Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund
Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN... 4 RESULTAT... 5 TYP AV ELAVTAL... 5 ELANVÄNDNING... 8 PRISSKILLNADER MELLAN RÖRLIGT PRIS OCH TILLS VIDAREPRIS... 9 MERKOSTNADER FÖR SMÅHUSÄGARE MED TILLSVIDAREPRISAVTAL... 11
Sammanfattning Nära hundratusen småhuskunder betalar över en halv miljard för mycket i elräkningar, helt i onödan. Elkunder som inte aktivt valt en elhandlare tilldelas en avtalsform som kallas tillsvidarepris. Rapporten granskar priserna i denna avtalsform. Granskiningen visar att tillsvidareavtalen i snitt är över 50 procent dyrare än rörliga avtal. Rapporten redovisar också en enkätundersökning som genomförts av Villaägarna. En oväntat stor andel av småhusägarna svarar att de har ett tillsvidarepris undersökningen pekar mot ett resultat mellan 5-8 procent. Dessa hushåll beräknas i snitt betala 5 500 kronor mer om året i elräkningar, än vad de hade gjort med ett rörligt avtal. I rapporten görs bedömningen att det handlar om över en halv miljard i extra kostnader för småhusägarna. 1
Tillsvidarepriser en dyr avtalsform Inledning Sedan 1996 är elhandelsmarknaden avreglerad och företag kan fritt etablera sig som leverantör av el till slutkund. I stort förefaller elhandelsmarknaden fungera väl det finns ett relativt stort antal aktörer, konkurrensen är hård och företagen är i varierande grad innovativa och kundorienterade. Det finns dock en grupp kunder som inte gynnas av de fördelar som konkurrensen på marknaden kan ge, nämligen de kunder som aldrig aktivt valt en elhandlare. Dessa kunder ges ett avtal som kallas tillsvidarepris. Tillsvidarepriset ligger högre än andra avtal. Ändå betalar fortfarande en stor del av landets elkunder detta onödigt höga pris. Det finns en stark föreställning bland i både branschen och ansvarig myndighet att mycket få småhusägare ligger på tillsvidarepris. Det skulle innebära att det är få personer som drabbas hårt av problemet med höga tillsvidarepriser lägenhetskunder har ju lägre elanvändning. Det är emellertid en gissning från dessa aktörer, eftersom det saknas ordentlig data över saken. Därför har Villaägarna genomfört en enkätundersökning, för att få en uppfattning om hur många småhusägare som faktiskt har tillsvidarepris. Så här genomfördes studien Villaägarnas Riksförbund skickade under januari 2013 ut en enkät som bland annat ställde frågor om vilken sorts elavtal de svarande hushållen hade. Enkäten gick ut i det nyhetsbrev som regelbundet skickas ut till cirka 30 000 hushåll, av vilka den stora majoriteten bor i småhus. 6 651 svar kom in. De svarande lämnade uppgifter om bland annat boendeform, ålder, årlig elanvändning, typ av elavtal och huruvida de hade bytt elhandlare eller elavtal under 2012. Frågorna om elavtal formulerades på samma sätt som i SCB:s enkäter.
Resultat En stor majoritet av de svarande visade sig inte oväntat bo i villa: Kategorin Other består av sådana som svarat med flera alternativ (såsom både radhus och villa), lägenhet (i olika upplåtelseformer), parhus, gård och andra egenformulerade alternativ som de angivit i svarsalternativet Annat. Typ av elavtal Avtalsformerna för el fördelar sig för dem som uppgivit boendeform Villa enligt nedan. Strax under hälften av gruppen Villa har alltså ett fastprisavtal med löptid 3 år eller kortare, 35 procent rörligt pris, knappt fem procent mixavtal, fem procent annat och drygt 7 procent tillsvidarepris. 2
Gruppen Radhus fördelar sig enlig nedan. Fördelningen är snarlik den för boende i villa, men avtalsformen tillvidarepris har ett högre värde, 9,55 procent. Gruppen Other svarar som följer: Fördelningen liknar de båda tidigare. Andelen tillsvidareavtal är 9,78 procent. Bland dem som svarat på enkäten, men inte svarat på frågan vilket elavtal hushållet har, döljs sannolikt en oproportionerligt stor andel tillsvidareprisavtal, eftersom det är det avtal som tilldelas hushåll som inte gjort ett aktivt val. Denna grupp är utesluten ur diagrammen 3
ovan. Om gruppen ej svar räknas in i gruppen tillsvidarepris blir fördelningen i avtalsformer för gruppen Villa enligt nedan. I extremfallet kan alltså 21 procent av småhusägarna ha tillsvidarepris. Det finns en risk att de svarande svarat fel på frågan vilket elavtal hushållet har. För att rensa bort felaktiga svar klassas de som svarat ja på antingen frågan Har du bytt elhandlare 2012 eller på frågan Har du ändrat elavtal med befintlig elhandlare 2012 som aktiva kunder. Om samma svarande ändå har svarat tillsvidarepris på frågan om elavtal, så kan det vara ett felaktigt svar. Det finns 71 sådana potentiellt felaktiga svar. Om dessa räknas bort, och om alla ej svar antas ha tecknat ett elavtal aktivt, och alltså inte har tillsvidarepris, så utgör gruppen med tillsvidarepris 4,92 procent av gruppen bor i villa. Detta är alltså den lägsta tänkbara nivån för denna grupp, och med stor säkerhet en underskattning. På samma sätt som de svarande kan svara fel så att andelen tillsvidarepris överskattas, så kan de svara fel så att andelen underskattas. Att de över huvud taget svarar på en enkät gör det vidare som nämnts tidigare troligt att andelen tillsvidareprisavtal är underrepresenterade. Dessutom är det sannolikt att kategorin Ej svar innehåller en oproportionerligt stor andel tillsvidarepris. Sammantaget förefaller det därför mycket sannolikt att andelen elkunder med tillsvidarepris bland småhusägare inte understiger fem procent, utan snarare ligger runt 7-8 procent. 4
Annat avtal Fastpris med 1- Fastpris med 2- Fastpris med 3- Fastpris med 4- Fastpris med 5- Mixavtal. T. ex. Rörligt prisavtal. Tillsvidarepris (tom) Elanvändning Enkäten ger även uppgifter om årlig elanvändning. Boende i villa som angett att de har tillsvidarepris anger elanvändning enligt nedan. Om medelvärdet för respektive kategori antas vara mitt i intervallet, blir den genomsnittliga årliga elanvändningen för denna grupp 12600 kwh. En fullständig redovisning av årlig elanvändning per elavtalsgrupp ges nedan. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% <2 000 kwh 2 000-5 000 kwh 5000-10 000 kwh 10 000-20 000 kwh >20 000 kwh Grupperna Tillsvidarepris och (tom) (vilket betyder ej svar ) skiljer sig från de andra. Kategorin 10 000 20 000 kwh är mindre, och kategorin 5 000 10 000 kwh större än i övriga grupper. Den genomsnittliga användningen per elavtalsgrupp illustreras nedan. 5
18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Serie1 Gruppen Tillsvidarepris ligger något under andra grupper, medan Ej svar ligger närmare medlet. Att gruppen med tillsvidarepris har lägre användning än övriga grupper är som förväntat; lägre användning kan tänkas medföra lägre engagemang i valet av elavtal. Gruppen Ej svar liknar tillvidareprisgruppen vad gäller profilen för elanvändning (diagrammet på föregående sida med 4-5 staplar per grupp). Det förstärker intrycket av att andelen tillsvidarepriser i gruppen Ej svar är oproportionerligt stor. Prisskillnader mellan rörligt pris och tills vidarepris Energimarknadsinspektionen samlar data över elhandlarnas priser per månad. Diagrammet nedan visar genomsnittliga priser per månad och elområde för tillsvidarepriser och rörliga priser (löpande) för 2012. 6
Prisskillnaden är i snitt över 40 öre per kwh. Tabellen nedan ger de exakta uppgifterna. SE1 SE2 SE3 SE4 Medel tillsvidarepris, öre/kwh 125,5 126,0 125,9 129,6 Medel rörligt pris, öre/kwh 80,8 80,8 81,5 83,8 Skillnad i medelpriser, öre/kwh 44,8 45,2 44,5 45,8 i procent 55% 56% 55% 55% Skillnad i medelpriser per handlare 42,0 42,6 43,1 43,5 i procent 52% 53% 53% 52% Den näst sista raden visar prisskillnaden mellan tillsvidarepris och rörligt pris för varje enskild handlare, vilket innebär att elhandlare som inte rapporterar in båda prisuppgifterna faller bort. Oavsett den saken visar tabellen att tillsvidarepriserna ligger mer än 50 procent över de rörliga priserna. 7
Merkostnader för småhusägare med tillsvidareprisavtal Som framgått ovan är den genomsnittliga årliga elanvändningen för villahushåll med tillsvidarepris 12 600 kwh. I snitt blir merkostnaden av att ligga på tillsvidarepris istället för rörligt avtal cirka 5500 kronor per år. Nedbrutet på grupper med olika angiven årsanvändning blir merkostnaderna enligt tabellen. Årlig användning, kwh Antagen användning Merkostnad av tillsvidarepris (i snitt) Under 2000 1500 630 kr 2000-5000 3500 1 470 kr 5000-10000 7500 3 150 kr 10000-20000 15000 6 300 kr Över 20000 25000 10 500 kr Merkostnaden är beräknad med antagandet att tillsvidarepriset är 42 öre över det rörliga priset, vilket är ett försiktigt antagande (se tabell på föregående sida). Det högsta årliga genomsnittet för tillsvidarepris hos en enskild handlare är drygt 1,43 kr/kwh. Det priset är rapporterat i alla elområden. Det lägsta rörliga priset var i snitt mellan 75-78 öre per kwh, beroende på elområde. I det värsta tänkbara fallet (som teoretisk övning, det är inte säkert att det förekommit i verkligheten) kan alltså merkostnaden för att stanna på tillsvidarepris jämfört med att byta till det bästa rörliga priset vara (1,43-0,75) kr/kwh * 25 000 kwh = 17 000 kronor om året. Från SCB hämtas uppgifter om antal småhus i landet (2011): 2 003 135 Den totala merkostnaden beräknas i tabellen nedan. Andelen med tillsvidarepris antas vara 4,92 procent, vilket enligt resonemanget ovan mycket väl kan vara en underskattning. Årlig elanvändning, kwh Andel i procent Beräknat antal småhus med TVP Antagen användning Merkostnad Total merkostnad Under 2 000 2,4 2 319 1500 630 kr 1 460 922 kr 2 000-5 000 15,6 15 363 3500 1 470 kr 22 583 415 kr 5000-10 000 26,2 25 798 7500 3 150 kr 81 263 770 kr 10 000-20 000 39,4 38 842 15000 6 300 kr 244 704 386 kr Över 20 000 16,5 16 232 25000 10 500 kr 170 440 866 kr Antal småhus i landet 2 003 135 520 453 357,39 kr Andel med TVP 4,92% 520 453 357,39 kr Antal småhus med TVP 98 554 Prisdiff TVP-rörlig 0,42 kr Sammanfattningsvis betalar alltså nära hundratusen småhuskunder över en halv miljard för mycket i elräkningar, helt i onödan 8