Ökat nyttjande av skoglig biomassa Ett forsknings och informationsprojekt Magnus Matisons Klimat och Energi Kronlund 21 April
Information Projektkoordination och forskning Information Skogsägare - Energikooperativ Forskning Forskning BTK Forskning Teknologi Forskning Information Forskning Information
Finansiering 1 830 000 810 000 704 000 865 000 Egenfinansiering 315 000 Totalt 4 525 834
Övergripande Mål White Paper for Renewable Energy - 1997 Renewable Energy Road Map - 2007 EU-RES-directive - 2008 En hjälp att uppfylla ovanstående mål I BA-regionen Att höja värdet och kvaliten på skogsbränslen Att öka produktiviteten och i försörjningskedajan Att skapa nya affärsmodeller Att minska utsläppen från biobränsleeldade pannor Informationsförmedling
Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES
Regional energianvändning per capita i världen, 1990 och 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES
Världens kolanvändning 1990 2008 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES
Förändringar I koldioxidutsläpp inom EU och OECD länderna KÄLLA: OECD I SIFFROR 2008
Andel förnybar energi & ökning 60 50 Andel 2005 Andel 2020 Ökning Sverige 40 30 20 10 0 United Kingdom Denmark Ireland France Germany Italy The Netherlands EU-27 EU-27 Spain Greece Belgium Austria Portugal Cyprus Luxembourg Malta Finland Sweden Slovenia Hungary Lithuania Poland The Slovak Republic Latvia Estonia The Czech Republic Bulgaria Romaia
Europas skogstillgångar Källa: FAO Finland Germany Great Britain
Hur ska målen kunna uppnås? 30 Juni 2010 Nationella aktionsplaner
Idag I morgon 80??
Total tillförd energi i Sverige 1970 2008 Källa: STEM SCB
Tillförd energi I fjärrvärme 1970-2008 Källa: STEM SCB
Elanvändning inom sektorn bostäder 1970-2008 Källa: Energimyndigheten SCB
Electricity certificate system The electricity certificate system is a market based system to support the expansion of electricity production in Sweden from renewable energy sources and peat. Its objective is to increase, by 2016, the production of electricity from such sources by 17 TWh relative to the production level in 2002. Proposal from 1 july 2010 To increase by 25 TWh until 2035
Logistisk utmaning Eferfrågan på biobränsle är koncentrerad till tätbefolkade områden Men Tillgången på biobränslen är utspridd över vidsträckta arealer
Plocka frukterna längst ner först!
Bio Kraftvärme Ö-vik Umeå Skellefteå Bio Stor Storuman Bioenergikombinat Domsjö bioraffinaderi 2012 Örnsköldsvik Chemrecs teknologi för svartlutsförgasning Sveaskog Lövholmen drivmedelsproduktion genom direktförgasning av skogsbränsle
6. Hantering av skogsbränsle 7. Karaktärisering av skogsbränsle Skogsbränslesystem SLUTFÖRBRUKARE 1. Geometrisk gallring i ungskog 2. Flertradshantering vid bioenergiskörd under svåra grundförhållanden 3. Bioenergiskörd i medelålders gallring 4. GROT från slutavverkning 5. Stubbar från slutavverkning och gallring 8. Skogsägare som enegivedsentreprenörer 9. Lokala småskaliga fjärrvärmeverk 10. Brickettering av skogsbränsle 11. Energiomvandling av skogsbränsle 12. Informationsförmedling
Dagens skogsbränslesystem orkar inte med större fångstområden med längre transporter om inte bränslepriserna höjs eller hanteringen effektiviseras så att kostnaderna minskar. För att skogsindustrierna och energisektorn ska kunna tillgodogöra sig de möjliga volymerna är det helt nödvändigt att kraftfullt effektivisera hela tillförselsystemet för skogsbränsle Furness-Lindén et al., 2007
Aktion 1: Gallring av ungskog
Conventional thinning systems (single-grip) in young, dense stands is low productive! Productivity with a single Produktion (m3/tim) grip harvester (m 3 /hour) 20 15 10 5 0 A normal pre-commercial thinning gives a very low productivity with this type of machine Normal thinning, gives high productivity, and a reasonable economy 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Average Medelstamsvolym tree size (m3) (m 3 )
1. Geometrisk bioenergigallring i ungskog SLU - teknologi
2. Flerträdshantering vid bioenergiskörd under svåra grundförhållanden Metla, Allskog BA, Skog og Landskap, SLU - teknologi Produktivitet och kostnader för geometrisk gallring i jämförelse med selektiv gallring Kostnadsanalyser av buntning för helträd Modifiering av moderna gallringsmaskiner Tillämpning på självsådda lövbestånd på kulturmarker samt dikade torvmarker och torvtäkter
3. Bioenergiskörd i medelålders gallringar (Metla) Produktivitet och kostnadskurvor GROT:ens fördelning och täckningsgrad på marken med GIS-teknik Förändringar i energiinnehåll och bränslekaraktär genom hela logistikkedjan
4. GROT från slutavverkning SLU-teknologi, Allskog BA
Bruks 805 CT ECO chipper mounted on a forklifter truck + trailer and 1 35 m³loose and 2 40 m³loose light weightht containers This truck is only used for chipping and arranging containers for ; 1,2 3 transport trucks depending on transport distance
Flispac a new prototype for bundling of chipped forest fuels
Flispac is today mounted on a Ponsse harverder Felling and bucking of timber and one piece of pulpwood The long top (incl. branches) is then chipped, compacted and wrapped in pla Productivity studies Storing and handling of the bundles Systems analyses Further development of the prototype
5. Tillvaratagande av stubbar från slutavverkning och medelålders gallringar SLU teknologi, METLA Krafter nödvändiga för stubblyftning Fastställa tillvaratagen volym vid dagens bästa system Produktivitet och kostnad med dagens teknik Studier av ny teknik
6. Hantering av bränsleråvaran Provtagning under hanteringskedjans olika faser Metla, Allskog BA, Skog og Landskap, K-P Metsänomistajien liitto, CENTRIA
7. Karaktärisering av bränsleråvara ETPC, Centria, Metla Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik
8. Skogsägare som energivedsentreprenörer Nya affärsmodeller för för energivedsavverkning i samarbete med maskinoperatörer, skogsägarföreningar och energiikoopertiv Metla, K-P metsänomistajien liitto, CENTRIA
9. Lokala småskaliga fjärrvärmeverk nuläge och utveckling Inventering av utrustning, bränslen och processförhållanden i kooperativa värmeverk i Mellersta Österbotten CENTRIA, UmU - ETPC, K-P metsänomistajien liitto Rökgasmätningar Partiklar Aromatiska kolväten Slaggnings problematik
10. Brikettering av skogsbränsle Effekten av uppgradering av skogsbränslen (stubbar och GROT) till bricketter samt provförbränningar i en 100kW panna SLU BTK-BTC, UmU
11. Energi omvandling av skogsbränsle Småskalig förbränning (< 3Mw) Optimering Bättre verkningsgrad Mindre askrelaterade driftstörningar Lägre utsläpp för att möta kommande direktiv från EU Utveckling av innovativa forskningsresultat till kommersiella produkter och patentansökningar UmU, CENTRIA, Metla, K-P metsänomistajien liitto )
12. Informationsförmedling Kunskapen om skoglig bioenergi är spridd, svårtillgänglig och av skiftande kvalité Biobränslemarknaden är mycket expansiv och suget efter lättillgänglig och begriplig information är mycket stor Projektet har ett ambitiöst mål att förmedla och nå ut med information Ge oss gärna förslag hur
Skogsbränslemarknaden Ung bransch under snabb tillväxt FoU i nära samarbete med Energibolag och Trädbränsleaktörer Utbildning och Information Tydlighet i vilka mängder och kvalitéer som efterfrågas och hur det ska betalas och mätas Förändrade attityder från skogsektorn Se möjligheter istället för hot
Helhetspersketiv För att kunna göra meningsfulla bedömningar om hur ett ökat nyttjande av skoglig biomassa påverkar miljö och biodiversitet bör vi ställa det i relation till
1. All annan skogsskötsel som sker under en skogs omloppstid Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik
2. Vad som sker i det omgivande skogslandskapet 8
3. Ekologiska krav Vilka ekologiska krav olika vedlevende arter har och framförallt naturvårdsmässigt intressanta arter, rödlistade arter Vissa arter gynnas andra missgynnas
4. Miljöpåverkan på energisystemet vi ersätter Fossila system Icke uthålliga Utsläpp av växthusgaser Importberoende Alla energisystem har en negativ miljöpåverkan Vi måste välja det minst skadliga
Tack för visat intresse!