Föreningen Vattens Hydrologisektion



Relevanta dokument
Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Regeringens klimat- och energisatsningar

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Regeringens insatser för vindkraft

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Konsumentprisets fördelning

Bioenergiklustret i Västnyland

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Utmaningar och en internationell utveckling

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Energi- och klimatpolitiken i EU

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

SVENSKA KRAFTNÄT. Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:35) (M2014/1451/N111)

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

SVCA:s årsrapport 2013

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Det svenska energisystemet en global förebild. Kjell Jansson VD Svensk Energi

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Ditt antibiotikaavtryck. Jenny Lundström, VMD Almedalen 2014

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Åsa Löfström docent em.

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Sverigedemokraterna 2011

Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons

Vad handlar eurokrisen om?

Termoventiler 4H_SE.indd H-SERIEN

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Farväl till kärnkraften?

Arbetsmarknadsläget 2018

Seminarium om elsystemet

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Tällberg Gun Åhrling-Rundström

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

Offentliga pengar till teknikutveckling (FoU, fouu)?

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

Resan mot solen - bli din egen elproducent!

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7291:2010/A1:2015

SVENSK STANDARD SS- EN ISO :2015/A1:2017

Transkript:

Föreningen Vattens Hydrologisektion 5 november 2008 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se 1

Kort om Svensk Energi 171 medlemskoncerner (totalt 354 företag) - 119 elhandelsföretag - 78 produktionsföretag med 30.666 MW installerad effekt - 164 elnätsföretag med 5,2 miljoner lågspänningsabonnenter Antal anställda på kansliet: 66 st 2

Mycket stora utmaningar globalt Ökande energibehov Begränsade fossila resurser Klimatet i fokus Källa: International Energy Outlook 2007, May 2007 3

Sverige - en del av Nordens och Europas elmarknad... Sverige ~150 TWh EU 27 + Norge ~ 3000 TWh Norden ~380 TWh Fossila bränslen Import, netto Kärnkraft Annat förnybart Vattenkraft 4

Mål på tre områden till 2020 beslutade i mars 2007 Klimat: minska växthusgasutsläppen med minst 20 % år 2020, jämfört med 1990 (bindande) Förnybart: 20 % förnybart år 2020 (bindande) Delmål om 10% biobränslen i transportsektorn Energieffektivisering: öka energieffektiviteten 20 % år 2020 5

50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Förnybarhetsdirektivet Fördelning av mål för förnybart Genomsnitt EU = 11,5% * länder med krav över genomsnitt 9,2% 7,1% 2020 2005 * 10,7% 9,5% * 10,5% 13,0% 7,0% 6,2% 9,0% 6,9% 8,7% 7,3% 10,8% 10,1% 10,1% 10,0% 6,1% 2,2% 0,9% 0,0% * 11,6% 7,8% 13,7% 7,2% 6,7% 2,9% 4,3% 2,4% 1,3% * * 12,2% 11,3% 6,6% 11,8% 11,1% 9,4% 12,9% 3,1% * 5,2% * 5,8% 8,0% 12,7% 10,3% 6,9% 8,7% 15,0% 18,0% 17,8% 16,0% 17,0% 23,3% 20,5% 28,5% 34,9% 39,8% Luxemburg Belgium Czech Republic Cyprus Hungary Netherlands Slovak Republic Poland United Kingdom Bulgaria Ireland Italy Germany Greece Spain France Lithuania Romania Estonia Slovenia Denmark Portugal Austria Finland Latvia Sweden 6 Malta

EU:s föreslagna klimat- och miljöpolitik leder till och kräver stora investeringar inom elsektorn! Förnybarhetsmålet innebär för Sveriges del behov av ytterligare ca 45 TWh förnybar energi till 2020 härav behöver drygt 25 TWh komma från vindkraft, kraftvärme och vattenkraft 7

Sammantaget behöver nära 300 miljarder investeras under 10 år Bedömning för perioden 2009-2018 mdkr 200 180 160 140 120 100 80 60 Elproduktion Elnätsverksamhet 40 20 0 Källa: Svensk Energi 8

Vindkraft kommer att stå för hälften av produktionsinvesteringarna! Investeringar i elproduktion - bedömningar för perioden 2009-2018 mdkr 120 100 80 60 Vattenkraft Vindkraft Kraftvärme* Kärnkraft Övrig värmekraft Annat 40 20 * Ej total investering endast den del som anses tillhöra elproduktionen i kraftvärmeverk 0 Källa: Svensk Energi 9

10

Behovet av reglerkraft! Elsystemet måste vara i ständig balans Reglerkraft behövs för att kunna hantera variationer i balansen mellan produktion och förbrukning av el Avvikelser från planerad produktion eller förbrukning måste hanteras Finns i olika tidsperspektiv (sekund, minut, årsnivå) Vattenkraften är en bra reglerresurs 11

Vattenkraften i Sverige 12

13

14

Miljöprocessutredningen Vattenkraft är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och har dessutom viktiga egenskaper då den, tillskillnad från annan elproduktion, många gånger är både lagrings- och reglerbar. Detta är mycket viktiga egenskaper, inte minst då en allt större mängd el i framtiden bedöms komma från vindkraft. Vattenkraften spelar en central roll för Sverige elförsörjning och målet att öka användningen av förnybar el. Det är därför viktigt att främja en god produktionskapacitet i vattenkraftverken. 15

Antal vattenkraftstationer och dess totala installerade effekt källa: Svensk Energi 8 000 7 000 6 000 5 000 Antal* Effekt, 1 000-tals kw 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Övre Norrland Mellersta o nedre Norrland Gästrikland, Dalarna o Mälardalen Sydöstra Sverige Västsverige * Antal vattenkraftstationer > 50 kw 16

Antal vattenkraftstationer Installerad effekt 17

TWh Vattenkraft 90 80 70 60 50 Nya miljölagar 40 30 1918 års Klimatrelaterade Vattenlag 1983 års 20 Exploatering Vattenlag 10 Bevarande 0 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 18

Vattenkraft i Sverige 8 000 7 000 6 000 5 000 Antal* Effekt, 1000-tals kw Vattenkraften har många uppgifter i det svenska och nordiska systemet: 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Övre Norrland Mellersta o nedre Norrland Gästrikland, Dalarna o Mälardalen Sydöstra Sverige Västsverige Den ger energi (50 % av elbehovet) Utgör snabb effektreserv Används för frekvenshållning Reglerar oplanerade förbrukningseller produktionsförändringar Klimatnyttan - utsläppsfri produktion 19

Miljöpåverkan av vattenkraft Onaturliga flödesregimer skapas Förändrade strand- och bottenbiotoper Magasineringens påverkan på stränder -nivåskillnader Hinder för vandringsfisk 20

Avvägningar och prioriteringar måste göras Miljöpåverkan Lokala olägenheter Klimatnytta Miljönytta Samhällsekonomisk nytta 21

Den stora utbyggnaden av vindkraft ökar kravet på reglerförmåga Vindkraftproduktionens variationer är stora och svåra att förutse Investeringarna i vindkraft medför behov av produktions- och reglerförmåga i vattenkraften Omprövningar av vattendomar riskerar i stället att minska produktionsförmåga Viktigt att klimatmålet får tillräcklig prioritet jämfört med lokala och regionala miljömål för att klara klimat- och förnybarhetsmålen 22

Viktigt för bibehållen och utvecklad vattenkraft De globala och gränsöverskridande miljöfrågorna måste ges högre prioritet i miljöprövningsprocesserna 23

Viktigt för bibehållen och utvecklad vattenkraft I omprövningsprocesser måste den minskning av produktions- och reglerförmågan vi idag ser vägas mot de globala miljöfrågorna 24

Erfarenheter i samband med omprövningar 25

Omprövningsfrågan Myndigheternas ökande ambitionsnivå Även i denna fråga har länsstyrelserna ett stort inflytande. Kammarkollegiets roll Det finns ett stort behov av likartade värderingsregler när nyttan av skyddsåtgärder bedöms 26

Omprövningsfrågan Det är en myt att de äldre vattendomarna skulle vara otidsenliga och svåra att tillämpa ur ett tillsynsperspektiv Miljöbalkskommittén har analyserat vattendomar ur ett översvämningsperspektiv och i princip inte funnit några generella brister 27

Sammanställning visar att omprövningar alltid leder till minskad produktion Åtta omprövningar sedan 1999 inom Fortum och E.ON I samtliga fall har produktionen minskats med minst 5 procent Vanligast att villkoren för minimivattenföringen höjs Totalt har årsproduktion på 9235 MWh förnybar el försvunnit OH-28

Vad händer på lång sikt? Omprövningarna kan minska elproduktionen med 3 TWh Alla vattendomar kan successivt omprövas 5 procent av hela vattenkraften motsvarar ungefär 3 TWh el Därutöver kan staten välja att gå längre, men tar då de ekonomiska konsekvenserna av produktionsminskningar över 5 procent OH-29

Svenska Kraftnät apropå behov av reglerförmågan hos vattenkraften Det är viktigt att det i sådana miljömål (d.v.s. omprövningar Sv.E. anm) sker en balanserad avvägning mellan ambitionen att minimera påverkan på de lokala biotoperna och ambitionen att nå globala klimat- och miljömål genom att fortsatt kunna nyttja vattenkraftens reglerförmåga för att underlätta en mer omfattande utbyggnad av vindkraften. OH-30

Ramdirektivet vatten Vattenförvaltningen Osäkerhet kring konsekvenserna av kommande åtgärdsprogram Konsekvenserna av kommande kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) 31

Tack!