och ett varmt lokalklimat är också mycket värdefullt, inte minst för insektsfaunan. Dalleröd De gamla bokskogarna vid Dalleröd hyser gott om gamla träd och sammanlagt noterades 13 rödlistade skogsarter (Tabell 2). Av vedlevande skalbaggar noterades 5 rödlistade arter, däribland den starkt hotade blåsvart brunbagge Melandrya caraboides [EN]. Lavfloran är tämligen utarmad på bok och av rödlistade arter noterades endast bokvårtlav Pyrenula nitida [NT]. Däremot noterades tre rödlistade lavarter på gamla ekar som står inväxta i lövskogen. Mossfloran är rik med tre rödlistade arter (Tabell 2). Två av dessa, västlig husmossa Loeskeobryum brevirostre [NT] och dunmossa Trichocolea tomentella [NT] noterades bara i Dalleröd. Hovdalaån Skogen utmed Hovdalaån utgör ett av områdets biologiskt mest värdefulla skogsområden. Sammanlagt noterades här 23 rödlistade arter (Tabell 2) varav 19 är starkt knutna till skogsmiljöer. Huvuddelen av de rödlistade arterna är noterade i de gamla bokskogarna men fynd finns även från andra trädbärande miljöer. Den stora mängden rödlistade arter gör skogen till en av de mer värdefulla i länet (Brunet 2005). Bokskogsbranterna vid Mjölmöllan utgör mycket värdefulla kärnområden och spridningscentra för rödlistade bokskogsarter. Här finns framför allt en lång rad naturvårdsintressanta lavar och mossor som savlundlav Bacidia incompta [VU], röd pysslinglav Thelopsis rubella [VU] och atlantärgmossa Zygodon conoideus [VU]. 14

16 Tabell 2. Skyddsvärda arter noterade i de olika delområdena med fördjupad inventering samt övriga lokaler i Hovdala naturområde. Tabellen omfattar arter som är med på den aktuella rödlistan (Gärdenfors 2005). Dessa är noterade med aktuell rödlistningskategori. Tabellen omfattar även signalarter (Nitare 2000), vilka noteras med [s], samt arter som var med på den tidigare rödlistan (Gärdenfors 2000) men som tagits bort inför nya rödlistan. Dessa noteras med rödlistningskategori [LC], dvs livskraftig enligt definition. Art Vedskalbaggar Plegaderus dissectus NT Euplectus brunneus LC Plectophloeus nubigena NT Prionocyphon serricornis LC Melasis buprestoides LC Hylis foveicollis LC Hylis olexai LC Agrilus biguttatus tvåfläckig smalpraktbagge VU Glischrochilus quadriguttatus NT Cryptarcha undata LC Corticeus unicolor enfärgad barksvartbagge LC Mycetophagus quadripustulatus stor vedsvampbagge LC Mycetophagus populi brungul vedsvampbagge LC Melandrya caraboides blåsvart brunbagge EN Conopalpus testaceus ekgrenbrunbagge LC Anoplodera sexguttata sexfläckig blombock NT Dryocoetes villosus ekbarkborre LC Ernoporicus fagi bokborre NT yleborinus saxesenii brun vedborre NT Steklar, tvåvingar och fjärilar Adscita statices allmän metallvingesvärmare NT Andrena hattorfiana väddsandbi VU Keroplatus tipuloides getinglik svampmygga NT Lycaena hippothoe violettkantad guldvinge NT Nemophora metallica åkerväddantennmal VU Nomada armata väddgökbi EN Zygaena vicae liten bastardsvärmare NT Lavar Arthonia cinereopruinosa puderfläck VU Arthonia spadicea glansfläck s Bacidia incompta savlundlav VU Bacidia rosella rosa lundlav NT Bacidia rubella lönnlav s Bacidina phacodes liten lundlav NT Bactrospora corticola liten sönderfallslav VU Buellia violaceofusca blyertslav NT Calicium adspersum gulpudrad spiklav s Chaenotheca brachypoda gulnål s Chaenotheca chlorella kornig nållav s Cladonia parasitica dvärgbägarlav NT Fellhanera bouteillei kvistlav NT Lecanora glabrata bokkantlav NT Leptogium lichenoides traslav s Mycobilimbia pilularis stor knopplav NT Opegrapha vermicellifera stiftklotterlav VU N Dalleröd Hovdalaån Lörup Övrigt

17 Art Opegrapha ochrocheila orangepudrad klotterlav NT Phlyctis agelaea rikfruktig blemlav s Pyrenula nitida bokvårtlav NT Schismatomma decolorans grå skärelav NT Thelopsis rubella röd pysslinglav VU Thelotrema lepadinum havstulpanlav s N2005 Dalleröd Hovdalaån Lörup Övrigt Mossor Anomodon attenuatus piskbaronmossa s Antitrichia curtipendula fällmossa s Conocephalum conicum rutlungmossa s Dicranodontium denudatum skuggmossa s Dicranum fulvum sydlig kvastmossa NT Frullania tamarisci klippfrullania s Loeskeobryum brevirostre västlig husmossa NT Metzgeria conjugata stor bandmossa NT Metzgeria fruticulosa kornbandmossa NT Neckera complanata platt fjädermossa s Neckera pumila bokfjädermossa NT Plagiothecium latebricola alsidenmossa LC Porella cordaeana stenporella s Porella platyphylla trädporella s Trichocolea tomentella dunmossa NT Zygodon conoideus atlantärgmossa VU Svampar Pseudocraterellus undulatus kruskantarell s Sarcocypha coccinea scharlakansvårskål s Kärlväxter Aira caryophyllea vittåtel VU Carex remota skärmstarr s Carex sylvatica skogsstarr s Crepis paludosa kärrfibbla s Summa rödlistade arter:

18 Skyddsvärda arter Arter med särskilt åtgärdsprogram För närvarande genomför Naturvårdsverket och länsstyrelserna ett stort arbete med att ta fram åtgärdsprogram för några av Sveriges mest hotade arter. Åtgärdsprogrammen är en del i arbetet med de av riksdagen beslutade Miljökvalitetsmålen. Bland skogs- eller trädberoende arter som omfattas av åtgärdsprogram ingår sexfläckig blombock Anoplodera sexguttata [NT] (program under framtagande). Bland övriga noterade arter ingår väddsandbi Andrena hattorfiana [VU] och väddgökbi Nomada armata [EN] i åtgärdsprogrammet Vildbin på ängsmark som också är under framtagande. Mer om dessa två bin vid Hovdala tas upp av Sörensson (2006). Vedskalbaggar Totalt insamlades (4/6-20/7) och artbestämdes 115 arter av vedlevande skalbaggar från de tio fönsterfällorna (Bilaga 2). Antalet arter är relativt beskedligt jämfört med några andra undersökta lokaler i Skåne, trots att fler fönsterfällor har använts på lokalerna i Hovdala naturområde (Tabell 3). En del av förklaringen till detta ligger troligtvis i att fönsterfällorna kom upp först i början av juni. Därmed missades maj månad, med vanligtvis hög skalbaggsaktivitet och ett flertal arter som blir mindre talrika senare under säsongen. Vidare var vädret under långa perioder i juni och juli ovanligt kallt och regnigt. Antalet rödlistade arter vid Dalleröd är dock högt i förhållande till artantalet (Tabell 3). Tabell 3. Antal skalbaggsarter, rödlistade skalbaggsarter samt antalet använda fönsterfällor i Hovdala naturområde (Lokalerna 6-8) jämfört med andra skalbaggsinventeringar (Lokalerna1-5). Lokalerna 1-4 är de fyra artrikaste lokalerna från en inventering av skalbaggar i 11 bokskogar i Höörs kommun och Hörby kommun (Malmqvist 2002). Lokal 5 är från en inventering av Äskebäskan (bokskog) i Lunds kommun (Malmqvist 2004). Rödlistade arter enligt Gärdenfors (2005). Delområde Antal arter Rödlistade arter Antal fällor 1. Hjällen (Hörby) bok 2. Stenkilstorp (Höör) bok 3. Bjäret (Höör) bok 4. Hallaskog (Höör) bok 5. Äskebäskan (Lund) bok 6. Hovdalaån (Hovdala) bok 7. Dalleröd (Hovdala) bok,1 ek 8. Lörup (Hovdala) ek Till karaktärsarterna i Hovdala naturområdes bokskogar hör Anisotoma humeralis, Haploglossa villosula, kamhornad trägnagare Ptilinus pectinicornis, Enicmus testaceus, Cis alter, C. bidentatus, vanlig svartsvampbagge Bolitophagus reticulatus som alla förekom i samtliga fönsterfällor på bok (Bilaga 2). Flertalet av dessa är knutna till vitrötad ved och/eller fnöskticka och är uppenbarligen väl spridda i området. Fnösktickan är en av de viktigaste nedbrytarna i bokskogar. Bland 17

19 karaktäristiska eklevande arter finns ekbarkborren Dryocoetes villsus som noterades i samtliga ekfällor och i två av dem i stort antal (Bilaga 2). Ekbarkborren noterades även i ett par av bokfällorna. Många av de fångade arter måste anses som ovanliga och några av dem är även uppsatta på den svenska rödlistan (Tabell 4, Bilaga 3). Bland dessa måste särskilt blåsvart brunbagge Melandrya caraboides [EN] framhållas. Den observerades vid några tillfällen i Hovdalaområdet med omgivningar i början av 1950-talet och återfanns nu med ett exemplar i bokskogen i Dalleröd. Blåsvart brunbagge är en av landets mest sällsynta skalbaggsarter och i bokskogarna vid Dalleröd har den, så vitt vi känner till, en av sina få kvarvarande förekomster i landet. Andra ovanliga eller rödlistade arter knutna till bokskogar är Plegaderus dissectus (stumpbagge) [NT], Plectophloeus nubigena (klubbhornsbagge) [NT], enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor, stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus och bokborre Ernoporicus fagi [NT]. Bland mer krävande eklevande arter finns i Hovdalaområdet tvåfläckig smalpraktbagge Agrilus biguttatus [VU] (Figur 5), ekgrenbrunbagge Conopalpus testaceus och sexfläckig blombock Anoplodera sexguttata [NT] (Figur 6). Tabell 4. Skyddsvärda arter med antal individ i fönsterfällorna i Dalleröd (4 fällor), Hovdalaån (4 fällor) och Lörup (2 fällor). Tabellen omfattar arter som är med på den aktuella rödlistan samt arter som var med på den tidigare rödlistan (Gärdenfors 2000) men som tagits bort inför nya rödlistan. I kolumn R2000 R2005 noteras de rödlistade arterna med aktuell rödlistningskategori (Gärdenfors 2005) och de tidigare rödlistade arterna (Gärdenfors 2000) med rödlistningskategori [LC], dvs livskraftig enligt definition. Svenskt namn Vetenskapligt namn Plegaderus dissectus NT 1 Euplectus brunneus LC 1 2 Plectophloeus nubigena NT 1 Prionocyphon serricornis LC 1 2 Tvåfläckig smalpraktbagge Agrilus biguttatus VU 1 Melasis buprestoides LC 1 Hylis foveicollis LC Hylis olexai LC 3 Bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis LC Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus LC Brungul vedsvampbagge Mycetophagus populi LC 1 Blåsvart brunbagge Melandrya caraboides EN 1 Ekgrenbrunbagge Conopalpus testaceus LC 1 Enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor LC 1 Sexfläckig blombock Anoplodera sexguttata NT 1 Ekbarkborre Dryocoetes villosus LC Brun vedborre yleborinus saxesenii NT 1 Bokborre Ernoporicus fagi NT R R2005 Dalleröd 1 Dalleröd 2 Dalleröd 3 Dalleröd 4 Hovdalaån 1 Hovdalaån 2 Hovdalaån 3 Hovdalaån 4 Lörup 1 Lörup 2 18

20 Figur 5. Tvåfläckig smalpraktbagge Agrilus biguttatus [VU] har en av sina få skånska förekomster i Hovdalaområdet. Den noterades i en fönsterfälla vid Lörup samt med utgångshål i två ekar på Äspehöjden och en ek nära Finjasjön. Figur 6. Den vackert tecknade sexfläckiga blombocken Anoplodera sexguttata [NT] noterades i en fönsterfälla i Dalleröd. Den är sällsynt och förekommer framför allt i lundartade ädellövskogar med ek. Trots bl. a. en riklig blomsterprakt gav eftersökningarna i fält endast få arter som inte också fångades i fönsterfällorna. Dock gjordes några fynd värda att nämna. Hit hör två exemplar 4/6 av den rödlistade Glischrochilus quadriguttatus 19

21 [NT]. Den sågs tillsammans med några exemplar av de relativt ovanliga glansbaggarna Cryptarcha undata och C. strigata på en grov savande ek vid det stora grustaget öster om Hammarmölledammen. På samma ek sågs 27/6 ett exemplar av Tillus elongatus. Lundbock Stenocorus meridianus sågs 21/6 med ett exemplar i en rikligt blommande vägkant 600 m söder om slottet. På en blommande röllika i en vägren vid Äspehöjen sågs 3/7 ett exemplar av rödbukig blombock Stenurella nigra. Den i Skåne ovanliga och värmekrävande bokpraktbaggen Chrysobothris affinis noterades 20/7 med ett exemplar på en grov, solexponerad boklåga i ett skogsbryn intill Trädhuset på Dallerödshöjden. Steklar, tvåvingar, fjärilar och andra insekter Ett flertal intressanta insekter utöver skalbaggar påträffades i fönsterfällorna (Tabell 5, Bilaga 3). Många påträffade arter utgörs av ekologiska specialister i en eller annan mening. De är ofta specialiserade på olika typer av vedsubstrat och vedderivat (tickor, mulm, sav etc.). På grund av dessa miljöers sällsynthet i industriskogen uppvisar sådana arter en gles, ofta mer eller mindre kraftigt fragmenterad utbredning i landet. Några betraktas som ovanliga och en är även uppsatt på den svenska rödlistan över hotade arter: den stora, tjusiga platthornsmyggan Keroplatus tipuloides [NT]. Övriga mer eller mindre ovanliga vedarter var exempelvis rovflugan Neoitamus socius, daggflugan Stegana mehadiae, rovstekeln Crossocerus binotatus och guldstekeln Omalus trianguliferus. I proverna fanns även några ovanliga skogsarter utan direkt anknytning till ved. Främst bland dem bör nämnas den ovanliga snäppflugan Ptiolina obscura, en fuktmarksart som endast är sedd vid ett fåtal tillfällen i Sverige de senaste årtiondena. Beläggexemplar av alla ovan nämnda arter förvaras i coll. Sörensson på Zoologihuset i Lund. Tabell 5. Övriga insekter från fönsterfällorna. I tabellen presenteras de mer intressanta fynden av arter knutna till löv- eller blandskogsmiljöer. Arternas status (Mikael Sörensson i brev): * = lokalt förekommande art (men ofta med vid utbredning). ** = sällsynt mycket sällsynt art. R2005 Dalleröd Art Chrysis fulgida (guldstekel) Chrysis impressa (guldstekel) Chrysis solida (guldstekel) Omalus trianguliferus* (guldstekel) Dipogon subintermedium (vägstekel) Priocnemis perturbator (vägstekel) Ancistrocerus trifasciatus (solitärgeting) Symmorphus bifasciatus (solitärgeting) Crossocerus annulipes (rovstekel) Crossocerus binotatus* (rovstekel) Crossocerus cetratus (rovstekel) Crossocerus megacephalus (rovstekel) Ectemnius cavifrons (rovstekel) 20 Hovdalaån Lörup

22 Ectemnius cephalotes (rovstekel) Pemphredon lugubris (rovstekel) Trypoxylon clavicerum (rovstekel) Trypoxylon minus (rovstekel) Andrena fucata (sandbi) Andrena helvola (sandbi) Osmia leaiana* (murarbi) Ctenophora pectinicornis (vedharkrank) Dictenidea bimaculata (vedharkrank) Keroplatus tipuloides** (platthornsmygga) NT Choerades marginatus (rovfluga) Lasiopogon cinctus (rovfluga) Neoitamus cyanurus (rovfluga) Neoitamus socius* (rovfluga) Eustalomyia hilaris (blomsterfluga) Myathropa florea (blomfluga) Rhingia campestris (blomfluga) Volucella bombylans (blomfluga) ylota segnis (blomfluga) Neurigona quadrifasciata* (styltfluga) Sciapus platypterus (styltfluga) Odinia boletina* (tickfluga) Paykullia brevicornis (gråsuggefluga) Ptiolina obscura** (snäppfluga) Stegana mehadiae* (daggfluga) Raphidia notata (ormhalsslända) Lavar I Hovdala naturområde finns några äldre skogspartier med en mycket intressant och skyddsvärd lavflora (Tabell 6, Bilaga 3). De mest exklusiva lavarna noterades i bokskogsbranterna sydost och sydväst om Mjölmöllan (Figur 4). Här finns ett flertal mycket gamla bokar som på barken och veden hyser en uppsättning sällsynta lavar som endast förekommer i våra mest skyddsvärda bokskogar. Totalt noterades nio rödlistade lavar, samtliga med en stark koppling till äldre och opåverkade bokskogar, samt ett flertal ovanliga s k signalarter. Till de mer krävande arterna hör savlundlav Bacidia incompta [VU] och röd pysslinglav Thelopsis rubella [VU]. Båda har visat sig vara mycket goda indikatorer på naturvärdefull bokskog i Halland (Fritz och Larsson 1996), något som säkert också gäller för bokskogar i Skåne. Ytterligare ett par bokskogspartier med en värdefull lavflora, bl a med rödlistade arter, finns i anslutning till Hammarmölledammen (Hovdalaån lokal 12-14, Tabell 6). 21

23 Figur 7. I branten väster om Mjölmöllan finns en mycket skyddsvärd bok-/avenbokskog. På de gamla trädstammarna finns en rik förekomst av rödlistade lavar som bokvårtlav Pyrenula nitida [NT] och stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera [VU]. På en grov bok i den övre delen av branten hittades den sällsynta arten röd pysslinglav Thelopsis rubella [VU]. På gamla och grovbarkiga ekar, både hagmarksekar och skogsekar, noterades också ett antal rödlistade lavar (Bilaga 3). Till de mer intressanta fynden hör blyertslav Buellia violaceofusca [NT] som växte på två nyligen framröjda ekar på en höjd söder om slottet. Här växte också den rödlistade grå skärelaven Schismatomma decolorans [NT]. Utmed stigen, vid gamla strandlinjen mellan Dalleröd och Finjasjön, växte liten sönderfallslav Bactrospora corticola [VU] på en grov skogsek. Bland övriga fynd kan nämnas olivklotterlaven Opegrapha viridis som bl a noterades på bok och avenbok på ett flertal lokaler. Vid basen på en grov lind i området mellan Dallerödshöjden och Finjasjön växte den sällsynta och ofta förbisedda laven Bacidia trachona. 22

24 Tabell 6. Lokaler (Figur 4) med rödlistade lavar i Hovdala naturområde. Tabellen omfattar arter som är med på den aktuella rödlistan (Gärdenfors 2005). Dessa är noterade med aktuell rödlistningskategori (R2005). Tabellen omfattar även signalarter (Nitare 2000), vilka noteras med [s]. Lokalerna Hovdalaån, Dalleröd och Övrigt visar noterade signalarter utanför lokaler med rödlistade arter.. R2005 Dalleröd Art Arthonia cinereopruinosa puderfläck VU Arthonia spadicea glansfläck s Bacidia incompta savlundlav VU Bacidia rosella rosa lundlav NT Bacidia rubella lönnlav s Bacidina phacodes liten lundlav NT Bactrospora corticola liten sönderfallslav VU Buellia violaceofusca blyertslav NT Calicium adspersum gulpudrad spiklav s Chaenotheca brachypoda gulnål s Chaenotheca chlorella kornig nållav s Cladonia parasitica dvärgbägarlav NT Fellhanera bouteillei kvistlav NT Lecanora glabrata bokkantlav NT Leptogium lichenoides traslav s Mycobilimbia pilularis stor knopplav NT Opegrapha vermicellifera stiftklotterlav VU Opegrapha ochrocheila orangepudrad klotterlav NT Phlyctis agelaea rikfruktig blemlav s Pyrenula nitida bokvårtlav NT Schismatomma decolorans grå skärelav NT Thelopsis rubella röd pysslinglav VU Thelotrema lepadinum havstulpanlav s Dalleröd Lokal 1 Dalleröd Lokal 3 Dalleröd Lokal 6 Dalleröd Lokal 7 Hovdalaån Hovdalaån Lokal 8 Hovdalaån Lokal 10 Hovdalaån Lokal 11 Hovdalaån Lokal 13 Hovdalaån Lokal 14 Övrigt Övrigt Lokal 18 Övrigt Lokal 22 Mossor Hovdala naturområdes fuktiga skogar med gamla träd, block och bäckar är utmärkta miljöer för en intressant mossflora. Totalt noterades sju rödlistade arter (Tabell 7) vilket gör det till ett av de områden med flest rödlistade mossor i Skåne (Brunet 2005). I området Hovdalaån, i bokskogsbranterna väster och sydost om Mjölmöllan, växte de rödlistade mossorna kornbandmossa Metzgeria fruticulosa [NT], bokfjädermossa Necker pumila [NT] och atlantärgmossa Zygodon conoideus [VU]. De två sistnämnda är typiska för skyddsvärda och fuktiga bokskogar. Även vattendraget nedanför den sydostliga branten hyste intressanta mossor. På ett stort stenblock mitt i bäcken växte bl a stor bandmossa Metzgeria conjugata [NT]. Vid 23

25 Dalleröd gjordes flera fynd av västlig husmossa Loeskeobryum brevirostre [NT] (Figur 7) och dunmossa Trichocolea tomentella [NT]. Figur 7. Västlig husmossa Loeskeobryum brevirostre [NT] på en sten i ett skogsparti med ask och alm i Dalleröd. Tabell 7. Lokaler (Figur 4) med skyddsvärda mossor i Hovdala naturområde. Tabellen omfattar arter som är med på den aktuella rödlistan (Gärdenfors 2005). Dessa är noterade med aktuell rödlistningskategori (R2005). Tabellen omfattar även signalarter (Nitare 2000), vilka noteras med [s], samt arter som var med på den tidigare rödlistan (Gärdenfors 2000) men som tagits bort inför nya rödlistan. Dessa noteras med rödlistningskategori [LC], dvs livskraftig enligt definition. Hovdalaån och Dalleröd visar noterade signalarter utanför lokaler med rödlistade arter. R2005 Dalleröd Dalleröd Lokal 1 Art Anomodon attenuatus piskbaronmossa s Antitrichia curtipendula fällmossa s Conocephalum conicum rutlungmossa s Dicranodontium denudatum skuggmossa s Dicranum fulvum sydlig kvastmossa NT Frullania tamarisci klippfrullania s Loeskeobryum brevirostre västlig husmossa NT Metzgeria conjugata stor bandmossa NT Metzgeria fruticulosa kornbandmossa NT Dalleröd Lokal 2 Dalleröd Lokal 3 Dalleröd Lokal 4 Dalleröd Lokal 5 Hovdalaån Hovdalaån Lokal 6 Hovdalaån Lokal 7 Hovdalaån Lokal 8 Hovdalaån - Lokal 9 Hovdalaån Lokal 10 Hovdalaån Lokal 11 Hovdalaån Lokal 12 Hovdalaån Lokal 13 Hovdalaån Lokal 14 24

26 R2005 Dalleröd Dalleröd Lokal 1 Art Neckera complanata platt fjädermossa s Neckera pumila bokfjädermossa NT Plagiothecium latebricola alsidenmossa LC Porella cordaeana stenporella s Porella platyphylla trädporella s Trichocolea tomentella dunmossa NT Zygodon conoideus atlantärgmossa VU Dalleröd Lokal 2 Dalleröd Lokal 3 Dalleröd Lokal 4 Dalleröd Lokal 5 Hovdalaån Hovdalaån Lokal 6 Hovdalaån Lokal 7 Hovdalaån Lokal 8 Hovdalaån - Lokal 9 Hovdalaån Lokal 10 Hovdalaån Lokal 11 Hovdalaån Lokal 12 Hovdalaån Lokal 13 Hovdalaån Lokal 14 Tack! Tack till kommunekolog Lars-Erik Williams för hjälp i stort och smått och tack till Jan Elofsson, Stadsbyggnadskontoret, för hjälp med kartor. För artbestämningar vill jag tacka Henrik Weibull/Naturcentrum AB (huvuddelen av mossorna), Rickard Andersson i Höör (skalbaggar i fönsterfällor) och Mikael Sörensson i Lund (övriga insekter från fönsterfällor). 25

27 Referenser Brunet, J Skånes skogar historia, mångfald och skydd. Skåne i utveckling 2005:12. Länsstyrelsen i Skåne län. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2000 The 2000 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Israelsson, G Skalbaggar från Hässleholmstrakten I. Natur i Göinge 1952:7-12. Israelsson, G Skalbaggsfaunan och naturexploatering i Hässleholmstrakten. Skånes naturskyddsförenings Årsskrift 1960: Nitare, J Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag. Sörensson, M Solitära bin och andra insekter på Hovdalafältet och Möllerödsfältet, Hässleholms kommun. 26

28 Bilaga 1 Foton på träd med fönsterfällor. 27

29 28

30 Bilaga 2 Samtliga vedlevande skalbaggar från fönsterfällorna (Dalleröd 1-4, Hovdala 1-4 och Lörup 1-2). Rödlistningskategori enligt aktuell rödlista (Gärdenfors 2005). Svenskt namn Vetenskapligt namn Plegaderus dissectus NT 1 Gnathoncus nannetensis 1 Gnathoncus buyssoni 1 Paromalus flavicornis Anisotoma humeralis Anisotoma castanea 1 Anisotoma glabra 1 Agathidium confusum 1 1 Agathidium nigripenne 1 1 Agathidium seminulum Stenichnus bicolor 1 Microscydmus minimus 1 Bibloporus bicolor Euplectus nanus 1 Euplectus piceus 1 Euplectus bescidicus Euplectus punctatus Euplectus karstenii Euplectus brunneus 1 2 Plectophloeus nubigena NT 1 Haploglossa villosula Zyras laticollis 2 Gyrophaena boleti 1 1 Bolitochara obliqua Leptusa pulchella 1 Leptusa fumida 1 1 Leptusa ruficollis 1 1 Scaphisoma agaricinum Gabrius splendidulus 1 Noshornsoxe Sinodendron cylindricum Humlebagge Trichius fasciatus 1 Prionocyphon serricornis 1 2 Tvåfläckig smalpraktbagge Agrilus biguttatus VU 1 Smal ekpraktbagge Agrilus sulcicollis 5 Melasis buprestoides 1 Hylis foveicollis Hylis olexai 3 Denticollis linearis 2 1 Ampedus pomorum R 2005 Dalleröd 1 Dalleröd 2 Dalleröd 3 Dalleröd 4 Hovdalaån 1 Hovdalaån 2 Hovdalaån 3 Hovdalaån 4 Lörup 1 Lörup 2

31 Svenskt namn Vetenskapligt namn Melanotus castanipes Malthodes guttifer 1 Hedobia imperialis 1 Anobium nitidum 1 Kamhornad trägnagare Ptilinus pectinicornis Dorcatoma dresdensis Robust tickgnagare Dorcatoma robusta Tillus elongatus 4 2 Dasytes plumbeus Malachius bipustulatus 1 1 Sphindus dubius Aspidiphorus orbiculatus Epuraea neglecta Rhizophagus ferrugineus 1 Rhizophagus dispar Rhizophagus bipustulatus Rhizophagus cribratus Cryptophagus dentatus Atomaria morio 1 Triplax russica Cerylon fagi 1 Cerylon histeroides Cerylon ferrugineum Endomychus coccineus 2 1 Latridius consimilis 2 1 Latridius minutus 1 Bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis Enicmus fungicola 1 Enicmus rugosus Enicmus testaceus Triphyllus bicolor 2 6 Stor vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus Brungul vedsvampbagge Mycetophagus populi 1 Cis lineatocribratus Cis alter Cis jacquemartii 2 Cis glabratus 2 1 Cis hispidus Cis boleti 1 1 Cis bidentatus Orthocis alni 1 2 Sulcacis affinis 2 Ropalodontus perforatus Halsfläckad brunbagge Hallomenus binotatus 1 Vågbandad brunbagge Orchesia undulata 1 Blåsvart brunbagge Melandrya caraboides EN 1 Ekgrenbrunbagge Conopalpus testaceus 1 Tvåfläckig tornbagge Tomoxia bucephala R 2005 Dalleröd 1 Dalleröd 2 Dalleröd 3 Dalleröd 4 Hovdalaån 1 Hovdalaån 2 Hovdalaån 3 Hovdalaån 4 Lörup 1 Lörup 2

32 Svenskt namn Vetenskapligt namn Mycetochara linearis Enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor 1 Vanlig svampsvartbagge Bolitophagus reticulatus Salpingus planirostris 1 1 Salpingus ruficollis 1 2 Anaspis frontalis Anaspis marginicollis Anaspis thoracica 3 Anaspis rufilabris 1 Randig skulderbock Oxymirus cursor 1 Barrträdlöpare Rhagium inquisitor 1 Lövträdlöpare Rhagium mordax 3 1 Smalblombock Alosterna tabacicolor Sexfläckig blombock Anoplodera sexguttata NT 1 Fläckhornad blombock Stictoleptura maculicornis Tegelbock Anastrangalia sanguinolenta 2 Ängsblombock Stenurella melanura 1 3 Lövgetingbock Clytus arietis 1 Fläckig splintbock Leiopus nebulosus 1 Rhyncolus ater 1 Vanlig snytbagge Hylobius abietis 2 Eksplintborre Scolytus intricatus 15 1 Tvåtandad barkborre Pityogenes bidentatus Ekbarkborre Dryocoetes villosus Husborre Trypodendron domesticum 1 Brun vedborre yleborinus saxesenii NT 1 Bokborre Ernoporicus fagi NT Vanlig grangrenborre Pityophthorus micrographus 1 R 2005 Dalleröd 1 Dalleröd 2 Dalleröd 3 Dalleröd 4 Hovdalaån 1 Hovdalaån 2 Hovdalaån 3 Hovdalaån 4 Lörup 1 Lörup 2 31

33 Bilaga 3. Rödlistade arter. För lokaler se Figur 3. Vedlevande skalbaggar Plegaderus dissectus [stumpbagge-art] NT En liten brunsvart stumpbagge med sydlig utbredning. Den är starkt knuten till äldre och ofta skyddsvärda bokskogar med god förekomst av vitrötad ved. Hovdalaån: 1 ex i fönsterfälla 1 på bokhögstubbe i en bokskogssluttning väster om Mjölmöllan. Plectophloeus nubigena [klubbhornsbagge-art] NT Denna brungula, cirka 1,5 mm långa, klubbhornsbagge lever i rötade lövträd, främst bok, och är funnen på ett fåtal lokaler i södra Sverige med huvuddelen av fynden i Skåne. Dalleröd: 1 ex i fönsterfälla 3 på bokhögstubbe i en glänta. Agrilus biguttatus [tvåfläckig smalpraktbagge] VU Tvåfläckig smalpraktbagge tillhör en skara arter som är mycket värmekrävande. Den förekommer sällsynt i ekrika och varma trakter av Kalmar, Blekinge, Skåne, Småland och Östergötland där den utvecklas i solexponerade ekstammar. Endast ett fåtal fynd är gjorda i Skåne men den är tidigare noterad just i Hovdalaområdet under 1950-talet. Ett flertal nya lokaler med arten har upptäckts de senaste åren och möjligen har varma somrar och milda vintrar gjort att utbredningen expanderar. Lörup: Övrigt: 1 ex i fönsterfälla 2 på klen, död ek. Lokal 19 och 21. Kläckhål hittades i tre döda ekar. I ett kläckhål satt en död fullbildad skalbagge. Glischrochilus quadriguttatus [glansbagge-art] NT Larverna utvecklas i och i anslutning till savflöden på framför allt ekar, möjligen även i trädsvampar. Den förekommer sällsynt i södra och mellersta Sverige. Övrigt: Lokal ex 4/6 bakom savindränkta barkflagor på en grov savande ek. Vid savflödet satt även ett par exemplar vardera av de relativt ovanliga glansbaggarna Cryptarcha undata och C. strigata. Melandrya caraboides [blåsvart brunbagge] EN Denna vackert blåglänsande skalbagge är en av landets sällsyntaste vedlevande arter och den finns troligtvis kvar på färre än tio lokaler i landet. Den är tidigare funnen i Hovdalaområdet och det är mycket glädjande att se att denna raritet fortfarande finns kvar. Dalleröd: 1 ex i fönsterfälla 1 på en cirka 4 meter hög och 60 cm (diameter) grov bokhögstubbe i en liten solbelyst glänta. Anoplodera sexguttata [sexfläckig blombock] NT Larverna utvecklas i döda ekgrenar och det fångade exemplaret har sannolikt kläckts från en ekgren i närheten av fällan. Sexfläckig blombock förekommer sällsynt i framför allt lundartade skogmiljöer i södra och mellersta Sverige. Dalleröd: 1 ex i fönsterfälla 3 på bokhögstubbe i en glänta. Ernopuricus fagi [bokborre] NT Bokborren verkar ha en god population i Hovdala naturområde med fynd i flera fällor. Den är en typisk bokskogsart och larverna utvecklas endast i grenar av bok vilket gör att exemplaret i ekfällan troligtvis är kläck från någon av de närstående bokarna. Bokborren är känd från de sydligaste länen och den har troligtvis sin huvudutbredning i Skåne. Dalleröd: 6 ex i två fönsterfällor. Fönsterfälla 2 på en relativt beskuggad bokhögstubbe (5 ex) och fönsterfälla 4 på en klen ek (1 ex). Hovdalaån: 4 ex i tre fönsterfällor på bokhögstubbar. Fönsterfälla 1: 1 ex, fönsterfälla 2: 1 ex, fönsterfälla 4: 2 ex. 32

34 yleborinus saxesenii [brun vedborre] NT Liksom bokborren är den bruna vedborren en liten och oansenlig skalbagge. Den bruna vedborren utvecklas i olika lövträd, gärna ädellövträd. Spridda fynd finns från Skåne till Mälardalen. Dalleröd: 1 ex i fönsterfälla 4 på en klen ek i halvöppet läge. Steklar, tvåvingar och fjärilar Adscita statices [allmän metallvingesvärmare] NT En vackert blå- eller grönglänsande fjäril som förekommer på torra men blomrika ängs-, betes- eller marginalmarker där larverna utvecklas på syror. Hovdalaån: Lokal ex i blomrikt parti strax norr om Mjölmöllan. Övrigt: Lokal ex i vegetationen utmed blomrik vägren ca 600 m S om slottet. Lokal ca 60 ex utmed blomrik vägren i östra kanten av Äspehöjden. Andrena hattorfiana [väddsandbi] VU En tämligen stort bi som blivit något av en flaggskeppsart för värdefulla miljöer i odlingslandskapet där det finns en rik blomning av framför allt vädd. Har minskat utbredning, främst pga minskad tillgång på blomrika marker. Väddsandbiet förekommer från Skåne till Dalarna. Hovdalaån: Lokal ex på åkervädd i blomrik vägkorsning ca 1000 m S om Biblioteksruinen. Övrigt: Lokal ex, ex i blommor av åkervädd i blomrik vägren ca 600 m S om slottet. Lokal ex i blommor av åkervädd i blomrik vägren i östra kanten av Äspehöjden. Keroplatus tipuloides [getinglik svampmygga] NT En märkligt tecknad mygga med tjocka platta antenner. Den förkommer i skogar med rik förekomst på fnöskticka, den svamp som larven utvecklas på undersidan av. Det finns ett fåtal spridda fynd från Skåne till Uppsala. Arten är troligtvis förbisedd. Dalleröd: 9 ex i två fönsterfällor. Fönsterfälla 1 på bokhögstubbe i liten glänta (3 ex), fönsterfälla 3 på bokhögstubbe i en glänta (6 ex). Hovdalaån: 5 ex i två fönsterfällor. Fönsterfälla 1 på bokhögstubbe i en bokskogssluttning väster om Mjölmöllan (1 ex), fönsterfälla 2 på en relativt beskuggad bokhögstubbe (4 ex). Lycaena hippothoe [violettkantad guldvinge] NT Violettkantad guldvinge förekommer framför allt på fuktiga ängar eller andra friska till fuktiga blomrika marker. Den är spridd över stora delar av Sverige men har blivit alltmer sällsynt. Larverna lever på olika syror. Övrigt: Lokal ex i vegetationen utmed blomrik högörtäng ca 600 m S om slottet. Nemophora metallica [åkerväddantennmal] VU En vacker guldglänsande och sällsynt liten fjäril med mycket långa antenner. Den är strikt knuten till åkervädd och larven utvecklas i växtens blomhuvud. Förekommer idag sparsamt på främst torra och varma lokaler i Götaland. Hovdalaån: Lokal ex i blomrikt parti strax norr om Mjölmöllan. Övrigt: Lokal ex i åkervädd i blomrik vägren ca 600 m S om slottet. Lokal ex i åkervädd i blomrik vägren i östra kanten av Äspehöjden. Nomada armata [väddgökbi] EN Ett s k gökbi som parasiterar på väddsandbiet och är helt beroende av denna art. Har minskat i utbredning men flera nya fynd har dock gjorts de senaste åren. Arten förekommer från Skåne till Småland. Övrigt: Lokal ex i blommor av åkervädd i blomrik vägren ca 600 m S om slottet. Lokal ex i blommor av åkervädd i blomrik vägren i östra kanten av Äspehöjden. Zygaena vicae [liten bastardsvärmare] NT Liten bastardsvärmare förekommer sparsamt i blomrika miljöer i framför allt östra Götaland. Larven lever på syror. Hovdalaån: Lokal ex, ex i blomrikt parti strax norr om Mjölmöllan. Övrigt: Lokal ex i åkervädd i blomrik vägren ca 600 m S om slottet. Lokal ex i åkervädd i blomrik vägren i östra kanten av Äspehöjden. 33

35 Lavar Arthonia cinereopruinosa [puderfläck] NT Denna skorplav är tämligen lätt att förbise och troligen förekommer den på ytterligare träd i Hovdala naturområde. Den har en svagt rosa ton och växer gärna på grova ekar i relativt fuktiga miljöer. Puderfläcken har sin huvudutbredning i södra Sverige men förekommer upp till Dalarna. Dalleröd: Lokal på 1 grov skogsek. Lokal på 1 grov skogsek. Bacidia incompta [savlundlav] VU Savlundlaven är en mycket sällsynt skorplav som endast förekommer på mycket skyddsvärda lokaler. Den är starkt knuten till äldre bokskogsmiljöer men växer även i alléer, på hamlade träd och i parker, och då ofta på alm. Som namnet antyder växer den gärna i savflöden. Hovdalaån: Lokal på 1 gammal senvuxen bok i branten sydost om Mjölmöllan. Bacidia rosella [rosa lundlav] NT Denna vackra skorplav är en typisk art för äldre bokskogar men den förekommer även i andra miljöer. Den har sin huvudutbredning i södra Sverige. Hovdalaån: Lokal på minst 2 gamla bokar i branten sydost om Mjölmöllan. Bacidina phacodes [liten lundlav] NT En liten och sällsynt skorplav som är starkt knuten till äldre bokskogsmiljöer men även kan förekomma i andra ädellövskogar. Huvudutbredningen återfinns i Halland och Skåne. Hovdalaån: Lokal på 1 gammal senvuxen bok i branten väster om Mjölmöllan. Bactrospora corticola [liten sönderfallslav] VU Liten sönderfallslav är en sällsynt skorplav som främst växer på gamla ekar i skogar med hög fuktighet. Den förekommer ofta i samma miljöer och på samma träd som puderfläck. Liten sönderfallslav är känd från knappt hundra lokaler i landet. Dalleröd: Lokal på 1 grov skogsek strax ovan gamla strandlinjen i närheten till Finjasjön. Buellia violaceofusca [blyertslav] NT Blyertslav är starkt knuten till äldre och grovbarkiga ekar i öppna till halvöppna miljöer. Den är mycket sällsynt i Skåne och den har sina största förekomster i de ekrika trakterna i Östergötland. Övrigt: Lokal på 2 ekar i ett nyligen framröjt ekbestånd ett par hundra meter sydost om Hovdala slott. Cladonia parasitica [dvärgbägarlav] NT Dvärgbägarlav är en liten busklav som i södra Sverige främst växer på gamla ekstubbar. I norr är den knuten till tall. Den är spridd i hela Sverige och troligen något förbisedd. Dalleröd: Lokal på 1 ekstubbe i områdets södra del. Hovdalaån: Lokal på 1 ekstubbe Hovdalaån söder om slottet. Fellhanera bouteillei [kvistlav] NT Kvistlaven är känd från ett 50-tal lokaler i landet men är troligtvis kraftigt förbisedd. Den växer ofta i gläntor på blåbärsris. Hovdalaån: Lokal i branten strax nordost om utflödet från Hammarmölledammen på förvedat och kraftigt blåbärsris. Lecanora glabrata [bokkantlav] NT Bokkantlaven är som namnet antyder en typisk bokskogsart som nästan uteslutande växer på bok och ibland avenbok. Den förekommer ofta tillsamman med flera andra sällsynta bokskogslevande lavar. Hovdalaån: Lokal på 2 gamla bokar i branten väster om Mjölmöllan. Lokal på några gamla bokar i branten sydost om Mjölmöllan. 34