JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET

JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET Kent Löfgren Birgitta Törnkvist Pm nr 191, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--191--SE

Innehållsförteckning INLEDNING...1 Antagning och urval till högskolan... 1 Studieprestation... 2 Tidigare undersökningar... 2 SYFTE...4 METOD OCH MATERIAL...5 Urvalskriterier... 5 RESULTAT...6 Födelseår och könsfördelning... 6 Antagning och registrering... 7 Sociala grupper... 7 Etnisk och kulturell bakgrund... 9 Gymnasiebakgrund... 9 Grundskolebetyg, gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat... 13 Studieprestation... 14 Överlevnadsanalys... 20 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION...21 Grundläggande data... 21 Antagningsgrupperna... 22 Studieprestation... 23 Kvinnliga och manliga studenter... 23 Sociala grupper... 23 Antagningsgrupperna... 23 Överlevnadsanalysen... 24 Avslutande kommentar... 24 REFERENSER...26

Abstract Students and their study achievements are in focus in this report. Attention is given to the three and a half year long Programme for Social Work. The students (N2956) where divided into three groups, according to the grounds on which they had been admitted to the programme. The first group had been admitted on the basis of their credits from upper-secondary school, the second on the basis of their SweSAT-scores and the third group on the basis of their SweSAT-scores with additional credit for work experience. The purpose of the study was to see if there were any differences in academic achievement between the three groups. Academic achievement was defined as the number of credits achieved at university. Attention was also given to social backgrounds and male/female variance. The results showed that approximately 85% of the students were women. The proportion of students from Social Group 1 was highest among those who had been admitted on the basis of their credits from upper-secondary school. The most common uppersecondary school programme was the Programme for Social Science (Samhällsvetenskaplig utbildning). About one fourth of the students who had completed upper-secondary school 1997-1999 had taken supplementary secondary education level courses after they had left upper-secondary school. The study showed that the female students attained more course points per term compared to the male students. There were also differences, in terms of the number of credits attained per term, between the students from the three groups and between students with different socio-economic backgrounds. However, these differences were not as extensive as the differences between male and female study achievements. Nyckelord Antagning, antagningsgrupp, högskola, konkurrenskomplettering, poängproduktion, social grupp, socionomprogram, studieprestation, VALUTA, överlevnadsanalys. Finansiering Detta arbete har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond (RJ), www.rj.se.

Inledning 1977 etablerades det akademiska ämnet socialt arbete och 1979 tillsattes den första professuren i ämnet i Göteborg. 1 Idag finns 25 professorer i ämnet och ämnets inriktning omfattar studiet av sociala problem och åtgärder för att lösa dessa (Högskoleverket, 2003). Socionomprogrammet omfattar 140 poäng (3,5 års studier) och leder till en yrkesexamen. 2 Det är en populär utbildning med många sökande, vilket framgår av tabell 1 nedan, som redovisar VHS' statistik över samtliga som sökte till och de som antogs vid socionomprogrammet under perioden 1993/94-1999/00. Tabell 1 Antalet utbildningsplatser, sökanden och antagna till socionomprogram med central antagning höstterminen 1993 vårterminen 2000 Läsår Tillgängliga utbildningsplatser (a) Behöriga förstahandssökande (b) Andel sökande per plats (b/a) Antagna i betygsurvalet Antagna i provurvalet Övriga antagna Totala antalet antagna 1993/94 990 5 431 5,49 747 472 33 1 252 1994/95 990 6 678 6,75 719 455 21 1 195 1995/96 800 6 457 8,07 614 382 14 1 010 1996/97 790 7 223 9,14 608 380 21 1 009 1997/98 810 8 470 10,46 633 398 34 1 065 1998/99 965 8 485 8,79 763 478 29 1 270 1999/00 980 7 564 7,72 807 504 39 1 350 Not. Dessa tabelldata gäller för högskolor med central antagning, det vill säga antagning via VHS. Källa: Verket för högskoleservice, "Antagningen. Sökande, antagna och antagningspoäng." (VHS' skriftserie), för perioden ht. 1993 vt. 2000. Av tabellen framgår att det under perioden alltid funnits fler sökande än lediga platser. Tabellen åskådliggör även hur andelen förstahandssökande per ledig plats har ökat under perioden, vilket är en indikation på att programmets popularitet håller i sig. Antagning och urval till högskolan När antalet sökanden överskrider antalet lediga platser måste ett urval ske. I Sverige har vi för närvarande ett antagningssystem som innebär att studenter kan antas i tre antagningsgrupper: De kan antas på grundval av gymnasiebetyg (Bet.) eller på basis av resultatet på högskoleprovet (HP). 3 Studenterna 1 Före högskolereformen 1977 utbildades socionomer vid socialhögskolor runt om i landet. 2 Denna yrkesexamen regleras i högskoleförordningen (SFS 1993:100). 3 Möjligheten att antas på grundval av högskoleprovsresultat har funnits sedan 1977 för dem som saknade gymnasiebetyg (den så kallade 25:4-regeln) och sedan 1991 för samtliga sökande. 1

kan också antas på grundval av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet (HA). I denna rapport är ovanstående tre antagningsgrupper utgångspunkten, vid analysen av könsfördelningar, socialgruppstillhörigheter och gymnasiebakgrunder samt poängproduktion. Förkortningarna Bet., HP och HA kommer att användas genomgående i dokumentet för de tre grupperna. Studieprestation Rapporten kommer att analysera studenternas poängproduktion, och syftet med detta är att erhålla ett mått på deras studieprestation. (För en utförlig diskussion om studieprestationsbegreppet och studieframgång, se Andersson & Grysell, 2002). En sådan kartläggning kommer att visa hur pass framgångsrika studenterna är i sina studier, och resultatet utgör på så vis en del av den kontinuerliga utvärderingen av utbildningen. Poängproduktionen är också viktig sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Institutionerna får sedan 1993 betalt per avlagda och registrerade poäng (Högskoleverket, 1997), vilket betyder att studier av detta slag är viktiga att genomföra. 4 I denna rapport kommer studieprestationen att bedömas under en tidsrymd av sju läsår på Socionomprogrammet. Rapporten kommer att redovisa avlagda poäng i genomsnitt och andelen registrerade studenter som avlägger 140 poäng (eller mer) under de första fyra läsåren. Tidigare undersökningar Henriksson och Wolming (1998) har jämfört studerande som antagits i antagningsgrupperna betygsurval, provurval och provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet och dessa studenters poängproduktion. 5 Resultaten påvisar små skillnader i poängproduktion mellan dem som antagits i betygsurvalet och dem som antagits i provurvalet. Studenter i båda dessa antagningsgrupper presterar dock bättre än dem som antagits i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) har också undersökt studenter som tillhör olika antagningsgrupper samt deras poängproduktion. De under- 4 Högskoleenheternas ekonomi beror på hur många poäng studenterna producerar. Av tabell 1 ovan framgår att de antagna alltid är fler än antalet tillgängliga utbildningsplatser. Troligtvis gör institutionerna detta överintag i syfte att motverka de negativa effekterna av att man erfarenhetsmässigt vet att inte alla antagna påbörjar studierna samt att en andel studenter avbryter sina studier i förtid. Detta överintag garanterar att tillräckligt många studenter fullföljer utbildningen och att institutionerna kan registrera så många poäng som möjligt i de administrativa systemen. 5 Studenter från fyra ämnesområden analyserades i Henrikssons och Wolmings studie: Ekonomi, medicin, socialt arbete och ingenjörsutbildning (n 840). 2

sökte studenter på ekonomlinjen i Umeå, Lund och Karlstad och kartlade studieprestationerna under 6 terminer i följd. Resultaten visar att en förhållandevis hög andel män har antagits i provurvalet, medan betygsurvalet har gynnat kvinnorna i större utsträckning än männen. Vad beträffar studieprestationerna, visar resultaten att det är kvinnorna som klarar flest poäng under undersökningsperioden. Det är också kvinnorna som i störst utsträckning stannar kvar på ekonomlinjen och fullföljer utbildningen. Resultaten visar att betygsantagna ekonomstudenter i Umeå presterar fler poäng jämfört med både dem som antagits via högskoleprovet samt dem som antagits på grundval av högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Betygsantagna ekonomstudenter i Lund och Karlstad, däremot, presterar inte fler poäng än dem som antagits i provurvalet dock fler poäng än dem som antagits på grundval av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Svensson, Gustafsson och Reuterberg (2001) har studerat gymnasiebetyg och högskoleprov i syfte att undersöka sambanden mellan betyg, provresultat och studieprestation inom tre utbildningsprogram: Civilingenjörs-, juristoch grundskollärarutbildningarna. Resultaten av analysen av civilingenjörsprogrammet och juristutbildningarna visade ett positivt samband mellan betyg och studieprestation mätt i avklarade högskolepoäng efter ett läsår. Detta gällde även för högskoleprovsresultat, men sambandet var svagare. För lärarutbildningarna var sambandet mellan poängproduktion och betyg respektive högskoleprov svagare. För alla tre utbildningar gällde att varken betyg eller högskoleprovsresultat hade någon betydelse för benägenhet att fullfölja studierna. Det vill säga, andelen studenter som fullföljde utbildningen var lika stor oavsett vilken antagningsgrupp studenterna tillhörde. Socialt arbete och Socionomprogrammet har utvärderats under 2000-talet i två rapporter av Högskoleverket. Den första, "Utvärdering av socionomutbildningar", publicerades 2000. Den andra utvärderingen, "Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet.", publicerades 2003. 6 Högskoleverkets utvärderingar visar att Socionomprogrammet har en bred rekrytering, då programmet lockar till sig studenter från olika sociala grupper. Under de senaste åren har även andelen studenter med invandrarbakgrund ökat. Kvinnodominansen på Socionomprogrammet (cirka 85 procent av samtliga socionomstudenter är kvinnor) och det faktum att många socionomstudenter är äldre, är också kännetecknande för programmet. Utvärderarna har också riktat kritik mot programmet. I första hand på grund av de låga krav som ställs på studenterna i utbildningen. Kravnivån anses för låg och ojämn 6 Programmet har också utvärderats under 1980- och 90-talet, se "Utbildning för socialt arbete (UHÄ, 1988) och "Kompetens och kunskapsutveckling" (SOU, 1995:58). 3

dock hade situationen blivit bättre vid det andra utvärderingstillfället enligt bedömarna (Högskoleverket, 2003). Sammanfattningsvis visar Henriksson och Wolming (1998) att studenter som antagits i betygsurvalet och i provurvalet avlägger fler poäng per termin jämfört med dem som antagits i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) visar liknande resultat. Deras undersökning visar att vid en av de tre undersökta högskolorna avlägger de betygsantagna studenterna fler poäng jämfört med studenter i de bägge andra antagningsgrupperna. Vid de två andra högskolorna avlägger de betygsantagna studenterna lika många poäng som de provantagna men fler poäng än dem som antagits på basis av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) visar också att det är vanligare att manliga studenter än kvinnliga studenter antas i provurvalet. Det är samtidigt vanligare att kvinnliga studenter antas i betygsurvalet. Författarna visar också att de kvinnliga studenterna avlägger fler poäng per termin än de manliga studenterna. Tidigare utvärderingar har saknat data om konkurrenskomplettering. Föreliggande rapport kommer därför att lämna ett bidrag till förståelsen av effekter av konkurrenskomplettering, eftersom det tack vare nya data blivit möjligt att analysera betyg före och efter komplettering. (Se avsnittet Metod och material nedan.) Syfte Syftet med rapporten är att beskriva och analysera studenter på Socionomprogrammet med avseende på a) det som karaktäriserar studenterna i de tre antagningsgrupperna: Betygsantagna (Bet.), antagna i provurvalet (HP) och antagna i provurvalet med poäng för arbetslivserfarenhet (HA). Vad karaktäriserar grupperna, med avseende på könsfördelning och socialgruppsfördelning samt individernas gymnasiebakgrund? b) de studerandes poängproduktion. Vilka eventuella skillnader finns i poängproduktion mellan studenter i de olika antagningsgrupperna Bet., HP och HA? Betydelsen av kön och social bakgrund, för prestation, kommer också att studeras: Skiljer sig poängproduktionen för kvinnor och män? Producerar studenter från olika sociala grupper olika många poäng? 4

PM Nr 105. PM Nr 106. PM Nr 107. PM Nr 108. PM Nr 109. PM Nr 110. INTRYCK OCH BETYDELSE FÖR PREPARANDUTBILDNINGEN I SVENSKA FÖR UTLÄNDSKA STUDERANDE VID UMEÅ UNIVER- SITET. En intervjustudie, Petter Wikström, Anna Zolland UTPRÖVNING AV PROVUPPGIFTER. Förändring av högskoleprovets utprövningsrutiner, Christina Stage FÖRSÖK INFÖR FÖRÄNDRING AV HÖGSKOLEPROVETS UT- PRÖVNINGSRUTINER, Gunilla Ögren, Christina Stage, Kerstin Åström, Anders Lexelius HANDBOK INFÖR HÖGSKOLEPROVET, Birgitta Wallin ETT TEORETISKT PROV FÖR ARBETSMARKNADSVERKETS (AMV) REGIONALA BASUTBILDNING. En beskrivning av arbetet med att utveckla ett teoretiskt basprov på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Ewa Andersson, Tomas Grysell, Christina Stage HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1995. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Charlotta Jarl 1996 PM Nr 111. PM Nr 112. PM Nr 113. PM Nr 114. PM Nr 115. PM Nr 116. PM Nr 117. HUR KLARAR SIG STUDENTER SOM ANTAGITS VIA HÖGSKO- LEPROV? Simon Wolming NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. KURS A, HT -95. Resultat och kommentarer, Jan-Olof Lindström, Peter Nyström SAMMA POÄNG - SAMMA PRESTATION? En jämförelse på delprovs- och uppgifts- nivå mellan män och kvinnor med samma totalresultat på högskoleprovet, Christina Stage CENTRALA PROVET I FYSIK 1996. Resultat och kommentarer, Jan- Olof Lindström, Gunnar Wästle HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1996. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Charlotta Jarl EN STATISTISK MODELL FÖR BESKRIVNING AV DATA. En studie av TIMSS-data med LISREL-metodik, Anna Hofslagare PROVBANKER I MATEMATIK. Rapport till Skolverket, Jan-Olof Lindström, Eva Borgegård PM Nr 118. NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. KURS A, C OCH E, VT - 96. Resultat och kommentarer, Jan-Olof Lindström, Peter Nyström, Torulf Palm

PM Nr 119. PM Nr 120. PM Nr 121. ETT FÖRSÖK MED OLIKA ANTAL UPPGIFTER PER FIGURUPP- SÄTTNING I DTK-PROVET, Gunilla Ögren ETT FÖRSÖK MED FYRA SVARSFÖRSLAG PER UPPGIFT ISTÄL- LET FÖR FEM I DTK-PROVET, Gunilla Ögren HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1996. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl 1997 PM Nr 122. PM Nr 123. PM Nr 124. PM Nr 125. VAD TYCKER SVENSKA 13- OCH 14-ÅRINGAR OM MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP? En studie inom TIMSS-projektet med fokus på kön, Anita Wester KVANTITATIVA UPPGIFTER I ANTAGNINGSPROV. Några nationella och internationella exempel på uppgiftstyper som mäter kvantitativ förmåga, Gunilla Ögren, Anders Lexelius SVENSKA ELEVERS KUNSKAPER I MATEMATIK I ETT INTER- NATIONELLT PERSPEKTIV. Några metodologiska reflektioner, Lena Adolfsson HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1997. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl PM Nr 126. NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. Kurs A, C och E, HT -96. Resultat och kommentarer, Maria Ericsson, Jan-Olof Lindström, Peter Nyström, Gunilla Näsström, Torulf Palm, Björn Sigurdsson PM Nr 127. NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. Kurs A, D och E, VT -97. Resultat och kommentarer, Maria Ericsson, Jan-Olof Lindström, Gunilla Näsström, Björn Sigurdsson PM Nr 128. PM Nr 129. PM Nr 130. PM Nr 131. NÅGRA JÄMFÖRELSER MELLAN HÖGSKOLEPROVEN HÖSTEN 1995 OCH HÖSTEN 1996. Kristian Ramstedt, Christina Stage VALIDITET. Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning, Simon Wolming MATEMATIKLÄRARES ATTITYDER OCH ARBETSSÄTT. Resultat av lärarenkäten i TIMSS, Susanne Olofsson HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1997. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl

1998 PM Nr 132. PM Nr 133. PM Nr 134. PM Nr 135. PM Nr 136. PM Nr 137. PM Nr 138. PM Nr 139. PM Nr 140. PM Nr 141. PM Nr 142. PM Nr 143. PM Nr 144. PM Nr 145. TEKNISK RAPPORT, TIMSS. Birgitta Törnkvist HÖGPRESTERANDE ELEVER I TIMSS. Svenska 13-åringars prestation i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Anita Wester, Björn Sigurdsson ANALYS AV DET TEORETISKA KÖRKORTSPROVET UTIFRÅN MODELLER OCH STATISTISKA DATA. Anna Zolland, Widar Henriksson LÅGPRESTERANDE ELEVER I TIMSS. Svenska 13-åringars prestation i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Anita Wester, Björn Sigurdsson OÄ/NO LÄRARES ATTITYDER OCH ARBETSSÄTT. Resultat av lärarenkäten i TIMSS, Susanne Olofsson HANDBOK INFÖR HÖGSKOLEPROVET, Birgitta Wallin ACROSKI EN BEDÖMNINGSSPORT. Bedömningarnas tillförlitlighet och relevans, Annika Johansson HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1998. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson UTPRÖVNING AV UPPGIFTER TILL HÖGSKOLEPROVET. Utvärdering av försöksverksamheten med en ny utprövningsmodell, Gunilla Ögren BEDÖMNING AV KVALITET I MATEMATIKKUNSKAPER. En jämförelse mellan Skolverkets betygskriterier, SOLO-taxonomin och van Hieles nivåer av tänkande, Peter Nyström HÖGPRESTERANDE GYMNASIEELEVER I TIMSS. Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv, Anita Wester, Björn Sigurdsson DIFFERENTIAL ITEM FUNCTIONING I MATEMATIK- MED FO- KUS PÅ KÖN. En studie av TIMSS resultaten bland elever på NT-linje och NV-program i gymnasieskolan sista årskurs, Anita Wester, Christina Jonsson RÄTTVIS RÄTTNING I NATIONELLA PROV, Jan-Olof Lindström PROVBANKSFÖRSÖK FYSIK A OCH B SAMT MATEMATIK D VÅREN 1998, Jesper Boesen, Timo Hellström, Jan-Olof Lindström, Gunnar Wästle

PM Nr 146. PM Nr 147. KVINNOR OCH MÄN PÅ EKONOM- OCH LÄKARLINJEN. - En studie av antagna och deras studieprestationer på några utbildningsorter, Ewa Andersson, Anders Lexelius, Kristian Ramstedt HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1998. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson 1999 PM Nr 148. PM Nr 149. PM Nr 150. PM Nr 151. PM Nr 152. PM Nr 153. PM Nr 154. PM Nr 155. PM Nr 156. PM Nr 157. PM Nr 158. PM Nr 159. PM Nr 160. RÄTT ELLER FEL? Ett försök med ett nytt verbalt prov för högskoleprovet, Kerstin Andersson FLICKOR, POJKAR OCH FYSIK. En undersökning av den svenska specialistgruppen i TIMSS population 3, Kristian Ramstedt MÅLRELATERADE OCH NORMRELATERADE PROV. En teoretisk granskning av vilka statistiska tekniker som kan användas för att beskriva uppgifternas kvalitet och provens reliabilitet, Marie Wiberg 100 PROVDELTAGARE MED 2,0 VAD BLEV DET AV DEM? En intervjustudie av 100 personer som våren 1992 fick 2,0 på högskoleprovet, Kerstin Andersson FLICKOR, POJKAR OCH MATEMATIK. En DIF-studie av TIMSSresultaten bland svenska 13-åringar, Anita Wester, Christina Jonsson HÖGSKOLEPROVET. Konstruktion, resultat och erfarenheter, Kerstin Andersson (red) HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1999. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson FLICKOR, POJKAR OCH FYSIK I ETT INTERNATIONELLT PER- SPEKTIV. Kristian Ramstedt UPPGIFTSKONSTRUKTION I NODGRUPPER FÖR PROVBANKEN I MATEMATIK OCH FYSIK. Jan-Olof Lindström ANALYS AV KÖRKORTSPROVETS KURSPLANSSTRUKTUR. Anna Zolland DATORISERINGEN AV TEORIPROVET. En beskrivning av effekter utifrån ett antal statistiska indikatorer, Marie Wiberg HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1999. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson DTK-PROVET. Ett andra försök avseende antalet uppgifter och antalet svarsförslag, Gunilla Ögren

PM Nr 161. ATT MÄTA SPRÅKFÖRMÅGA. Rapport från en konferens i Umeå den 10 juni 1999, Kerstin Andersson 2000 PM Nr 162. PM Nr 163. PM Nr 164. PM Nr 165. PM Nr 166. PLACERING AV UPPGIFTER OCH RÄTT SVARSFÖRSLAG I HÖG- SKOLEPROVET. Positionens betydelse för svårighetsgraden, Ewa Andersson (red) EN ÖVERSIKT AV FORSKNINGSRAPPORTER OM HÖGSKOLE- PROVET 1969 1999. Stig Eriksson INTERNETBASERADE NATIONELLA PROVBANKER FÖR GYM- NASIESKOLAN. Konsekvenser för elever, skola och samhälle, Mona Ladfors, Kristian Ramstedt METODER FÖR KRAVGRÄNSSÄTTNING. En teoretisk granskning samt diskussion av lämplig metod för ett målrelaterat certifieringsprov av typ körkortsprovets teoriprov, Marie Wiberg, Widar Henriksson FÖRARPRÖVNINGENS STRUKTUR OCH RESULTAT. En studie av relationen mellan kunskapsprov och körprov samt utbildningsbakgrundens betydelse, Simon Wolming 2001 PM Nr 167. PM Nr 168. EN BEDÖMNINGSSPORTS DILEMMA. En studie av bedömningarnas tillförlitlighet och relevans i rytmisk gymnastik, Annika Johansson LÄRARENKÄT OM DE NATIONELLA PROVEN I MATEMATIK. Kurs B, C och D hösten 2000, Maria Ericsson, Björn Sigurdsson PM Nr 169. HÖGSKOLEPROVETS UTVECKLING UNDER ÅREN 1977 2000. Provets sammansättning och provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren PM Nr 170. ÖKAR RELIABILITETEN VID DIFFERENTIELL POÄNG- SÄTTNING? En studie av delproven NOG och LÄS i högskoleprovet, Anders Lexelius, Stig Eriksson PM Nr 171. LÄRARENKÄT OM DE NATIONELLA PROVEN I MATEMATIK. Kurs B, C och D våren 2001, Maria Ericsson, Björn Sigurdsson 2002 PM Nr 172. PM Nr 173. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2001. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren UPPGIFTSBANK FÖR KÖRKORTSPROVETS TEORETISKA PROV. Relationen mellan utformningen, exponeringen och provtypen, Marie Wiberg

PM Nr 174. PM Nr 175. PM Nr 176. PM Nr 177. PM Nr 178. PM Nr 179. KÖRKORTSPROVET I ETT NORDISKT PERSPEKTIV. Teoriprovet nuläge och framtid, Widar Henriksson, Anna Sundström, Marie Wiberg LÄRARENKÄT OM DE NATIONELLA PROVEN I MATEMATIK. Kurs B, C och D hösten 2001, Maria Ericsson, Björn Sigurdsson MatBIT. Matematisk Begreppsbildning och IT, Tomas Bergqvist FORSKARUTBILDNING I BETEENDEVETENSKAPLIGA MÄT- NINGAR, Simon Wolming LÄRARENKÄT OM DE NATIONELLA PROVEN I MATEMATIK. Kurs B, C och D våren 2002, Maria Ericsson, Björn Sigurdsson VILKA ÄR DE GODA LÄSARNA? En jämförelse mellan deltagare med alla rätt respektive genomsnittsresultat på högskoleprovets delprov LÄS, Birgitta Wallin, Stig Eriksson 2003 PM Nr 180. PM Nr 181. PM Nr 182. PM Nr 183. PM Nr 184. PM Nr 185. PM Nr 186. PM Nr 187. PM Nr 188. PM Nr 189. HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2002. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren EN JÄMFÖRELSE MELLAN DE GAMLA OCH DE NYA GYMNA- SIEBETYGEN, Christina Stage ENSKILD PRÖVNING OCH KOMPLETTERING AV GYMNASIE- BETYG, Kent Löfgren DEN SVENSKA FÖRARPRÖVNINGEN. Sambandet mellan kunskapsprovet och körprovet, provens struktur samt körkortsutbildningens betydelse, Anna Sundström VAN-PROVET. Ett utvecklingsarbete av ett verbalt logiskt analytiskt prov, Gunilla Ögren, Anders Lexelius NORMERING, EKVIVALERING ELLER KALIBRERING AV DELAR AV HÖGSKOLEPROVET, Christina Stage LÄRARENKÄT OM DE NATIONELLA PROVEN I MATEMATIK. Kurs B, C och D hösten 2002, Maria Ericsson, Björn Sigurdsson NATIONELL PROVBANK I BIOLOGI. Bakgrund, nuläge, visioner, Gunnel Grelsson MODELLER FÖR JUSTERING AV UTPRÖVNINGSDATA FÖR DEL- PROVEN ORD OCH NOG. Anders Lexelius, Christina Jonsson LÄRARENKÄT OM DE NATIONELLA PROVEN I MATEMATIK. Kurs B, C och D våren 2003, Maria Ericsson, Björn Sigurdsson

2004 PM Nr 190. ÖVNINGSKÖRNING PRIVAT OCH PÅ TRAFIKSKOLA. En enkätstudie om körkortsutbildningens betydelse för provresultatet, Anna Sundström