DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003
Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste hos människor, i deras viljor, tankar, idéer och känslor. För att öka det aktiva kunskapsengagemanget hos de många har den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, bildats. Vetenskap & Allmänhet, VA vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet särskilt unga och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om konkreta frågor som engagerar människor på deras egna arenor. Vad tycker då samtalens presumtiva deltagare? För att utröna detta har VA låtit genomföra ett antal studier. VA har uppdragit åt Temo att genomföra en opinionsundersökning om allmänhetens syn på vetenskap och forskare. Frågorna har utarbetats av VA och dess referensgrupp för opinionsundersökningar, Björn Fjæstad, Lennart Weibull, Lena Wollin och Ingvar Isfeldt, i samråd med fil dr Arne Modig vid Temo. Undersökningen genomfördes genom tusen telefonintervjuer 29 september till 2 oktober 2003 med ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen 16 år och äldre. I denna skrift VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 presenteras resultatet av undersökningen och jämförelser med motsvarande undersökning föregående år. Undersökningen får gärna citeras med angivande av VA som källa. Denna och övriga studier kan också hämtas från www.v-a.se Det är VAs förhoppning att dessa intresseväckande resultat skall ge vägledning och idéer till många insatser för att stärka VA-dialogen och skapa ett brett kunskapsengagemang. Vetenskap & Allmänhet, VA i november 2003 Camilla Modéer Generalsekreterare 3
ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-06-9 (tryckt) ISBN 10: 91-85585-06-8 (tryckt) urn:nbn:se:vetenskapochallmanhet-2003-3 (pdf) Utgivare: Vetenskap & Allmänhet, VA Box 5073, 102 42 Stockholm Telefon: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@v-a.se Webbplats: www.v-a.se
Innehåll 1. Sammanfattning 7 2. Resultatredovisning 11 3. Vilka tycker vad? Skillnader mellan olika demografiska undergrupper 17 4. En jämförelse mellan allmänhetens 21 resultat år 2003 och tidigare mätningar 5
6
1. Sammanfattning 7
8
Svenskarna har en stor tilltro till forskare och forskning... 3 av 4 har ett stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. 8 av 10 anser att den vetenskapliga respektive tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren har gjort livet bättre för oss vanliga människor. 9 av 10 tror att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att bota vissa allvarliga sjukdomar. Stort intresse - nästan 8 av 10 ser populärvetenskapliga program på TV och 7 av 10 brukar läsa artiklar om vetenskap och teknik i tidningar. men forskningen är inte svaret på allt Endast 35% tror t ex att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att minska världssvälten. Ibland vill man att forskningen skall kunna hjälpa men tvivlar på att det går Närmare 9 av 10 anser att det är viktigt att Sverige skall satsa statliga medel på forskning kring effektiva och miljövänliga energikällor men endast 4 av 10 tror att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att bromsa klimatförändringarna..
2. Resultatredovisning 11
12
Påståenden om forskare och vetenskap Fråga 1: Jag kommer nu läsa upp några påståenden som andra människor gjort om forskare. Kan du säga om du instämmer helt? Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer något Vet ej Instämmer inte alls Forskarna borde bara syssla med sådant som man tror kan ge nyttiga resultat 31 18 20 30 Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå 21 22 34 22 Forskarna verkar pröva nya saker utan att tänka tillräckligt på riskerna 14 17 37 4 28 0% 20% 40% 60% 80% 100% Har den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gjort livet bättre eller sämre? Fråga 2a och 2b: Anser Du att den vetenskapliga/tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Skulle Du säga att den gjort livet Mycket bättre Något bättre Varken b. eller s. Vet ej Något sämre Mycket sämre 2a. Den vetenskapliga utvecklingen har gjort livet 33 46 14 3 2b. Den tekniska utvecklingen har gjort livet 44 42 9 4 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Vilka problem kan forskningen hjälpa till att lösa? Fråga 3: Tror Du att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att lösa följande problem? Bota vissa allvarliga sjukdomar 92 Höja säkerheten i trafiken 72 Förbättra den mentala hälsan 50 Bromsa klimatförändringar 40 Andel "Ja"-svar Minska världssvälten 35 0 20 40 60 80 100 % Forskningsområden man bör satsa på Fråga 4: Jag kommer nu räkna upp några olika forskningsområden. Hur viktigt anser Du det vara att Sverige satsar statliga medel på forskning inom dessa områden? FEMGRADIG SKALA FRÅN 5=MYCKET VIKTIGT ----- 1=INTE ALLS VIKTIGT 5. Mycket viktigt 4. 3. Vet ej 2. 1. Inte alls viktigt Nya bättre metoder att behandla cancer 81 13 5 0 Effektiva och miljövänliga energikällor 61 27 9 21 Kunskap om genteknik av betydelse för behandling av sjukdomar 43 27 20 6 3 Kunskap om Sveriges moderna historia 7 11 35 30 16 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Allmänhetens förtroende för forskare och journalister Fråga 5: Vilket förtroende har Du för Mkt stort förtroende Stort förtroende Vet ej Litet förtroende Mkt litet förtroende Inget förtroende alls Forskare vid universitet och högskolor 19 56 2 17 4 2 Forskare vid företag 6 44 4 37 7 2 Journalister på morgontidningar, t ex DN, SvD 2 34 4 41 10 8 Journalister på kvällstidningar, t ex Aftonbladet, Expressen 6 2 38 26 28 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur informerar man sig om vetenskap och teknik? Fråga 6: Brukar Du? se populärvetenskapliga program på TV, t ex Vetenskapens värld eller Nova 77 läsa artiklar om vetenskap och teknik i tidningar 73 besöka museer eller utställningar inriktade på vetenskap eller teknik 40 delta i andra arrangemang som handlar om vetenskap eller teknik 20 Andel "Ja"-svar 0 20 40 60 80 100 %
Vilka områden är vetenskapliga? Fråga 7: I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga? FEMGRADIG SKALA FRÅN 5=I HÖGSTA GRAD VETENSKAPLIGT ----- 1=INTE ALLS VETENSKAPLIGT 5. I högsta grad vetensk. 4. 3. Vet ej 2. 1. Inte alls vetensk. Medicin, dvs studiet av människors sjukdomar och hälsa 68 24 6 Biologi, dvs studiet av levande organismer 48 33 12 2 3 2 Nationalekonomi, dvs studiet av samhällens ekonomi 21 30 30 2 12 6 Historia, dvs studiet av äldre samhällen och samhällens förändring 23 25 32 2 13 6 Astrologi, dvs studiet av stjärnteckens inverkan på människors liv 11 10 21 1 22 35 Parapsykologi, dvs studiet av fjärrskådning och tankeöverföring 5 9 22 2 30 32 0% 20% 40% 60% 80% 100%
3. Skillnader mellan olika demografiska undergrupper 17
18
Skillnader mellan olika demografiska undergrupper I detta kapitel jämförs olika demografiska undergrupper mot varandra. Undergrupperna är: Kön Ålder Utbildningsnivå - grundskola, gymnasium samt eftergymnasial utbildning Urbaniseringsgrad - Storstad, stad och glesbygd Undergruppernas betydelse/förklaringsgrad: Utbildningsnivån har en mycket stor betydelse för inställningen till forskning Variablerna ålder och urbaniseringsgrad har en viss betydelse Kön har nästan ingen betydelse alls Demografiska skillnader - kön och ålder Män och kvinnor, lika som bär? Män och kvinnor är mycket lika vad gäller synen på forskare och forskning. De har t ex samma åsikter kring hur viktiga olika forskningsområden är, vilka problem forskningen kan lösa, forskningens nytta samt inom vilka områden som statliga medel satsas. Männen är dock mer aktiva och läser oftare artiklar, besöker oftare museum och ser oftare på TVprogram som handlar om vetenskap och teknik. Kvinnorna klassificerar oftare olika områden som vetenskapliga. Exempel på sådana områden än Parapsykologi, Nationalekonomi, Medicin och Astrologi. Äldre har större respekt för vetenskap och forskning Den äldsta åldersgruppen (60 år och äldre) tycker oftare att vetenskap och teknik är svårt att förstå. De tycker också oftare att forskarna inte tänker tillräckligt på riskerna. Den yngsta åldersgruppen (16-29 år) anser överlag att det är mindre viktigt att det satsas statliga medel inom de områden som ingår i undersökningen. Vidare anser de oftare att Parapsykologi och Astrologi är vetenskapliga områden och mindre ofta att Nationalekonomi är ett vetenskapligt område. Följande varierar mer tydligt över samtliga åldersgrupper: Att forskare bör syssla med sådant som ger nyttiga resultat (en vanligare åsikt med ökad ålder). Intresset för att se populärvetenskapliga program på TV, t ex Vetenskapens värld eller Nova ökar med ökad ålder.
Demografiska skillnader - utbildning Utbildningsnivån har störst betydelse Utbildningsnivån är den variabel som har i särklass störst betydelse för synen på vetenskap/forskning. Mönstret är också väldigt tydligt. Med det menas att om lågutbildade* tycker en sak och högutbildade* en annan så hamnar de med en medellång utbildning* alltid mitt emellan. De mest markanta skillnaderna är att lågutbildade... mycket oftare än högutbildade tycker att vetenskap och teknik är svårt att förstå. De tycker också oftare att forskarna inte tänker tillräckligt på riskerna och att de bara bör syssla med sådant som ger nyttiga resultat. ser det som mindre viktigt att det satsas statliga medel inom de områden som ingår i undersökningen. Det enda undantaget är Cancer som de tycker är lika viktigt som andra. har ett mycket lägre förtroende för morgontidningar, t ex DN, Svenska Dagbladet. är mindre aktiva, d v s de läser mer sällan artiklar, besöker mer sällan museum och ser mer sällan på TV-program som handlar om vetenskap och teknik. oftare anser att Astrologi är ett vetenskapligt område. mindre ofta anser att Nationalekonomi, Medicin, Historia och Biologi är vetenskapliga områden. *låg utbildning = endast grundskola, medellång utbildning = gymnasium, högutbildade = eftergymnasial utbildning Demografiska skillnader - urbaniseringsgrad Storstad, stad och glesbygd, fler likheter än olikheter Även om glesbygdsbefolkningen har geografiskt längre till vetenskaps- och forskningsvärlden än stadsbor så är likheterna fler än olikheterna. T ex så har man samma inställning till att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen gjort våra liv bättre. Man tycker också att statligt stöd till olika områden är ungefär lika viktiga och man läser lika ofta artiklar och ser på TV-program som handlar om vetenskap och teknik. Vissa skillnader finns dock och exempel på sådana är: På glesbygden anser man oftare att forskare verkar pröva nya saker utan att tänka tillräckligt på riskerna. I storstäderna har man ett större förtroende för forskare vid universitet och högskolor. I storstäderna anser man också oftare att Biologi, Historia och Medicin är vetenskapliga områden.
4. En jämförelse mellan allmänhetens resultat år 2003 och tidigare mätningar 21
22
Vilka problem kan forskningen hjälpa till att lösa? Fråga 3: Tror Du att forskningen har goda möjligheter att inom 10 år hjälpa till att lösa följande problem? Bota vissa allvarliga sjukdomar 92 95 * Höja säkerheten i trafiken 66 72 * Förbättra den mentala hälsan 50 * 56 Minska världssvälten * 35 40 Andel "Ja"-svar 2003 Andel "Ja"-svar 2002 0 20 40 60 80 100 *signifikant skillnad Chi2, 5%-nivå % Påståenden om forskare och vetenskap Fråga 1: Jag kommer nu läsa upp några påståenden som andra människor gjort om forskare. Kan du säga om du instämmer helt? Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer något Vet ej Instämmer inte alls Forskarna borde bara syssla med sådant som man tror kan ge nyttiga resultat 2003 2002 31 32 18 14 17 20 3 30 32 Vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå 2003 2002 21 28 22 23 34 30 22 18 * Forskarna verkar pröva nya saker utan att tänka tillräckligt på riskerna 2003 2002 14 13 17 18 37 38 4 4 28 26 *signifikant skillnad Chi2, 5%-nivå 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Förtroendet för den vetenskapliga och tekniska utvecklingen Frågor 2003: Anser Du att den vetenskapliga RESPEKTIVE den tekniska utvecklingen de senaste tio till tjugo åren har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Skulle Du säga att den gjort livet Mycket bättre Något bättre Varken b. eller s. Vet ej Något sämre Mycket sämre Vetenskaplig utv. 2003 33 46 14 23 1 Teknisk utv. 2003 44 42 9 14 1 Fråga 1978-2002: Anser Du att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för oss vanliga människor. Skulle Du säga att den gjort livet 2002 1994 1982 1980 31 43 32 34 49 36 38 38 14 3 2 12 5 4 15 11 2 20 6 2 1978 19 41 12 7 18 4 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hur man informerar sig om vetenskap och teknik Fråga 6: Brukar Du? se populärvetenskapliga program på TV, t ex Vetenskapens värld eller Nova 77 82 läsa artiklar om vetenskap och teknik i tidningar 73 73 besöka museer eller utställningar inriktade på vetenskap eller teknik 37 40 delta i andra arrangemang som handlar om vetenskap eller teknik 20 18 Andel "Ja"-svar 2003 Andel "Ja"-svar 2002 0 20 40 60 80 100 %
VA-Rapporter 2002:1 Vad tycker folk i andra länder? 2002:2 Allmänhetens syn på vetenskap 2002:3 Forskares syn på samtal med allmänheten 2002:4 Ungas syn på vetenskap 2003:1 Vetenskapen i Samhället resultat från SOM-undersökningen 2002 2003:2 VA-studier under luppen: Synen på vetenskap 2002 en analys 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 2003:4 Forskares syn på Vetenskap och Allmänhet intervjuundersökning 2003 2003:5 Forskares syn på samtal med Allmänheten en fokusgruppsstudie Delrapport
Föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet och forskare. VA vill inspirera till samtal om forskning och skapa nya mötesplatser på oväntade arenor kring engagerande frågor. Alla skall kunna möta forskare för att utbyta idéer och bättre förstå forskningens resultat, arbetet för att nå dit och vetenskapens roll i samhället. Föreningens mål är att öka kontakterna och utbytet av idéer mellan allmänhet och forskare öka allmänhetens kunskap om forskningens metoder och resultat utveckla forskarnas lyhördhet och förståelse för allmänhetens frågor om och oro för forskning bygga regionala, nationella och internationella nätverk för erfarenhetsutbyte och möten. Verksamheten inriktas mot tre områden: Kunskapsbyggande om gränsytan mellan allmänhet och vetenskap genom opinionsundersökningar och studier om vad allmänheten, ungdomar och särskilda grupper anser om forskning och hur forskare ser på dialog med allmänheten Samtal mellan forskare och allmänhet; att katalysera eller i egen regi prova okonventionella former, arenor och teman Erfarenhetsförmedling av metoder, former och teman för samtal och spridning av kunskaper från studierna Vetenskap & Allmänhet, VA bildades 2002 och har under de första verksamhetsåren genomfört ett antal studier och undersökningar, prövat annorlunda samtalsformer och olika metoder för erfarenhetsförmedling, framför allt via Internet. Resultaten presenteras på föreningens webbplats: www.v-a.se. www.v-a.se