Bilaga 2 2013-05-23 Cykelvägsplan för Skåne
Innehåll Bakgrund... 3 Inventering och behovsbedömning... 3 Kommunala planeringsunderlag... 3 Regionala planeringsunderlag... 3 Resultat av de inventerade behoven... 3 Utgångspunkter för prioriteringar i planen... 5 Visionen om Skåne som en cykelregion... 5 Gällande plan 2006-2015... 6 Arbets- och skolpendling... 8 Kollektivtrafik... 9 Trafiksäkerhet på landsbygd och i tätort... 9 Rekreation och turism... 11 Övrigt... 12 Ekonomi och genomförande... 15
Bakgrund En ny cykelvägsplan för Skåne är under utarbetande. Det är den tredje cykelvägsplanen i Skåne. Cykelvägsplanen hanterar ny- och ombyggnader av cykelvägar längs statliga vägar i Skåne och är en prioritering av de medel som satsas på regionala cykelvägar i den regionala transportinfrastrukturplanen. Den nya cykelvägsplanen får samma tidshorisont som den nya regionala transportinfrastrukturplanen, 2014-2025, men med en utblick och behovsbedömning för en längre tidshorison. Det är den tredje cykelvägsplanen som tas fram, efter 2002 och 2006. Inventering och behovsbedömning Inför den nya cykelvägsplanen har en omfattande inventering skett i Skåne. Inventeringen består av såväl kommunala inspel och underlag som planeringsunderlag som tagits fram av Trafikverket och Region Skåne. Kommunala planeringsunderlag Samtliga kommuner uppmanades att inkomma med önskemål om nya satsningar till cykelvägsplanen. 29 av våra 33 kommuner har lämnat in önskemål (varav 1 kom in så sent att den inte har tagits med här) och från 2 kommuner har använts deras nuvarande cykelplaner i brist på inskickade önskemål. Samtliga inkomna önskemål har lagts in i en kartdatabas och har listats i objektlista. De olika objekten har kategoriserats utifrån vilken typ av åtgärd det rör sig, om den ligger i tätort, längs på cykelvägen etc. På så sätt har en grov kostnadsuppskattning kunnat göras. Regionala planeringsunderlag Förutom kommunernas inspel har inventeringen baserats på regionala underlag i form av Utredning kring behovet av åtgärder längs 2+1-vägar Behov av cykelvägar som uppstår på grund av nedläggning av tågparallell busstrafik Kartläggning av huvudstråk utifrån regionalt arbetsresande Inventering av befintliga cykelleder för turism och rekreation Naturskyddsföreningen cykelvägsplan för Skåne En del av de inkomna underlagen är ännu inte komplettera. En komplettering av de inventerade behoven kommer därför att ske innan inriktningen för den nya cykelvägsplanen fastställts. Resultat av de inventerade behoven Inför framtagandet av den gällande cykelvägsplanen (cykelledsplanen) som Vägverket tog fram 2006 genomfördes en dialog med samtliga kommuner i Skåne där ett önskemål om utbyggnad av cykelvägar för ca 1 miljard inkom. Under 2008 genomförde Vägverket en schablonmässig inventering av utbyggnadsbehoven längs med det statliga vägnätet som visade på ännu större behov, ca 2 miljarder kronor. Resultatet av den inventering som genomfördes under 2012-2013 visar att behoven idag inte är mindre. Kostnaden för de kommunala önskemålen uppskattas till ca 2,5 miljarder kronor, varav mellan 1,5-2 miljarder är på det statliga vägnätet. Därtill tillkommer ytterligare önskemål från de regionala planeringsunderlagen, behov av ombyggnader av befintliga cykelvägar och smärre åtgärder.
De kommunala inspelen har delats upp i olika kategorier av cykelvägar; Stråk för arbetspendling, vilket definieras som stråk som binder samman orter minst 1000 invånare till närmaste större tätort/huvudort/inpendlingsort och till andra viktiga målpunkter (stora företagsområden) inom 15 km. Med hög trafiksäkerhet och komfort bedöms potentialen att öka cyklingen på avstånd upp till 15-20 km vara stor. Stråk för skolpendling, vilket definieras som förbindelser mindre än 4-5 km till mellanstadieskola eller 6 km för högstadieskola, då barnen inte är berättigade till skolskjuts. Kopplingar till stationer i Skåne, vilket definieras som cykelförbindelser mindre än 3 km från en station, som är det avstånd då potentialen för kombinationsresor cykel-kollektivtrafik bedöms vara stor. Trafiksäkerhet, vilket definieras som åtgärder för resandemöjligheter och minskade barriäreffekter längs större trafikerade vägar (mer än 70 km/h). Tätorter, vilket definieras som behov av åtgärder för oskyddade trafikanter längs genomfartsvägar i tätorter (mer än 40 km/h). Utifrån dessa kategorier av cykelvägar har behoven längs med det statliga vägnätet klassats som följer; Stråk för arbetspendling Stråk för skolpendling Kopplingar till stationer Trafiksäkerhet Tätorter Övriga Totalt 150 Mkr 200 Mkr 100 Mkr 850 Mkr 275 Mkr 200 Mkr 1 800 Mkr
Figur 1. Karta över alla inventeradebehov Utgångspunkter för prioriteringar i planen Visionen om Skåne som en cykelregion I Skåne ligger tätorterna relativt nära varandra och såväl terräng som klimat är gynnsamt för cykeltrafik. Det gör att förutsättningarna för cykelresor mellan t ex bostad och arbete är särskilt goda. Många förbindelser passerar kommungränser, varför cykelvägar är en angelägen regional fråga. Fortfarande finns det dock en hel del kvar att göra för att öka potentialen för cyklingen. Jämförelser med andra regioner visar framförallt att skillnaderna i cykelandelar för resandet är stor mellan de större städerna och mindre tätorterna, samt mellan stad och landsbygd. Region Skånes långsiktiga mål för arbetet med cykling i Skåne är att förbättra förutsättningarna för cykling i hela Skåne och att verka för att en större del av det totala resandet sker med cykel. Motiven bakom ett arbete för ökad cykling är många och kan sammanfattas genom ett antal samhällsvinster;
Hälsoskäl. Regelbunden cykling minskar den faktiska åldern, förebygger fetma samt även andra hälsorelaterade sjukdomar. På så sätt innebär den också en stor besparing för samhället. Tillgänglighet. Cykling är enkel och bekväm. Mer cykling ökar tillgängligheten på korta avstånd, till arbete, skola, service och fritid. Hållbar utveckling. När fler människor cyklar istället för att köra bil innebär det renare luft och mindre buller. En cykel kostar mycket mindre än en bil och det finns därför också en social och ekonomisk aspekt. Samhällnytta Cykelvägar är mindre kostsamma än väg- och järnvägsinfrastruktur och samhällsnyttan i nya cykelvägar är oftast hög. Det fortsatta arbetet bör utgå från visionen om att göra Skåne till en cykelregion. För att Skåne ska bi en cykelregion krävs att det finns snabba och säkra cykelmöjligheter mellan större orter, det finns snabba och säkra cykelmöjligheter från mindre till större orter, det finns snabba och säkra cykelmöjligheter från/till regionalt betydande bytespunkter, det finns attraktiva leder, rutter och rundtursmöjligheter för turism- och rekreation med utvecklade destinationer för cykelturism, att hela resan fungerar på ett smidigt, snabbt och säkert sett för resenären, att kollektivtrafiken bejakar cyklande resenärer och att det finns en enhetligt regional och god information och service i form av skyltar, kartor mm. Visionen utgör också den övergripande utgångspunkten för prioriteringar av satsningarna i cykelvägsplanen. Gällande plan 2006-2015 Målet för den gällande cykelvägs (-leds) planen var att bygga cirka 40 kilo-meter cykelväg per år i samfinansiering med kommunerna. Målet har inte fullt ut införlivats på grund av kostnadsfördyringar för anläggningarna. Utgångspunkten är att den gällande planen ska fullföljas, med några justeringar, där berörd kommun tydligt har prioriterat ned objektet. Dock kan det finnas nya objekt som tidsmässigt prioriteras tidigare under planperioden. Kartan nedan visar befintliga cykelvägar 2013 i grönt och cykelvägar som kvarstår att bygga ut i den gällande planen -2015. Kartan visar tydligt att det finns ett relativt väl och utbyggt förgrenat nät av cykelvägar runt de större städerna, Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. De befintliga näten är dock relativt lokala och vi har en bit kvar innan vi har ett regionalt sammanhängande vägnät av cykelleder eller vägar lämpade för cykling.
Figur 2. Kartan visar befintliga cykelvägar i grönt och de vägar som är kvar att bygga ut i befintlig plan i rött. 1 Figur 3. Befintliga cykelvägar i Skåne 2 1 1 Trafikverket och Lantmäteriet
Arbets- och skolpendling Den skånska geografin ger mycket goda möjligheter för att använda cykeln för vardagliga resor. Goda förbindelser mellan större orter samt från mindre till större orter kan stärka cyklingen på medellånga distanser 5-20 km, där det finns en potential för vardagscykling. För att stärka cykeln i det vardagliga resandet krävs dels ett mer finförgrenat nät av cykelvägar än det som finns idag, dels en utbyggnad och förbättring av cykelförbindelser i redan starka pendlingsstråk. Utgångspunkten är här att det ska finnas trafiksäkra och, i de flesta fall, separata cykelförbindelser i pendlingsstråk till större inpendlingsorter. För barn i mellanstadium finns det en gräns för skolskjutsberättigande som går vid 4-5 km, för barn i högstadium är samma gräns 6 km. Detta minskar barnens förmåga att ta sig fram på egen hand om vägen från hem till skola är för kort för skolskjutsberättigande och om det samtidigt saknas säkra skolförbindelser. Dessa behov blir ännu större genom det fria skolvalet. Huvudstråk för arbetspendling är de starkaste pendlingstråken i Skåne, som förbinder större tätorter, och med en stor potential för cykling. De starka pendlingsstråken har i de flesta fall bilfria cykelförbindelser, men det finns ett fortsatt behov av upprustning och förbättring av de befintliga förbindelserna. Huvudstråk för arbetspendling kan också på lång sikt ha potential till att utvecklas enligt konceptet snabbcykelstråk. Snabbcykelstråk är ett koncept som har tagits fram inom projektet Öresund som cykelregion och Trafikverket arbetar för att utveckla en nationell definition. Principen för snabbcykelstråk är att skapa gena och trafiksäkra cykelförbindelser i starka pendlingsrelationer, med funktionskrav som ger hög framkomlighet för cyklisten på hela sträckan. Skånes första snabbcykelstråk kommer att byggas på sträckan Malmö-Arlöv-Åkarp-Hjärup-Lund. Det är en investering i två etapper och innefattar både en upprustning av befintlig cykelväg och en ny cykelväg som byggs i samband med utbyggnaden av Södra stambanan till fyra spår Arlöv-Högevall. Den totala kostnaden för båda etapperna uppskattas till 50 Mkr, varav 10 Mkr avsätts i regional plan. Förslag på prioriteringar 2014-2025 och uppnådda effekter I cykelvägsplanen satsas total 75-100 Mkr på utbyggnad av cykelvägar för arbets- och skolpendling. Satsningarna fördelas på; Förbättrade arbetspendlingsvägar Förbättrade skolvägar Ombyggnader (belysning, förbättringar, trafiksäkerhetsåtgärder) på huvudstråk för arbetspendling 45 Mkr 20 Mkr 20 Mkr 2 Trafikverket och Lantmäteriet
De stråk som uppfyller kriterium för huvudstråk är: Landskrona Häljarp Lund Dalby Lund Södra Sandby Lund Staffanstorp Lund Malmö Lund Lomma Lund Bjärred Lund Kävlinge Lund Eslöv Södra Sandby Dalby Bjärred Lomma Bjärred Löddeköpinge Lomma Åkarp Lomma Hjärup Malmö Bunkeflostrand/Klagshamn Malmö Tygelsjö Malmö Oxie-Svedala Malmö Staffanstorp Malmö Lund Lomma Bjärred Helsingborg Höganäs Helsingborg Landskrona Helsingborg Ödåkra Hyllinge-Bjuv Billesholm Bjuv Åstorp Bårslöv Påarp Kollektivtrafik I cykelvägsplanen satsas total ca 30-40 Mkr på förbättrade kopplingar till stationer i Skåne. Dessa satsningar kan användas till både till cykelvägar och på annan kringinfrastruktur vid stationerna som exempelvis cykelparkeringar. Behovsbedömningen ska kompletteras med utredningen kring behov kopplat till nya stationer i Skåne. Först därefter kommer utpekade satsningar att preciseras. Trafiksäkerhet på landsbygd och i tätort Utbyggnadsbehoven är på lång sikt stora längs med de större och trafikerade vägarna i Skåne. Trafiksäkerhetssituationen visar att det krävs stora åtgärder för att minska olycksstatistiken bland oskyddade trafikanter. Större vägar innebär också en upplevd otrygghet för cyklister och gående samt i många fall en barriär. Den upplevda otryggheten blir ofta större på grund av låg hastighetsefterlevnad. I kategorin Trafiksäkerhet på landsbygd ryms många åtgärder som inte är kostnadseffektiva utifrån potentialen för ökad cykling. Istället handlar det i detta fall om att ge en grundläggande möjlighet för de boende längs större vägar att kunna förflytta sig med gång eller cykel. Denna mycket
grundläggande och viktiga möjlighet blir ännu viktigare då många busslinjer läggs ner när nya linjer för regional tågtrafik öppnar. Flera kommuner önskar cykelvägar längs med lågtrafikerade vägar där 70 km/tim är hastighetsgräns. Också från allmänheten kommer dessa önskemål in. 70 km/tim är redan en rätt hög hastighet att cykla i blandtrafik men den verkliga hastigheten är ofta ännu högre än 70 km/tim. Hastighetsefterlevnad är således mycket viktigt för att skapa en god miljö för cyklister längs med de statliga vägarna. De inventerade behoven av cykelförbindelser längs med större är mycket större än möjligheterna att prioritera satsningar i cykelvägsplanen. För vägar med en hastighetsstandard på mindre än 80 km/h måste andra åtgärder än separat cykelvägar studeras. Att säkra hastigheten genom fysiska åtgärder på de vägar som inte är utpekade som mest betydelsefulla kan vara ett sätt förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklister. I vissa fall kan regionala stråk som är motiverade av trafiksäkerhetsskäl sammanfalla med regionala stråk för turism och rekreation. Men i vissa fall kan det behövas parallella förbindelser, då en utbyggnad längs en större väg behövs av trafiksäkerhetsskäl, medan cykelleder för turism och rekreation bör fånga upp viktiga målpunkter och också erbjuda resmöjligheter på ett visst avstånd från de större vägarna. Figur 4. Olyckor med oskyddade trafikanter i Skåne 2008-2012 3 3 Trafikverket Region Syd
Förslag på prioriteringar 2014-2025 och uppnådda effekter I cykelvägsplanen satsas total 50-75 Mkr på ökad trafiksäkerhet på landsbygd och i tätort. De satsade medlen innebär att; Vi kan i första hand åtgärda behoven av framkomlighet för oskyddade trafikanter på vägar med hastighetsstandard om 100 km/h. Dessa vägar är högst prioriterade på grund av att dessa ofta är mötesseparerade 2+1-vägar med behov av parallella vägsystem för oskyddade trafikanter. Trafikverket har de senaste åren byggt om ett antal vägar i Skåne till 2+1 vägar med en hastighetsgräns på 100 km/tim. I några fall behovet av cykling tillgodosett på ett bra sätt men inte alltid. Om det inte finns ett alternativ hänvisas cyklister till 2+1 vägen, vilket är mycket trafikfarligt. Mopedister (klass 1, EU-moped) är tillåtna på 2+1 vägar men vi bör helst hänvisas till annat vägnät. Om det finns en parallell cykelbana i asfalt är denna lämpligare än att köra på 2+1 vägen. Ett antal inkomna önskemål omfattar bättre cykelmöjligheter parallellt med befintliga 2+1 vägar eller trafiksäkrare passager. På några ställen blir önskemålet mycket aktuellt i samband med realisering av nya järnvägsstationer och indragna parallella busslinjer. Vi kan åtgärda behoven av framkomlighet längs med större genomfartsvägar i tätorter, med mer än 60 km/h. Vi har också möjlighet att åtgärda utpekade barriärer för oskyddade trafikanter längs det mötesseparerade statliga vägnätet. I andra hand (på längre sikt) kan vi åtgärda behoven av framkomlighet för cyklister längs med statliga vägar med 80 km/h eller 90 km/h. Rekreation och turism För närvarande pågår en utveckling av två cykelturisleder i södra Sverige. Kattegattleden är en cykelled mellan Göteborg och Helsingborg, medan Sydostleden förbinder Växjö och Simrishamn. Båda lederna är pilotprojekt i Sverige för cykelleder som riktar sig mot en internationell marknad med hög standard på infrastrukturen, service och besöksnäringen. Lederana ska vara bilfria eller skyltas längs mindre vägar med låga hastigheter och låga flöden. En trafiksäkerhetsklassning av lederna har gjorts som pekar ut de sträckor som behöver åtgärdas för att lederna ska få skyltas upp som nationella leder, enligt det nya förslag på vägvisningssystem som tagits fram av Trafikverket. Kattegattleden finansieras med medel från Nationell plan, de regionala planerna i Skåne och Halland samt av kommunal finansiering. En färdig sträckning för leden finns framtagen, som kan komma att genomgå smärre förändringar. En ny kostnadsbedömning uppskattar investeringsbehovet för färdigställandet av Kattegattleden 145 Mkr, varav 10 Mkr satsas i den regionala planen för Skåne. Målet är att kunna öppna och skylta upp leden till sommaren 2015. För Sydostleden har en utredning av sträckningen genomförts. En stor del av sträckningen går idag på bilfria leder eller mindre vägar, med ett par större felande länkar. De kvarvarande investeringsbehoven i Skåne uppskattas till ca 20 Mkr, varav 10 Mkr satsas i den regionala planen för Skåne. En utredning pågår för att hitta en lämplig koppling på sträckan Kivik-Brösarp. Målet är att kunna öppna och skylta upp leden till sommaren 2015.
Förutom Kattegattleden och Sydostleden finns det ett behov av att utveckla längre sammanhängande stråk för rekreation och turism i Skåne. En inventering av befintliga cykelleder har gjorts inom projektet Öresund som cykelregion som pekar ut felande länkar och behov av förbättringar. Under 2013-2014 planeras en ny utredning för att peka ut lämpliga regionala leder för rekreation och turism i Skåne som också ska ge input till en uppdaterad vägvisningsplan. Utredningen ska också uppdatera tidigare utredningar om möjligheten att använda nedlagda banvallar som cykelvägar. I cykelvägsplanen satsas total ca 50 Mkr på förbättrade cykelleder för turism och rekreation. Satsningarna fördelas på; Färdigställande av Kattegattleden och Sydostleden Satsningar på övriga regionala och lokala cykelleder samt felande länkar i det rekreativa cykelvägnätet Upprustning och asfaltering av banvallar Övrigt En summa om ca 50 Mkr satsas på en pott för smärre åtgärder, exempelvis; Steg 1-åtgärder och mobility management för information och marknadsföring i samband med ny- och ombyggnader. Smärre trafiksäkerhetsåtgärder Belysning Utredningspengar Oförutsedda behov som uppkommer under planperioden
Figur 5. Kattegattledens sträckning i Skåne
Figur 6. Sydostledens sträckning i Skåne 4 4 Trafikverket Region Syd
Ekonomi och genomförande I den regionala transportinfrastrukturplanen satsas 400 Mkr på regionala cykelvägar längs statligt vägnät under planperioden 2014-2025. Objektlistan nedan är ett förslag på prioriterade cykelvägar längs med det statliga vägnätet till 2025-2030. kommun Namn Bjuv Billesholm-Norra Vram-Gunnarstorp Bjuv Gunnarstorp-Vrams Gunnarstorp Bjuv Mörarp-Bjuv Bromölla Näsum-Västanåvägen/Vångavägen Bromölla Bäckaskog-Gualöv Bromölla Väg 116 mellan tunneln Folkets hus gatan och skutbanan Bromölla Sölvesborgvägen, Valje mellan Östersjövägen och länsgränsen) Burlöv Snabbcykelstråket Båstad Förslöv-Vistorpsvägen Båstad Förslöv-Fogdarp Båstad Ljungvägen-Båstadvägen, Grevie Båstad Förslöv, Vantingevägen Båstad Väg 115 1 km i Kattegattleden Eslöv Stockamöllan-Hasslebro Eslöv Örtofta-Sveaborg-Ellinge-Eslöv Eslöv Gårdstånga-trfplats Gårdstånga Eslöv Östra Asmundtorp-Trollenäs Eslöv Stabbarp-Bosarp(-Öslöv) Felande länk på 100 m över Kävlingebrons västra sida i Örtofta från den nyligen Eslöv anlagda cykelvägen från Håstad Eslöv Asfaltering Lilla Harrie-Väggarp-Örtofta Helsingborg Gantofta-Bårslöv?? 70 km/tim 800 fordon Helsingborg Häljaröd-Utvälinge Helsingborg Långeberga-Påarp-Mörarp Helsingborg Mörarp-Bjuv Helsingborg Fleninge-Hasslarp Helsingborg Hasslarp-Strövelstorp Helsingborg Kattarp-Mjöhult-Höganäs, asfaltera banvallen i Helsingborgs kommun Hjärup Hjärup-Flackarp Hässleholm Hörja (Leaderprojekt) Hässleholm Mala (FS klar) Hässleholm Emmaljunga-Vittsjö Ignaberga-Hässelholm (förbättring befintlig cykelförbindelse som är cykelfält på Hässleholm 90-väg) Hässleholm Östra Storgatan genom Hästveda Hässleholm Finja By- bhpl på väg 21 Hässleholm Vinslöv-Önnestad, i vägprojekt Höganäs Jonstorp-Farhult-Utvälinge Höganäs Höganäs-Jonstorp (ap klar) Höganäs Nyhamnsläge-Brunnby-Arild Höganäs Svanshall-Skäret-Brunnby
Hörby Fogdarp-Osbyholm(-Hörby), asfaltering 2 delar, etapp 1 klar 2008 Hörby Hörby-Ludvigsborg Hörby Upprustning banvallen Osbyholm-Hörby-Linderöd Höör Höör-Skånes Djurpark Höör Höör-Ludvigsborg (delvis enskilda vägar) Höör Ängsbyn-Bosjökloster-Gamla Bo Klippan Östra Ljungby-Gråmanstorp-Klippan Klippan Östra Ljungby Gråmanstorp Kristianstad Näsby-Torsebro Kristianstad Fjälkinge till cykelvägen mot Bäckaskog (cykelfält) Kristianstad Ringelikors-Vaktelvägen (Krist-Färlöv) Kristianstad Ovesholm-Vä Kristianstad Önnestad-Färlöv Kristianstad Kumlevägen/Kiabyvägen i Fjälkinge Kristianstad Friseboda-Degeberga Sommarby Kristianstad Upprustning banvallen Linderöd-Tollarp Kävlinge Rinnebäck-Lackalänga Kävlinge Kävlinge-Väg 108/923 (Rinnebäck-Lackalänga) Kävlinge Hofterup-Ålstorp, Väg 1144 Kävlinge Hofterup-Dösjebro (ingen statlig väg) Kävlinge Barsebäckshamn-Saxtorpsskogen, Väg 1141 Landskrona Glumslöv-Ålabodarna Landskrona Häljarp-Saxtorps kyrkby-saxtorps gamla stationsby Lomma Lomma Lomma Lomma Lund Lund Planskild passage väg 913 och cykelväg mot Flädie Cykelkorsning med Malmövägen i Lomma Cykelväg längs med väg 925 Borgeby Åkarp-Lomma, punktinsats Stångby-Håstad (Svenhögsvägen mellan Lund (Stångby) och Håstad Snabbcykelstråket Lund Blockvägen, parallell med väg 11 Lund Mellan väg 941 och 952, förbi Rögle dammar (halva, tog bort halva kostn) Lund Södra Sandby tätort, 590 meter Lund/Staffanstorp Gastelyckan-Knästorp (etapp Staffanstorp) Malmö Svågertorp, över E6 Malmö Arrie-Käglinge Malmö Oxie, Ny bro över E65 söder om Oxie trafikplats Malmö Toftanäs, Ny tunnel under yttre ringvägen Osby Lönsboda södra 2101 Osby Lönsboda-Duvhult Osby Del av gammal banvall - Älmhult söderut, inventering gjord, enskilda vägar Osby Osby - Tubbarp (stråk till Hästveda) Osby Tubbarp-Sibbarp, cykelfält mm Osby Sibbarp-Osby Osby Osby - Killeberg, 2 säkra passager Osby Trekanten-Bökeberga 1,3 km Osby Gnubbarp, 285 m cykelväg mellan väg 1955 (Killeberg) och vägen till Marestorp
Osby Loshult, säker passage väg 23 och 175 m cykelbana Perstorp Genom Ulvs Perstorp Öderljunga-Häljalt Perstorp Perstorp-Oderljunga Simrishamn Skillinge hamn-skillinge idrottsplatsen Simrishamn Vitemölla Haväng (ingen godkänd MKB) Simrishamn Kivik - Brösarp Simrishamn Skillinge-Mälarhusen (kommungräns) Simrishamn Tommarp - Garsnäs Simrishamn Hannas-Hammenhög Sjöbo Sövde-Blentarp Sjöbo Veberöd-Hemmestorp, väg 740 Sjöbo Väg 11 Brukshusen-Björka korset Sjöbo Sövde - Sjöbo Sjöbo Sjöbo-Tolånga Skurup Skurup - Skivarp Skurup Skivarp - Abbekås Staffanstorp Nordanå Staffanstorp Lommavägen Hjärup (i upprustning gamla) Staffanstorp Östra Hjärup-Lund via Bergströms väg (i uppr gamla) Staffanstorp Staffanstorp-Åkarp (bred väg) Staffanstorp Västra Hjärup-Lund, via järnvägen (snabbcykelstråket) Svalöv Teckomatorp-Marieholm Svedala Upprustning cykelförbindelsen E65 Börringekloster-Skurup Svedala Holmeja-Sjödiken Svedala Hyltarpsvägen Tomelilla Brösarp-Eljaröd Tomelilla Tomelilla station-svampakorset Tomelilla Svampakorset-Fyledalen Trelleborg Trelleborg-Stavstenudde Trelleborg Genom Böste Trelleborg Stavstensudde-Skåre Trelleborg Skåre-Fredshög Trelleborg Väg 612-privat väg Vellinge Östra Höllviken-Lilla Räng Vellinge Vellinge-Östra Grevie (2 etapper) Vellinge Höllviken-Fredshög Ystad Hammar-Kåseberga Ystad Kåseberga-Mälarhusen Ystad Hedeskoga-Sövestad Åstorp Åstorp-Grytevad Åstorp Upprustning banvallen paralellt med E4 Ängelholm Utvälinge-Ängelholm Ängelholm Tåstarp (bytt med annat projekt) (FS klar) Ängelholm Lv 1707 Björkhagen-Magnarpsskola Ängelholm Väg 1758 Strövelstorp-Hasslarp
Ängelholm Väg 1710 Pomona-Östra Kvarn Ängelholm Munka Ljungby-Hjärnarp väg 1788 Örkelljunga Åsljunga-Norra Sonnarpsvägen Örkelljunga Örkelljunga 114 Örkelljunga Upprustning banvall parallellt med E4 Östra Göinge Bjärlöv-Bossebacken-Hanaskog (ingår i inv. projekt?) Östra Göinge Knislinge-Vanås Östra Göinge Knislinge, cykeltunnel väg 19 Östra Göinge Broby-Tydingesjön, säker korsning väg 19 Östra Göinge Banvall Arkelstorp-Immeln, asfaltering Östra Göinge Immeln-Gyvik Östra Göinge Banvall Immeln-Sibbult Figur 7. Kartan visa nytillkomna objekt i cykelvägsplanen. Grön färg är de inventerade behoven från kommunala önskemål medan den gröna färgen visar de cykelvägar som har prioriterats i planen. 5 5 Trafikverket och Lantmäteriet
Objektlistan utgår från den gällande finansieringsprincipen att kommunerna medfinansierar dessa satsningar med 50 %, vilket i sådana fall ger medel för totalt 800 Mkr för regionala cykelvägar i Skåne. Specifika finansieringslösningar kan dock bli aktuella för större objekt och pilotlösningar, eller objekt som har en uppenbart stor regional eller mellankommunal nytta. Den regionala planen kommer att fastställas 2014, efter en remiss under 2013 och redovisning av planförslaget till regeringen. Först då finns färdiga ramar för olika insatsområden, vilket innebär att objektlistan för cykelvägsinvesteringar i Skåne slutligt kan fastställas. En fortsatt dialog med de skånska kommunerna kommer också att hållas om den föreslagna objektlistan. Objektlistan ska alltså ses som en bruttolista över objekt som kan bli aktuella för planperioden 2014-2025 och eventuellt med utblick inför kommande planperioden. Genomförandet av cykelvägsplanen kommer att utgå från det nya förslaget på planeringssystem, med ett perspektiv på kort och ett på lång sikt. En objektlista upprättas med tre tidshorisonter och kommer att uppdateras i samband med den årliga verksamhetsplaneringen för genomförande av den regionala planen; 1-3 år Utpekade objekt och avtal med respektive kommun finns om finansiering. 4-6 år Utpekade objekt som ryms inom ramen, samt ett mindre flexibelt utrymme. 7- år Bruttolista med prioriterade objekt (objektlistan ovan) I det löpande genomförandet av planen kommer prioriteringen av de objekt som ryms inom de två första tidshorisonterna att baseras på följande aspekter; Åtgärder med en hög samhällsekonomisk lönsamhet 6 o Sträckor med hög trängsel i vägnätet o Högt trafiksäkerhetsvärde o Många cyklister eller stor potential (starka pendlingsstråk) Geografisk fördelning i Skåne Kommunernas egna prioriteringar Samordning med andra objekt Felande länkar, mindre investeringar med stor nytta 6 Den stora samhällsekonomiska vinsten är hälsan och trafiksäkerheten. Ju mer människor cyklar regelbundet till arbete desto större vinst för hälsan. Den största regelbundenheten finns i arbets- och skolpendling och man når fler människor på starka stråken. Ju trafikfarligare vägen nu är (hög hastighet, hög trafikmängd), desto större är den samhällsekonomiska vinsten med separering.