STATIONÄRA TAK- OCH VÄGGMONTERADE PERSONLYFTAR Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se
HjälpmedelCenter Sverieg, 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Faktagranskning: Börje Westergren & Jan Gräshag, hjälpmedelstekniker Illustrationer: Kicki Reifeldt Publikationen kan laddas ned via www.hmcsverige.se
Stationära tak- och väggmonterade personlyftar Stationära taklyftar används vanligtvis på vårdboenden, gruppbostäder, äldreboenden, sjukhus (vårdrum, operation och intensivvård), rehabilitering och inom hemsjukvård för förflyttningar t.ex. till/från säng, rullstol, toaletten, badkar. I mindre utsträckning ordineras de även till användare i privat boende. En takmonterad personlyft upptar ingen golvyta och är en tillgång i trånga utrymmen och små rum där bristen på utrymme gör det svårt att arbeta med mobil hjullyft. Lyftet kan ske utan hinder från möbler eller andra saker i rummet med stor rörelsefrihet för assistenten. För användaren är förflyttning med taklyft tryggt eftersom assistenten kan vara nära i hela förflyttningen och att användaren inte behöver hänga fritt i luften när rullstolen och sängen står intill varandra. Det ger säkra lyft. Med den höga lyfthöjden i en taklyft får användaren en hög frihöjd under stussen i ett sittande lyft. Det är bra om sängen är anpassad med förhöjningsklotsar eller med en sänglyft om användaren ska flyttas till en bår eller duschvagn. I och med att taklyften lyfter från golv till tak utnyttjas den när barn ska lyftas över spjälorna eller sänggrinden, upp till ett väggfast skötbord eller ner på golvet för att leka. I takskenan kan man också hänga olika lekredskap (gunga, hängmatta...). Eftersom en takskena kan monteras i alla tänkbara miljöer kan taklyften vara ett hjälpmedel i trapphus, gymnastikhallar, skolsalar, offentliga toaletter, hotell, simhallen, utomhuspooler, ridhuset, båthuset och på bryggan. 1 Tala med lyftleverantören som säkert har en bra lösning för era behov. 1 Taklyften kan också användas till mer ovanliga situationer som att lyfta filmrullar på SF, sandsäckar till spårvägen, tvättsäckar på ett tvätteri, i husbil, förevisa båtmotorer på en mässa... 1
Taklyft En taklyft består av en takskena under vilken en lyftmotor med ett lyftande band och lyftbygel är monterad. Läs mer om lyftbyglar på sidan 14. Motorn förflyttas manuellt eller med motoriserad framdrift (kör- /åkmotor) längs med skenan i en åkvagn (löpvagn) 2. Motoriserad framdrift är aktuellt om användaren ska förflytta sig själv i lyften eller när lyften ska köras över ett område där assistenten har begränsad åtkomlighet. Rullmotståndet i åkvagnen kan justeras med en friktionsbroms. Montering av taklyftar Innan man sätter upp takskenorna görs en bedömning på vilket sätt skenorna bäst monteras med hänsyn till tak- och väggkonstruktion (projekteringsunderlag). Montören tar även hänsyn till takets höjd, lampor, skåp, gardiner, pelare, brandvarnare, ventilation, vippfönster, m.m. Skenorna är av aluminium (finns även vitlackerade) i olika profilhöjder och finns i fasta längder eller kan måttbeställas hos leverantören. 2 Beroende på fabrikat, installeras/avinstalleras lyftmotorn från åkvagnen utan verktyg med snabbkopplingssystem, s.k. quick-release. 2
Skenans profilhöjd väljs efter det avstånd skenans (tak-)fästen kan monteras på. Ju längre avstånd mellan fästena desto högre profil på skenan för att klara tillåten belastning, vanligtvis 300-350 kilo 3. Det finns profilhöjder mellan ca 6-18 cm beroende på fabrikat. Bredd ca 6 cm. Vissa leverantörer erbjuder sidtäckning till takskenorna. De kan vara enfärgade eller mönstrade beroende på tycke och smak. Lyfthöjden med en taklyft beror på takets höjd, val av montage, skenans profil och motorns höjd inklusive lyftbygel (ca 40 cm). OBS! En lyftmotor och takskena av olika fabrikat bör inte kombineras utan ett (skriftligt) godkännande från båda leverantörerna. Efter en riskanalys väljer leverantören antingen att ta produktansvar för både sin lyftmotor och befintliga takskenor eller att byta ut dem. Tak- och väggmontering Takskenorna kan monteras i taket, på väggar eller på stödjande pelare. En skräddarsydd lösning innebär ibland att man får kombinera alla tre varianterna av montage. Skensystemen kan vid behov byggas ut och förändras. I speciella fall kombineras raka skenor med kurvor (30, 45, 60 och 90 grader), manuella eller elektriska växelspår och/eller fyrvägs vridväxel (endast takmontage) för att användaren ska nå fler platser i rummet eller för att förbinda takskenan med en skena i ett annat rum se sidan 8-9. Speciella lösningar finns även för nedsänkta tak. Monteringen ska göras av fackman. 3 Det finns takskenor som klarar ända upp till 700 kilos belastning. 3
Takfäste med expanderbult används i betongtak eller förstärkta träbjälklag. Beroende på fabrikat monteras takfästet inuti eller på utsidan av takskenan. Om det finns risk för vibrationer i skenan, som i sin tur kan spridas genom betongtaket till andra lägenheter, används ett antivibrationsfäste. Vid montering av takskenor och kurvor genom mjukt undertak och fäste i ovanliggande betongtak (eller lutande tak) finns nersänkt förlängt takfäste. Det används även i rum med stor takhöjd för att få skensystemet i normal monterings- och användningshöjd eller om det t.ex. finns armatur i vägen för takskenorna. Väggbeslag används när taket är otillgängligt eller när det inte är möjligt att utföra nödvändiga förstärkningar av befintligt tak. Väggbeslag kan monteras på alla väggtyper. Minst åverkan anses golvstående väggstolpar ge, då de monteras mot golvet och fästs mot väggen med smalare skruv än t.ex. korta väggbeslag som monteras med expanderskruv. Med väggstolpar är man mindre beroende av väggarnas material och de används t.ex. i rum med stora fönsterpartier eller på enkla gipsväggar. Väggstolparna har olika anpassningsstycken för att kunna gå förbi golvlister och vattenrör. Det finns även ett fabrikat av personlyft för väggmontage med dubbelledad lyftarm för lyft med tre meters räckvidd (även runt hörn). 4 När lyften sitter på plats En så kallad installationsbesiktning ska vara utförd innan lyften tas i bruk. Vanligtvis sker det av en av leverantören certifierad montör. De som ska handskas med lyften bör få undervisning i att använda lyften och instruktion om vart man ska vända sig om någonting händer. I närheten av lyften ska det finnas en bruksanvisning. 4 Molift Swing, Etac AB. 4
Taklyft i ett rum En taklyft kan användas till fler personer, som vårdas i samma sal eller på allmänna platser såsom badhus och gymnastikavdelningar. I den privata bostaden är taklyften ett individuellt hjälpmedel. Eftersom alla förflyttningar sker under takskenan i det rum den är monterad i, blir taklyften en förflyttningsstation för alla förflyttningar. Det innebär att de hjälpmedel användaren förflyttar sig till och från, måste köras in under skensystemet. Enkelspårig skena Med taklyft finns en möjlighet för användaren att själv förflytta sig mellan t.ex. rullstolen och toaletten. Det innebär förstås att han/hon även måste kunna applicera lyftselen på egen hand. Vid självständiga förflyttningar rekommenderas enkelspårig skena som vid behov kan kompletteras med kurvor och/eller växlar. I så fall kan användaren behöva en lyftmotor med åkmotor för motoriserad förflyttning längs med takskenan. TIPS! Användaren som förflyttar sig själv kan ha svårt att vända sig om när han/hon sitter i lyftselen för att se efter var rullstolen (toalettstolen) står. Speglar på väggarna underlättar. En enkelspårig skena monteras rakt ut från sängens långsida (cirka 110-120 cm från sängens huvudända) eller snett ut från sängen, beroende på vilket som är mest praktiskt med tanke på förflyttningarna och användarens möblemang. Monteras skenan rakt ut från sängen, kan sängen flyttas i sidled (ut från väggen) och fortfarande vara rakt under skenan. Monteras skenan snett ut från sängen leder skenan bort användaren från sängens huvudända och sängbordet. 5
En enkelskena ovanför toalettstolen kan monteras i olika riktningar, rakt ut, snett ut eller ca 30 cm framför toalettstolens framkant (eller i centrum av toaletthålet). 5 I vardera ändan av takskenan monteras ett ändstopp för att förhindra lyftmotorn att åka av skenan. Ändstoppet kan flyttas om man vill få lyftmotorn att stanna i bestämda lägen. Det är en fördel för dem som förflyttar sig självständigt mellan sängen och rullstolen att lyften stannar i förhållande till hjälpmedlens placering. Rumstäckande system Ett rumstäckande system består av två fasta skenor och en flyttbar skena (travers) på vilken lyftmotorn är monterad. Traversen flyttar sig så att lyftmotorn alltid ställer sig ovanför användaren när lyftbygeln belastas. Den flyttbara skenan monteras på en så kallad traversvagn mellan eller under de fasta skenorna med en mellanliggande eller underhängande traversvagn. Traversvagnen kan anslutas till en körmotor för motoriserad förflyttning. Traversvagnarna klarar upp till 500 kilos belastning. Med ett rumstäckande system görs förflyttningarna oberoende i hela rummet och är ett vanligt val på vårdboenden. Det ger användaren och assistenten stor rörelsefrihet. Fristående golvställningar Ett fristående (portabelt) taklyftsystem består av ett stativ med två golvstöd och bärstolpar (justerbara i höjd från två till drygt tre meter), en lyftskena i fast eller justerbar bredd och en lyftmotor. Det finns även fristående golvstativ med fyra bärstolpar (traverslösning). Höjden på stativet anpassas efter takhöjden. Om ingen taklampa är i vägen kan bärstolparna ligga an mot taket och få samma lyfthöjd som en takmonterad lyft. Vissa fabrikat har bärstolpar som även kan justeras neråt, d.v.s. ställas in mot sluttande golv. 5 Bygg ikapp handikapp, Elisabeth Svensson, Svensk byggtjänst, Hjälpmedelsinstitutet, utgåva 5, 2012. 6
Det är en fördel om bärstolparna står intill väggarna i rummet eftersom golvstöden annars kan utgöra en snubbelrisk. Det stabiliserar också stativet i sidled. För ökad stabilitet har någon leverantör stödarmar som kan spännas mot väggarna. Lyftskenan har ett spann på 2-5,5 meter beroende på lyftskenans profil och vilken vikt systemet ska klara att lyfta. Högsta tillåtna belastningen på fristående taklyftssystem är vanligtvis 200-350 kilo. Fristående taklyftssystem kan monteras utan verktyg av en till två personer. Har golvstödet låsbara hjul kan det flyttas, t.ex. om användaren byter rum. Fristående golvställning med dubbla bärstolpar, lyftskena och två motorer har en högre lyftkapacitet (500 kilo, 250 kilo per lyftmotor). Med dubbla motorer kan man förutom att lyfta användaren, positionera denne till sittande, halvsittande eller liggande ställning. 7
Taklyft i fler rum Om det finns behov av en taklyft i fler rum monteras ett taklyftssystem i de rum som är aktuella, vanligtvis sovrummet och badrummet. Användaren använder den lyft vars rum han/hon befinner sig i. Ett annat alternativ är att lyftmotorn flyttas med från ett rum till ett annat genom att takskenorna står i förbindelse med varandra. En takmonterad enkelspårig skena i två intilliggande rum kan mötas i en takhög dörröppning eller om väggen ovanför dörren är anpassad för passage av lyftskenan och lyftmotorn se bild nedan. Motsvarande lösning med flyttbar (travers-)skena förutsätter att de rörliga skenorna är monterade i ett underhängande fäste och att de kopplas ihop i dörröppningen med ett särskilt lås innan lyftmotorn kan flyttas mellan rummen. Är avsikten att användaren ska sitta kvar i sin lyftsele när han/hon förflyttar sig mellan t.ex. sovrummet och toaletten, förutsätter det att lyftselen är trygg och säker för ner- och urglidning. Rum till Rum (RtR, R2R) Rum till Rum innebär att användaren kan passera en dörröppning utan att skenorna mellan rummen har förbindelse med varandra och överkopplingen i dörröppningen sker utan att dörrkarmar eller väggar behöver anpassas. Taklyftssystemen i de olika rummen är också oberoende av varandra vad gäller skenornas montage, golv och takhöjd. Användaren kan ha en enkelskena i ett rum och traverslösning i ett annat utan att det påverkar överflyttningen av motorn mellan rummen. Bild: Guldmann AB 8
Beroende på fabrikat kan det gå till på två olika sätt. Bild: Guldmann AB I det ena alternativet flyttas lyftbygeln över från det ena rummets motor till det andra rummets lyftmotor. Det innebär att lyftbygeln har en för detta ändamål avsedd koppling till lyftbandet och att det finns ett taklyftssystem med skena(-or) och motor i båda rummen. I det andra alternativet flyttas lyftmotorn över från det ena rummets takskena till det andra rummets skena (s.k. swing). Lyftmotorn är då upp och ner med lyftbandet på lyftmotorns ovansida. Lyftbandet i sin tur är kopplat till ett mellanband 6 som hänger ner från takskenan. Överföringen av motorn sker genom att lyftbandet från motorn kopplas över till det mottagande rummets mellanband. Bild: Human Care AB 6 Mellanbanden (eller mellanstycken) finns i olika längder och används vid rum till rum-överföringar. Bandet sänker lyfthöjden jämfört med takmonterade lyftmotorer. Rekommenderad lägsta höjd från golv till bandets fäste är 185 cm. 9
Lyftmotor Lyftmotorn höjer och sänker användaren med ett lyftband (och lyftbygeln). Lyftet regleras med en handkontroll se sidan 11-12. Lyftbandet styrs in i lyftmotorn genom en bandstyrning och stannar när lyfthöjdsstoppet kommer i kontakt med lyftmotorn. Lyftbandet är 2-2,5 meter långt men kan förlängas vid extra hög takhöjd. Det är tillverkat med speciella krav på hållfasthet. Lyft direkt under lyftmotorn rekommenderas, eftersom det ger minst slitage på lyftbandet som annars kan fransas upp i kanterna om det matas in snett. Det är också viktigt att bandet är sträckt när det matas in i motorn. Vissa lyftmotorer stannar när lyftbandet matas in alltför snett och startar först när lyftbandet löper in rakt i motorn igen. Lyftområdet är vanligtvis detsamma som lyftbandets längd. Bild: Robin, Invacare AB På lyftbandet sitter en lyftbygel med krokar som lyftselen hängs upp på. Det finns lyftbyglar med två, tre och fyra krokar läs mer om lyftbyglar på sidan 12-14. Ett fabrikat av lyftmotor har två lyftband med varsin krok för lyftselens lyftöglor i stället för en lyftbygel se bild ovan. Vid förflyttning av extremt överviktiga patienter används två sammankopplade taklyftsmotorer. Tack vare att taklyftsmotorerna kan manövreras individuellt är det enkelt att justera patientens läge och exempelvis höja eller sänka huvudänden vid behov. Två motorer används även till vissa typer av planlyftar. Lyftmotorerna är avsedda för inomhustemperaturer. 10
Portabel lyftmotor En portabel lyftmotor kan hakas av från mellanbandet utan verktyg och flyttas mellan olika taklyftssystem på en liten vagn. De väger mellan 5,6-11,5 kilo, beroende på fabrikat. Portabla lyftmotorer används i vissa Rum till Rumlösningar. De är också ett alternativ när användaren vill ta med sig sin lyft mellan två bostäder, olika våningsplan eller om den ska användas växelvis inomhus och utomhus. För att underlätta transport finns ibland bärhandtag på motorns ovansida. Ska den flyttas mellan fler personer på till exempel ett vårdboende, krävs det att personalen har ett bra kom ihåg-system, för att veta var lyftmotorn användes sist. Det är också viktigt att man beräknar hur många personer som ska dela på samma lyftmotor för att arbetet med att flytta runt motorn ska bli rimligt i förhållande till det antal lyft som ska utföras under en arbetsdag. Manövrering av lyftmotorn Lyften manövreras med en handkontroll (manöverdosa) för sänkning, höjning och i förekommande fall förflyttning av lyftmotorn längs med skenan. Andra funktioner som kan finnas i handkontrollen är; nödsänkning, nödstopp, lyfthastighet, styrning av växlar i takskenan, låsning av handkontrollens funktioner (så att obehöriga inte kan köra lyften) och en funktion där motorn återgår till laddningsläge i skenan. Lyfthastigheten är ca 30-80 mm/sekund men kan vid behov anpassas individuellt. En del fabrikat har två lyfthastigheter, en snabbare hastighet när lyften är obelastad och en konstant lyfthastighet under lyftet. En långsammare start (mjukstart) och stopp (mjukstopp) är också vanligt och uppskattas särskilt av personer med smärta. Någon leverantör kan anpassa sina handkontroller med vipptillsats för användare med nedsatt styrka och rörelse i handen. Handkontrollen har en krok för att hängas på lyftbygeln eller magnet för att fästas på lyftkassetter. Handkontrollen hänger i en (ibland dragavlastad) manöversladd från lyftmotorn. I händelse av att handkontrollen är trasig finns det på många lyftmotorer manöverknappar på lyftmotorns undersida. OBS! Flytta inte taklyftsmotorn genom att dra i handkontrollen. 11
I de flesta lyftmotorer, kan en mottagare för fjärrstyrning monteras in. En fjärrstyrd handkontroll fungerar normalt inom en radie av två till fem meter från lyftmotorn. Lyftbyglar Kallas också lyftbåge eller galge. Det finns lyftbyglar i olika bredder och design med två, tre eller fyra krokar att hänga lyftselens lyftband i. Lyftbygelns krokar är säkrade mot ofrivillig urkrokning av lyftselens lyftband. Urkrokningsskydden ser lite olika ut beroende på fabrikat. Vissa lyftkassetter har krokar för upphängning av lyftselen direkt på lyftmotorn. Lyftbygelns bredd och antal krokar påverkar understödsytan och stödet från lyftselen. Det är viktigt med rätt lyftbygel för att matcha, bevara och säkerställa användarens behov av stöd från lyftselen. Även designen på lyftbygeln kan ha betydelse för användarens upplevelse av lyftet. En lyftbygel som genom sin form inte kommer nära pannan och ansiktet upplevs ofta mindre besvärande än om lyftbygeln är nära ansiktet. Risken att av misstag slå i bygeln minskar också. Ofta har leverantören likadana (eller samma) lyftbyglar till sina hjullyftar och taklyftar. Lyftbyglar med snabbkoppling kan lätt flyttas från en taklyft till en hjullyft av samma fabrikat. OBS! Personlyften och lyftbygeln ska alltid vara av samma fabrikat. Lyftbyglar med två krokar Vilken bredd tvåpunktsbygeln ska ha avgörs av användarens axelbredd alternativt överkroppens bredd och beroende på om han/hon ska ha sina armar på lyftselens ut- eller insida. Är lyftbygeln för smal kan användaren som har armarna på lyftselens insida känna sig inklämd. Har användaren armarna på utsidan lyftselen och lyftbygeln är mycket bredare än kroppen får han/hon inte fullt stöd av lyftselen i sidled. Det märks extra tydligt om användaren t.ex. efter en stroke har tendens att falla mot den svaga sidan. 12
Tvåpunktsbyglar finns i ett flertal fasta bredder mellan 22-61 cm men 45-55 cm bredd räknas ofta som standardbygel. Bilder från vänster till höger: Liko AB, Etac AB, Handicare AB. Ett fabrikat av lyftmotor har två lyftband med varsin krok för lyftselens lyftöglor i stället för en lyftbygel. 7 Se sidan 10. Avståndet mellan krokarna anpassar sig efter användaren till skillnad från en lyftbygel med fast bredd. Som tillbehör finns en breddningsbygel för fasta bredder. Lyftmotor med tre krokar Ett annat fabrikat av lyftmotor har en teleskopiskt breddställbar lyftbygel 8 med tre breddningslägen 35 cm, 45 cm, 55 cm monterad på motorn. Lyftmotorn har också en tredje krok avsedd för benstödens lyftband se bild. OBS! När man använder en trepunktsupphängning behövs en låsning på benstöden för att sluta öppningen mellan benstöden. Bild: Human Care AB 7 Robin, Invacare AB. 8 Roomer 5200, Singel 5100 och Singel 5100 Herkules, Human Care AB. 13
Lyftbyglar med fyra krokar Användare med reumatiska sjukdomar, smärta, artroser eller sjukdomar i buken, är exempel på tillstånd där så lite tryck från lyftselen som möjligt i lyftet är att föredra. Även tunga användare har behov av en lyftbygel som ger så stor understödsyta som möjligt. En lyftsele kopplad till fyra krokar (fyrpunktsbygel) upplevs i allmänhet som mindre sammanpressande än om lyftselen kopplas till två krokar (tvåpunktsbygel). Fyr-punktsbyglarna är liksidiga och oliksidiga beroende på fabrikat. Bilder: Etac AB. Sidobyglar Så kallade sidobyglar hängs upp på en tvåpunktsbygel för att på så sätt ge en fyrpunktsupphängning se bild. OBS! Man kan inte hänga sidobyglar på en lyftbygel av ett annat fabrikat utan leverantörernas godkännande. Parkering för lyftbygel Bild: Liko AB Det finns olika typer av väggmonterade hängare för parkering av taklyftens lyftbygel. 14
Maxbelastning Den tillåtna belastningen på taklyftar är max 200-350 kilo 9. För tyngre lyft upp till 455-500 kilo används oftast två samverkande motorer som manövreras med varsin handkontroll. Det innebär att hjälparen kan positionera användaren i sittande, halvliggande och liggande. Två lyftmotorer ger en stor lyftyta för användaren. OBS! Det kan stå olika max laster på olika produkter (lyftbygel, lyftsele, lyftmotor) i ett sammansatt taklyftssystem. Då är det alltid den lägsta maxlasten som gäller. Energi och laddning Lyftmotorn har vanligtvis sin energiförsörjning från ett batteri eller genom fast el i skenan (äldre motorer). För maximal livslängd på batterierna ska de laddas regelbundet, gärna med fasta laddningsrutiner (efter användning eller varje natt). Laddningen sker genom att ställa motorn i laddningsläge (placerad på valfri plats i skenan) eller med handkontrollen i en väggmonterad laddare eller bordsladdare. OBS! Använd alltid leverantörens laddare. Batteriladdningen kan också ligga i takskenan (s.k. laddlinjer) vilket innebär att motorn laddas kontinuerligt. Nödstoppet ska inte vara aktiverat vid laddning. När lyften används ska laddaren vara frånkopplad. Laddningen av nickel-metallhydridbatteri tar vanligtvis ca två till tre timmar. Blybatterier tar lite längre tid (ca åtta timmar). Batterierna kan inte överladdas. Vid normalt dagligt lyftarbete räcker ett fulladdat batteri till ca två veckors användning (ca 50-60 lyft). Ofta stänger motorn av sig själv efter tio minuter utan aktivitet. På så sätt sparas batterierna. 9 Mobila hjullyftar har en tillåten maxlast på 140-300 kilo (vanligtvis 200 kilo). 15
På motorn eller handkontrollen finns ibland dioder som visar hur mycket laddning som finns kvar i batteriet. Lyftmotorn kan också ha funktioner för lyftspärr vid svagt batteri och överlastskydd. Låg batterinivå kan också uppmärksammas med ett varningspip. Nödfunktioner och säkerhet Nödstopp används i nödsituationer och utlöses med en knapp eller snöre som hänger från lyftmotorn. I händelse av strömavbrott eller om lyften slutar fungera under ett lyft, har lyftmotorerna batteri back-up för nödsänkning. Till något fabrikat finns externt batteri att koppla till motorn vid nödtillfälle. Vanligtvis sitter nödsänkningsreglaget(-knappen) på lyftmotorn. Det finns också taklyftar med mekanisk (manuell) nödsänkning på lyftbandet vilket kräver återställning/justering av lyfthöjden efteråt. Lyftmotorerna är utrustade med säkerhetsspärr som förhindrar ofrivilliga fall (fallskydd). Det finns också ett mekaniskt stopp vid maxläge och minimiläge på lyftbandet. Tillsyn och skötsel Personlyftar ska kontrolleras minst en gång per år av auktoriserad personal. En årlig tillsyn är föreskriven i den gällande europeiska standarden för personlyftar EN ISO 10535. Vissa leverantörer rekommenderar även månadsvis kontroll av lyftbandet. 10 Det är köparens ansvar att se till att kontroller dokumenteras. Som extra tillval (beroende på fabrikat) kan en modul som registrerar och sparar all information om hur systemet använts under en viss period installeras. I livslängdsdokumentationen framgår antalet standardlyft, tyngre lyft än 150 kilo och antalet överbelastningar. I servicemodulen finns information om när den senaste säkerhetsinspektionen/servicen utfördes och när det är dags för nästa. 10 För lyftselar gäller enligt lyftstandarden SS EN ISO 10535: 2007 att lyftselen bör genomgå periodiskt återkommande inspektion/besiktning med det intervall som tillverkaren/leverantören anger, dock minst var sjätte månad. 16
Leverantörerna av personlyftar erbjuder oftast serviceavtal för årlig tillsyn och provbelastning. Vanliga fel när lyften inte fungerar är att lyften inte är påslagen, att nödstoppet är aktiverat, defekt handkontroll, urkopplad sladd mellan handkontroll och lyftmotor eller att lyftens batterier är urladdade. OBS! Följ alltid leverantörens skötselanvisningar som framgår av bruksanvisningen. Återvinning Leverantörerna erbjuder köparen att ta emot uttjänta batterier och elektronik som innehåller bly. Garantier De flesta leverantörer lämnar 15 års garanti på sina skensystem mot fel i tillverkning eller material och fem års garanti på lyftmotorn. Livslängden på en taklyftsmotor är ca tio år förutsatt att den är skött enligt anvisningar. Livslängden påverkas också av hur mycket taklyften används. CE märkning och certifiering CE-märkningen innebär att en produkt kan tillverkas eller importeras för att säljas i vilket som helst av de länder som är medlemmar i EU/EES och att de olika länderna inte får sätta varken strängare eller mildare krav på produkten än de som anges i direktiven. Detta innebär i klartext att en produkt som uppfyller kraven i lagtexten och är försedd med CE-märkning med automatik är godkänd för försäljning i hela EU/EES utan ytterligare godkännanden i de olika staterna. En standard innehåller krav på vad en medicinteknisk produkt ska uppfylla för att bli godkänd enligt standarden. Europeisk standard som berör personlyftar är t.ex. EN 10535 2006. Certifiering innebär att produkterna och verksamheten lever upp till gällande internationella standarder för t.ex. kvalité och miljöstyrning och standarder för spårning av medicinska produkter. Certifiering som berör taklyftar är t.ex. ISO 9001 (kvalitetscertifiering), ISO 14001 (miljöcertifiering), ISO 10535: 2006 (internationell lyftstandard). 17
Tillbehör Lyftselar med delade benstöd, lyftselar med odelade benstöd Läs mer om lyftselar i boken Förflyttning med personlyftar för dig som arbetar professionellt med personlyftar, K. Reifeldt, Hjälpmedelsinstitutet 2013. Våg Till taklyftarna finns digital våg som tillbehör i två varianter; antingen som separat våg kopplad mellan lyftmotorn och lyftbygeln eller som integrerad våg där vikten kan avläsas på handkontrollen. Vågen som kopplas mellan lyftmotorn och lyftbygeln sänker den totala lyfthöjden ca 30 cm. Vid behov, fråga om vågens lyftkapacitet och om den är godkänd att användas för vägning av patienter inom sjukvården i samband med kontroll, diagnostik eller behandling. Planlyft/bår En planlyft lyfter horisontellt med ett underlag av rostfritt stål, heltäckande lyftduk eller med ett lyftband (eller lattor) under huvud, skuldror, rygg, säte och vader, kopplad till en särskild lyftanordning. Med hjälp av en balanstillsats justeras patientens horisontella position. Planlyftar används framför allt vid operation-, IVA och röntgenavdelningar och akutintag. Planlyftarna har en lyftkapacitet på upp till 400 kilo (två motorer). Bassängsits/badstol/bassängbår Ett taklyftssystem kan monteras upp i de flesta miljöer, även ovanför en badbassäng i ett badhus. För att sänka ner och lyfta upp användaren, används antingen en lyftsele i nätmaterial eller en bassäng-/badstol. I båda fallen sitter användaren upp. För liggande förflyttningar ner i badet finns bassängbårar. Stationära personlyftar i fuktiga miljöer kräver specialbehandlade produkter. 18
Lyftväst Användare som ska träna upp sin mobilitet kan med stöd av lyftväst eller lyftbyxa stå-, balans- och gåträna i en taklyft, eftersom lyfthöjden är hög och golvytan runt användaren är fri. För att uppnå en mjukare, fjädrande rörelse vid gåträningen används metallfjädrar. De hängs på lyftbygeln och lyftselen krokas till fjädrarna. En lyftväst kopplad till taklyften kan också ge användaren en säkerhet när han/hon ska träna sittande manuella förflyttningar, t.ex. med glidskiva eller glidmatta. Förflyttningslakan Förflyttningslakan är ett lyfttillbehör tillverkat i polyester (även nätvävd polyester) och i förbrukningsmaterial. Det bäddas ner i sängen som underlakan. Beroende på fabrikat skiljer sig förflyttningslakanen åt genom olika detaljer. Gemensamt för dem är att de har lyftband längs långsidorna för att kunna användas med en personlyft. Kopplas lyftbanden från båda långsidorna till lyftbygeln blir användaren (upp-)lyft liggande i lakanet med stor understödsyta. Kopplas lyftbanden från ena långsidan till personlyften vänder lakanet över användaren på sidan och håller kvar denne i sidoläge. 19
Smärtkänsliga personer och människor med extrem fetma har behov av stor understödsyta i sina förflyttningar. Med förflyttningslakanet kan assistenten flytta och vända användaren med hjälp av personlyften utan friktion mellan kroppen och underlaget. Glider förflyttningslakanet utan motstånd upplevs det mer behagligt än om det dras med motstånd. För att minska friktionen kan sängen bäddas med ett glidlakan 11. Något fabrikat av förflyttningslakan har friktionsreducerande material på undersidan. Förflyttningslakan är också ett bra förflyttningsalternativ till personer med grav demens och patienter i palliativt stadium. Förflyttningslakan kan också användas av personalen till manuella förflyttningar i eller till/från sängen. I och med att lyft med ett förflyttningslakan sker i halvliggande/liggande är det av utrymmesskäl en fördel att arbeta med en taklyft. Förflyttningslakanen har en brukarvikt på maximalt 220 500 kilo. Inkontinens och vändhjälpmedel Inkontinens- och vändhjälpmedel (med fuktspärr) har friktionsreducerande material på undersidan. Hjälpmedlet kan vid behov kopplas till en personlyft som vänder över och håller kvar användaren i sidoläge. 11 Beroende på fabrikat skiljer sig glidlakanen åt genom olika detaljer. Antingen läggs de på tvären ovanpå ett vanligt lakan eller också träs de runt madrassen. Gemensamt är att de ger en friktionsreducering som underlättar lägesförändringar i sängen. 20
STATIONÄRA TAK- OCH VÄGG- MONTERADE TAKLYFTAR Stationära taklyftar används vanligtvis på vårdboenden, gruppbostäder, äldreboenden och sjukhus, inom rehabilitering och hemsjukvård, för förflyttningar t.ex. till/från säng, rullstol, toaletten och badkar. I mindre utsträckning ordineras de även till användare i privat boende. Eftersom en takskena kan monteras i alla tänkbara miljöer där det finns tak, väggar eller golv, betyder det att taklyften också kan vara ett hjälpmedel i simhallen, ridhuset, båthuset och på bryggan. är ett nationellt kunskapscentrum inom området förflyttningskunskap som startade 1995. Vi är experter på området och sprider vår kunskap genom utbildningar och skrifter. Våra utbildningar ger dig som arbetsterapeut, sjukgymnast och fysioterapeut redskap så att du kan handleda eller utbilda omvårdnadspersonal i förflyttning. Du som arbetar som hjälpmedelskonsulent får genom våra kurser den kunskap du behöver för att kunna utföra ditt arbete på ett kvalitativt sätt. Vi utbildar även hjälpmedelstekniker, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och rehabpersonal inom många olika aspekter av området förflyttning. Alla kursledare i förflyttningskunskap på Hjälpmedel- Center Sverige är legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter med lång erfarenhet av kliniskt arbete. Legitimationen står som garanti för att vårt arbete uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen ställer. På vissa kurser samarbetar vi med kursledare som specialiserat sig inom andra områden, t.ex.smärtsjuksköterska, pedagog, utredare på läkemedelsverket och hjälpmedelstekniker. I våra skrifter sammanfattar expertisen sina kunskaper inom olika aspekter av förflyttning. Esperantoplatsen 5 411 19 Göteborg lina@hmcsverige.se kicki@hmcsverige.se www.hmcsverige.se