Minnesanteckningar från SRF:s första representantskapsmöte på Rågö 2-4 september 2011 30 deltagare från 14 medlemsföreningar deltog på mötet. Deltagarlista, se separat dokument. Fredag 2/9 Ankomst till Rågö Deltagarna anländer med sina bilar till Loftahammar varifrån två taxifärjor tar oss ut till Rågö, naturreservat där vi ska bo, förutom några som fick logi på närbelägna Smågö. Inkvartering i fina gamla kulturbyggnader och därefter trevlig middag och samvaro. Lördag 3/9 Till Hasselö Taxifärjorna hämtar upp oss efter frukost och färden går till närbelägna Hasselö. På den stora fina betongbryggan med ramp står ordförande i Smålandskustens skärgårdsförening Jerry Engström, själv boende på Idö, och tar emot oss. En kort promenad tar oss till Hasselö skola, numera året runt öppet vandrarhem, där kaffet står och väntar. I en jättefin skolsal får vi veta mer om Smålandskustens skärgård, som består av ca 11 000 öar. Skärgårdsföreningen har ungefär 250 medlemmar och Bengt Wallin, vice ordförande och boende på Hasselö, berättar att ön är 730 ha stor och består av 23 gamla stamfastigheter. Hasselö har nu runt 30 bofasta, att jämföra med början på 1900 talet då det fanns 400 invånare inklusive Sladö som hänger ihop med Hasselö. Sedan några år finns reguljärtrafik till både Loftahammar och Västervik, som bedrivs av privat rederi, dock med lite kommunalt stöd baserat på körda distanser med passagerare. Skolan stängde i början av 1970 talet liksom mataffären. Men sedan startades en kiosk i slutet av 1970 talet som nu vuxit till en ny affär. Samma driftiga släkt har nu café, cykeluthyrning, restaurang, rederi och vandrarhem! Vi fick träffa Lina Johansson, återutflyttad sedan två år och spindel i ovan beskrivna företagskluster. Förutom dessa verksamheter finns nu på ön några snickare, guider, rundtursverksamhet både på land och till sjöss. Lite fiske för direktförsäljning, lite skogsbruk och även jordbruk för naturvård. Kommunen har nyligen köpt in en gård och renoverat byggnaderna. På gårdens mark planerar man för att bygga bortåt 20 hyresbostäder! Västerviks kommun äger en svävare (har just beställt en ny) som man upphandlar operatör till. De flesta sjuktransporter går med båt, man har till och med tagit med ambulansen ombord och kört ända fram till patientens hus! Hjärtstartare finns på flera ställen, bland annat på Hasselö. Lina Johansson berättar om Hasselö. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Representantskapsmöte på Rågö 2-4 september 2011 sida 1 av 6
Genomgång av det regionala skärgårdsarbetet landet runt För att få lite struktur ställdes dessa sex frågor: 1. Vilken region/län/landsting? 2. Vilka instanser hanterar skärgårdsfrågor? 3. Finns regionala samarbetsforum, råd, konsulenter, projekt? 4. Inflytande för skärgårdsföreningarna? 5. Vem sitter på pengarna? 6. Förslag, goda exempel? Norrbotten (Luleå skärgårdsförening) Fem kommuner men egentligen bara Luleå som har bofast öbefolkning. Samarbetet med Luleå kommun fungerar så att man har kontakt i enskilda frågor, inga regelbundna möten. Vissa motsättningar mellan öborna och länsstyrelsen där miljöenheten och fiskerienheten är de som handhar skärgårdsfrågor. Länsstyrelsen är med i LEADER projektet, Mare Boreale. Västerbottens län (Holmöns utvecklingsforum, Umeå kommun) Holmön har en aktiv befolkning som mest har sina myndighetskontakter med kommunen. Inga regelbundna möten, mest enskilda frågor där även Länsstyrelsen kan bli inblandad. Exempelvis har man med hjälp av Länstyrelsestöd byggt ny mataffär. Bra kontakter på tjänstemannanivå, svårare med politiker som kommer och går. Gävleborgs län (Hemsö Skärgårdsförening, Söderhamns kust och skärgårdsförening) Finns egentligen inga fastboende på öar på sträckan Gräsö Hemsö, vilket gör att skärgårdsfrågor inte är så stora i området. Det finns inga föreningar för myndigheterna att samverka med. Man efterlyser samarbete norrut mot Höga kusten där fler skärgårdsbor finns. Uppsala län (Gräsö skärgårdsråd) Bara Gräsö+ någon småö intill har bofast befolkning. Upplandsstiftelsen driver en del projekt där skärgårdsbor blir inblandade, men ingen regelbunden kontakt finns. Man har vissa kontakter med Länsstyrelsen i enskilda frågor, men inget formaliserat. Stockholms län (SIKO området, 7 skärgårdskommuner) Interregionala skärgårdsrådet under ledning av skärgårdslandstingsrådet + ett litet presidium samlar regelbundet såväl kommunala politiker/tjänstemän som landstingspolitiker, tjänstemän från landsting och länsstyrelse samt olika intresseorganisationer. Rådet har också en självständigt arbetande exekutivkommitté under ledning av landshövdingen som dels snappar upp frågor från rådet och dels väcker egna ärenden. Skärgårdskommunerna har egna skärgårdsråd för lokala frågor där föreningarna träffar politiker och tjänstemän regelbundet. Landstinget har ett särskilt "skärgårdsanslag", Länsstyrelsens landsbygdsenhet är rätt aktivt i skärgårdsfrågor. Länet har en stor befolkning på "glesbygdsöar" vilket ger en speciell situation jämfört med övriga Sveriges skärgårdar. Södermanlands län (Sörmlands skärgårds intresseförening) Bra kontakter med Länsstyrelsen, regionförbund är trafikhuvudman. Skärgårdsborna känner att man har kontakt med kommunerna, tidigare fanns särskild skärgårdsansvarig på Nyköpings kommun. Ett förslag om att bilda en skärgårdsstiftelse har fallit bland annat på grund av vissa privata intressen som inte vill sälja av kommunal mark till stiftelse. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Representantskapsmöte på Rågö 2-4 september 2011 sida 2 av 6
Östergötlands län (Östergötlands Skärgårdsförening) Tre kommuner ingår tillsammans med Länsstyrelsen i ett skärgårdsråd där även skärgårdsföreningar finns med. Kommunerna + Länsstyrelsen finansierar rådet som har en skärgårdskonsulent anställd. Även Västerviks kommun ingår nu i rådet trots annan länstillhörighet. Skärgårdsrådet = konsulenten administrerar transportstödet som utgår till vissa frakter för öborna. 3 4 rådsmöten/år. Rådet, som leds av landstingsråd+ kommunalråd, är aktivt och tvekar inte att göra t ex regeringsuppvaktningar. Regionförbundet "Östsam" är trafikhuvudman och administrerar nationella skärgårdspengar. Även Länsstyrelsen har medel för skärgårdssatsningar. Kalmar län (Smålandskustens skärgårdsförening) Län + landsting + 12 kommuner ingår i regionförbund. Kan till exempel göra gemensamma utredningar, nyligen en om transporter i skärgården. Bra tjänstemän på regionförbund och bra politiska kontakter. Skärgårdsföreningen driver på och bjuder in tjänstemän och politiker. Föreningen är remissinstans och har bra koll på hur olika stöd kan sökas, från olika instanser. Problem kan uppstå när viktiga tjänstemän går i pension. Blekinge län (Blekinge kust och skärgårdsförening) Inga regionala fasta samarbeten, viss samverkan i olika projekt. Tre olika råd för speciella fiskefrågor finns. Man har medverkat i en skärgårdsutredning Utredning om biosfärområde pågår där öbornas påverkansmöjligheter är mycket beroende av projektledare och enskilda tjänstemän. Föreningen känner inte till om det finns några särskilda skärgårdsanslag. Region Skåne (Hvens byalag) Inget regionalt känt organ, det finns ju bara två öar. Länsstyrelsen hänvisar till regionen. Lite speciell situation. Västra Götalands region (Bohusläns skärgårdsråd) Storregionen som bildades år 2000 har gjort skärgårdsfrågorna mindre intressanta. Regionutvecklingsnämnden hanterar skärgårdsfrågor men föreningen har inte mycket kontakt på regionnivå. Däremot är det bättre på kommunnivån. Olika typer av projektmedel och stöd hanteras av Regionutvecklingsnämnden men den har sitt fokus mest mot landsbygden i stort. Föreningen arbetar för att åter göra skärgårdsfrågor viktiga på regionplanet. Jönköpings län (Visingsörådet) Regelbundna regionala och/eller kommunala kontakter saknas. Föreningen har deltagit i utredning om biosfärområdet Östra Vätternbranten. Örebro län (Vinöns kultur och hembygdsförening) Hjälmaren är delad mellan tre län där det inte finns något direkt Hjälmarensamarbete utom inom sjöräddningen. Inget regelbundet samarbete med Örebro kommun, man löser problem vartefter och tar många egna initiativ. Färjan är en viktig fråga som kräver kontakter med Färjerederiet och Trafikverket men också landstinget för jour vid sjukdomsfall. Dags för traktortur SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Representantskapsmöte på Rågö 2-4 september 2011 sida 3 av 6
Traktortur runt Hasselö Dags för traktortur runt vackra Hasselö och därpå lunch längst i söder på restaurang Sjökanten. Västerviks kommuns arbete med skärgårdsfrågorna Sedan bar det av till Paviljongen vid Hasselö Sand där Västerviks kommunstyrelseordförande och tillika regionförbundsordförande Harald Hjalmarsson (M), mötte upp. Han gjorde dels en exposé över frågorna kring den kommande regionindelningsreformen och dels en genomgång av Västerviks kommuns (skärgårds)politik. De tre viktigaste frågorna är där: Attraktiva boendemiljöer = vattennära, kommunikationer och infrastruktur (uppror mot dålig mobil och bredbandstäckning pågår!), näringslivsutveckling. Under den tredje punkten lyfte han särskilt fram fysisk planering där detaljplaner är en möjlighet att "rå på" den stränga strandskyddslagen och flexibla transportlösningar. (Bruno Nilsson heter den tjänsteman på Västerviks kommun som håller i trafikstödsfrågorna.) Västerviks kommun är nu medlem i Östergötlands skärgårdsråd och rådets skärgårdskonsulent är en Västerviksbo! Roger Psajd Harald Hjalmarsson Västervik framåt Sedan var det dags för Roger Psajd från det näringslivsägda utvecklingsbolaget "Västervik framåt" att beskriva hur man arbetar för att Västervik på olika sätt ska växa. Kommunen köper olika tjänster av bolaget; rådgivning, kurser mm och i övrigt säljer man olika typer av hjälp till företagen. Man omsätter ca 10 mkr där kommun, näringsliv och externa aktörer står för en tredjedel var. Diskussion om allemansrätten och dess kommersiella nyttjande Bengt inledde med att redogöra för vad som hänt i denna fråga på sistone: LRF har dragit igång diskussionen och deras jurist Fredrik Bonde sammanfattar LRF:s huvudståndpunkt i att man vill ha en lagändring där det klargörs att allemansrätten inte gäller för organiserad kommersiell verksamhet. Sådant nyttjande av annans mark ska kräva överenskommelse/avtal mellan parterna. Man betonar att syftet är att slå vakt om just allemansrätten som sedvanerätt för privatpersoner. Naturvårdsverket (NV) har på eget initiativ tillsatt en utredningsgrupp som ska se över allemansrätten och problematiken kring denna. NV:s generaldirektör Maria Ågren har talat om, att man inte avser att skicka ut sin utredning på remiss eller blanda in några utomstående organisationer. Hon har också sagt att det är viktigt att se över allemansrättens avarter och tagit exempel på problem med privatskyltar och inhägnade marker, det vill säga snarast att man vill ytterligare stärka allmänhetens tillgång till markerna. LRF vill å sin sida diskutera avarter som exempelvis bärplockning i stor skala. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Representantskapsmöte på Rågö 2-4 september 2011 sida 4 av 6
Sammanfattning av de skärgårdsspecifika synpunkterna på dagens allemansrätt Det fria handredskapsfisket är inte direkt knutet till allemansrätten, men många som fiskar hänvisar till just den när man t ex blir tillsagd att inte ligga och fiska alldeles intill någons brygga. Ur ett skärgårdsboperspektiv hänger fisket och allemansrätten nära samman, och bör diskuteras ihop. Fiskeguider nyttjar inte bara fiskevatten utan även bryggor och lägerplatser på land. Särskild problematik med marknadsföring utomlands där fritt fiske och fri camping lyfts fram av olika turistföretag. Fisket kan bli som bärplockningen; man hyr ut stuga och båt och marknadsför det hela med just tillgången till fisket. Det är för dålig information och skolundervisning om allemansrätt och allemansvett. Egentligen inte så många som missköter sig men tillräckligt för att förstöra mycket. Förr hade folk släkt på landet, man visste mer om djur och natur och skötte sig därför bättre. Viktigt för mark och vattenägare att ta diskussionen med turistföretagen, förebygga konflikter. Seriösa turistföretag har ofta avtal med markägare, LRF har en mall. Ekoturismföreningen rekommenderar att man har avtal. Förslag att lägga en "turismpeng" på båtbiljettpris eller bäddpris. Ett annat förslag är att lägga liten avgift på kartor över vissa turistleder, provat i Åre. Pengarna kan sedan delas ut till berörda markägare för investeringar i sophantering, städning eller dylikt. Finns också många skärgårdsbor som driver turistanknutna företag och har nytta av allemansrätten, t ex stuguthyrning, guidning. Nya strandskyddslagen och Plan och Bygglagen ger mindre hemfridszon kring privatbostäder och stämmer dåligt överens med den allmänna rättsuppfattningen i skärgårdarna. När man söker bygglov nu, ritas en tomtplats in på kartan vilken bara sträcker sig kanske 20 m ut runt själva huvudbyggnaden. Det upplevs av de flesta som alldeles för små avstånd till "allemansrättsligt tillgänglig mark". Allmänheten har också enligt lagen möjlighet att tillfälligt nyttja privata bryggor som inte ligger alldeles i anslutning till hemfridszonen/tomtplatsen. Det upplevs av många som väldigt konstigt då bryggor ses som en privat anläggning och kan jämföras med att folk fritt skulle kunna parkera i någons garage eller sitta i carporten och ha picknick. Just bryggornas allemansrättsliga status bör särskilt uppmärksammas av SRF. SRF bör försöka få kontakt med NV och utredarna av allemansrätten. Vi bör delta i opinionsbildning och diskussion. Önskemål om att SRF skriver debattartikel i riksmedia framfördes. Särskilt viktigt att framhålla kopplingen till fisket, bryggorna och hemfridszondiskussionen. Vi ska också fokusera på förslag till förebyggande åtgärder som "turistpeng", avtal, information och utbildning. Därpå åkte vi åter till Rågö och SRF:s styrelse höll ett kort styrelsemöte medan övriga slappade inför kvällens trevliga och goda middag, som serverades på logen ovanpå lagården! SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Representantskapsmöte på Rågö 2-4 september 2011 sida 5 av 6
Söndag 4/9 Genomgång av diverse aktuella skärgårdsprojekt och info från föreningarna. Se separat skriftlig bilaga! SRF:s ekonomiska situation diskuterades och vi konstaterade att det är ett stort problem med den långa handläggningstiden hos Jordbruksverket när det gäller projektredovisningar. Det tar nu 14 månader efter inskickad redovisning innan man kan räkna med att få utbetalning av stöd! Föreningens likviditet är därför väldigt ansträngd och styrelsen har beslutat att söka banklån för att kunna driva den dagliga verksamheten. Härefter gavs tid för diskussion i arbetsgrupperna; - Skärgårdsbönder - Färjefrågor - Energifrågor - Skolfrågor - Fiskefrågor Efter gruppsamtalen gjordes en snabb redovisning av hur grupperna vill fortsätta sitt arbete. Bland annat föreslogs en fast spalt i tidningen Vi Skärgårdsbor där aktuella frågor ska lyftas fram. Hur ska Representantskapet utvecklas? Här är en del av de förslag som framkom: Mer beslutsförighet. Beslutsförslag skickas ut i god tid före mötena och sedan tar Representantskapet besluten. Ta fram bra kanaler för spridning av styrelsens tankar och arbete, sprid ofta och fort så frågorna hålls aktuella. Minst två representantskapsmöten per år, ämnena ska vara kända i god tid så att föreningarna kan skicka olika representanter som har specialintressen. Viktigt att få med flera så att det inte alltid är samma delegater. Nästa möte hålls 19 20 november, om föreningens ekonomi tillåter. Tema: Aktiva arbetsgrupper. Kommunikationer, såväl färjor som bredband. Föredrag önskas av författaren Anders Källgård, "Sveriges öar". Trevligt om även externa besökare kan lockas till bra föredrag. Vid tangentbord och penna: Camilla Strandman Fotografer: Björn Sjöblom och Anetté Larm Johansson Sammanställt av Eva Widlund Bilagor: Deltagarlista samt inkomna föreningsrapporter SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND info@skargardarnasriksforbund.se www.skargardarnasriksforbund.se SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Representantskapsmöte på Rågö 2-4 september 2011 sida 6 av 6