HUS Nyheter om plåt i AMA Hus 11 del 2 av 2 Allmän uppdatering av avsnitten om plåt. TEXT OCH FOTO: TORBJÖRN OSTERLING Utgivandet av AMA Hus 11 med tillhörande Råd och anvisningar innebar en del förändringar i avsnitten om taktäckningar och väggbeklädnader av plåt. I den här artikeln redovisas några av förändringarna i AMA Hus 11 jämfört med AMA Hus 08. Artikeln är en fortsättning på del 1 som publicerades i AMA-nytt nr 1 2012. AVSNITT JT-.3 KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT VID TAKTÄCKNING AV TÄTSKIKTSMATTA, TAKDUK E D Fotplåtar I AMA Hus 11 anges under JT-.311 att byggpapp ska monteras under fotplåten och dras upp minst 150 mm ovanför fotplåten. Detta är också ett krav för att tätskiktsgarantin normalt ska gälla. Syftet med uppdragningen är att det ska bli en sammansvetsning mellan tätskiktsmatta och byggpapp och därigenom minska risken för att det ska komma in vatten vid exempelvis skarvarna på fotplåten. För att förstärka infästningen och tätheten vid fotplåtar i täckningar med tätskiktsmattor tillkommer ett nytt alternativ på fotplåt, som innebär att fotplåten ska utföras av 0,5 mm perforerad rostfri stålplåt. Vid användning av perforerad rostfri stålplåt ska en remsa av minst YEP 3 500 ligga under fotplåten, se bild 1 2. Ståndskivor I avsnittet om ståndskivor vid tätskiktsmattor (JT-.351 i AMA Hus 11) finns hänvisningar till nya utföranden som tidigare redovisats för puts på isolering, se bild 3. Krönbeslag Krönbeslag vid taktäckningar med papp och takpannor ska förses med gavlar, se bild 4. Detta utförande har nästan varit allmänt förekommande i södra Sverige men aldrig tidigare varit ett krav enligt AMA. Vid hängskivor och krön enligt JT-.3521 i AMA Hus 11 ska en stående vinkelfals mellan hängskiva och krönbeslag ges förstärkt infästning enligt figur JT-.2521/3 i AMA Hus 11. Takluckor Takluckor vid tätskiktsmattor ska utföras på i princip samma sätt som taktäckningar med plan plåt vad gäller storlek, höjd och beslagning. AVSNITT JT-.4 KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT VID TAKTÄCKNING AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D De detaljer som finns i detta avsnitt gäller liksom tidigare alla typer av överläggsplattor. Det vill säga skiffer, tegel, betong, plåt och andra nya material som tillkommit. I inledningen till avsnittet finns övergripande utförandekrav som är kopplade till respektive material. Här har inga förändringar skett. Förenklat underlagstak Det finns endast anvisningar för utförande med traditionell inbrädning och byggpapp. Vid användning av förenklade underlagstak kan kompletteringar behövas. I avsnitt JSC i AMA Hus 11 med underliggande koder och rubriker finns texter och figurer om vattenavledande skikt av frihängande duk eller folie i yttertak. Slitplåt för koppartak Vid användning av kopparplåt kan det ibland finnas behov av att montera en slitplåt mellan taktäckningen och exempelvis en fotränna av kopparplåt. I RA Hus 11 under JT-.4 finns en ny figur som visar ett exempel på utförande av slitplåt. Bild 5 visar ett exempel på slitplåt. Rännkrok Rännkroken ska fällas ner i underlaget vid taktäckningar med plan plåt eller tätskiktsmattor, se bild 6. En förändring i AMA Hus 11 är att alla figurer med rännkrok på inbrädning har en förstärkning som innebär att rännkrokarna dels inte behöver fästas över takstolar dels innebär att infästningarna av rännkrokarna inte blir synliga på undersidan av inbrädningen, se bild 7. Takstolar kan förberedas med urtag redan vid tillverkning, i urtagen monteras förstärkningsreglar vid infästning av rännkrok, se bild 8. Härmed behöver inte kortlingar monteras mellan takstolarna på byggarbetsplats. Figur JT-.41/1 i AMA Hus 11 visar ett vanligt utförande vid hängrännor på takpannetak. Här syns också förstärkningen av inbrädningen för rännkroken, se bild 9. Tidigare fanns figurer i RA med rännkrok på bärläkt samt uppkilat taksprång. Dessa figurer har tagits bort och ersatts med allmänna råd om vad som bör beaktas vid hängrännor som kommer lågt i förhållande till takpannorna. Fotrännor För fotrännor vid takpannetak har figurerna kompletterats med att fotplåten ska dras upp högre än tidigare. Fotplåten ska dras upp minst 150 mm ovanför fotrännan. Vinkelrännor För vinkelrännor har en återgång skett till en bredare vinkelränna. Detta också med hänsyn till de takras som inträffat 64 AMA-nytt Hus 2/2012
TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Bygggkonsult AB Bild 1. Figur JT-.311/1 i AMA Hus 11. Fotplåten får skarvas med 100 mm överlapp c 1 500 mm, dock ska infästning aldrig ske i överlappen. Bild 2. Fotplåt av perforerad rostfri stålpåt vid taktäckning med tätskiktsmatta. Under en sådan fotplåt ska alltid en remsa av minst YEP 3500 monteras. Bild 3. Ståndskiva vid tak med tätskiktsmatta. Ståndskiva med täcklist indragen till bakomliggande konstruktion. Puts och putsbärare avslutas mot en startlist. Bild 4. Gavel på krön vid taktäckning med tätskiktsmatta. Bild 5. Figur RA JT-.4/1 i AMA Hus 11. Bild 6. Urfräsning för rännkrok. Bild 7. Figur JT-.31/2 i AMA Hus 11. Bild 8. Foto som visar principen för förstärkning vid infästning av rännkrok. AMA-nytt Hus 2/2012 65
HUS under de senaste vintrarna. Bredden som tidigare angavs som ett mått i öppningen är återigen satt till brottet, vilket bland annat framgår av figur JT-.421/1, JT-.4214/1 och JT-.4214/2 i AMA Hus 11, se bild 10. Ståndskivor I avsnittet om ståndskivor (JT-.451 i AMA Hus 11) finns hänvisningar till de nya utföranden som tidigare redovisats för puts på isolering. En detalj som kom in i AMA Hus 08 är att infästning av ståndskivor, som alternativ till infästning med kontinuerliga fästbleck, även kan ske med skruv vilket kan anses ha blivit allmänt vedertaget. Vid infästning med skruv är det viktigt att infästningen utförs rak och med angivet centrumavstånd. I AMA Hus 08 infördes en ny föreskrift i JT-.451 som angav att ståndskivor ska fasoneras till taktäckningen, se bild 11. Detta är något som ofta har utförts i södra Sverige för att förhindra att det blåser in vatten eller snö under ståndskivorna. Efterlevnaden av detta har inte varit den bästa men föreskriften finns kvar i AMA Hus 11 och har kompletterats med krav att fasonering ska utföras vid de ståndskivor som ligger horisontalt mot taktäckningen. Hängskivor Hängskivor vid takpannetak utförs ofta för små och med bristfällig infästning. I AMA har beslagen alltid varit större än de som till exempel hustillverkare och byggmaterialhandeln erbjuder. Föreskrifterna i AMA har sällan använts vilket har resulterat i avblåsta beslag och rötskador på bakomliggande trämaterial. Bild 12 visar ett exempel på hur skador kan uppstå på grund av för liten hängskiva. I AMA Hus 11 finns en ny figur som ytterligare ska förstärka skyddet av taksprånget genom att byggpappen ska dras runt hela uppbyggnaden vilket redovisas i figur JT-.45212/1 i AMA Hus 11, se bild 13. Bild 9. Figur JT-.41/1 I AMA Hus 11. Bild 10. Figur JT-.421/1 i AMA Hus 11. AVSNITT JT-.5 KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT TILL YTTERVÄGG, MUR, INNERBJÄLKLAG E D Lutning på fönsterbleck Minsta fall på fönsterbleck ändrades redan i AMA Hus 08 till minst 1:4 (14 o ), se bild 14. Det finns beställare som vill ha större lutning. Bild 11. Fasonering av plåt mot takpannor. Tätning vid fönster Tätning mellan fönsterbleck och karm enligt figur JT-.521/1 och JT-.521/2 i AMA Hus 11 ska på samma sätt som för AMA Hus 08 utföras av plåtslagaren i samband med montering av fönsterblecken, se bild 15 16. TMF, Trä och Möbel Företagen (www.tmf.se) anger i sin skrift Fönster och ytterdörrar, projektering, montage, skötsel och underhåll att gavlarnas höjd ska ökas till 30 mm. Vidare föreslås även att sekundär tätning Bild 12. Skador som följd av för liten hängskiva. 66 AMA-nytt Hus 2/2012
ska monteras i vissa fall. Som alterantiv till trådklammer vid infästning av fönsterbleck vid murverk föreslås ett nytt utförande med inmurade fästbleck enligt figur JT-.521/4 i AMA Hus 11, se bild 17. Bild 13. Figur JT-.45212/1 i AMA Hus 11. Anslutning vid balkong Under de senaste åren har det visat sig att anslutningen mellan balkonger eller terrasser och bakomliggande vägg är en mycket känslig detalj från fuktsynpunkt. Trösklarna har med hänsyn till boende med funktionsnedsättning utformats låga, vilket medför stor risk för att vatten ska tränga in under exempelvis tröskel- eller sockelbeslag. Detta är en konstruktion som måste projekteras och utföras rätt. I RA Hus 08 togs några exempel in på detaljer, som även finns i RA Hus 11. Dessa kan tjäna som vägledning vid projekteringen, se bild 18 24. Bild 14. Kontroll att fönsterblecken har rätt lutning. 15 Bild 18. Figur RA JT-.527/1 i RA Hus 11. Detta utförande kan användas där det finns skyddande tak över balkongen. Det är viktigt att tätningen ansluter väl mot såväl vägg som balkongplatta. Bild 15. Figur JT-.521/1 i AMA Hus 11. Bild 16. Figur JT-.521/2 i AMA Hus 11. Bild 17. Figur JT-.521/4 i AMA Hus 11. Bild 19. Exempel på tätning mellan utfack och balkongplatta. AMA-nytt Hus 2/2012 67
HUS Figur RA JT-.527/2 i RA Hus 11 visar ett utförande där det saknas ett skyddande tak, se bild 20. AVSNITT JT-.8 KOMPLETTERINGAR FÖR TAKAVVATTNING Detta avsnitt reviderades till AMA Hus 08 främst med hänsyn till att hängrännor och stuprör idag tillverkas industriellt och ytterst sällan som tidigare hos den enskilde plåtslagaren. Vid revideringen till AMA Hus 11 har främst hänsyn tagits till nya standarder. Tabellerna beträffande diameter och area ändrades något redan i RA Hus 08 men har ingen betydelse rent praktiskt. Det viktiga är att se till att det finns tillräckligt med stuprör för att ta hand om det vatten som ska avledas från taken. De tabeller som finns i RA Hus 11 bedöms fungera väl för normala förhållanden. Vid stora regnmängder kan hängrännor spolas över men det är inte för detta som dimensionering sker. Vid kraftiga regn är det ofta större problem med dagvattensystemens kapacitet. Det är viktigt att dagvattenledningen har samma dimension som stuprör, se bild 25. miljö. För utföranden med profilerad plåt har det som tidigare i huvudsak förutsatts att plåttillverkaren har anvisningar och föreskrifter som anger hur plåten ska monteras. Detta gäller inte minst infästningarna som alltid måste dimensioneras utifrån de belastningar som kan förväntas i varje enskilt objekt. Avsnittet JV i AMA Hus 11 innehåller liksom tidigare inte några föreskrifter om trapetsprofilerad plåt i bärande konstruktioner. Det finns rubriker I RA Hus 11 och det förutsätts att all dimensionering görs och redovisas i varje enskilt fall utifrån rådande förutsättningar. Här måste hänsyn tas till de nya Eurokoderna. Överspolningsskydd vid hängrännor JT-.8133 Överspolningsskydd vid hängrännor, är en kod och rubrik som infördes i RA Hus 08 men som sällan har åberopats. Den finns även i RA Hus 11 och ska användas för att redovisa krav på överspolningsskydd på hängrännor vid till exempel vinkelrännor eller där vatten rinner ner över ett lägre takfall från stuprör från övre takfall. Vatten kan rinna över hängrännor även vid breda krön eller vingar som går långt ner över en hängränna, se bild 26. AVSNITT JV PROFILERAD PLÅT I detta avsnitt används samma princip som i JT för att skriva samman materialspecifika krav med utförandekrav. Detaljerna finns i avsnitt JT-.4. I avsnitt JV har ändringar skett med hänsyn till nya standarder. Texter som tidigare kommit till genom AMA-nytt har lagts till. I RA Hus 08 togs indelningen av tjocka respektive tunna ytbeläggningar bort eftersom det under senare år utvecklats beläggningar med tjocklekar som varken kan definieras som tunna eller tjocka. Val av korrosionsskydd kan numer ske med ledning av korrosivitetsklasser enligt en ny standard, SS-EN 10169:2010. De detaljer som finns i AMA Hus 11 i avsnitt JV avser endast trapetsprofilerad plåt som taktäckning eller fasadbeklädnad. Detta gäller även de detaljer som redovisas i avsnitt JT-.4 om profilerad plåt. Infästningar Föreskrifterna om infästningar, typ av skruv m m vid profilerad plåt har preciserats och utvecklats. Projektören ska med hjälp av de råd som finns i ZSE bedöma om högre materialkrav ska gälla för de fästdon som ska användas med tanke på rådande Bild 20. Figur RA JT-.527/2 i RA Hus 11. Vid ovanstående detalj är det viktigt att träuppbyggnaden för sockelbeslaget avslutas cirka 15 mm ovanför plattan för att begränsa risken för att vatten sugs upp i träuppbyggnaden. Bild 21. Mellan stomme av plywood för sockelbeslag och platta ska det finnas en distans på cirka 15 mm som ska begränsa risken för att vatten kan sugas upp i plywooden eller annan upp-byggnad för sockelbeslaget. 68 AMA-nytt Hus 2/2012
Bild 22. Sockelbeslag vid en balkong. Täcklist/skyddsbeslag indraget till bakomliggande konstruktion. På fotot syns en del av startlisten för putsbärare och puts. Bild 25. Dagvattenledning ska ha samma dimension som stuprör. Bild 23. Figur JT-.527/3 i AMA Hus 11. Bild 24. Exempel på skyddsbeslag vid en balkong. Bild 26. Överspolningsskydd på en hängränna. AMA-nytt Hus 2/2012 69