Lättläst lätt att läsa eller lätt att skriva? Camilla Forsberg



Relevanta dokument
Myndigheten som pedagog om myndigheters lättlästa texter

Har grammatiken någon betydelse? En undersökning om grammatiska skillnader mellan de två betygen A och C i elevtexter i gymnasiet


Förord KERSTIN BALLARDINI

Sofie Johansson Kokkinakis

Myndigheten, texten och läsaren Myndighetsinformation i lättläst version.

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT

Vad händer när en text görs om till lättläst?

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Handledning och checklista för klarspråk

Har du koll på språkgranskningen? 15 februari 2018 Sara Rösare och Anki Mattson

Kapitel 7. Vad man språkligt bör uppmärksamma och kommentera i studenttexter. Camilla Forsberg

Hur skriver du!? Anna-Karin Hedlund Riksgymnasiet för döva och hörselskadade Virginska gymnasiet.

ÄR EN LÄTTLÄST TEXT OCKSÅ LÄTT ATT LÄSA OCH FÖRSTÅ? en analys av läsbarhet och begriplighet i lättlästa tidningstexter

Att skriva bättre i jobbet

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

Klarspråkstestet: rapporter

Utbildningsbeskrivningar på lu.se nutid och framtid LOUISE LARSSON & MATILDA ROIJER, EXTERNA RELATIONER

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Kursplan - Grundläggande svenska

Skrivstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

ANPASSAT MYNDIGHETSSPRÅK En undersökning av hur lättläst myndighetssvenska fungerar i praktiken

SÅ ANVÄNDER DU VALIDERATEXT.SE Lägg in text att validera

Produceradavinformationsavdelningen,LandstingetKronoberg. TryckLöwexTrycksakerAB.Augusti2010.

VILKA FRÅGOR OM TEXTER VILL KLARSPRÅKSARBETARE HA SVAR PÅ?

Lättläst text ett självklart val för svenska som andraspråk?

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Att utveckla läromedel

Anna Hass språkkonsult i svenska

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Pedagogisk planering tidningstexter

Kommuntexters tillgänglighet för personer med svenska som andraspråk

Nyckelord Svenska som andraspråk, kvantitativ; textlingvistik; nationella prov; bedömning; årskurs 9; kön; texttyp; betyg

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Texttyp: Språkhistoria KRÖNIKA SV3. En krönika som ska publiceras i en tidning, t ex Aftonbladet.

Ungdomsanpassad myndighetskommunikation

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Svenska som andraspråk

Att skriva klarspråk. Örjan Pettersson, Trafikverket

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Lärarguide till textkommentering

SKRIVPROCESSENS VERKTYGSLÅDA

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Klarspråk och mottagaranpassning. makrillen älskar bra mat och Östersund

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Dokumentation av rapportmall

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Vad blir bättre med åren?

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor Dnr L 2014/85

Från klarspråk till lättläst en jämförande textanalys av myndighetsinformation

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

På rätt väg. Av Charlotta Carlberg Eriksson

Datorlingvistisk grammatik

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Syfte och inriktning. Bidragstyper.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde

Högskolan i Halmstad Sektionen för humaniora Svenska språket hp Författare: Jessica Töyrä. Ledartexten En genre för alla?

Riktlinjer för Samhällsvetenskapliga fakultetens utbildningspresentationer på webben

1) Introduktion. Jonas Aspelin

EN FUNKTIONELL TRADITION?

Svenska som andraspråk

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Vad har hänt med den lättlästa boken?

Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen

Pedagogik GR (A), Specialpedagogik i förskola och skola, 15 hp

Skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillräckligt lättläst?

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

COACHING - SAMMANFATTNING

Så använder du wordmallarna i VIS

Checklista för bedömning av läromedel

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 30 hp (61-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Stödboken är en samling av förslag och idéer som kommit Kommunförbundet Norrbotten tillkänna under projektet Information på minoritetsspråk

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

Centralt innehåll årskurs 7-9

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Att skriva akademisk text. referatteknik. Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde

FriendlyReader. Språkteknologi för sammanfattningar och ökad läsbarhet. Målgruppsegmentering. Arbetsgång

Kapitel 5. Att utforma skrivuppgifter. Camilla Forsberg

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Kristallklara e-tjänster. arbetet bakom kulisserna Gabriella Sandström Språkrådet, Sverige 5 maj 2017

SVASVA03 Pro vningsinstruktion

Skriv klarspråk Nätverksträff den 2 juni 2008

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Transkript:

Lättläst lätt att läsa eller lätt att skriva? Camilla Forsberg Examinerad språkkonsult i svenska språket Universitetsadjunkt i svenska Doktorand i pedagogik

1) Vad innebär det att en text är lättläst? 2) Är en lättläst text lättläst för alla? 3) Hur förhåller sig en lättläst myndighetstext till "normalversionen? 4) Finns det generella språkliga mönster i myndigheters lättlästa texter? 2

Någon enhetlig definition av lättläst svenska finns inte, men sådan text kan sägas vara mera lättillgänglig och förklarande än annan text. SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd 3

1) Vad innebär det att en text är lättläst? En lättläst text: är lätt att ta sig igenom och lätt att förstå innehåller inte några svåra ord eller långa meningar är skriven med större bokstäver och med ett enklare språk innehåller lätta ord, korta meningar, en tydlig handling och är skriven med ett korrekt språk är kortare, skriven med större bokstäver och med ett enklare språk 4

2) Är en lättläst text lättläst för alla? Olika läsargrupper har olika behov av textbearbetning: övergripande textutformning grafisk utformning textkomplement disposition syntax textbindning lexikon 5

Undersökning Myndigheten, texten och läsaren. Myndighetsinformation i lättläst version. 6 myndigheter 12 texter 6 lättlästa versioner (a-texter) 6 normalversioner (b-texter) hämtade från myndigheternas hemsidor urval: offentlig text i huvudsak instruerande som finns i två motsvarande versioner 6

Analyserade kategorier textlängd radlängd rubriker meningslängd (ML) fundament (längd och satsdel) läsbarhetsindex (LIX) andel långord (LO) ordvariationsindex (OVIX) textbindning språkhandlingar modalitet roller passivkonstruktioner omtal och tilltal textkomplement 7

Textlängd, radlängd, rubriker Textlängd Radlängd Antal rubriker medelvärde A-texter (lättlästa) 340 ord 51/835 (md 316) 58 tecken 40/70 (md 63) 4 1/6 (md 4) medelvärde B-texter 346 ord 55/640 (md 292) 77 tecken 45/103 (md 78) 5 4/6 (md 5) 8

Läsbarhet LIX ML Fund. längd Subj. fund. LO OVIX medelvärde A-texter (lättlästa) 36 13,4 2,4 77% 22,2% 38,7 medelvärde B-texter 42 12,2 3,6 54% 29,6% 51,6 LIX ML Fund. längd Subj. fund. LO OVIX läsbarhetsindex meningslängd i genomsnitt fundamentslängd i genomsnitt andel subjektsfundament andel långord (minst 7 bokstäver) ordvariationsindex 9

Språkhandlingar Påstående/ Uppmaning/ Fråga Uppmaningar uttryckta som påståenden (I) Språkhandlingar som kan tolkas som erbjudanden (II) A-texter (lättlästa) totalt B-texter totalt 139/12/1 12 41 120/15/9 6 23 (I) Anmälan bör göras snabbt (II) Du kan få assistansersättning 10

Passivkonstruktioner Passiver huvudsats/ bisats Subjekt myndighet /läsare /övriga* Agentadverbial myndighet (strukna) /läsare (strukna) /övriga (strukna) A-texter (lättlästa) totalt B-texter totalt 0/2 0/0/2 0(0)/1(1)/1(1) 12/6 0/1/17 10(9)/6(6)/2(1) * Exempelvis någon, blankett, anmälan, ärendet 11

Omtal och tilltal Omtal med myndighetsnamn Omtal med vi/oss Tilltal med du/dig Allmänt tilltal A-texter (lättlästa) Totalt B-texter totalt 34 6 198 ( 10%) 28 1 133 ( 10%) 2 (person/-er) 4 (man, de) 12

Textkomplement A-texter (lättlästa) B-texter Grafisk markering Bild/ bildtext Faktaruta Diagram Tabell Punktuppställning Länkar inom eller utanför hemsidan 0 2/1 0 0 2/1 2 3/2 0 4 9/2 13

3) Hur förhåller sig en lättläst myndighetstext till "normalversionen? De lättlästa myndighetstexterna är både lättare och svårare att läsa och att tolka än normalversionerna. 14

4) Finns det generella språkliga mönster i olika myndigheters lättlästa texter? kortare textrader lägre lix-värde färre långord mindre ordvariation större andel subjektsfundament längre texter längre meningar färre textkomplement otydligare språkhandlingar 15

De undersökta lättlästa myndighetstexterna är mindre språkligt auktoritära men har mer underförstådd information har en tydlig asymmetri mellan myndighet och läsare är kontextberoende ställer relativt höga krav på läsarnas litteracitetsförmåga och hantering av teknik 16

Slutsats Rekommendationer om språklig utformning av lättlästa texter kan inte användas automatiskt utan måste anpassas till det aktuella sammanhanget. Faktorer som syfte, texttyp, publiceringsställe, läsarens behov och kunskaper om såväl texter som myndigheter är betydelsefulla att analysera. 17

Huvudfrågan som behöver besvaras inför skapandet av lättlästa myndighetstexter är: I vilket syfte skrivs myndigheters lättlästa texter? 18

Camilla Forsberg Examinerad språkkonsult i svenska språket Universitetsadjunkt i svenska Doktorand i pedagogik vid Linnéuniversitetet camilla.forsberg@lnu.se ------------------------------------------------------------------------------------------------ Myndigheten, texten och läsaren. Myndighetsinformation i lättläst version. Magisteruppsats, Malmö högskola. http://dspace.mah.se/handle/2043/13766 Myndigheten som pedagog Kapitel i antologi, Lunds universitet Persson, Anders & Johansson, Roger (red.) (2014). Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang: utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. Helsingborg: Institutionen för utbildningsvetenskap, Lunds universitet. http://www.lu.se/lup/publication/4437902 19