Föreningspolicys för Åsa Idrottsförening

Föreningspolicys för Åsa Idrottsförening

Innehållsförteckning 1. Övergripande policys ÅSA IF... 3 1.1 Ändamål/föreningsidé... 3 Idrotts- och hälsocertifiering... 4 2. Jämställdhets- och mångfaldspolicy... 4 2.1 Mål och inriktning... 4 2.2 Utgångspunkt... 4 2.3 Ansvar... 4 2.4 Genomförande... 4 3. Drogpolicy... 5 3.1 Tobak... 5 3.2 Alkohol... 5 3.3 Narkotika och andra dopingklassade preparat... 5 3.4 Läkemedel... 6 4. Nolltolerans för psykiskt och fysiskt våld... 7 4.1 Definition... 7 4.2 Mobbing samt handlingsplan... 7 4.3 Sexuella trakasserier och diskriminering pga sexuell läggning... 8 5. Utbildningsplan... 9 5.1 Barn och ungdomsledare... 9 5.2 Barn och ungdomar... 9 5.3 Organisationsledare... 9 Åsa 2010-10-28 2

I D R O T T S - O H Ä L S O C E R T I F I E R I N G 2 0 1 0 För att få tyngd och hållbarhet i våra policys kommer vi att lyfta fram dem vid årsmöten, gemensamma träffar (såsom teorilektioner), representations- och informationsmöten samt för sponsorer och kommun. Dessutom skall våra policys finnas beskrivna på vår hemsida samt i vår verksamhetsbeskrivning. 1. Övergripande policys ÅSA IF 1.1 Ändamål/föreningsidé Åsa IF är en ideell förening som är ansluten till Svenska Bordtennisförbundet (SBTF), Svenska Innebandyförbundet (SIBF) och Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) och därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Föreningen har till ändamål att i första han bedriva fotbolls-, innebandy- och bordtennisverksamhet. Åsa 2010-10-28 3

Idrotts- och hälsocertifiering 2. Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2.1 Mål och inriktning ÅSA IF jämställdhets- och mångfaldspolicy anger övergripande mål och inriktning för jämställdhets- och mångfaldsarbetet i föreningen. Målet för jämställdhet och mångfaldsarbete är att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att bli behandlade med respekt oavsett kön, etnisk härkomst, funktionshinder, sexuell läggning, religiös eller politisk uppfattning. 2.2 Utgångspunkt Föreningen utgår ifrån svensk lagstiftning dvs jämställdhetslagen och de diskrimineringslagar som reglerar jämställdhets- och mångfaldsarbetet. 2.3 Ansvar Vi är alla i klubben gemensamt ansvariga för att policyn efterlevs. Det är styrelsens uppgift att årligen följa upp policyns efterlevnad. 2.4 Genomförande Det övergripande målet för ÅSA IF är att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Det ska finnas möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva sin sport hos ÅSA IF. Kvinnors och mäns idrottande värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt och resurserna fördelas rättvist. Ledare och medlemmar hos ÅSA IF försöker påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Utöver detta skall kvinnor och män ha lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. Flickor och pojkar, kvinnor och män skall ges samma möjligheter att utvecklas som aktiva, ledare, tränare, anställda eller förtroendevalda. ÅSA IF är medveten om förbudet mot diskriminering på grund av ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och verkar aktivt för att behandla samtliga medlemmar med respekt. För att få tyngd och hållbarhet i våra policys kommer vi att lyfta fram dem vid årsmöten, gemensamma träffar (såsom teorilektioner), representations- och informationsmöten samt för sponsorer och kommun. Dessutom skall våra policys finnas beskrivna på vår hemsida samt i vår verksamhetsbeskrivning. Åsa 2010-10-28 4

3. Drogpolicy ÅSA IFs verksamhet har som mål att erbjuda barn, ungdomar och vuxna ett meningsfullt och rikt fritidsintresse samt en god social samvaro. Vår verksamhet vilar på en ideell bas och innebär därmed ett ansvar gentemot varandra. Vi ska föregå med gott exempel och vara ett föredöme för vår klubb i kontakten med främst barn och ungdomar. Vi ser i styrelsen för ÅSA IF att ett gemensamt drogpolicyprogram ska fungera som ett styrdokument och stöd för föreningens medlemmar, ledare och personal. 3.1 Tobak Tobak innefattar snusning och rökning. Åldersgräns är enligt svensk lag 18 år vilket vi understryker. Åsa IF skall arbeta för ett minskat användande av snus och tobak, försöka få ledare att använda det med omdöme. Tona ned sitt eget användande och vara en bra förebild. Vi använder inte tobak och snus under träning, tävling och match. Detta gäller både ledare och spelare. Ansvarig: Vi är alla gemensamt ansvariga för att dessa regler följs. 3.2 Alkohol Åldersgräns för alkoholintag är i Sverige 18 år vilket är den naturliga gräns vi beaktar inom klubben. - som medlem befinner man sig inte på träning, tävling eller annan föreningsaktivitet i berusat eller påverkat tillstånd. - på fester arrangerade av klubben är det 18-års gräns som gäller vid alkoholförtärning. - på lägerverksamhet, cuper och liknande är det dessutom alkoholförbud för ansvariga ledare/tränare. - Föräldrar som skickar iväg sina barn med en av Åsa IF anordnad aktivitet skall veta att det alltid finns helt nyktra ledare. Vid misstanke om alkoholproblem gäller följande: - enskilt samtal med någon från sektionsstyrelsen/huvudstyrelsen. - styrelser erbjuder stöd och hjälp. - hänvisning till gällande drogpolicyprogram inom klubben. Ansvarig: Styrelser, men även övriga medlemmar har ett gemensamt ansvar för att eventuella misstankar uppmärksammas. 3.3 Narkotika och andra dopingklassade preparat All förbrukning och hantering av narkotiska preparat är förbjudet enligt svensk lag. All dopning är förbjuden enligt de etiska idrottsliga reglerna. Vid misstanke om olovligt användande av narkotiska preparat (ej medicinerat), dopingklassade preparat, kosttillskott samt sniffning gäller följande: Överträdelse av ÅSA IFs drogpolicy ger följande konsekvenser: Åsa 2010-10-28 5

- enskilt samtal med ledare - samtal mellan förälder/spelare/ledare - rapport till styrelser - kontakt med riksidrottsförbundets antidopinggrupp (vid doping) - Uteslutning ur föreningen (styrelsebeslut) - kontakt med polis och sociala myndigheter (styrelsebeslut) Ansvarig: Styrelser, men även övriga medlemmar har ett gemensamt ansvar för att eventuella misstankar uppmärksammas. Naturligtvis så gäller ovanstående regler även besökande, föräldrar, tävlande och andra som uppehåller sig runt ÅSA IFs anläggningar. För att få tyngd och hållbarhet i våra policys kommer vi att lyfta fram dem vid årsmöten, gemensamma träffar (såsom teorilektioner), representations- och informationsmöten samt för sponsorer och kommun. Dessutom skall våra policys finnas beskrivna på vår hemsida samt i vår verksamhetsbeskrivning. 3.4 Läkemedel Smärtstillande läkemedel delas aldrig ut till ungdomar under 15 år utan föräldrars medgivande, det som delas ut är Alvedon, Ipren och Panodil eller dylikt. Vid misstanke om missbruk av läkemedel ger det samma konsekvenser som överträdelse av Åsa IF:s drogpolicy se ovan. Åsa 2010-10-28 6

4. Nolltolerans för psykiskt och fysiskt våld Samhället ställer stora krav när det gäller barns och ungas rättigheter. Grunden är FN:s Barnkonvention och utifrån den har man utvecklat lagar och förordningar som både syftar till att skydda och lyfta fram de unga. Föreningen kommer att aktivt verka för att alla ska känna sig välkomna till Åsa IF. 4.1 Definition Med nolltollerans för psykiskt och fysiskt våld avser Åsa IF mobbing/kränkningar och sexuella trakasserier. 4.2 Mobbing samt handlingsplan Mobbning är upprepade kränkande eller negativa handlingar mot en person. Den kan vara såväl fysisk som psykisk. Bästa sättet att förebygga mobbning är att vuxna agerar som föredömen och är uppmärksamma på att aktivt förebygga mobbning. Föreningens mål är en verksamhet fri från mobbing. En plats som präglas av respekt och tolerans för den enskilda individen. Ledare, tränare och andra vuxna i verksamheten ska arbeta förebyggande för att motverka mobbing. Såväl aktiva medlemmar som vuxna ska vara goda förebilder. Alla ska bry sig och ingripa vid allt dåligt beteende och kränkande behandling allt ifrån suckar, miner, skratt, grovt språk och kommentarer till knuffar och våld. Styrelsen är ytterst ansvarig för en nolltolerans mot mobbing och kränkande handling men det vilar även ett tungt ansvar på medlemmar och på alla andra vuxna i föreningen att tillsammans verka för att mobbing inte uppstår. Om det uppstår problem så kommer: 1. Ledaren att ha enskilda samtal med de berörda 2. Samtal mellan förälder/spelare/ledare att hållas 3. Rapport skrivas av ledaren till respektive sektionsstyrelse 4. Rapport skrivas av sektionsstyrelse till huvudstyrelse 5. Uteslutning ur förening, huvudstyrelsebeslut. Åsa 2010-10-28 7

4.3 Sexuella trakasserier och diskriminering pga sexuell läggning Vad är sexuella trakasserier? Följande definition är inspirerad av EU-kommissionens och JämO:s definitioner. Den är anpassad till idrottsrörelsens organisation och verksamhet. Sexuella trakasserier betyder ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat uppträdande grundat på kön eller sexuell läggning, som kränker flickor och pojkar, kvinnor och män, vilka är aktiva, ideellt arbetande eller anställda inom idrottsrörelsen. Det viktigaste kännetecknet för sexuella trakasserier är att de är oönskade av den som utsätts för dem. Avgörande är den utsattas upplevelse, inte trakasserarens motiv. Sexuella trakasserier kan vara av olika slag, fysiskt, verbalt eller icke-verbalt. Det kan vara fråga om t ex oönskad fysisk kontakt såsom onödig beröring av en annan persons kropp, ovälkomna och återkommande förslag eller påtryckningar, oönskad visning av pornografiska bilder och texter, visslingar, blickar eller gester som är anstötliga. Det kan också vara annat uppträdande eller yttranden som svärtar ner eller förlöjligar individen på grund av kön eller sexuell läggning. Sexuella trakasserier handlar inte om en ömsesidig flirt självklart är det tillåtet utan om att någon utsätts för en ovälkommen handling med koppling till kön och/eller sexuell läggning. När sexuella trakasserier förekommer drabbar det ofta någon som står i en beroendeställning till en annan individ. Inom idrotten kan det t ex gälla en tränare eller en ledare som trakasserar en adept. Det kan också gälla barn/ungdomar som utsätter andra barn/ungdomar. Trakasserier är ibland oavsiktliga och har sin grund i tanklöshet, men är andra gånger avsedda att såra, trycka ned eller förnedra. En person kan välkomna ett och samma beteende från en individ men inte från en annan. Det kan t ex ha att göra med vilken relation personerna i fråga har till varandra. Ingen ska behöva känna sig kränkt, trakasserad, diskriminerad eller känna obehag på grund av könstillhörighet eller sexuell läggning Ingen form av sexuella trakasserier eller sexuell diskriminering accepteras inom föreningen. Styrelsen är ytterst ansvarig för en nolltolerans mot sexuella trakasserier och diskriminering pga sexuell läggning men det vilar även ett tungt ansvar på medlemmar och på alla andra vuxna i föreningen att tillsammans verka för att detta inte uppstår. Om det uppstår problem så kommer 1. Ledaren att ha enskilda samtal med de berörda 2. Samtal mellan förälder/spelare/ledare att hållas 3. Rapport skrivas av ledaren till respektive sektionsstyrelse 4. Rapport skrivas av sektionsstyrelse till huvudstyrelse 5. Uteslutning ur förening, huvudstyrelsebeslut. Åsa 2010-10-28 8

5. Utbildningsplan Vi är idag duktiga på att ge våra ungdomar en bra utbildning i fotboll, bordtennis och innebandy. Teknik, taktik och fysik tränas från första träningen och hela vägen upp i våra representationslag. Men för att kunna prestera på topp och för att vår förening ska blomstra behöver även andra kunskaper tränas. Kunskaper inom kost, mentalträning och antimobbing ger bättre förutsättningar för att lyckas på planen eller i hagen. Även alla våra ledare behöver utbildning för att föreningen skall utvecklas i den riktning som vi vill. 5.1 Barn och ungdomsledare Samtliga barn- och ungdomsledare skall ha möjlighet att gå utbildningar för att fördjupa sina kunskaper inom träningslära. Utbildningarna skall följa respektive specialidrottsförbunds utbildningsprogram. Den grundläggande idrottsöverskridande utbildningen, Plattformen, skall årligen genomgås av minst 25% av de barn- och ungdomsledare som leder våra yngre grupper och som ej tidigare genomgått denna. Alla ledare skall erbjudas att utbildas inom respektive idrott samt i de grundtränareutbildningar som sisu tillhandahåller. Det är upp till varje sektionsstyrelse att tillgodose att varje grupp har ledare med rätt kompetens och att utvecklingen av ledarna sker i samma takt som träningsgruppen. 5.2 Barn och ungdomar Barn och ungdomar inom Åsa IF skall, utöver sin vanliga träning, även regelbundet utbildas inom följande områden: Kost Etik/moral Drogpolicy Föreningskunskap Antimobbing Mentalträning Jämställdhet/mångfald Ledarskap Detta skall ske cirka 2 gånger/termin och träningsgrupp. Minst ett ämnesområde/åldersgrupp genomgås och teoriträningen skall schemaläggas i säsongsplaneringen. 5.3 Organisationsledare 20 % av ledare aktiva inom styrelse, sektionsstyrelse, kommittéer och liknande skall årligen genomgå utbildning för respektive uppdrag. Detta kan vara idrottens föreningslära, ordförandeutbildning eller dylikt. Nya ledare inom Åsa IF tilldelas en mentor/bollplank för att snabbt komma in i arbetet och få stöd i sin nya roll. Varje styrelse/grupp inleder arbetsåret/säsongen med ett uppstartsmöte där spelreglerna och förväntningar på uppdraget bestäms. Åsa 2010-10-28 9

Åsa 2010-10-28 10