SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra sitt liv till det bättre. Frågan om jobb handlar också om att Sverige ska kunna ha höga ambitioner för välfärden med en bra förskola, skola, sjukvård och äldreomsorg. Sist men inte minst handlar jobben om hur Sverige ska kunna rustas för framtiden, möta en demografisk utveckling med allt fler äldre och stå starkt i den globala konkurrensen. Regeringens politik för jobb sammanfattas i arbetslinjen. Målet är full sysselsättning. Alla människor ska kunna få jobb utifrån sin egen förmåga. För att nå dit förs en politik för att det ska löna sig bättre att arbeta, för att det ska bli enklare och mindre kostsamt att anställa samt för att fler företag ska kunna starta, stanna och växa i Sverige. Till det fogar regeringen en aktiv arbetsmarknadspolitik med insatser för aktivitet, omställning och utbildning. PROBLEMEN PÅ SVENSK ARBETSMARKNAD Sveriges hade under en lång rad år problem med arbetsmarknaden. Höga marginaleffekter, till följd av transfereringar och skatter, gjorde att det för många inte lönade sig att arbeta, söka arbete eller gå upp i arbetstid. Det gällde inte minst för många låg- och medelinkomsttagare. För många företag och arbetsgivare upplevdes det kostsamt, krångligt och var förknippat med risker att nyanställa människor med svag förankring på arbetsmarknaden. Till det kom påtagliga brister vad gäller aktivitet och omställning inom själva arbetsmarknadspolitiken. Problemen på svensk arbetsmarknad gjorde sig påmind genom att stora grupper hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det gällde inte minst ungdomar med brister i utbildningen, utrikes födda och äldre. Många människor fastnade också i olika åtgärder och transfereringar. Att arbetsmarknaden inte fungerade bevisades av att arbetslösheten steg under dåliga tider, för att sedan bita sig fast på höga nivåer när konjunkturen blev bättre. Under tidigt 2000-tal kunde ekonomin växa samtidigt som de nya jobben lyste med sin frånvaro. Det talades om jobblös tillväxt. I bidragslinjens spår växte det fram vad vi kallar ett utanförskap i Sverige. Med det fångas både en upplevelse många människor hade och en statistisk realitet. Detta i att det var långt fler människor än den dåvarande regeringen pekade ut som öppet arbetslösa som stod utanför arbetsmarknaden, saknade egen försörjning eller var tvingade till bidragsförsörjning av olika slag. Utanförskapet är ett samhällsproblem som särskilt drabbar de människor som ställs utanför, men är också allvarligt för Sverige som land. Med stora grupper i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden saknar inte bara många möjlighet att själva påverka sin livssituation, därtill innebär det att stora summor låses i bidrags- och försörjningssystemen som annars hade kunnat användas till välfärdsverksamheter som skola, sjukvård eller äldreomsorg. Bara om de som kan arbeta arbetar har vi möjligheter att ge bra stöd till de som inte kan arbeta. 2
FLER I ARBETE GENOM ARBETSLINJEN Regeringens politik syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Med det menas att skapa incitament för människor att arbeta och vara aktiva på arbetsmarknaden. Det handlar om att utforma insatser till stöd att människor ska kunna komma tillbaka om de förlorar jobbet, men också om att minska avståndet mellan arbetssökande och arbetsgivare. Sist men inte minst handlar det om att skapa ett bra klimat för arbete, företagande och kunskap i Sverige. Om fler ska kunna få jobb måste jobben bli fler och det måste löna sig att arbeta, men det måste också finnas rätt stöd för aktivitet och omställning i själva arbetsmarknadspolitiken. Med arbetslinjen bryter vi med den bidragslinje som tidigare dominerade politiken i Sverige. Vi bryter med en utveckling där allt högre bidrag till allt fler var svaret på framtiden. Istället sätter vi arbete och människor möjlighet till jobb i centrum. ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Stabila och uthålliga offentliga finanser är själva grundbulten i arbetslinjen. Det säkerställs genom det finanspolitiska ramverket och en ansvarsfull ekonomisk politik. Genom att de offentliga finanserna är i ordning skapas utrymme för reformer, minskad skuldsättning samt trygga villkor för hushåll och företag. Det är viktigt för såväl konsumtion som investeringar, vilka behövs för att jobben ska kunna bli fler. Inte minst i tider av internationell ekonomisk oro är detta centralt. DET SKA LÖNA SIG ATT ARBETA Alla som arbetar måste känna att deras arbetsinsats ger lön för mödan. Det måste också löna sig att gå upp i arbetstid, anstränga sig extra på jobbet eller hålla sig aktiv som arbetssökande. Därför har regeringen i fyra steg genomfört ett jobbskatteavdrag som sänker skatten på arbetsinkomster. Även skiktgränsen för statlig inkomstskatt har förändrats. Totalt har jobbskatteavdraget inneburit skattelättnader på runt 1 800 kronor i månaden för en heltidsarbetande. Nära nog alla som arbetar har fått skattelättnader på över 1 000 kronor i månaden och för t ex en undersköterska innebär jobbskatteavdraget mer än en extra månadslön efter skatt varje år. För att uppmuntra fler äldre att stanna kvar i arbetslivet efter att de fyllt 65 år erbjuds dessa i praktiken ett dubbelt jobbskatteavdrag. FLER SKA VILJA ANSTÄLLA Det måste bli enklare och mindre kostsamt för arbetsgivare att anställa. Därför har regeringen gjort flera insatser för att sänka arbetsgivaravgifterna och då särskilt till stöd för människor som stått länge utanför eller av andra skäl har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nystartsjobben, särskilt anställningsstöd, instegsjobb och lönebidrag är några exempel där arbetsgivaravgiften sänks för den som anställer. Ett annat exempel är den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år. 3
FÖRETAG SKA KUNNA STARTA, STANNA OCH VÄXA I SVERIGE Företag måste starta, stanna och växa i Sverige. Regeringen gör därför flera reformer och insatser för ett bättre företagsklimat. Det handlar om förbättrad konkurrens, skattelättnader och minskat regelkrångel. Därtill görs flera riktade insatser för entreprenörskap, innovationer, forskning och utveckling. För fler jobb behövs också nya företag och en breddad arbetsmarknad. Två reformer för att möjliggöra det är RUT-avdraget som ger hushållsnära tjänstejobb och ROT-avdraget som ger fler jobb i byggsektorn. Vid årsskiftet halveras också restaurangmomsen, vilket öppnar för fler jobb i en arbetsintensiv bransch som ger jobb åt många unga, utrikes födda och andra med svagare förankring på arbetsmarknaden. EN BRA SKOLA Med en bra skola ges Sveriges barn och unga kunskaper för framtiden. En bra skola förebygger arbetslöshet och ökar möjligheten att få jobb. Regeringen genomför därför flera reformer för en bättre skola och utbildning. Det handlar bland annat om satsningar riktade till kompetensutveckling och bättre villkor för lärare, ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola, en ny lärarutbildning samt särskilda satsningar på till exempel läsa-skriva-räkna och matematik. Därtill utvecklas mer yrkesinriktade utbildningar. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknaden ska förstärkas. Därför ska ett lärlingssystem utvecklas, dels inom ramen för gymnasieskolan, dels genom att införa en lärlingsprovanställning för unga under 23 år. EN FUNGERANDE SJUKFÖRSÄKRING Tidigare hade Sverige bland världens högsta sjukskrivningar och fick allt fler förtidspensionärer. Under den förra regeringen förtidspensionerades 140 människor om dagen. Många i behov av stöd och hjälp upplevde inte att de fick det och vägarna tillbaka till arbetsmarknaden var närmast obefintliga. I flera steg har vi nu reformerat sjukförsäkringen. Vi har ersatt passivitet med aktivitet. Vi bygger en bro mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vi satsar på vård och rehabilitering. Samtidigt är vi tydliga med att den som inte kan jobba ska ges bra stöd. Arbetet med en hållbar och fungerande sjukförsäkring fortsätter, där vi snart tar ytterligare steg för att reformerna ska fungera som avsett. AKTIV ARBETSMARKNADSPOLITIK Grunden till Sveriges välfärd läggs med arbete. Genom arbete ges också människor möjlighet att forma sin egen vardag. Alla som kan och vill arbeta finner däremot inte alltid ett jobb direkt. I det läget kan det behövas arbetsmarknadspolitiska insatser. En aktiv arbetsmarknadspolitik är också extra viktig i tider av ekonomisk oro, då arbetslösheten riskerar att stiga. Aktivitet, utbildning och omställning är en aktiv arbetsmarknadspolitiks viktigaste beståndsdelar. Att kunna hålls sig aktiv, få snabbt stöd och rätt insatser är många gånger avgörande för att få jobb. Därför satsar regeringen på en lång rad insatser som arbetspraktik, förstärkt arbetsträning, startaeget-bidrag, jobbcoachning och olika jobbsökaraktiviteter. 4
Även Arbetsförmedlingens uppdrag har tydliggjorts och fler aktörer får vara med i arbetet med att utveckla mötet mellan jobbsökare och arbetsgivare. Flera satsningar görs också på yrkeshögskola, universitet, högskola, yrkesvux och kommunal vuxenutbildning. Detta för att kunna erbjuda olika möjligheter till utbildning som vägar till arbete. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken består av många olika insatser, vilka tillsammans utgör ett sammanhållet system där olika insatser utgör byggstenar på den väg som syftar till att aktivera människor och förkorta tiden i arbetslöshet. I samtliga fall syftar insatserna till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Syftet med arbetsmarknadspolitiken är alltså både att ge enskilda människor stöd och hjälp att komma in på arbetsmarknaden, men handlar också om att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Detta sker både genom Arbetsförmedlingens möten och kontakter och via aktiva insatser riktade till arbetslösa. Tillsammans med arbetslinjens andra delar ökar det sannolikheten att alla som kan och vill arbeta också får en möjlighet att göra det. 5