PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Sammanfattning För närvarande pågår inom det offentliga såväl som det privata ett arbete med att identifiera och genomföra åtgärder som kan stärka den svenska finansmarknadens konkurrenskraft. Inom Finansinspektionen har vi under senare år arbetat med flera frågor som berör konkurrenskraften för den svenska finansbranschen. Vi har vidtagit olika åtgärder för att stärka samverkan mellan FI och finansbranschen. Samarbetet med utländska tillsynsmyndigheter, inte minst inom Norden, har fördjupats. Vi har ökat förutsebarheten och förkortat handläggningstiderna i våra tillståndsärenden. Inom regelområdet utvecklar vi arbetet med behovs- och konsekvensanalyser i syfte att nå ett enkelt, tydligt och ändamålsenligt regelverk. Slutligen har vi lagt ökade resurser på den operativa tillsynen. Inledning I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2006 anges som ett övrigt mål att Finansinspektionen ska medverka till att det finns goda förutsättningar för att bedriva finansiell verksamhet i såväl Sverige som Östersjöområdet, till nytta för både konsumenter och företag. Denna uppgift passar väl in i den strävan att främja utvecklingen av den finansiella sektorn och stärka Stockholms roll som finansiellt centrum, som nu drivs gemensamt av det offentliga och näringslivet. I början av år 2006 inledde FI en dialog med branschföreträdare, genom Försäkringsförbundet, Fondbolagens förening, Fondhandlareföreningen och Bankföreningen, kring frågan om åtgärder för att stärka de svenska finansmarknadernas konkurrenskraft. I denna promemoria har vi sammanfattat de aktiviteter som vi själva har arbetat med under senare år för att stärka sektorns konkurrenskraft. Detta arbete är naturligtvis inte avslutat, utan vi avser att fortsätta arbetet med hög prioritet. De frågor som hittills varit i fokus i debatten om finansiella centra är bl.a. vikten av konkurrenskraftig reglering, välutvecklad transaktionsteknologi, låga transaktionskostnader, hög likviditet i värdepappershandeln, etableringsfrihet för företag och produkter, god tillgång till kompetent arbetskraft för att nämna några. 1(5)
FI har varierande möjligheter att påverka dessa faktorer. Inom vårt uppdrag har vi dock identifierat bl.a. följande områden där vi kan bidra till en stärkt konkurrenskraft. Samverkan mellan FI och branschen Det finns en bred samsyn om vikten av samverkan mellan FI och den finansiella sektorn. Vi har under flera år arbetat intensivt med att utveckla formerna för sådan samverkan. I arbetet med att ta fram nya nationella regler involveras företrädare för branschen i olika arbets- och referensgrupper. Erfarenheterna från detta arbete är entydigt positiva. Vi tror dock att formerna för samverkan behöver utvecklas i arbetet med att ta fram nya regler inom EU. För att få återkoppling från finansbranschen har FI även tagit initiativ till att inrätta ett utvecklingsråd med representanter för finansiella företag. En viktig uppgift för rådet är att öka FI:s förståelse för vilka frågor och utvecklingsområden som är särskilt viktiga för den finansiella sektorn. Rådet ger också FI en hjälp att utvärdera hur väl vi utför vårt uppdrag. När det särskilt gäller Finansplats Stockholm bjöd FI in företrädare för de fyra branschföreningarna Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Fondhandlareföreningen och Försäkringsförbundet till ett möte i början av februari för att diskutera vilka gemensamma insatser som branschen och FI kan göra för att stärka den svenska finansmarknadens konkurrenskraft. Slutsatsen vid mötet var att det finns ett behov av att koncentrera insatserna till de viktigaste frågorna. Branschföreningarna har tagit på sig uppgiften att sammanställa en gemensam lista över de frågor branschen anser vara av störst vikt i detta avseende. Avsikten är att därefter diskutera hur branschen tillsammans med FI kan driva viktiga frågor för finansmarknadens konkurrenskraft. Samarbete mellan tillsynsmyndigheter Finansiella företag bedriver i allt större utsträckning verksamhet i flera länder. Gränsöverskridande bankverksamhet har utvecklats särskilt snabbt i det nordisk baltiska området. Finansinspektionen har därför som s.k. hemlandsmyndighet utvecklat ett mycket omfattande samarbete med de länder där svenska banker har etableringar. Ett exempel är tillsynen av Nordea, som har systemviktiga dotterbanker i flera länder. FI har för denna bankgrupp utvecklat unika lösningar för tillsynen i ett långtgående samarbetsavtal med övriga länder. Det sker nu en samordning av riskbedömningar, tillsynsplanering och undersökningsverksamheten liksom av handläggningen av tillstånd. Under våren 2006 har FI lett prövningar av de fyra stora bankernas metoder för att beräkna kapitalkravet för kreditrisk och operativ risk. I arbetet har de nordiska, baltiska och tyska tillsynsmyndigheterna deltagit. 2
Prövningsarbetet håller en hög kvalitet och bankerna har fått tidiga besked om hur väl deras modeller uppfyller FI:s krav. Genom ett långtgående samarbete i tillsynen kan vi motverka risken för att det uppkommer överlappningar och att tillsynsmyndigheterna ger olika förutsättningar för verksamhet inom respektive land. Även frågan om inhämtande av information från de finansiella företagen är betydelsefull. Här pågår ett arbete med att samordna inhämtandet av information i syfte att minska kostnaderna för de finansiella företagen. Ett annat exempel på FI:s strävan att samverka med andra tillsynsmyndigheter, och därigenom begränsa kostnaderna för branschen, är arbetet med att inför ett system för transaktionsrapportering (TRS). Genom det s.k. MiFID-direktivet införs en skyldighet för medlemsländerna att införa ett sådant system. FI eftersträvar en harmoniserad nordisk TRS-lösning. Detta kan förväntas väsentligt begränsa kostnaderna för finanssektorn, utan att ändamålet med systemet går förlorat. Sammanfattningsvis är vi övertygade om att vi i ett internationellt perspektiv ligger mycket långt framme när det gäller tillsynssamarbete. Regelverk Den viktigaste delen av det finansiella regelverket är naturligtvis lagstiftningen. Men även FI:s föreskrifter och allmänna råd har stor påverkan på förutsättningarna för finansiell verksamhet. Även om reglernas innehåll är det viktigaste, behöver reglerare även vara uppmärksamma på hur själva omfattningen av det samlade regelverket påverkar företagen och hur regelverket struktureras för att vara tillgängligt och begripligt. På senare tid har ett allt större intresse ägnats åt de kostnader som en reglering medför. Det finns en medvetenhet om att regler som syftar till att öka stabiliteten i det finansiell systemet eller konsumentskyddet också har ett pris. En omfattande reglering leder till en administrativ börda för företagen. En reglering kan också medföra direkta kostnader eller begränsningar i företagens handlingsutrymme. Slutligen kan en alltför långtgående reglering inverka menligt på marknadens dynamik. Närmare bestämt kan etablering av nya aktörer hämmas av en alltför omfattande reglering, liksom innovationskraften i utveckling av nya tjänster och produkter. Den ledstjärna som bör vara vägledande för en reglerare är att införa regler endast vid marknadsmisslyckanden och under förutsättning att regleringens positiva effekter överväger dess kostnader. Inom FI pågår ett arbete med att utveckla metodiken för behovs- och konsekvensanalys vid införandet av nya regler. Ett välstrukturerat, tydligt och ändamålsenligt regelverk kan förväntas medföra lägre negativa effekter för marknaden. Vi förstärker också vårt fokus inom detta område genom att rekrytera en person med särskilt ansvar för behovs- och konsekvensanalys i regelarbetet. 3
En ledstjärna i FI:s arbete är att implementeringen av nya direktiv ska ske på ett så konkurrensneutralt sätt som möjligt. Ett exempel är det nya kapitaltäckningsdirektivet där FI först på europanivå arbetat för en harmoniserad implementering. Därefter har vi på nordisk nivå haft en arbetsgrupp med uppdrag att säkerställa en så likformig nationell implementering som möjligt. Vi är som nämnts övertygade om att själva strukturen och omfattningen på regelverket har stor betydelse för att förenkla för nya företag att etablera sig, liksom för befintlig företag i deras löpande verksamhet. Vi bedömer att det finns en stor förbättringspotential att gå från dagens lapptäcke av regler till ett mer överskådligt och lättillgängligt regelverk. En nödvändig förutsättning är dock att den överordnade lagstiftningen skapar likartade förutsättningar för de olika delmarknaderna. En ytterligare förutsättning för arbetet med att förbättra överskådligheten i FI:s samlade föreskrifter är att bemyndigandena för bank-, försäkrings- och värdepapperssektorn blir mer enhetliga. En del av den kritik som hittills riktats mot FI:s regelverk rör just frågor om struktur och överskådlighet. Den frågan hänger delvis samman med vilken status olika regler har, i föreskrifter, allmänna råd eller skriftliga uttalanden från FI. Vi avser att gå mot en mer enhetlig struktur med föreskrifter i stället för en blandning av föreskrifter och allmänna råd. En sådan utveckling förutsätter dock som nämnts en enhetlighet i bemyndiganden över sektorsgränserna. Det finns även en efterfrågan på tydlig vägledning från FI om hur regelverket bör tolkas i olika avseenden. För att möta denna efterfrågan har FI under senare år börjat publicera vägledningsdokument på hemsidan. Även om denna utveckling ifrågasätts från vissa håll är vi övertygade om att fördelarna med en tydligare vägledning till marknaden överväger nackdelarna. Etablering av nya företag och tjänster Vid nyetableringar, eller när befintliga företag önskar utvidga sin verksamhet, är det av största vikt att FI:s handläggningstider för tillståndsärenden är förutsebara och korta. FI har under de senaste åren arbetat intensivt med att införa ett serviceåtagande. För alla tillståndsärenden finns ett åtagande om längsta handläggningstid. På tre år har vi lyckats halvera den genomsnittliga handläggningstiden för samtliga ärenden. För närvarande genomförs en nordisk jämförelse, där målet är att FI ska bli bäst i Norden vad gäller handläggningstider för tillståndsärenden. Vi räknar med att detta ska vara genomfört under 2006. För närvarande fokuserar vi på att ytterligare förkorta handläggningstiden för ärenden som rör nyetableringar av företag och produkter. Vi har t.ex. nyligen sänkt vårt åtagande för nya fondbestämmelser från 90 till 60 dagar. Detta ska jämföras med att 4
handläggningstiderna för dessa ärenden för några år sedan uppgick till ca 6 månader. Förtroendefrågor och konkurrensneutralitet En väl fungerande finansmarknad med god konkurrenskraft förutsätter att aktörerna på denna marknad kan konkurrera på likartade villkor. Det kan därför inte tillåtas att vissa aktörer kan skapa sig konkurrensfördelar genom att bryta mot delar av det finansiella regelverket. En effektiv tillsyn av hög kvalitet kan därför bidra till ett välgrundat förtroende för marknaden och konkurrens på lika villkor. Genom de resurstillskott för FI som regeringen fastställt förstärker vi nu med ytterligare 25-30 medarbetare. En övervägande majoritet av dessa medarbetare kommer att arbeta med operativ tillsyn. Vi har härigenom i år haft möjlighet att höja vår ambitionsnivå väsentligt på tillsynsområdet. En ökad synlighet från FI:s sida kan förväntas få en god förebyggande effekt, men även fler ingripanden vid konstaterade regelöverträdelser. En viktigt beståndsdel för att skapa ett välgrundat förtroende för den svenska finanssektorn är att systemet inte utnyttjas för brottsliga syften. Inom ramen för FI:s marknadsövervakning har ett kraftigt ökat fokus ägnats åt bl.a. frågor om penningtvätt. Under slutet av förra året inrättades en särskild funktion med tre heltidsarbetskrafter. I en allt mer globaliserad värld tror vi att dessa frågor kommer att bli allt viktigare. 5