MÅTT PÅ STUDIEPRESTATION INOM HÖGSKOLAN

Transkript

1 MÅTT PÅ STUDIEPRESTATION INOM HÖGSKOLAN Kent Löfgren Pm nr 200, 2004 ISSN X ISRN UM-PED-PM SE

2 Innehållsförteckning SYFTE...2 REGLER FÖR REGISTRERING AV STUDIEPRESTATIONER...2 Betygsättning av studenter...2 Registrering av studieresultat...3 LADOK...3 SCB, Högskoleverket och högskoleregistret...5 EN PROBLEMATISERING AV STUDIEPRESTATIONSMÅTT...7 Mått på studieprestationer i tre dimensioner...7 Reliabilitet och validitet...8 Mått på studieprestation i forskning...9 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION...10 Förordningarna, LADOK och SCB/HSV...10 Prestationsmåtten...11 Framtiden...12 REFERENSER...14 Litteratur...14 Övriga källor...15

3 ABSTRACT This study is about the registration of study achievement (courses, credit points, degrees etc). It analyses the computer based student documentation systems for Swedish colleges and the statutory instruments (Swedish laws and ordinances) that governs these documentations. The National Agency for Higher Education is the central agency responsible for the official statistics about students achievements ( The practical responsibility for coordinating and collecting the data rests with the Statistics Sweden ( a government authority for official statistics. The study shows that the colleges (i.e. at the local level) record study grades (e.g. Fail, Pass or Pass with distinction) but this information is not collected by the Statistics Sweden (on the national level). Attention is also given to the use of different types of measurements of study achievement in Swedish research. The study ends with a discussion about future research. One future task is to investigate new ways to use available statistics on students achievements. A second task is to develop and use new types of measurements of study achievement. Finally, a third task is to increase the accessibility of the official statistics on students achievements. Nyckelord Betyg, betygsskalor, högskola, poäng, Högskoleverket, LADOK, SCB, studieprestation, VALUTA. Finansiering Arbete har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond (RJ), ii

4 I denna rapport diskuteras mått på studieprestation och hur dessa mått registreras i lokala och nationella offentliga databaser. Ett av huvudskälen till varför man fokuserar studenters studieprestationer är att sådana prestationsmått (till exempel: Avklarade poäng per termin) används för att bedöma kvaliteten på urvalsinstrumenten till högre utbildning (SOU 1968:25). 1 För att bedöma urvalsinstrumentens värde måste deras förmåga att förutsäga studieprestation bestämmas. Det vill säga, om man vill hävda att gymnasiebetyg, till exempel, har en god prognostisk förmåga måste man visa att det finns ett positivt samband mellan gymnasiebetyg och studieprestation i högskolan. Det finns naturligtvis problem med att kartlägga sambanden mellan prognosinstrument och mått på studieprestation. Några av dessa problem har diskuterats av Wolming (2001), som sammanfattningsvis säger: Ett av de största problemen när det gäller att undersöka detta samband [mellan urvalsinstrumentets resultat och studenternas studieresultat] har varit, och är fortfarande, att finna användbara och meningsfulla mått på studieprestationen. (s. 123.) Enligt nu gällande förordningar, skall varje student som examineras från en högskolekurs få betyg. Uppgifter om dessa betyg och kurspoäng måste registreras vid högskolan. Varje lärosäte rapporterar sedan regelbundet uppgifter om studieprestationer till centrala register vid statliga myndigheter, som i sin tur sammanställer nationella databaser och årsrapporter. Denna rapport har författats som en del av arbetet inom VALUTAprojektet (Validering av den högre utbildningens antagningssystem), som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. 2 VALUTA-projektet är ett samarbete mellan Institutionen för Beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet och Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet. Ett viktigt begrepp inom detta projekt är studieprestation och det är därför värdefullt att diskutera och analysera de flertal mått på studieprestation som finns i studieregistren. 1 Exempel på urvalsinstrumenten till högre utbildning är gymnasiebetygen och högskoleprovet. 2 Projektinformationen återfinns här: och 1

5 Syfte Huvudsyftet med denna rapport är att beskriva och analysera de befintliga måtten på studieprestation, så som de kommer till uttryck i de officiella högskoleregistren på lokal och nationell nivå. Rapporten kommer också att diskutera de lagar och förordningar som reglerar registreringen av dessa mått. Undersökningens frågeställningar är: Vilka förordningar styr registreringen av studieprestationer? Vilka perspektiv tillgodoser registren och vilka använder registren? Vilka är de olika typerna av studieprestationsmått? På vilket sätt kan man problematisera dessa mått? Regler för registrering av studieprestationer Betygsättning av studenter Enligt Högskoleförordningen skall en student alltid få ett betyg efter genomgången utbildning, om inte annat sägs i kursplanen, och detta betyg skall sättas av en särskilt utsedd lärare (examinatorn). Förordningen säger vidare att betyget skall vara Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem (SFS 1993:100, kapitel 6, paragraf 11). Högskoleförordningen fastslår med andra ord att betyg skall ges men lämnar samtidigt öppet för högskolorna och institutionerna att avvika från den generella regeln om tre betygssteg. Vid Umeå universitet, till exempel, har universitetsstyrelsen bestämt att betygssättningen på kurser skall ske med graderade betyg. Något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd skall användas. Undantaget till dessa uttryck är de som används för betyg inom ingenjörsutbildning (Underkänd, 3, 4 och 5) och juristutbildning (Underkänd, B, Ba och AB). Men dispens för att inte använda graderade betyg kan ges för kurser där det föreligger uppenbara svårigheter att använda graderade betyg. Detta kan gälla till exempel kurser med liten omfattning, kurser som är av orienterande karaktär eller kurser med stor omfattning av praktiska inslag. (Umeå universitet, 1994, sid. 1). Med kurs av liten omfattning avser styrelsen kurser som understiger 4 poäng. Dispens från kravet att ge graderade betyg gavs fram till och med läsåret 1994/95 av Umeå universitets rektor efter begäran av fakultetsnämnd eller motsvarande. Därefter överlämnades kommande 2

6 dispensansökningar till fakultetsnämnderna eller motsvarande för beslut. Registrering av studieresultat Av ovanstående avsnitt framgår att högskolorna skall betygsätta studenterna och att dessa betyg skall vara graderade. Reglerna för dokumentation och rapportering av dessa betyg finns i Förordningen om redovisning av studier vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153), 3 som trädde i kraft höstterminen 1993, och det framgår av denna förordning att varje högskola skall dokumentera uppgifter om dem som /---/ bedriver studier vid högskolan (SFS 1993:1153, kapitel 2, paragraf 1). Det övergripande syftet är att registrera uppgifter om bland annat avklarade studier, betyg och examina. Närmare bestämt skall, för varje student, uppgifter registreras om deltagande i utbildning och prov, studieresultat, betyg /---/ och examen (SFS 1993:1153, kapitel 2, paragraf 3). Här kan också nämnas att förordningen även reglerar gallring i registret. Det är till exempel inte tillåtet att gallra bort uppgifter om den utbildning som en student har genomgått med godkänt resultat eller fått tillgodoräkna sig, betyg i godkända prov och de examina som studenten har avlagt. LADOK LADOK är en förkortning för Lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem. LADOKs centrala ledningsgrupp är lokaliserad till Umeå universitet, men varje högskola har ett autonomt LADOKregister som administreras vid respektive lärosäte (LADOKkonsortiumet, 2004). Ett LADOK-register innehåller data på individnivå (Exempelvis identitetsuppgifter, grund för allmän behörighet, uppgifter om antagning till program eller kurs, registrering på kurser per termin och kalenderhalvår, samt avklarade poäng på kurser och utfärdade examina, inklusive benämning, huvudämne, inriktning, poängomfattning och datum för examensbevis) och data på kursnivå (kursernas namn, poängantal, ämnesgrupper, utbildningsområden, fördjupningsnivåer, lokaliseringsorter, studietakter och distributionsformer normal, distans m.m.). 3 Denna förordning reglerar även framtagandet av personalstatistik vid högskolorna. 3

7 Betygen rapporteras i två steg. När läraren har avslutat kursen och examinerat studenterna rapporteras betygen i LADOK. Därefter tas en lista ut ur LADOK som granskas av en utsedd examinator vid aktuell enhet/institution varefter betygen registreras permanent. Värt att notera är att betygen dokumenteras efter den betygsskala som finns för kursen, och att dessa skalor kan skilja sig åt mellan olika kurser (se nedan). Exempel från Umeå universitet Vid Umeå universitet registreras bland annat följande i LADOK: Betyg på avklarade kurser (i förekommande fall betyget på de moment som ingår i kurserna), kursernas/momentens namn, poäng och examensdatum. ECTS-betyg registreras om sådana ges. 4 Det finns anledning att tro att användandet av ECTS-systemet eller liknande system kommer att öka i Sverige under slutet av 00-talet (Ds 2004:2). Vi har redan sett att utbildningarna vid Umeå universitet skall betygsättas med graderade betyg och att det finns möjlighet till dispens från kravet på graderade betyg. Det betyder att vissa utbildningar i Umeå har betygen U och G, medan andra har U, G och VG. Det finns även utbildningar som har skalan U, 3, 4 och 5. Låt oss se vilka typer av graderade betyg som ges vid ett urval utbildningar vid Umeå universitet: Socionomprogrammet, Civilekonomprogrammet, Läkarprogrammet och Civilingenjörsprogrammet. Socionomprogrammet och Läkarprogrammet i Umeå har dispens från kravet på VG-betyg och använder betygen U och G. Civilekonomprogrammet använder U, G och VG, medan Civilingenjörsprogrammet i Teknisk Fysik använder U, V och VG på de naturvetenskapliga kurserna och U, 3, 4 och 5 på de tekniska kurserna. Skalan U, 3, 4 och 5 används på tekniska kurser vid alla civilingenjörsutbildningar vid Umeå universitet. Ett flertal ingenjörsutbildningar i landet använder samma betygsskala, inklusive KTHs utbildningar i Stockholm. Det är med andra ord inte bara Umeå universitet som använder andra betygsskalor än den gäng- 4 European Credit Transfer and Accumulation System, ECTS, är utvecklat av EU för att underlätta internationella jämförelser av högskolestudier (Europeiska kommissionen, 2004). 4

8 se U, G och VG, utan det är vanligt förekommande vid landets lärosäten för högre utbildning (Andersson & Grysell, 1995). LADOK-systemets avnämare Högskolornas LADOK-system används av de egna förvaltningarna och nämnderna samt institutionerna och enheterna i den dagliga verksamheten och i utvärderingen av utbildningar och kurser. När studenterna får kursintyg, studiemedel m.m. bygger dessa på uppgifter från LADOK-systemet. LADOK är högskolornas skattkista eftersom resurstilldelningen (och studenternas studiemedel) bygger på de datauppgifter som registreras i LADOK. Varje gång en institution missar att registrera studenternas studieprestationer betyder det att högskolan förlorar pengar eftersom ekonomin bygger på sådana registreringar av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr). En annan viktig uppgift för LADOK-systemet är att rapportera data till Riksrevisionsverket (RRV) och Centrala studiestödsnämnden (CSN). RRV använder uppgifterna som underlag för att granska hur tilldelade resurser har använts och CSN använder uppgifterna för att kontrollera prestationerna hos de studenter som söker studiemedel. LADOK-systemet skall också regelbundet rapportera till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB, Högskoleverket och högskoleregistret Statistiska centralbyråns uppgift är att föra ett individuellt register för varje student, som underlag för att framställa sådan officiell statistik över utbildningen vid landets högskolor som behövs för uppföljning, utvärdering och information samt annan statistik (SFS 1993:1153, kapitel 3, paragraf 2). Av förordningstexten framgår också att registret får användas av forskare för att bedriva studier. Vad skall detta högskoleregister innehålla mer i detalj? Registret skall innehålla uppgifter om samtliga studenter i grundutbildningen och uppgifterna hämtas, som tidigare sagts, från högskolornas studieregister. Förutom identitetsuppgifter samt uppgifter om högskola och registrering på utbildningar (kurser och program), skall registret innehålla avklarade poäng på kurser per ämnesgrupp, fördjupningsnivå och 5

9 utbildningsområde. För varje avlagd examen skall anges: Examensbenämning, huvudämne, inriktning, poängomfattning och datum för utfärdande av examensbevis. För varje kurs skall anges: Kursens ämnesgrupp, utbildningsområde, fördjupningsnivå och kursens poängomfattning, kurstakt, kurstid och distributionsform. Tid (termin) och plats (kommun) för kursen skall också anges i registret. Ovanstående uppgifter skall registreras för varje termin eller kalenderhalvår (SFS 1993:1153, kapitel 3, paragraf 3). Notera att uppgifter om betygsgrad (exempelvis G eller VG) inte registreras av SCB, vilket är märkligt med tanke på att högskoleförordningen fastslår att högskolorna skall ge studenterna graderade betyg samt att de graderade betygen finns tillgängliga i LADOK-systemet. Uppgifter om betyg samlas alltså inte in av SCB, av olika anledningar, däremot samlas data om avklarade poäng in regelbundet. Uppgifter från andra register än LADOK tillförs också högskoleregistret, till exempel uppgifter från gymnasieregister om genomgången utbildning i gymnasieskolan och gymnasiebetyg. Även uppgifter om kurser, utbildningsprogram och högskolor som studenten sökt respektive antagits till (samt studentens prioritering av de sökta utbildningarna) införs i högskoleregistret. I högskoleregistret registreras även uppgifter om boendekommun (både före och efter högskolestudierna) samt uppgifter om det land där studenten har genomgått utbildning som givit honom eller henne behörighet till grundläggande högskoleutbildning. Slutligen införs uppgifter om utbetalade studiemedel (fördelade på bidrag och lån per kalenderhalvår) och utlandsstudier i högskoleregistret. Statistiska centralbyrån (SCB) samlar in och sammanställer denna nationella statistik på uppdrag Högskoleverket. Högskoleverket är den myndighet som har det högsta ansvaret för att kartlägga och analysera den högre utbildningen, bland annat i syfte att ge riksdag och regering aktuell och relevant information om högskolefältet. Verket sammanställer data om högskolorna och studenternas prestationer i databasen för Nationell Uppföljning, NU-databasen (Högskoleverket, 2004) och i Universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport. 6

10 En problematisering av studieprestationsmått Mått på studieprestationer i tre dimensioner Låt oss utveckla diskussionen om högskolornas betyg som ett kriterium på studieprestation. Vilken information innehåller betygsmåtten och vad skall man ha i minnet när man använder dessa mått vid en utvärdering av studenters studieprestationer? För det första berättar ett examensbetyg från en högskolekurs att studenten har genomgått aktuell utbildning (kurs) och för det andra hur studenten har klarat examinationen. Det sistnämnda kan ta sig olika uttryck, men vanligt förekommande är en betygsskala med stegen U, G och VG. Man måste också komma ihåg att dessa betyg från olika högskolekurser är osäkra mått, eftersom de bygger på kurser som är mer eller mindre fixerade i tid och innehåll (SOU 1968:25). Om kursen är fixerad i tid och innehåll är betyg ett utmärkt mått för en kartläggning och analys av studenternas studieprestationer. Eventuella variationer mellan individerna beror på hur de har presterat och inte på variationer i tid och innehåll. Men det är inte alla kurser som är fixerade i tid och innehåll. Det finns kurser som är fixerade i tid (exempelvis fem eller tio veckor) medan det exakta kunskapsmålet är oklart. I dessa fall måste man analysera kursens innehåll (vad och hur mycket som har studerats) vid en eventuell utvärdering av studenternas studieprestationer. I vårt tredje exempel är kursen fixerad i innehåll vi vet vilken kunskapsnivå som krävs för att studenterna skall få betyget Godkänd (eller VG). Detta exempel gäller kurser där individen i egen takt skaffar sig de nödvändiga kunskaperna inför examinationen. Sådana kurser ges till exempel off-campus via nätet och möjliggör för studenten att studera på tider som passar honom eller henne bäst (Nätuniversitetet, 2004). Det är också, i princip, möjligt för studenten att själv välja tidpunkt för att påbörja studierna och tidpunkt för examination. Av detta följer att en analys av studieprestationen hos dessa studenter måste ta hänsyn till tidsdimensionen. Slutligen, finns kurser som inte är fixerade i tid och innehåll, där det enda vi vet är om studenterna klarade kursen eller inte. (Det är även möjligt att detta mått är graderat så att det visar om studenten fick G eller VG.) I detta fall är det två faktorer som är okända för oss: Tiden och innehållet vi vet inte hur lång tid studenten studerade innan han eller hon examinerades och vi vet inte heller vilket kunskapsstoff som krävdes för att 7

11 studenten skulle klara examen (eller för att få betyget VG). Konsekvensen av detta är att man måste ta hänsyn till tid och innehåll (vad som har studerats) vid en eventuell utvärdering av studentens studieprestation. Sammanfattningsvis har ett studieprestationsmått tre dimensioner, där den första dimensionen är tid, det vill säga hur lång kurstid som avses. Den andra dimensionen handlar om kursens innehåll. Det är en kvantitativ dimension som handlar om vilken kunskapsmängd som krävdes av studenten för att han eller hon skulle få ett visst betyg efter examinationen. Den tredje är en kvalitetsdimension som besvarar frågorna: Blev studenten godkänd på kursen? Fick studenten ett graderat betyg, exempelvis U, G och VG? Det ovan sagda sades redan i en utredning från 1968 och där sammanfattades diskussionen på följande vis: För att en utbildning skall kunna ges en giltig utvärdering i vad gäller den studerandes framgång, bör utbildningen (kursen) så långt som möjligt avgränsas i två av dimensionerna tid, kvantitet och kvalitet. Mest praktiskt torde det vara att låta kursen avgränsas i fråga om tid och kursmängd (kvantitet) och utvärdera studieframgången i prestationens kvalitet. (SOU 1968:25, sid. 45.) Reliabilitet och validitet Frågor om reliabilitet och validitet är viktiga att lyfta fram i en diskussion om prestationsmått. De grundläggande kraven på ett studieprestationsmått är dels att detta mått håller en god mätteknisk kvalitet, dels att det är relevant (Henrysson, 1984, Messick, 1989, Wolming, 2001). Den mättekniska kvaliteten påverkas av en rad faktorer, exempelvis om de universitetslärare som sätter betyg har tillgång till betygsnormerande hjälpmedel eller inte (exempelvis nationellt samordnade examensanvisningar eller prov). I vissa fall kan en students insats vid en högskola resultera i betyget G medan samma insats vid en annan högskola resulterar i betyget VG. Detta är inte nödvändigtvis fel. Men om man vill eftersträva jämförbarhet, kan det innebära problem. Det blir svårt att jämföra betyg från olika högskolor, även om det rör sig om samma ämne. Det blir också svårt att förutsäga ett högt, direkt samband mellan urvalsinstrumenten och studieprestationerna. 8

12 Studieprestationsmåttens relevans är svårbedömt. Hur relevant är avklarade poäng per termin, som mått på studieprestation? Visserligen är måttet kvantifierat och enkelt att föra in i datamaskinerna och viktigt för institutionerna och högskolorna ur ekonomisk synvinkel, men poäng (sett som prestationsmått) är inte lika relevant för alla avnämare (Andersson & Grysell, 2002). Mått på studieprestation i forskning Efter denna teoretiska genomgång är det på sin plats att diskutera den praktiska användningen av studieprestationsmått och att ge några exempel från forskningen. Inom prognosforskningen används olika mått på studieprestation och ett mått som ofta används är betyg per tidsenhet, till exempel avklarade poäng per termin (eller läsår). Se exempelvis Henrikssons och Wolmings (1998) eller Svenssons, Gustafssons och Reuterbergs (2001) studier av studenters prestationer på ett antal högskoleutbildningar. Det som dock är problematiskt, är att detta mått (betyg per tidsenhet) bygger på ett osäkert antagande om att kursen är fixerad i tid och innehåll. Det är nämligen inte säkert att den kunskapsnivå som krävs av studenten för att klara examen är lika för alla utvärderade kurser. Ett annat exempel på ett mått på studieprestation är tid per betygsenhet, som är det motsatta till närmast ovanstående. Med tid per betygsenhet avses helt enkelt ett mått på hur lång tid det tar för en student att klara av en viss prestation, exempelvis ett visst antal högskolepoäng. Löfgren och Törnkvist (in press), till exempel, har genomfört en sådan studie, där de bland annat visar att en större andel av kvinnorna än av männen klarar 140 poäng på 4 år på Socionomprogrammet. Det tredje exemplet på mått på studieprestation är förekomsten av högsta betyg. Man kan till exempel analysera frekvensen av antalet VG, som ett mått på studieprestation. Det finns dock vissa problem med att använda denna typ av mått, enligt Henrysson et al. (SOU 1968:25), som skriver: detta mått [är] inte användbart med mindre än att man fixerar tid och kursomfång. Låter man dessa båda distinktioner variera okontrollerat, blir frekvensen av spets en tvivelaktig bestämning som kriterium på studieframgång. (SOU 1968;25, sid. 46.) 9

13 Ett fjärde exempel är frekvens av fortsatta studier. Om en student går vidare till högre nivåer (B och C-nivå) kan det i sig ses som ett slags mått på studieprestation. Detta mått är ett alternativ/komplement till att använda studieresultaten som mått på studieprestation. Frekvensen av studieavbrott kan på liknande sätt användas som ett slags negativ mått på studieprestation. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) har undersökt vilka som avbryter sina studier på ekonomlinjen och de visar att det är manliga studenter som i störst utsträckning gör det. Det som är bekymmersamt med detta mått är svårigheten med att avgöra vad det har för innebörd. Skall ett avbrott likställas med frånvaro av studieprestation och ett misslyckade? Om studenten avbryter en kurs för att påbörja studier vid en annan högskola, skall detta ses som ett studieavbrott? Sammanfattning och diskussion Förordningarna, LADOK och SCB/HSV Det som ligger till grund för måtten för studieprestationer, så som de kommer till uttryck i LADOK-systemen, är studenternas deltagande i kurser och examinatorns betygsättning av de studerandes prestationer. Detta är gemensamt för alla högskolor och ämnesområden. På grund av LADOK-systemets design, med autonoma register vid respektive högskola, och högskolornas höga grad av självbestämmande, skiljer sig registren åt mellan de olika lärosätena (exempelvis för betygsskalorna). LADOK innehåller studierelaterad information om allt som studenterna gör under deras tid vid högskolorna. Bestämmelserna för insamlandet och sammanställningen av dessa data regleras av Förordningen om redovisning av studier vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153), som handlar om registrering av uppgifter om studier inom grundutbildning vid statliga universitet och högskolor. Denna förordning fastslår också reglerna för inrapporteringen av uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). Individuella betyg registreras av högskolorna i LADOK men denna information finns inte hos SCB, däremot samlar SCB in data om studenternas poängproduktion. Denna genomgång har visat att registreringen av måtten på studieprestation (exempelvis kursbetyg och avklarade poäng) tjänar flera syf- 10

14 ten. Ur institutionens och högskolans synvinkel är syftet att rapportera uppgifter om helårsstudenter och -prestationer vilket i sin tur styr tilldelningen av resurser från statsmakterna. Syftet är också att följa de lagar och regler som ställer krav på institutionerna och högskolorna att registrera individuella data om studenternas studiemödor. SCB samlar in valda delar av dessa data i syfte att fullfölja sitt uppdrag gentemot Högskoleverket. Detta verk, i sin tur, sammanställer data på uppdrag av riksdag och regering. Högskoleverkets sammanställer ofta sin statistik i ämnesområden, exempelvis: Hur stor är poängproduktionen på samtliga yrkesförberedande program inom den samhällsvetenskapliga fakulteten läsåret X? Hur många poäng registreras av samtliga ingenjörsstudenter, inom fackområdet Y, vårterminen Z? Sammanfattningsvis finns det ett flertal aktörer på arenan, med sinsemellan olika krav på de officiella registren. Det som en avnämare anser vara ett reliabelt och relevant studieprestationsmått, kan en annan avnämare anse vara ett mindre användbart prestationsmått. 5 Av detta följer att det inte finns ett (1) ensamt mått på studieprestation, som tillfredsställer alla intressenter. Det krävs ett flertal olika typer av mått för att tillgodose de behov som finns. Prestationsmåtten Betyg innehåller information som visar dels att studenten har deltagit i en viss kurs, dels med vilket resultat studenten examinerades från kursen (exempelvis U, G eller VG). Det som däremot kan vara oklart, utifrån en granskning av betyget, är kursens innehåll (vilken kunskapsmängd krävdes för att studenten skulle klara examinationen?). En utvärdering av prestationen kräver därför att man undersöker denna dimension (innehåll). Sammanfattningsvis skall studieprestationsmått hålla god mätteknisk kvalitet och vara relevanta. Svårigheterna ligger i att avgöra vad som är relevanta mått. Den genomgång av forskningen som givits i rapporten visar att följande prestationsmått är vanliga: betyg per tidsenhet (exempelvis poäng per termin), tid per betygsenhet (hur lång tid tog det för studenterna att 5 Forskning har också visat att lärargrupper från olika institutioner kan ha skilda uppfattningar om vad som utmärker en framgångsrik student (Andersson, 2003). 11

15 klara 140 poäng på ett utbildningsprogram?), frekvens av högsta betyg (exempelvis antalet VG-betyg), frekvens av fortsatta studier (hur många studenter fortsätter till B- och C-nivån, efter avklarade studier på A-nivån?) och frekvens av studieavbrott (drop-out). Framtiden En första uppgift för den framtida forskningen är att undersöka hur befintliga mått kan kombineras på nya sätt, i syfte att mäta studenternas prestationer på sätt som tidigare inte har gjorts. Hur kan man, till exempel, nyttja de graderade betygen? Ett möjligt sätt vore att särskilja mellan å ena sidan de studenter som fått betyget G och å andra sidan de som fått betyget VG, på samma kurs, vid en utvärdering av studenternas poängprestationer. En andra uppgift är att kartlägga vilka typer av relevanta studieprestationer som för närvarande inte registreras i LADOK. En följdfråga blir då: Är det möjligt att införa nya typer av prestationsmått i LADOK? Det är naturligtvis tekniskt möjligt att registrera och analysera större mängder och alltmer detaljerade data, men vilka för- och nackdelar skulle införandet av nya prestationsmått innebära? Se Anderssons (2003) artikel för ett exempel på forskning där icke-traditionella kriterier på studieframgång används. Anderssons arbete med alternativa prestationsmått är ett spännande komplement till användandet av befintliga studieprestationsmått. Förordningen slår fast att SCB skall föra ett register över individuella studieprestationer i syfte att möjliggöra och underlätta uppföljning, utvärdering och forskning (SFS 1993:1153). Men hittills har inte data om studenternas betyg samlats in eftersom man har prioriterat sammanställningen av annan information. 6 Detta är förvånansvärt med tanke på att utvärderingen av prognosinstrumenten skulle underlättas om data (av god kvalitet) om betyg fanns att tillgå för utvärderare och forskare. Vilka möjligheter har vi att på nationell nivå sammanställa betygsinformation? Slutligen bör man öka tillgängligheten av LADOK-data för forskare. Idag är dessa data komplicerade och svåra att använda, för dem som 6 Det är Högskoleverket som har det övergripande ansvaret för högskolestatistiken och det är de som beslutar om vilka uppgifter som skall samlas in. 12

16 avser att analysera studenters studieprestationer, vilket är förvånande inte minst med tanke på förordningens (SFS 1993:1153) andemening om att registerna skall föras som underlag för bland annat utvärdering och att de får användas av forskare för att bedriva studier. 13

17 Referenser Litteratur Andersson, E. (2003). Who is a Successful Student from the Perspective of University Teachers in Two Departments. Scandinavian Journal of Educational research, 47 (5), Andersson, E., & Grysell, T. (1995). En beskrivning av fem utbildningar vid Umeå universitet. En genomgång av ekonomlinjen, sociala linjen, teknisk fysik, läkarlinjen samt ämneslärarlinjen med avseende på organisation och utformning. (PM nr. 17.) Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Avdelningen för pedagogiska mätningar. Andersson, E., & Grysell, T. (2002). Nöjd, klar och duktig. Studenter på fem utbildningar om studieframgång. Akademisk avhandling nr. 66. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. Ds (2004:2). Högre utbildning i utveckling. Bolognaprocessen i svensk belysning. Stockholm: Fritzes. Europeiska kommissionen. (2004). ECTS. [En internetportal med ECTS-information.] Hämtad våren 2004 från comm/education/programmes/socrates/ects_en.html. Henriksson, W., & Wolming, S. (1998). Academic performance in four study programmes. A comparison of student admitted on the basis of GPA and SweSAT scores, with and without credits for work experience. Scandinavian Journal of Educational Research, 42 (2), Högskoleverket. (2004). NU-databasen. [En internetportal med information om och data från NU-databasen.] Hämtad våren 2004 från LADOK-konsortiumet. (2004). Hemsida för LADOK-konsortiumet. Hämtad våren 2004 från Löfgren, K., & Törnkvist, B. (In press.) Jämförelser mellan studerande i olika antagningsgrupper som har registrerats på Socionompro- 14

18 grammet. EPM-Rapport. Umeå: Umeå universitet, Enheten för Pedagogiska mätningar. Messick, S Validity. I: R. L. Linn (red.) Educational measurement. New York: American Council on Education. Nätuniversitetet. (2004). Hemsida för Nätuniversitetet. Hämtad våren 2004 från SFS 1992:1434. Högskolelag. SFS 1993:100. Högskoleförordning. SFS 1993:1153. Förordning om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. SOU:1968:25 Studieprognos och studieframgång. Stockholm: Statens offentliga utredningar, Utbildningsdepartementet Svensson, A., Gustafsson, J.-E., & Reuterberg, S.-E. (2001). Högskoleprovets prognosvärde. Samband mellan provresultat och framgång första studieåret vid civilingenjörs-, jurist- och grundskollärarutbildningarna. Högskoleverkets rapportserie 2001:19R. Stockholm: Högskoleverket. Umeå universitet. (1994). Rektorsbeslut. Dnr Wolming, S. (2001). Att utvärdera urvalsinstrument. Några reflektioner över begränsningar och möjligheter. Pedagogisk forskning i Sverige, 6 (2), Övriga källor Studentcentrum vid Umeå universitet. Studiereceptionerna för Socionomprogrammet, Civilekonomprogrammet, Civilingenjörsprogrammet i Teknisk Fysik och Läkarprogrammet vid Umeå universitet. KTHs studievägledning, Stockholm. SCB, Örebro. HSV, Stockholm. 15

19 RAPPORTER FRÅN ENHETEN FÖR PEDAGOGISKA MÄTNINGAR Tidigare i denna serie utgivna rapporter 1985 PM Nr 1. MÄTTEKNISK BESKRIVNING AV HÖGSKOLEPROVET , Anders Lexelius, Ingemar Wedman PM Nr 2. PM Nr 3. PM Nr 4. PM Nr 5. PM Nr 6. EKVIVALERING AV PROVPOÄNG - Ett försök att studera högskoleprovspoängens jämförbarhet, Hans Mattsson VAD TYCKER PROVDELTAGARNA OM HÖGSKOLEPROVET ? Anders Lexelius, Ingemar Wedman STUDIE AVSEENDE PROVTIDER, Widar Henriksson STUDIE AVSEENDE STRATEGI FÖR PROVGENOMFÖRANDE - Ett försök med delprovet STUF, Widar Henriksson FÖRSÖK MED ETT NYTT NUMERISKT PROV, Widar Henriksson, Anders Lexelius, Mats Hamrén 1986 PM Nr 7. PM Nr 8. PM Nr 9. PM Nr 10. EFFEKTER AV EN TYPOGRAFISK FÖRÄNDRING AV LÄSPRO- VET, Widar Henriksson INNEHÅLLETS BETYDELSE FÖR PRESTATIONEN PÅ ETT KVAN- TITATIVT-NUMERISKT PROV, Widar Henriksson KÖNSSKILLNADER I RESULTAT PÅ SEX HÖGSKOLEPROV, Christina Stage SAMMA UPPGIFT MEN OLIKA INNEHÅLL - En studie av NOGprovet, Widar Henriksson, Christina Stage, Anders Lexelius 1987 PM Nr 11. PM Nr 12. PM Nr 13. PM Nr 14. SKATTNING AV KÖNSSKILLNADER I RESULTAT PÅ ALLMÄN- ORIENTERINGSUPPGIFTER, Christina Stage ANALYS AV NOG-UPPGIFTER MED AVSEENDE PÅ KÖNSSKILL- NADER I RESULTAT, Christina Stage MANLIGT - KVINNLIGT - En översikt av LÄS-uppgifter med stora könsdifferenser, Stig Eriksson LÄS-PROV MED FYRA ELLER SEX TEXTER? Stig Eriksson, Widar Henriksson, Christina Stage

20 PM Nr 15. HÖGSKOLEPROVET - Konstruktion, resultat och erfarenheter, Christina Stage (red) PM Nr 16. RESULTAT FRÅN PRÖVNING MED HÖGSKOLEPROVET 1985, Anders Lexelius, Ingemar Wedman PM Nr 17. RESULTAT FRÅN PRÖVNING MED HÖGSKOLEPROVET 1986, Anders Lexelius, Ingemar Wedman PM Nr 18. RESULTAT FRÅN PRÖVNING MED HÖGSKOLEPROVET 1987, Christina Stage 1988 PM Nr 19. PM Nr 20. ALFRED BINET OCH INTELLIGENSTESTS UTVECKLING, Sara Henrysson NÅGRA KRITISKA REFLEXIONER KRING HÖGSKOLEPROVET FRÅN EN VERKSAMHETSTEORETISK UTSIKTSPUNKT, Lars-Åke Lindberg PM Nr 21. MÄTTEKNISK BESKRIVNING AV HÖGSKOLEPROVET , Anders Lexelius, Ingemar Wedman PM Nr 22. CENTRALA PROVET I FYSIK 1988, Kjell Gisselberg, Hans Mattsson, Kristian Ramstedt 1989 PM Nr 23. PM Nr 24. PM Nr 25. PM Nr 26. PM Nr 27. VAD TYCKER PROVDELTAGARNA OM HÖGSKOLEPROVET ? Anita Wester-Wedman AO-PROVET : PROVUPPGIFTERNAS TEXTMÄNGD OCH INFORMATIONSVÄRDE, Kerstin Salomonsson, Ingemar Wedman CENTRALA PROVET I FYSIK 1989, Kjell Gisselberg, Hans Mattsson, Kristian Ramstedt HÖGSKOLEPROVET - Delprov 4: DTK - Beskrivning av provets sammansättning och utfall , Internt arbetsmaterial, Widar Henriksson, Ingegerd Jonsson SÖKSTRATEGI OCH PROBLEMLÖSNING I STUF-PROVET - En jämförande analys av uppgifter med höga respektive låga p-värden på vissa komponenter i STUF-provet, Internt arbetsmaterial, Maj-Britt Lindberg, Anita Wester-Wedman PM Nr 28. STUDIETEKNISKA FÄRDIGHETER OCH LÖSNINGSFREKVENS - Ett försök med STUF, Internt arbetsmaterial, Maj-Britt Lindberg

21 PM Nr 29. PM Nr 30. PM Nr 31. DIAGNOSTISKA PROV FÖR DE 2-ÅRIGA YRKESLINJERNA I GYMNASIESKOLAN, Mona Ladfors, Ingemar Wedman KVANTITATIV BESKRIVNING AV KUNSKAPS- OCH FÄRDIG- HETSUTVECKLINGEN PÅ NÅGRA 2-ÅRIGA LINJER I GYMNA- SIESKOLAN, Mona Ladfors, Ingemar Wedman CENTRALA PROVEN I FYSIK FÖR KOMVUX 1989, Kristian Ramstedt, Kjell Gisselberg 1990 PM Nr 32. STUDIEFÄRDIGHETSPROVETS (STUF) BETYDELSE I HÖG- SKOLEPROVET - En studie av simulerat utfall med och utan STUFprovet, Anita Wester-Wedman PM Nr 33. PM Nr 34. PM Nr 35. CENTRALA PROVET I KEMI 1989, Olof Hofslagare, Hans Mattsson CENTRALA PROVET I FYSIK 1990, Kjell Gisselberg, Hans Mattsson, Kristian Ramstedt CENTRALA PROVEN I FYSIK FÖR KOMVUX 1990, Kristian Ramstedt, Kjell Gisselberg PM Nr 36. VAD TYCKER PROVDELTAGARNA OM HÖGSKOLEPRO- VET ? Anita Wester-Wedman PM Nr 37. PM Nr 38. CENTRALA PROVET I KEMI 1990, Olof Hofslagare, Hans Mattsson NYTT TEORIPROV STATISTISK BESKRIVNING AV KÖR- KORTSPROVET, VÅREN 1990, Hans Mattsson 1991 PM Nr 39. PM Nr 40. PM Nr 41. PM Nr 42. GRUPPDIFFERENSER OCH BIAS, Christina Stage EFFEKTER AV UPPREPAT PROVDELTAGANDE, Widar Henriksson TEXTMÄNGDENS BETYDELSE FÖR PRESTATIONEN PÅ LÄS- PROVET, Widar Henriksson, Stig Eriksson, Ingegerd Jonsson, Christina Stage, Ingemar Wedman, Anita Wester-Wedman KÖNSSKILLNADER I RESULTAT PÅ HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1990, Christina Stage PM Nr 43. RESULTAT FRÅN PRÖVNING MED HÖGSKOLEPROVET 1989, Christina Stage PM Nr 44. RESULTAT FRÅN PRÖVNING MED HÖGSKOLEPROVET 1990, Christina Stage

22 PM Nr 45. PM Nr 46. PM Nr 47. PM Nr 48. PM Nr 49. CENTRALA PROVET I FYSIK Resultat och kommentarer, Kjell Gisselberg, Hans Mattsson, Kristian Ramstedt CENTRALA PROVET I KEMI Resultat och kommentarer, Olof Hofslagare, Hans Mattsson CENTRALA PROVEN I FYSIK FÖR KOMVUX Resultat och kommentarer, Kristian Ramstedt, Kjell Gisselberg HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage LUCK-PROVET. Ett försök med ett nytt verbalt prov, Christina Stage, Widar Henriksson, Ingemar Wedman, Anita Wester-Wedman 1992 PM Nr 50. PM Nr 51. PM Nr 52. PM Nr 53. PM Nr 54. PM Nr 55. PM Nr 56. PM Nr 57. PM Nr 58. PM Nr 59. LÄS 91 - ETT NYTT FÖRSÖK. En studie av textmängdens betydelse Widar Henriksson, Stig Eriksson HUR TÄNKER PROVTAGARNA - EGENTLIGEN? En studie av lösningsprocessen vid genomförandet av DTK-prov, Anita Wester-Wedman ETS INVITATIONAL CONFERENCE Sex Equity in Educational Opportunity, Achievement, and Testing. New York , Christina Stage BETYG OCH HÖGSKOLEPROV, Christina Stage FÖRLÄNGD PROVTID PÅ DTK-PROVET. En studie av effekten av förlängd provtid på könsskillnaden i prestation på DTK-provet, Anita Wester-Wedman LÖSNINGSSTRATEGI I DTK-PROVET. En studie av relationen lösningsstrategi och uppgiftsbias avseende kön hos uppgifter i DTK-provet, Anita Wester-Wedman ETT FÖRSÖK MED ÖPPNA FRÅGOR I DTK-PROVET. En jämförelse mellan öppna frågor och flervalsfrågor avseende könsskillnaden i prestation på DTK-provet, Anita Wester-Wedman CENTRALA PROVET I FYSIK Resultat och kommentarer Kjell Gisselberg, Hans Mattsson, Kristian Ramstedt LÄS 92. LÄS-prov med sex texter. Widar Henriksson, Stig Eriksson HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage

23 PM Nr 60. PM Nr 61. CENTRALA PROVET I KEMI Resultat och kommentarer, Olof Hofslagare, Hans Mattsson CENTRALA PROVEN I FYSIK FÖR KOMVUX Resultat och kommentarer, Kristian Ramstedt, Kjell Gisselberg PM Nr 62. SKILLNADER MELLAN BETYG OCH HÖGSKOLEPROVS- RESULTAT 1991, Christina Stage PM Nr 63. PM Nr 64. PM Nr 65. PM Nr 66. PM Nr 67. PM Nr 68. PM Nr 69. PM Nr 70. HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage MODELL FÖR PROGNOS AV PROVUTFALL UTIFRÅN DEL- PROVSSPECIFIKA ANKARUPPGIFTER, Widar Henriksson NÅGOT OM UPPGIFTSBANKER, Kristian Ramstedt TÅNAGELAREANS BETYDELSE FÖR KROPPSMEDELVÄRDET. Några metaforiska aspekter på betyg som urvalsinstrument, Kristian Ramstedt STUDENTERS SYN PÅ STUDIEFRAMGÅNG. En pilotstudie inför studier av studieframgångskriteriet inom ramen för prognosprojektet vid Högskoleprovet, Ewa Andersson, Tomas Grysell CENTRALA PROV I FYSIK FÖR KOMVUX. Några kvalitativa synpunkter på ett kvantitativt utvecklingsprojekt, Kristian Ramstedt META-ANALYSEN SOM METOD FÖR ATT INTEGRERA RESUL- TAT FRÅN STUDIER AVSEENDE ÖVNING OCH INSTRUKTION, Widar Henriksson EFFEKTEN AV UPPREPAT PROVTAGANDE. En studie av poängförändringar från första till andra provgenomförandet, Widar Henriksson, Kenny Bränberg 1993 PM Nr 71. PM Nr 72. PM Nr 73. PM Nr 74. KÖRKORTSUTBILDNINGENS TEORIPROV. Provet i ett forskningsperspektiv och olika utvecklingsmöjligheter, Hans Mattsson HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage CENTRALA PROVEN I FYSIK FÖR KOMVUX Resultat och kommentarer, Kristian Ramstedt CENTRALA PROVET I KEMI Resultat och kommentarer, Olof Hofslagare, Kristian Ramstedt

24 PM Nr 75. PM Nr 76. PM Nr 77. PM Nr 78. PM Nr 79. PM Nr 80. CENTRALA PROVET I FYSIK Resultat och kommentarer, Jan- Olof Lindström, Kristian Ramstedt HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage VAD TYCKER PROVDELTAGARNA OM HÖGSKOLEPROVET ?, Hans Kolmodin TRAFIKANTUTBILDNING I GYMNASIESKOLAN. Studie kring försök med frivillig trafikantutbildning vid Dragonskolan i Umeå, Tor Söderström, Hans Mattsson HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Peter Ingerskog, Christina Stage TIMSS' PILOTSTUDIE VÅREN -93. Elevernas attityder till matematik och naturvetenskap, Anita Wester 1994 PM Nr 81. PM Nr 82. PM Nr 83. PM Nr 84. PM Nr 85. PM Nr 86. PM Nr 87. PM Nr 88. PM Nr 89. FÖRSÖK MED UTÖKAD PROVTID PÅ LÄS-PROVET, Widar Henriksson, Stig Eriksson PROVTID OCH KÖN. En studie av LÄS-provet, Kristian Ramstedt, Widar Henriksson CENTRALA PROVET I FYSIK Resultat och kommentarer, Jan- Olof Lindström, Kristian Ramstedt, Monika Kriström PROVBANKER I NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN, Jan-Olof Lindström TIMSS PILOTSTUDIE VÅREN -93. Hur arbetar svenska elever med flervalsuppgifter? En tänka-högt studie av hur elever löser flervalsuppgifter i matematik, Lena Adolfsson ÖVERSÄTTNINGSPROBLEM VID INTERNATIONELLA STUDIER AV SKOLPRESTATION. En studie av uppgifter i TIMSS pilotstudie våren -93, Anita Wester CENTRALA PROVET I KEMI Resultat och kommentarer, Olof Hofslagare, Monika Kriström, Kristian Ramstedt TIMSS FIELD TRIAL VÅREN -94. Utprövning av uppgifter i matematik och no-ämnen, Lena Adolfsson HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Annika Johansson

25 PM Nr 90. PM Nr 91. PM Nr 92. PM Nr 93. PM Nr 94. PM Nr 95. KRITERIER FÖR YRKESFRAMGÅNG VID POLISEN. En intervjustudie av de krav som ställs vid rekrytering av poliser i Norrland, Simon Wolming, Thomas Åkerman HÖGSKOLEPROVETS HISTORIA. Några bidrag, Sten Henrysson UTKAST TILL EN METOD FÖR BEDÖMNING AV NATIONELLA PROV I MATEMATIK, Kristian Ramstedt NATIONELLA KURSPROV I MATEMATIK - en introduktion, Jan-Olof Lindström UPPGIFTSFORMATETS BETYDELSE FÖR KÖNSSKILLNADER I PROVPRESTATION. Ett andra försök med öppna frågor i DTK-provet, Anita Wester, Gunilla Ögren HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage 1995 PM Nr 96. PM Nr 97. PM Nr 98. PM Nr 99. PM Nr 100. PM Nr 101. PM Nr 102. PM Nr 103. PM Nr 104. LUCKPROV MED FLERVALSUPPGIFTER. Ett alternativt ORD-prov? Christina Stage, Ingegerd Jonsson GRUPPSKILLNADER PÅ CENTRALA PROV I FYSIK, Kristian Ramstedt CENTRALA PROVET I FYSIK Resultat och kommentarer, Monika Kriström, Jan-Olof Lindström, Gunnar Wästle CENTRALA PROVET I KEMI Resultat och kommentarer, Olof Hofslagare, Monika Kriström, Gunnar Wästle AMBITIONER OCH ATTITYDER TILL STUDIER OCH STUDIERE- SULTAT Intervjuer med studerande vid ekonomlinjen i Umeå, Anita Wester PREDIKTION AV STUDIEFRAMGÅNG. Reflektioner utifrån en litteraturgranskning, Simon Wolming HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Charlotta Jarl MODELL FÖR KÖRKORTSPROVETS TEORIPROV. Modellprövning och reflektioner, Widar Henriksson, Petter Wikström, Anna Zolland EN BESKRIVNING AV FEM UTBILDNINGAR VID UMEÅ UNI- VERSITET. En genomgång av ekonomlinjen, sociala linjen, teknisk fysik, läkarlinjen samt ämneslärarlinjen med avseende på organisation och utformning, Ewa Andersson, Tomas Grysell

26 PM Nr 105. PM Nr 106. PM Nr 107. PM Nr 108. PM Nr 109. PM Nr 110. INTRYCK OCH BETYDELSE FÖR PREPARANDUTBILDNINGEN I SVENSKA FÖR UTLÄNDSKA STUDERANDE VID UMEÅ UNIVER- SITET. En intervjustudie, Petter Wikström, Anna Zolland UTPRÖVNING AV PROVUPPGIFTER. Förändring av högskoleprovets utprövningsrutiner, Christina Stage FÖRSÖK INFÖR FÖRÄNDRING AV HÖGSKOLEPROVETS UT- PRÖVNINGSRUTINER, Gunilla Ögren, Christina Stage, Kerstin Åström, Anders Lexelius HANDBOK INFÖR HÖGSKOLEPROVET, Birgitta Wallin ETT TEORETISKT PROV FÖR ARBETSMARKNADSVERKETS (AMV) REGIONALA BASUTBILDNING. En beskrivning av arbetet med att utveckla ett teoretiskt basprov på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Ewa Andersson, Tomas Grysell, Christina Stage HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Charlotta Jarl 1996 PM Nr 111. PM Nr 112. PM Nr 113. PM Nr 114. PM Nr 115. PM Nr 116. PM Nr 117. HUR KLARAR SIG STUDENTER SOM ANTAGITS VIA HÖGSKO- LEPROV? Simon Wolming NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. KURS A, HT -95. Resultat och kommentarer, Jan-Olof Lindström, Peter Nyström SAMMA POÄNG - SAMMA PRESTATION? En jämförelse på delprovs- och uppgifts- nivå mellan män och kvinnor med samma totalresultat på högskoleprovet, Christina Stage CENTRALA PROVET I FYSIK Resultat och kommentarer, Jan- Olof Lindström, Gunnar Wästle HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Charlotta Jarl EN STATISTISK MODELL FÖR BESKRIVNING AV DATA. En studie av TIMSS-data med LISREL-metodik, Anna Hofslagare PROVBANKER I MATEMATIK. Rapport till Skolverket, Jan-Olof Lindström, Eva Borgegård PM Nr 118. NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. KURS A, C OCH E, VT Resultat och kommentarer, Jan-Olof Lindström, Peter Nyström, Torulf Palm

27 PM Nr 119. PM Nr 120. PM Nr 121. ETT FÖRSÖK MED OLIKA ANTAL UPPGIFTER PER FIGURUPP- SÄTTNING I DTK-PROVET, Gunilla Ögren ETT FÖRSÖK MED FYRA SVARSFÖRSLAG PER UPPGIFT ISTÄL- LET FÖR FEM I DTK-PROVET, Gunilla Ögren HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl 1997 PM Nr 122. PM Nr 123. PM Nr 124. PM Nr 125. VAD TYCKER SVENSKA 13- OCH 14-ÅRINGAR OM MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP? En studie inom TIMSS-projektet med fokus på kön, Anita Wester KVANTITATIVA UPPGIFTER I ANTAGNINGSPROV. Några nationella och internationella exempel på uppgiftstyper som mäter kvantitativ förmåga, Gunilla Ögren, Anders Lexelius SVENSKA ELEVERS KUNSKAPER I MATEMATIK I ETT INTER- NATIONELLT PERSPEKTIV. Några metodologiska reflektioner, Lena Adolfsson HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl PM Nr 126. NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. Kurs A, C och E, HT -96. Resultat och kommentarer, Maria Ericsson, Jan-Olof Lindström, Peter Nyström, Gunilla Näsström, Torulf Palm, Björn Sigurdsson PM Nr 127. NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK. Kurs A, D och E, VT -97. Resultat och kommentarer, Maria Ericsson, Jan-Olof Lindström, Gunilla Näsström, Björn Sigurdsson PM Nr 128. PM Nr 129. PM Nr 130. PM Nr 131. NÅGRA JÄMFÖRELSER MELLAN HÖGSKOLEPROVEN HÖSTEN 1995 OCH HÖSTEN Kristian Ramstedt, Christina Stage VALIDITET. Ett traditionellt begrepp i modern tillämpning, Simon Wolming MATEMATIKLÄRARES ATTITYDER OCH ARBETSSÄTT. Resultat av lärarenkäten i TIMSS, Susanne Olofsson HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Charlotta Jarl

28 1998 PM Nr 132. PM Nr 133. PM Nr 134. PM Nr 135. PM Nr 136. PM Nr 137. PM Nr 138. PM Nr 139. PM Nr 140. PM Nr 141. PM Nr 142. PM Nr 143. PM Nr 144. PM Nr 145. TEKNISK RAPPORT, TIMSS. Birgitta Törnkvist HÖGPRESTERANDE ELEVER I TIMSS. Svenska 13-åringars prestation i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Anita Wester, Björn Sigurdsson ANALYS AV DET TEORETISKA KÖRKORTSPROVET UTIFRÅN MODELLER OCH STATISTISKA DATA. Anna Zolland, Widar Henriksson LÅGPRESTERANDE ELEVER I TIMSS. Svenska 13-åringars prestation i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv, Anita Wester, Björn Sigurdsson OÄ/NO LÄRARES ATTITYDER OCH ARBETSSÄTT. Resultat av lärarenkäten i TIMSS, Susanne Olofsson HANDBOK INFÖR HÖGSKOLEPROVET, Birgitta Wallin ACROSKI EN BEDÖMNINGSSPORT. Bedömningarnas tillförlitlighet och relevans, Annika Johansson HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson UTPRÖVNING AV UPPGIFTER TILL HÖGSKOLEPROVET. Utvärdering av försöksverksamheten med en ny utprövningsmodell, Gunilla Ögren BEDÖMNING AV KVALITET I MATEMATIKKUNSKAPER. En jämförelse mellan Skolverkets betygskriterier, SOLO-taxonomin och van Hieles nivåer av tänkande, Peter Nyström HÖGPRESTERANDE GYMNASIEELEVER I TIMSS. Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv, Anita Wester, Björn Sigurdsson DIFFERENTIAL ITEM FUNCTIONING I MATEMATIK- MED FO- KUS PÅ KÖN. En studie av TIMSS resultaten bland elever på NT-linje och NV-program i gymnasieskolan sista årskurs, Anita Wester, Christina Jonsson RÄTTVIS RÄTTNING I NATIONELLA PROV, Jan-Olof Lindström PROVBANKSFÖRSÖK FYSIK A OCH B SAMT MATEMATIK D VÅREN 1998, Jesper Boesen, Timo Hellström, Jan-Olof Lindström, Gunnar Wästle

29 PM Nr 146. PM Nr 147. KVINNOR OCH MÄN PÅ EKONOM- OCH LÄKARLINJEN. - En studie av antagna och deras studieprestationer på några utbildningsorter, Ewa Andersson, Anders Lexelius, Kristian Ramstedt HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson 1999 PM Nr 148. PM Nr 149. PM Nr 150. PM Nr 151. PM Nr 152. PM Nr 153. PM Nr 154. PM Nr 155. PM Nr 156. PM Nr 157. PM Nr 158. PM Nr 159. PM Nr 160. RÄTT ELLER FEL? Ett försök med ett nytt verbalt prov för högskoleprovet, Kerstin Andersson FLICKOR, POJKAR OCH FYSIK. En undersökning av den svenska specialistgruppen i TIMSS population 3, Kristian Ramstedt MÅLRELATERADE OCH NORMRELATERADE PROV. En teoretisk granskning av vilka statistiska tekniker som kan användas för att beskriva uppgifternas kvalitet och provens reliabilitet, Marie Wiberg 100 PROVDELTAGARE MED 2,0 VAD BLEV DET AV DEM? En intervjustudie av 100 personer som våren 1992 fick 2,0 på högskoleprovet, Kerstin Andersson FLICKOR, POJKAR OCH MATEMATIK. En DIF-studie av TIMSSresultaten bland svenska 13-åringar, Anita Wester, Christina Jonsson HÖGSKOLEPROVET. Konstruktion, resultat och erfarenheter, Kerstin Andersson (red) HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson FLICKOR, POJKAR OCH FYSIK I ETT INTERNATIONELLT PER- SPEKTIV. Kristian Ramstedt UPPGIFTSKONSTRUKTION I NODGRUPPER FÖR PROVBANKEN I MATEMATIK OCH FYSIK. Jan-Olof Lindström ANALYS AV KÖRKORTSPROVETS KURSPLANSSTRUKTUR. Anna Zolland DATORISERINGEN AV TEORIPROVET. En beskrivning av effekter utifrån ett antal statistiska indikatorer, Marie Wiberg HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Christina Stage, Gunilla Ögren, Lena Konradsson DTK-PROVET. Ett andra försök avseende antalet uppgifter och antalet svarsförslag, Gunilla Ögren