Program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun 2014-2018

Program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun 2014-2018 Ks/2013:341 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun 2014-2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2014-04-24 83

Friluftsliv i Jönköping Program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun 2014-2018

INLEDNING FRILUFTSLIV ÄR EN AKTIVITET som når alla, har låga trösklar och kan utövas genom hela livet. Naturen har vi alla fri tillgång till via allemansrätten samtidigt som vi har ett ansvar för att inte störa eller förstöra och oftast finns naturen bara några steg utanför dörren. I Jönköpings kommun finns möjligheten till naturupplevelser både i stan och på landet. Det som behövs är marknadsföring/presentation/förpackning, bra planering, samarbete och kunskapsspridning om naturens potential och möjligheter. Sex tydliga verksamhetsområden berör friluftsliv områden som redan idag finns på den kommunala agendan. Folkhälsa Miljö/naturvård Friluftsliv för unga/utomhuspedagogik Turism/naturturism Landsbygdsutveckling Kulturhistoria Friluftsliv i Jönköping. Vision och program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun ska ses som en möjlighet till optimering av alla insatser som redan idag utförs inom kommunens verksamheter. Friluftsliv har även ett stort egenvärde i form av omedelbar glädje av själva friluftsaktiviteten, av natur- och kulturupplevelsen och av avkopplingen. Att kunna tillbringa en del av sin tid i naturen, ensam eller tillsammans med andra, är för många en självklarhet och en viktig del av livet och kan inte ersättas av andra aktiviteter. Kommunens satsning på friluftsliv under 2013-2018 ska resultera i markant framflyttade positioner vad gäller friluftslivets samtliga värden. Ett rikt och tillgängligt friluftsliv förebygger ohälsa och bidrar till ökat miljöengagemang. Kommunerna kan göra viktiga insatser för friluftslivet såväl i egen regi som genom att stötta lokala friluftsorganisationer och aktörer inom naturturism. Lena Ek miljöminister (C) VISION Jönköping ska vara Sveriges bästa friluftskommun. Antalet kvinnor och män, pojkar och flickor som utövar friluftsliv i kommunen ska vara i absolut sverigetopp såväl vad gäller kommuninvånarna som besökare. Kommunens folkhälsotal ska vara bland de bästa i landet. Friluftsliv och naturturism ska vara väsentliga och naturliga punkter i utvecklingen av hela kommunen, med fokus på hållbarhet utifrån perspektiven ekologi, socialt och ekonomi. INNEHÅLL Inledning...2 Vision...2 Innehåll...2 Verksamhetsidé...3 Friluftslivets samhällsnytta...3 Ambition och målgrupper...5 Program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun 2014-2018 fastställdes av kommunfullmäktige den 24 april 2014. Foto: Smålandsbilder och Joakim Walltegen Programområden...6 Ansvar och samordning...12 Aktivitetsplaner...13 Utvärdering och uppföljning...13 Förslag på konkreta aktiviteter...14-15 2 FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018

VERKSAMHETSIDÉ BEGREPPET FRILUFTSLIV kan definieras som vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Friluftsliv har i sig ett egenvärde för många människor men kan även ses som ett medel för att uppnå andra mål. Några av dessa är: Förbättrad folkhälsa Ökad turism/naturturism Landsbygdsutveckling Utomhuspedagogik för förskolor och skolor och annan barn- och ungdomsverksamhet. Ökade kunskaper om natur och miljö som i en förlängning kan resultera i ett ökat miljöengagemang Insikt i vår kulturmiljö VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidé En övergripande beskrivning av vad en verksamhet syftar till, och hur organisationen vill att den ska uppfattas av sina intressenter. FRILUFTSLIVETS SAMHÄLLSNYTTA Att friluftsliv har ett stort egenvärde är välbekant för alla som utövar någon form av friluftsaktivitet. Men friluftsliv kan ses som ett medel för att uppnå olika syften. FOLKHÄLSA Inaktivitet kostar Sverige sex miljarder årligen 1, vilket för Jönköpings kommun motsvarar åtskilliga miljoner kronor. Med ett aktivt folkhälsoarbete kan förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykisk ohälsa minskas. Friluftsliv är folkhälsa av bästa slag. Den kombinerar den för människan nödvändiga fysiska aktiviteten med naturens positiva stimulans av hjärnan. Naturen och friluftslivet är viktiga som mentala tillflyktsorter för den själsliga balansen. Som resurs för en bättre folkhälsa kan naturen användas mer effektivt än idag. Att ta tillvara naturens hälsobringande effekter är ofta ekonomiskt och därmed en viktig resurs för att förbättra folkhälsan. kronor (2010). Den del av turismen som benämns naturturism växer. Friluftsliv och turism är två begrepp som överlappar varandra. Turister och besökare som söker naturupplevelser utövar ofta friluftsliv. Turistnäringen, naturvården och vårt kulturlandskap har ett gemensamt intresse i att utveckla ett långsiktigt hållbart turistföretagande. Entreprenörskap kan ge såväl drivkraft som ekonomi för natur- och friluftsliv. De upplevelser som naturturismen förmedlar kan också ge ökad förståelse för och kunskap om naturvård. Det finns goda ekonomiska skäl att bevara och vårda Sveriges attraktiva natur och kulturlandskap, såväl för företag som arbetar med naturturism som för turistnäringen i stort. En god planering kan också bidra till hållbar utveckling lokalt och regionalt. Ett attraktivt landskap för friluftsliv ger positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande. Inom Jönköpings kommun finns stor potential för att utveckla naturturismen. FRILUFTSLIVETS SAMHÄLLSNYTTA Folkhälsa Folkhälsa definieras som befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad. Folkhälsoinstitutet (2006) TURISM/NATURTURISM Svensk turistnäring omsätter årligen 250 miljarder 1 Folkhälsoinstitutet. Folkhälsopolitisk rapport 2010. FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018 3

FRILUFTSLIVETS SAMHÄLLSNYTTA KULTURHISTORIA Kulturhistoria kan beskrivas som vetenskapen om människans kulturella utveckling. I Jönköpings kommun finns många kulturhistoriskt intressanta miljöer. Hembygdsverksamheten leds av ett stort antal hembygdsföreningar som bl a bedriver museiverksamhet, forskning, historisk verksamhet, arrangerar kurser, föreläsningar och mycket annat. LANDSBYGDSUTVECKLING Länsstyrelsen i Jönköpings läns arbete med att utveckla landsbygden går bland annat ut på att stödja olika aktörers idéer och engagemang så att det blir lättare att driva företag, finna sysselsättning och få en attraktiv livsmiljö. Ett av de övergripande målen är att utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden. Naturturism är en sådan verksamhet. Jönköpings kommun har beslutat om ett landsbygdsutvecklingsprogram. Att främja besöksnäringen i kommunens glesare befolkade delar är en punkt som finns med där. Biosfärområdet Östra Vätterbranterna (invigt i september 2012) utgör cirka en tredjedel av kommunens yta. Biosfärområdet har tre funktioner: Utveckla lokalsamhällets bärkraft Bevara biologisk mångfald och kulturarv Stödja kunskap och praktik En av biosfärområdets föreslagna temafrågor är turism. Naturturism och friluftsliv är ofta samma sak. UTOMHUSPEDAGOGIK/FRILUFTSLIV FÖR UNGA Utomhuspedagogik är ett komplement till lärandet som sker i klassrummet. Med utomhuspedagogik tillgodoses kroppens behov av rörelse och hjärnan stimuleras av de olika intrycken. Forskning visar att undervisning i naturen förbättrar inlärningsförmågan. Inlärning genom alla de fyra sinnena ger en mer ihållande kunskapsinhämtning. 2 förbättrar motoriken. Barn som vistas i en naturrik miljö visar sig vara friskare och mer motoriskt utvecklade än de som vistas i en mer naturfattig miljö. 3 Andra fördelar med utomhuspedagogik är att naturkänslan ökar (man lär sig bäst om naturen i naturen) och man förankrar skolkunskaper i verkligheten. Vid undervisning utomhus tränas elever i samarbete, grupper svetsas samman. På fritiden är friluftsliv en värdefull aktivitet för exempelvis föreningar och fritidsgårdar. MILJÖENGAGEMANG Friluftslivet bidrar till att ge ökade kunskaper om natur och miljö. Genom att skapa förståelse för naturen och miljön kan ett engagemang växa, som främjar det lokala och globala miljöarbetet. Internationella studier visar att lek och vistelse i naturen före elva års ålder ökar miljömedvetenheten. Människor får ökad insikt om samspelet i naturen och en känsla av att själva vara en del av den när de vistas ute i naturen. FRILUFTSLIV ÄR LIVSKVALITET FÖR ALLA Friluftsliv behöver inte motiveras med att det är bra för något annat. Friluftslivet är sig självt nog. Egenvärdet består av en omedelbar glädje av själva friluftsaktiviteten, av natur- och kulturupplevelsen och av avkopplingen. Att tillbringa tid i naturen ensam eller tillsammans med andra är en viktig del av livet och kan inte ersättas av andra aktiviteter. 2 Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet (Brügge, Glantz, Sandell 2011) 3 Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården?: Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga (Patrik Grahn, 1997) 4 FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018

AMBITION OCH MÅLGRUPPER AMBITION OCH MÅLGRUPPER AMBITIONER BÄTTRE FOLKHÄLSA I KOMMUNEN. För Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsa att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Friluftsliv är folkhälsa av bästa slag. FLER UTÖVARE. Antalet utövare av friluftsliv i kommunen ska öka. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET. Tillgängligheten för friluftsliv ska förbättras avsevärt. Tillgängligheten definieras utifrån fyra aspekter: Fysisk tillgänglighet planering av friluftsområden Attitydmässig och kulturell tillgänglighet Ekonomisk tillgänglighet Tillgång till information SVERIGES FRILUFTSKOMMUN. Jönköpings kommun ska ha mottagit utmärkelsen Sveriges friluftskommun minst en gång före år 2016. MÅLGRUPPER Friluftsliv passar de flesta människor. Satsningar på friluftsliv gynnar alla kommuninvånare. För att uppnå största möjliga samhällsnytta ska tydligt fokus läggas på följande målgrupper: NYA UTÖVARE. Många kommuninvånare har ingen naturlig anknytning till naturen idag. Den unika naturen i jönköpingstrakten, bland annat genom biosfärsområdet Östra Vätterbranterna, är en betydande källa till sinnesfrid, friskvård och rekreation. Den utgör en viktig del av den rikedom som jönköpingsområdet kan erbjuda sina invånare. Tillgången till högklassiga naturupplevelser ska vara en självklarhet för alla. BARN OCH UNGDOMAR. Forskning visar att det är viktigt att fånga upp pojkar och flickor innan 12 års ålder, därefter är det svårare att få dem intresserade av naturbaserade aktiviteter och därmed även miljöfrågor. ÄLDRE. Naturen har extra goda hälsobringande effekter på äldre, som exempelvis bättre sömnkvalitet, mindre risk för ångest och minskad risk för akut hjärtåkomma. IDEELLA ORGANISATIONER. Friluftslivet bedrivs eller möjliggörs i många fall av ideella organisationer. Genom att på olika sätt stötta ideella organisationer främjas friluftsliv som natur- och kulturupplevelse, och inte minst som en metod för bättre folkhälsa och ökat samhällsengagemang. FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018 5

FÖRETAG SMÅLANDS TURISM KULTUR JÖNKÖPINGS KOMMUN UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN LANDSTINGET FÖRENINGAR MILOJÖKONTORET TEKNISKA KONTORET Samordning STADSBYGGNADS- KONTORET REGION- FÖRBUNDET ANDRA KOMMUNER ÖSTRA VÄTTER- BRANTERNA DESTINATION JÖNKÖPING LÄNS- STYRELSEN SKOGS- STYRELSEN PROGRAMOMRÅDEN PROGRAMOMRÅDEN En utveckling av kommunens friluftsliv kräver samordning och samverkan. I sex programområden beskrivs vad som ska göras, och inte minst hur. Samordning och samverkan ÖVRIGA AKTÖRER JÖNKÖPINGS KOMMUN FRITID JÖNKÖPING INOM KOMMUNEN ska finnas ett förvaltningsövergripande samarbete gällande friluftsliv och naturfrågor. Verksamheter som berörs är exempelvis parkskötsel, naturvård, mark och exploatering, fysisk planering, utomhuspedagogik, folkhälsa, turism, landsbygdsutveckling och kultur. Samarbete med aktörer utanför kommunen, exempelvis markägare och fiskevårdsområden, ska utökas och formaliseras. Samordning Fritid Jönköping ansvarar för samordning av friluftsliv i kommunen. (se även sidan 12) VAD Utveckla nätverk inom och utom den kommunala organisationen, med fokus på friluftsliv. HUR Inom kommunen formaliseras ett förvaltningsövergripande samarbete gällande friluftsliv och naturfrågor. Här planeras verksamheter och aktiviteter gemensamt. Kommunen ska ta initiativet till att bilda ett friluftsråd. Ett sådant råd är ett informations- och diskussionsforum där övergripande samverkansoch utvecklingsfrågor kring friluftsliv, natur, folkhälsa, turism och kulturmiljö diskuteras. Rådet är inte beslutande, utan fungerar som ett forum för dialog där man från ideellt håll har möjlighet att komma med synpunkter, ta initiativ och komma med förslag på den kommunala verksamheten inom allt som rör friluftsliv. 6 FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018

PROGRAMOMRÅDEN Kunskapsspridning och kommunikation FÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT utvecklingsarbete krävs kommunikation av hög kvalitet. Inte minst gäller detta om man vill ändra människors vanor och beteendemönster. Information och utbildning attraherar främst nybörjare och har därför bäst effekt för sådana grupper. Med information som styrmedel kan man öka tillgängligheten till bestämda otillgängliga men lämpliga naturområden, och samtidigt minska intresset för besök i känslig eller olämplig natur. Sådana informationsinsatser kan leda till att man gör ett naturområde mer mentalt tillgängligt för besökare. Exempel på insatser kan vara kartor, broschyrer, appar och webbinformation. I ett lämpligt naturområde kan man visa att området har god tillgänglighet genom exempelvis skyltar, kartor, broschyrställ och ledmarkeringar. VAD Öka tillgängligheten och förbättra attityden till friluftsliv. Höja kunskapsnivån och öka intresset för frågor kring naturvård, miljöpåverkan och kulturhistoria. HUR Ett genomtänkt, planerat kommunikationsarbete ska genomsyra kommunens arbete med friluftsliv. Kvaliteten ska vara hög, och såväl traditionella som nyare kanaler ska användas. Kommunikationsarbetet ska alltid målgruppsanpassas. Stor vikt läggs på Allemansrätten, som är grundläggande för ett aktivt och rörligt friluftsliv. Ett gemensamt formspråk tas fram för friluftsliv i Jönköpings kommun som skapar ett igenkännande och signalerar god kvalitet. FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018 7

PROGRAMOMRÅDEN Bevara och utveckla tätortsnära natur DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN är särskilt betydelsefull för folkhälsan. Studier visar att ju närmare människor har till parker och natur, desto troligare är det att de tar sig dit. Tillgång till närnatur är grundläggande för vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. Därför blir ett bevarande av gröna, även mindre, områden i närheten av folks hem och arbetsplatser en samhällsekonomisk investering. Enligt kommunens grönstrukturplan bör avståndet från bostaden till ett grönområde inte överstiga 200 meter. Kommunen förvaltar den mesta tätortsnära naturen kring centralorterna. Ett av huvudmålen är att göra den attraktiv för invånarnas behov. VAD Jönköpings kommun växer då är det än viktigare att bevara och utveckla tätortsnära naturområden för friluftsliv och rekreation. HUR Friluftslivets bästa ska bevakas och säkerställas i styrande dokument. Några exempel på sådana dokument: Översiktsplan Grönstrukturplan Naturvårdsprogram Skogsprogram Kommunens bostadsförsörjningsprogram Utbyggnadsstrategi Cykelplan Program för hållbar utveckling miljö 8 FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018

Tillgänglighet på flera sätt ALL NATUR KAN OCH BÖR INTE vara tillrättalagd. Men särskilt i tätortsnära områden är en god fysisk tillgänglighet och planering en förutsättning för att så många som möjligt ska kunna ta sig till naturen. Tillgänglighet handlar både om hur människor tar sig till naturen (åtkomlighet) och om hur de sedan tar till sig naturen, när de väl är där. Exempel: Underhåll och planering av natur- och friluftsområden vad gäller fysisk tillgänglighet God information om vilket utbud som finns (hemsida, kartor, etc) Tydlig skyltning som visar vägen för både bilförare, cyklister och fotgängare Vandringsstigar, parkeringsplatser, rastplatser och toaletter är exempel på sådant som ökar tillgängligheten när besökaren väl har tagit sig till området. Bra gång- och cykelvägar, med passager över eller under barriärer som starkt trafikerade vägar, järnvägar eller liknande Goda allmänna kommunikationer, som har hållplatser vid natur- och grönområden Tillgänglighet för personer med någon form av funktionsnedsättning Mångfaldsaspekten ska tas till vara när det gäller tillgängligheten till naturupplevelser För den som är ovan vid att vara i naturen kan steget ut vara stort också mentalt. Genom riktade aktiviteter som naturguidning, utflykter och särskilda informationssatsningar kan även ovana besökare ta steget ut i naturen. Ekonomisk tillgänglighet är också en viktig faktor. De flesta friluftsaktiviteter är förhållandevis billiga, vilket för många kan vara ett väsentligt argument. PROGRAMOMRÅDEN VAD Det ska vara lätt att hitta och ta sig till framförallt tätortsnära natur. En kombination av fysisk planering och information skapar goda förutsättningar för ökad tillgänglighet. HUR Tillgänglighet hänger ofta ihop med information/kommunikation. På alla plan ska kommunen förbättra information gällande friluftsliv. Inventering, och eventuella förbättringar, genomförs årligen beträffande information och skyltning till och vid natur- och friluftsområden. Samtliga insatser ska planeras utifrån den tänkta målgruppen. Modern teknik kombineras med traditionell. Särskilt fokus ska läggas på grupper som av olika anledningar idag inte använder naturen för rekreation. Även nya och växande friluftsaktiviteter ska uppmärksammas. Konceptet gröna cykelstråk, ska utvecklas. Diskutera konceptet frisklinje en kollektivtrafiklösning för att underlätta för transport till och från naturområden. FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018 9

PROGRAMOMRÅDEN Barnkonventionen Enligt FN:s barnkonvention har varje barn rätt till lek, vila och fritid. Skolskogar Skolskogen fungerar som ett uteklassrum såväl vad gäller friluftsaktiviteter som exempelvis matematik. Kommunens skolskogar inventeras fram till 2013. De skolor som vill ha skolskogar ska kunna skriva ett avtal där kommunen som markägare ger skolan/ förskolan en utökad allemansrätt. Naturskola i Taberg Utbildningsförvaltningen har startat en naturskola i Taberg, vilket kommer att gynna både skolornas och allmänhetens friluftsliv. Ett besök i Naturskolan bygger i huvudsak på utomhusaktiviteter, främst naturstudier i området. Besök i Naturskolan erbjuds alla elever i kommunen, även fristående skolor/förskolor. Friluftsliv för unga VAD Tillgänglighet till och förståelse för naturen ska vara en naturlig del av alla barns skoldag både i för- och grundskolor. Kommunen ska bidra till att barnen får en naturlig relation till det lokala natur och djurlivet. Ideella organisationer, som har verksamhet med friluftsinslag för barn och ungdomar, får ökat kommunalt fokus. Fritidsgårdar uppmuntras bedriva friluftsverksamhet. FÖRSKOLOR, SKOLOR och fritidshem bedriver regelbunden friluftslivsverksamhet och undervisning i natur- och kulturlandskapet med god pedagogisk kvalitet inom ramen för förskolans och skolans styrdokument. Som exempel kan nämnas skolskogar eller liknande yta, som är ett begränsat område som disponeras av skolan för lektioner och utevistelser. Här kan teorier testas i praktiken. Skolan och markägaren upprättar en överenskommelse där skolan får tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, exempelvis bygga eldplats, bygga vindskydd eller kanske avverka några träd. Naturen är en könsneutral lekplats. Ideella organisationer, som scoutrörelsen och andra, bedriver informell utbildning utifrån utomhusaktiviteter. Även fritidsgårdar, med Green Team som ett utmärkt exempel, bedriver friluftsverksamhet för unga. HUR Återkommande besök i naturen ska ordnas för samtliga elever. Skolan och förskolan ska aktivt verka för att öka barnens intresse och förståelse av naturen. Barnen ska få bekanta sig med naturen genom pröva-på-verksamhet. En naturskola i Jönköpings kommun för elever i alla åldrar har skapats. Kommunen ska utveckla kontakterna med ideella organisationer som har verksamhet med friluftsinslag för barn och ungdomar. En nysatsning på Green Team 4 görs. 4 Ursprungligen ett samarbete mellan Jönköpings kommun och Svenskt Friluftsliv med uppgift att ge ungdomar mer kunskap om friluftslivet, bättre hälsa och mer kunskap om natur- och miljö. 10 FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018

PROGRAMOMRÅDEN Kulturhistoria I DET SOM IDAG är Jönköpings kommun har människor levt i tusentals år. Det är svårt att hitta naturområden som är helt opåverkade av människan om ens möjligt. Den som rör sig i kommunens natur kan därför upptäcka spår efter hur forna tiders generationer levt. En stenmur, en damm eller en gammal husgrund kan berätta intressanta historier. Genom spåren i naturen och kunskaper om ortens historia kan dessa naturvandringar öka vandrarens kunskap och samhörighet till ortens historia och de gångna generationernas liv och öden. Samtidigt ökar exempelvis vandrarens koppling till kommunens kulturella förflutna, till exempel genom att se och uppleva natur som bland annat inspirerat kulturella skapare, som John Bauer. Kulturhistoria Kulturhistoria kallas vetenskapen om människans kulturella utveckling. VAD Varje medborgare i kommunen ska ha rätt till kunskaper om sin lokalhistoria och insyn i vad som har format orten under århundradenas lopp. Genom kunskap om den egna historien och hembygden formas en stabil grund att bygga framtiden på. HUR Information om historiskt och kulturellt viktiga platser på orten. Föreläsningar och god möjlighet till guidade historiska vandringar runt om i kommunen (kan ske med ny teknik, som ljudguider eller appar). Satsning på lokalhistoria i skolor. Kontakt med hembygdsföreningar. FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018 11

ANSVAR OCH SAMORDNING FÖRETAG ÖVRIGA AKTÖRER JÖNKÖPINGS KOMMUN KULTUR JÖNKÖPINGS KOMMUN FÖRENINGAR TEKNISKA KONTORET FRITID JÖNKÖPING Samordning REGION- FÖRBUNDET ÖSTRA VÄTTER- BRANTERNA DESTINATION JÖNKÖPING LÄNS- STYRELSEN UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN SMÅLANDS TURISM STADSBYGGNADS- KONTORET SKOGS- STYRELSEN MILOJÖKONTORET LANDSTINGET ANDRA KOMMUNER ANSVAR OCH SAMORDNING DET HAR LÄNGE SAKNATS formell samordning kring verksamheten friluftsliv i kommunen. Ansvaret har legat på flera förvaltningar (och nämnder); Fritid Jönköping, stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret, utbildningsförvaltningen samt Destination Jönköping via stadskontoret, och kanske ytterligare någon förvaltning. Sedan 2011 anges i Reglemente för fritidsnämnden i Jönköpings kommun att fritidsnämnden ansvarar för samordning av kommunens insatser avseende friluftsliv Fritidsnämnden och Fritid Jönköping tar med detta dokument Friluftsliv i Jönköping. Vision och program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun initiativet till ett förvaltningsövergripande samarbete gällande friluftsliv med avsikten att markant flytta fram kommunens positioner vad gäller friluftslivets samtliga värden. ANSVAR (VEM) Det ansvar för friluftslivs- och naturfrågor som idag finns på olika nämnder och förvaltningar ligger kvar där. Där finns specialistkompetensen och där görs också det värdefulla konkreta arbetet. SAMORDNING En samordning av arbetet behövs för att säkerställa att vi arbetar mot samma mål. Gemensam aktivitetsplanering motverkar dubbelarbete, bidrar till effektivare insatser och bättre resultat. En tydlig samordning hjälper också verksamheterna att få möjlighet att koncentrera sig på själva utförandet, vilket på sikt ger bättre kvalitet. Från 2013 har Fritid Jönköping en funktion som friluftssamordnare (50 %), som ansvarar för samordning mellan förvaltningar och verksamheter kring friluftsliv. Övriga berörda förvaltningar deltar utifrån sina specifika funktioner. Samordningen formaliseras under 2013. SAMVERKAN Syftet med samverkan är att från idé till beslut öka inflytandet och delaktigheten i arbetet genom att olika intressen ges goda möjligheter till information och inflytande. Det kan vara såväl inom kommunen som i samverkan med andra aktörer. 12 FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018

ANSVAR IDAG En kort sammanfattning av vad de olika förvaltningarna idag ansvarar för, som betraktas som friluftsliv: DESTINATION JÖNKÖPING. Tipsar och informerar såväl lokalbefolkning som tillresta besökare om olika utomhusaktiviteter, t. ex. paddling, ridning, bad, skidsko- och skidåkning samt natursköna områden för vandring och cykling. Tillhandahåller kartor. Marknadsför befintliga leder. Är med och tar fram nya leder. Registrerar fiskekort för Rocksjön och Munksjön. FRITID JÖNKÖPING. Underhåller och utvecklar kommunens vandringsleder och friluftsbad. Ger stöd till föreningar som driver motionsanläggningar samt till barn- och ungdomsverksamhet. AKTIVITETSPLANER FÖR STÖRRE AKTIVITETER ska aktivitetsplaner skrivas. Aktivitetsplanerna ska beskriva den konkreta satsningen och godkännas av berörda kommunala förvaltningar i samråd. Aktivitetsplanerna ska innehålla: STADSBYGGNADSKONTORET. Arbetar med planering av tätortsnära friluftsliv genom grönstrukturplan och naturvårdsprogram. Genomför områdesskydd som naturreservat och utarbetar skötselplaner för natur på kommunal mark med frilufts- och naturvårdsinriktning. Samordnar kommunens årliga naturguidningsprogram. Stöder och samarbetar med föreningar i arbete med frilufts- och naturvårdsprojekt t. ex. via det statliga LONA (Lokala Naturvårds)-programmet TEKNISKA KONTORET. Ansvarar för planering och förvaltning tätortsnära natur. Skötsel av naturreservat. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Vid många skolor bedrivs utomhuspedagogik i exempelvis skolskogar. Arbetar för en vidareutveckling av den naturskola som idag finns i Taberg. Ansvar (vem) Metod Tidplan Budget Utvärdering AKTIVITETSPLANER UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AV ARBETET med friluftsliv i Jönköpings kommun sker genom en årlig verksamhetsberättelse för det samlade arbetet. Aktivitetsplanerna tidsbestäms och utvärderas efter slutförande. MÄTBARHET Att mäta kommunens insatser för friluftsliv utifrån vad som beskrivs detta dokument i konkreta siffror är komplicerat, om ens möjligt. Men man kan försöka få en bild med stöd från exempelvis: SCB:s Medborgarundersökning Hälsa på lika villkor folkhälsoenkät Ung Livsstil Cykelbarometern Friluftslivets tillgänglighet för funktionsnedsatta (antal besöksmål) Räkna antalet deltagare på tipspromenader i kommunen Räknare på vandringsleder Deltagare på guidningar i naturen Statistik från kommunens hemsida, besökare, nedladdade kartor etc UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018 13

FÖRSLAG PÅ KONKRETA AKTIVITETER WORK-SHOP KRING FRILUFTSLIV Bjuda in friluftsintresserade kommuninvånare och organisationer till diskussion om friluftsliv i Jönköpings kommun. Var är vi? Vart vill vi? FISKEGUIDE/FISKEPORTAL Sportfiske är en stor friluftsaktivitet. I kommunen finns många fina fiskevatten, men informationen om dessa är i många fall bristfällig. Fiskevårdsområdena bör initieras till att satsa på sammanhållen information, för att förbättra möjligheten till sportfiske för kommuninvånare och turister. KARTOR Tydliga och informativa kartor är viktiga för exempelvis vandrare. Kan vi göra de vi har idag ännu bättre? SKYLTAR OCH ÖVRIGA TRYCKSAKER Fastställa ett grafiskt program för natur- och friluftslivsinformation. FÖRSTÄRKA TIPSPROMENADER Jönköpings kommun anses vara såväl tipspromenadens moder som den del av Sverige som har flest deltagare. Varje söndag går ett par tusen personer en tipspromenad, oftast i en förenings regi, och lika ofta i tätortsnära natur. Tipspromenaden är en enkel, billig och lagom friluftsaktivitet få många. Kan någon form av kommunalt stöd öka antalet deltagare? FACEBOOK Bilda en grupp på Facebook eller via annat aktuellt socialt medium för natur- och friluftsintresserade, för informationsutbyte och diskussioner. RÄKNARE I NATUREN Utrustning mekanisk eller elektronisk utrustning för räkning/registrering av passerande människor eller fordon på exempelvis vandringsleder eller cykelspår. Idag har Fritid Jönköping fyra, som regelbundet mäter trafiken på stategiska platser. 14 FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018

GUIDNINGAR I NATUREN Det väletablerade programmet guidningar i naturen kan, med mer resurser, bli ännu bättre. APPAR OCH/ELLER LJUDGUIDER Undersöka möjligheterna att använda modern, trådlös teknik. GREEN TEAM Ett fint koncept som ger ungdomar större kännedom om friluftsliv, bättre hälsa, mer kunskap om natur och miljö och stimulerande aktiviteter. MOUNTAINBIKECYKLING (MTB) MTB-cykling är en växande aktivitet. Intressekonflikter uppstår när exempelvis cyklister och joggare och/eller vandrare (och kanske ridhästar) använder samma spår och stigar. Hur kan kommunen uppmuntra samtliga dessa aktiviteter utan konflikter? HEMBYGDSFÖRENINGAR Etablera samarbete för kulturvandringar. ÖSTRA VÄTTERBRANTERNA Delta i utvecklandet av Östra Vätterbranterna som ett biosfärområde med fokus på rekreation för både kommuninvånare och besökare. FRILUFTSLIV I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2014-2018 15

JÖNKÖPINGS KOMMUN, AUGUSTI 2014 Friluftsliv i Jönköping Program för friluftsfrågor i Jönköpings kommun 2014-2018 FRITID JÖNKÖPING Box 1002, 561 24 Huskvarna tfn 036-10 50 00, fax 036-10 77 30 fritid@jonkoping.se www.jonkoping.se