Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Markkemi Växtnäring
Danisco, SBU Skåneförsöken NBR SLU Lunds Univ. LOVA SJV SLF
H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+
110 108 4T, Danisco/SBU, 12 försök, 19982000 109 106 Rel.skörd 104 102 104 102 103 98 96 Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Utvb. Sockerskörd 1998 2000 Avk. Spm 1999 2001 Släckt kalk 9 t/ha
110 108 4T, Danisco/SBU, 12 försök, 19982000 Skåneförsöken, 10 försök, 19992001 109 106 Rel.skörd 104 102 104 101 102 102 103 104 103 98 96 Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Släckt kalk 9 t/ha Utvb. Sockerskörd 1998 2000 Avk. spm 1999 2001 Källa: Skåneförsök, 2001
Effekt av bättre jordstruktur eller minskad risk för rotbrand? 134 provytor i sockerbetsfält 20032005 DSI = Disease Severity Index
CaAL (mg/ g jord) 500 450 400 350 300 250 200 150 50 0 Samband CaAL och DSI 430 267 205 188 039 4059 6079 80 DSI Disease Severity Index Källa: Olsson, Å. et al, 2011
Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec 2017 Risk för rotbrand = jordar med låg EC och lågt CaAL Höga Canivåer kan minska zoosporer rörlighet Rekommendation: CaAL > 250 mg Ca/ g Källa: Olsson, Å. et al, 2011
Nästa steg möjligt att öka CaAL i marken? 52 fältförsök (2010 2012) K1. obeh K2. sockerbrukskalk K3. CaCO 3 ph, CaAL och sockerskörd ökade sign. DSI (risk för rotbrand) minskade sign. Källa: Olsson, Å. et al, 2017, submitted
Kalkstensmjöl, t/ha (2010) effekt 7 år senare 0 4 8 16 32 Foto: Lars Persson, 2017
110 108 Försök 8503, SLU Uppsala 2011 2014 109 106 105 Rel.skörd 104 102 101 103 98 98 96 2011 2012 2013 2014 2011 2014 medel Obeh Släckt kalk 2 t/ha CaO
% 90% 29 42 37 34 80% Andel (vol%) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 34 37 33 25 34 29 33 33 10% 0% Plöjt Stubbearb. 0 t ha1 CaO 2 t ha1 CaO < 2 mm 2 5 mm 5 16 mm
SLU Uppsala, 3 försök 2011 2014 A. Obeh. B. 1 ton CaO/ha som släckt kalk C. 2 ton CaO/ha som släckt kalk D. 6 ton CaO/ha som släckt kalk E. 1 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur F. 2 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur G. 6 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur
104 102 Försök 8501B, SLU Uppsala 2011 2014 102 Rel.skörd 98 96 94 94 94 98 97 92 90 2011 2012 2013 2014 2011 2014 medel A. Obeh BG. Strukturkalkade
104 Rel skörd kalk BG/obeh A 102 98 96 94 92 A= 2013 2014 2012 2011 R² = 0,0673 0 50 150 200 250 Nederbörd majjuli (mm)
Rel skörd kalk BG/obeh A 104 102 98 96 94 92 A= 2011 2014 2013 2012 R² = 0,2986 0 50 150 200 250 Nederbörd majjuli (mm)
Rel sklörd kalk BG/obeh A 103 102 101 99 98 97 96 95 94 93 A= 2011 2013 2014 2012 R² = 0,997 0 50 150 200 250 Nederbörd majjuli (mm)
Turbiditet = grumlighet
120 Turbiditet, aggregat 25 mm i såbädd, 3 försök SLU 2013 104 93 95 93 80 74 79 60 40 20 0 Obeh Släckt kalk 1 t Cao/ha Släckt kalk 2 t Cao/ha Släckt kalk 6 t Cao/ha NKAS 1 t CaO/ha NKAS 2 t CaO/ha NKAS 6 t CaO/ha
Effekt av: lerhalt lermineralogi kalkgiva A. Obehandlad B. 0,5 x giva = 4 ton/ha Nordkalk Aktiv Struktur C. 1 x giva = 8 ton/ha Nordkalk Aktiv Struktur D. 2 x giva = 16 ton/ha Nordkalk Aktiv Struktur
120 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA14, 16 förs., provtagn. 2015 90 Turbiditet, relativtal 80 60 40 77 71 20 0 A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS
Effekt av spridningstidpunkt Effekt av bearbetningsdjup
102 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA15, 4 försök, provtagn. 2016 Turbiditet, relativtal 98 96 94 92 90 88 86 84 90 1. Tidig, 20 aug 2. Sen, 14 sept
Källa: Etana, A. et al. 2009
200 180 160 187 Utlakning av partikulärp, Lanna, lysimeter Partikulär fosfor ((µg/l) 140 120 80 60 106 115 120 40 20 0 A. ej kalk B. startkalk C. omkalk D. 2 x kalk Källa: Berglund, K. et al., 2017
102 Avkastning höstvete (rel), LOVA14, 11 försök, skörd 2015 101 101 101 Turbiditet, relativtal 99 98 97 96 A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS
115 110 LOVA14, vårkorn 2016, 8 försök på 2 platser i Skåne 110 108 107 Relativskörd 105 95 90 103 98 Jord: Cu och Fe (Mn) minskade signifikant Kärna: Zn (Mn) minskade signifikant 95 91 85 A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Krageholm Vadensjö medeltal
115 Sockerbetor 2015, 4 försök Vadensjö 110 Relativskörd 105 95 90 85 104 103 103 98 95 91 Vårkorn 2016, 4 försök Vadensjö A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Sockerbetor 2015 Vårkorn 2016
Avkastning Markkemi Patogener Växtnäring Aggregatstabilitet Markbiologi Preduktion