EN ÖVERSIKT AV FORSKNINGS- RAPPORTER OM HÖGSKOLEPROVET
|
|
- Emil Kjell Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EN ÖVERSIKT AV FORSKNINGS- RAPPORTER OM HÖGSKOLEPROVET Stig Eriksson
2 Förord Högskoleprovets historia och dess förankring till Umeå tog sin början i slutet av 1960-talet. Med sig till Umeå hade Sten Henrysson, som nyutnämnd professor, ett uppdrag från Kompetensutredningen att utveckla ett s.k. studielämplighetsprov för urval till högre studier. Efter ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete under 1970-talet kunde det första högskoleprovet administreras våren Detta år administrerades tre prov och alltsedan dess har två prov per år genomförts. Under hela 1980-talet var antalet provdeltagare c:a per år, men i och med de nya urvalsregler som infördes 1991 ökade antalet provdeltagare till c:a per år och detta antal har därefter gällt under hela 1990-talet. Högskoleprovet bestod ursprungligen av sex delprov: ORD, som mäter svensk ordförståelse, NOG, som mäter kvantitativ resonemangsförmåga, LÄS, som mäter svensk läsförståelse, DTK, som mäter förmågan att tolka diagram, tabeller och kartor, AO, som mäter allmänorientering och STUF som mäter allmän studiefärdighet. Samtliga dessa delprov konstruerades vid Umeå universitet. År 1992 byttes delprovet STUF ut mot ett prov i engelsk läsförståelse, ELF, som konstrueras vid Göteborgs universitet skedde nästa stora förändring av provet. Då togs delprovet AO bort och sedan dess består högskoleprovet av fem delprov och provdeltagarna gör under provdagen förutom de fem delproven ett provblock som utgörs av nykonstruerade provuppgifter som prövas ut inför senare provtillfällen. Alltsedan 1968 har ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete bedrivits kring olika aspekter av högskoleprovet. Eftersom både provets användning och betydelse har ökat, och därmed även intresset från såväl provdeltagare som forskare och allmänhet, presenteras här de studier och forskningsarbeten om högskoleprovet som har genomförts vid Pedagogiska institutionen/enheten för pedagogiska mätningar. Umeå februari 2000 Christina Stage vetenskaplig ledare Stig Eriksson redaktör 1
3 De forskningsarbeten som här redovisas har alla framställts av personer anställda vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, och senare vid Enheten för pedagogiska mätningar. En första fas av forskningsarbetet utgörs av perioden , dvs innan provet började användas reguljärt, då forskningsarbetet huvudsakligen var av utredande och övergripande mätteknisk karaktär. Under perioden från 1977 till dags dato ligger tonvikten på uppföljning och utvärdering av provet och provverksamheten, men en ansenlig del av forskningen är också inriktad på förnyelse och förändring av delproven och utprövningsrutinerna, samt på försök med nya provtyper. Forskningsarbetena är hämtade från följande rapportserier: PR = Pedagogiska rapporter, universitetet och lärarhögskolan i Umeå. ( ). SFS = Spånor från Spint, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. ( ). ARP = Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. ( ). PRP = Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. ( ). PM = Rapporter från Enheten för pedagogiska mätningar. ( ). EM = Educational Measurement, Department of Educational Measurement, Umeå university. ( ). Rapporter på engelska. HRS = Högskoleverkets rapportserie. ( ). I övriga fall enskilda publikationer anges källan fullt ut i texten. 2
4 Härnedan anges de indelningsrubriker under vilka de olika rapporterna sorterats. Eftersom en och samma rapport kan behandla flera olika forskningsområden, kan den följaktligen återfinnas under två eller fler indelningsrubriker. Inom ramen för respektive rubrik har rapporterna listats i kronologisk ordning. Rubrik Sida 1. Historik, bakgrund och allmän provbeskrivning 5 2. Testteori och mättekniska aspekter 6 3. Betyg och provpoäng 9 4. Prognosstudier Utprövningar Mättekniska provuppföljningar Provdeltagaruppföljningar Könsskillnader Gruppskillnader (förutom könsskillnader) Provinnehåll Uppgifts- och provformat Provtid Lösningsstrategier Upprepat provdeltagande, testträning och testvana Nya provtyper 28 3
5 16. Information om högskoleprovet Konferenser Övrigt 29 Forskningsrapporterna är också grupperade efter delprov: (Engelsk förkortning inom parentes) 1. ORD (WORD, Vocabulary) NOG (DS, Data Sufficiency) LÄS (READ, Reading Comprehension) DTK (DTM, Interpretation of Diagrams, Tables and Maps) ELF (ERC, English Reading Comprehension) AO (GI, General Information) STUF (STECH, Study Technique) 35 Forskningsrapporterna kan beställas från: Enheten för pedagogiska mätningar Umeå universitet Umeå Tel: Fax:
6 1. Historik, bakgrund och allmän provbeskrivning Högskoleprovet. Konstruktion, resultat och erfarenheter. Ingemar Wedman och Widar Henriksson. Umeå: Centraltryckeriet Prov för urval till högskolan. Rapport utarbetad på uppdrag av tillträdesutredningen. Widar Henriksson, Sten Henrysson, Christina Stage och Ingemar Wedman. SOU 1985 : Högskoleprovet konstruktion, resultat och erfarenheter. Christina Stage (red). PM 15, Selection to Higher Education in Sweden. Ingemar Wedman. EM 1, Högskoleprovets historia. Några bidrag. Sten Henrysson. PM 91, The Swedish Scholastic Aptitude Test: Development, Use and Research. Ingemar Wedman. Educational Measurement: Issues and Practice, 13(2), s Experiences with the Swedish Scholastic Aptitude Test. Christina Stage. EM 15, Även publicerad i: K-D. Hänsgen & D. Ruefli (Eds.). Eignungsdiagnostik und Medizinstudium. Bericht 2. Bern: Zentrum für Testentwicklung und Diagnostik The Swedish Scholastic Aptitude Test. Research and main findings. Ingemar Wedman och Widar Henriksson. Publicerad i: K-D. Hänsgen & N. Ischi (Eds.). Eignungsprufung für das Medizinstudium. Kriterier und Testverfahren. Bern: Zentrum für Testentwicklung und Diagnostik, Högskoleprovet. Konstruktion, resultat och erfarenheter. Kerstin Andersson (red). PM 153,
7 2. Testteori och mättekniska aspekter Poängsättning av samtliga svarsalternativ i multiple-choice uppgifter och dess effekter på reliabiliteten. Ingemar Wedman. PR 2, Olika poängsättningteknikers effekter på reliabiliteten vid bedömning av flervalsfrågor. Ingemar Wedman. PR 12, Analys av inter-item-kovariansmatrisen. Sten Henrysson och Ingemar Wedman. PR 14, Relationen mellan biseriala diskriminationsindex. Ingemar Wedman. PR 16, Differentiell poängsättning av flervalsfrågor med viktsystem grundadade på prestations- och perceptionsmätningar. Ingemar Wedman. PR 21, Mätningens standardfel och testlängd. Ingemar Wedman. PR 31, Reliabilitets- och validitetsstudier vid differentiell poängsättning av flervalsfrågor. Ingemar Wedman. PR 32, Mätproblem i norm- och kriterierelaterade prov. Ingemar Wedman. PR 35, Effekter av felaktigt utformade flervalsfrågor på provresultat, reliabilitet och validitet. Ingvar Nilsson och Ingemar Wedman. PR 45, Reliabilitets- och validitetseffekter vid differentiell poängsättning av flervalsfrågor. Ingemar Wedman. PR 49, Metoder att bedöma testrättvisa. Christina Stage. SFS 7, Effekten av felaktigt utformade uppgifter på diskriminationsförmågan. Ingvar Nilsson. PR 53,
8 Några aspekter på rättvisa vid användning av test. Christina Stage. PR 65, Mätteknisk beskrivning av högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 19, Mätteknisk beskrivning av högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. PM 1, Prov för urval till högskolan. Rapport utarbetad på uppdrag av tillträdesutredningen. Widar Henriksson, Sten Henrysson, Christina Stage och Ingemar Wedman. SOU 1985 : Ekvivalering och provpoäng ett försök att studera högskoleprovspoängens jämförbarhet. Hans Mattsson. PM 2, Mätteknisk beskrivning av högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. PM 21, Modell för prognos av provutfall utifrån delprovsspecifika ankaruppgifter. Widar Henriksson. PM 64, Prediction of Academic Success in a perspective of Criterion-related and Construct Validity. Widar Henriksson och Ingemar Wedman. EM 2, Item Bias with respect to Gender interpreted in the light of Problemsolving Strategies. Anita Wester. EM 3, The dimensionality of the Swedish Scholastic Aptitude Test. Jan-Erik Gustavsson, Ingemar Wedman och Anette Westerlund. Scandinavian Journal of Educational Research 36(1), s Meta-analysen som metod för att integrera resultat från studier avseende övning och instruktion. Widar Henriksson. PM 69, Meta-analysis as a method for integrating results of studies about effects of practice and coaching on test scores. Widar Henriksson. British Journal of Educational Psychology 64, s ,
9 Gender Differences in Testing. DIF analyses using the Mantel Haenszel technique on three subtests in the Swedish SAT. Anita Wester. EM 12, Differential Item Functioning, Gender and Problemsolving Strategies. Anita Wester. Publicerad i: Kellaghan T. (Ed.), Admission to Higher Education: Issues and Practice, s Dublin: Educational Research Centre An Attempt to fit IRT Models to The DS Subtest in the SweSAT. Christina Stage. EM 19, The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of The DTM Subtest. Christina Stage. EM 21, The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the ERC Subtest. Christina Stage. EM 24, The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the READ Subtest. Christina Stage. EM 25, The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the WORD Subtest. Christina Stage. EM 26, Differential Item Functioning (DIF) in relation to Item Content. A study of three subtests in the SweSAT with focus on gender. Anita Wester. EM 27, Validitet. Ett tradionellt begrepp i modern tillämpning. Simon Wolming. PM 129, A Comparison Between Item Analysis Based on Item Response Theory and on Classical Test Theory. A Study of the SweSAT Subtest WORD. Christina Stage. EM 29, A Comparison Between Item Response Analysis Based on Item Response Theory and on Classical Test Theory. A Study of the SweSAT Subtest ERC. Christina Stage. EM 30,
10 Nonequivalent Groups IRT Observed Score Equating. Its Applicability and Appropriateness for the Swedish Scholastic Aptitude Test. Wilco H.M. Emons. EM 32, A Comparison Between Item Analysis Based on Item Response Theory and on Classical Test Theory. A Study of the SweSAT Subtest READ. Christina Stage. EM 33, Predicting Gender Differences in Word Items. A Comparison of Item Response Theory and Classical Test Theory. Christina Stage. EM 34, Validity Issues in Higher Education Selection: A Swedish Example. Simon Wolming. Studies in Educational Evaluation 25 (1999), s Betyg och provpoäng Betygssättning grundad på prov- och subjektiv information. Ingemar Wedman. PR 64, Average School Marks and Results on the SweSAT. Christina Stage. EM 4, Betyg och högskoleprov. Christina Stage. PM 53, Skillnader mellan betyg och högskoleprovsresultat Christina Stage. PM 62, Use of Assessment Outcomes in Selecting Candidates for Secondary and Tertiary Education: A Comparison. Christina Stage. EM 11, Study Success in Higher Education. A comparison of students admitted on the basis of GPA and SweSAT-scores with and without credits for work experience. Widar Henriksson och Simon Wolming. EM 18, (En lätt bearbetad version återfinns i Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 42, No. 2, 1998). 9
11 Kvinnor och män på ekonom- och läkarlinjen en studie av antagna och deras studieprestationer på några utbildningsorter. Ewa Andersson, Anders Lexelius och Kristian Ramstedt. PM 146, Prognosstudier Den sociala bakgrundens inverkan på provresultat i några prestationsprov som vanligen har god prognosförmåga mot studier. Stig Eriksson. SFS 4, What Abilities Predict Success in Higher Education? Hans Mattsson. PASAA vol. VII, Nos. 1 & 2. Bangkok, Thailand Research in Sweden with regard to predictive tests and interviews for admission to higher education. Sten Henrysson och Ingemar Wedman. SFS 13, Prognosförmåga hos ett provbatteri för urval till högskoleutbildning. Uppföljningsförsök med en förlaga till högskoleprovet. Anders Lexelius, Hans Mattsson, Gerhard Nordlund och Ingemar Wedman. SFS 14, Prognos av framgång i högre studier, metoder och problem. En rapport inom projektet Antagningssystemets effektivitet och prognosförmåga. Sten Henrysson. ARP 12, Studenterna och antagningen till högskolan. Intervjuer med lärare inom grundutbildningen. En rapport inom projektet Antagningssystemets effektivitet och prognosförmåga. Sten Henrysson. ARP 13, Poängsättning av relevant arbetslivserfarenhet. En rapport inom projektet Antagningssystemets effektivitet och prognosförmåga. Sara Henrysson och Sten Henrysson. ARP 18, Meritvärdering och studieprognos. Några undersökningar av antagningssystemets effekter. Sten Henrysson, Monika Kriström och Anders Lexelius. ARP 21,
12 Prediction of Academic Success in a perspective of Criterion-related and Construct Validity. Widar Henriksson och Ingemar Wedman. EM 2, Studenters syn på studieframgång. En pilotstudie inför studier av studieframgångskriteriet inom ramen för prognosprojektet vid Högskoleprovet. Ewa Andersson och Tomas Grysell. PM 67, Prediktion av studieframgång. Reflektioner utifrån en litteraturgranskning. Simon Wolming. PM 101, Ambition and Attitudes toward Studies and Study Results. Interviews with students of the Business Administration study program in UmeD, Sweden. Anita Wester. EM 14, Study Success in Higher Education. A comparison of students admitted on the basis of GPA and SweSAT-scores with and without credits for work experience. Widar Henriksson och Simon Wolming. EM 18, Testprestation vid början, mitten och slutet av högskoleutbildning. En tvärsnittstudie med studerande vid två utbildningslinjer. Björn Allergren. Akademisk licentiatavhandling 9. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Hur klarar sig studenter som antagits via högskoleprov? Simon Wolming. PM 111, Högskoleprovet som prognosinstrument. Ewa Andersson och Simon Wolming. HRS 22 R, s Kvinnor och män på ekonom- och läkarlinjen en studie av antagna och deras studieprestationer på några utbildningsorter. Ewa Andersson, Anders Lexelius och Kristian Ramstedt. PM 146, provdeltagare med 2,0 vad blev det av dem? En intervjustudie av 100 personer som våren 1992 fick 2,0 på högskoleprovet. Kerstin Andersson. PM 151,
13 Ett rättvist urval? Simon Wolming. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 3, Utprövningar Några resultat av olika delprov ingående i högskoleprovet erhållna vid undersökningar utförda under åren 1975/76 gjorda på tänkbara vuxenstuderande i högskolan. Gerhard Nordlund. SFS 9, Utprövningar till högskoleprovet. Ett försök till förändring. Hans Kolmodin. C-uppsats. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Utprövning av provuppgifter. Förändring av högskoleprovets utprövningsrutiner. Christina Stage. PM 106, Försök inför förändring av högskoleprovets utprövningsrutiner. Gunilla Ögren, Christina Stage, Kerstin Åström och Anders Lexelius. PM 107, Utprövning av uppgifter till högskoleprovet. Utvärdering av försöksverksamheten med en ny utprövningsmodell. Gunilla Ögren. PM 140, Mättekniska provuppföljningar Högskoleprovet Sammanfattande erfarenheter. Anders Lexelius, Maj-Britt Lindberg, Anita Lundberg och Ingemar Wedman. Spintum, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Resultat från prövningar med högskoleprovet Ingemar Wedman. SFS 10, Resultat från prövningar med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 11,
14 Mätteknisk beskrivning av högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 19, Resultat från prövningar med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 18, Resultat från prövningar med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 20, Resultat från prövningar med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 23, Resultat från prövningar med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 30, Resultat från prövningar med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 31, Resultat från prövningar med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 32, Högskoleprovet. Konstruktion, resultat och erfarenheter. Ingemar Wedman och Widar Henriksson. Umeå: Centraltryckeriet Mätteknisk beskrivning av högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. PM 1, Resultat från prövning med högskoleprovet Anders Lexelius och IngemarWedman. PM 16, Resultat från prövning med högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. PM 17, Resultat från prövning med högskoleprovet Christina Stage. PM Mätteknisk beskrivning av högskoleprovet Anders Lexelius och Ingemar Wedman. PM 21,
15 Resultat från prövning med högskoleprovet Christina Stage. PM 43, Resultat från prövning med högskoleprovet Christina Stage. PM 44, Högskoleprovet våren Provgruppens sammansättning och resultat. Christina Stage. PM 48, Högskoleprovet hösten Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage. PM 59, Högskoleprovet våren Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage. PM 63, Högskoleprovet hösten Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage. PM 72, Högskoleprovet våren Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage. PM 76, Högskoleprovet hösten Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Peter Ingerskog och Christina Stage. PM 79, Högskoleprovet våren Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage och Annika Johansson. PM 89, Högskoleprovet hösten Provgruppens sammansättning och resultat. Christina Stage. PM 95, Högskoleprovet våren Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage och Charlotta Jarl. PM 102, Experiences with The Swedish Scholastic Aptitude Test. Christina Stage. EM 15, Även publicerad i: K-D. Hänsgen & D. Ruefli (Eds.). Eignungsdiagnostik und Medizinstudium. Bericht 2. Bern: Zentrum für Testentwicklung und Diagnostik
16 Högskoleprovet hösten Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage och Charlotta Jarl. PM Hur klarar sig studenter som antagits via högskoleprov? Simon Wolming. PM 111, Högskoleprovet våren Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage och Charlotta Jarl. PM 115, Högskoleprovet hösten Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren och Charlotta Jarl. PM 121, Högskoleprovet våren Provgruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren och Charlotta Jarl. PM 125, Några jämförelser mellan högskoleproven hösten 1995 och hösten Kristian Ramstedt och Christina Stage. PM 128, Högskoleprovet hösten Provgruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren och Charlotta Jarl. PM 131, Högskoleprovet våren Provgruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren och Lena Konradsson. PM 139, Högskoleprovet hösten Provdeltagargruppens sammansättning och provresultat. Christina Stage, Gunilla Ögren och Lena Konradsson. PM 147, Högskoleprovet. Konstruktion, resultat och erfarenheter. Kerstin Andersson (red). PM 153, Högskoleprovet våren Provdeltagargruppens sammansättning och resultat. Christina Stage, Gunilla Ögren och Lena Konradsson. PM 154,
17 7. Provdeltagaruppföljningar Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 17, Information om högskolan når den fram? En undersökning av 25:4- sökandes kännedom om högskoleprovet och antagningsregler till högskolan. Stig Eriksson. SFS 15, SYO-konsulenternas uppfattning och hur informationen om högskolan och högskoleprovet nått ut till de vuxenstuderande. Ingegerd Jonsson och Anita Lundberg. SFS 16, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 17, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 21, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 22, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 24, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 25, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 26, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 27, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 28, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. SFS 29,
18 Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anders Lexelius och Ingemar Wedman. PM 3, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anita Wester-Wedman. PM 23, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Anita Wester-Wedman. PM 36, Vad tycker provdeltagarna om högskoleprovet ? Hans Kolmodin. PM 77, provdeltagare med 2,0 vad blev det av dem? En intervjustudie av 100 personer som våren 1992 fick 2,0 på högskoleprovet. Kerstin Andersson. PM 152, (Finns också i förkortad version i Högskoleverkets skriftserie 1999 : 6 S ). 8. Könsskillnader Intellektuella könsskillnader. Christina Stage. SFS 1, Hur könsdifferenser i problemlösning kan påverkas av provinnehåll. Christina Stage. SFS 6, Könsskillnader i ordkunskap. Christina Stage. PR 68, Att studera testuppgifter som fungerar olika för män och kvinnor. Christina Stage. PR 87, Könsskillnader i ordkunskap. Christina Stage. I: Larsson, K. (red). Skola, språk och kön, s Lund: Studentlitteratur The Significance of Contents for Sex Differences in Test Results. Ingemar Wedman och Christina Stage. Scandinavian Journal of Educational Research, 27(1), s
19 Lika möjligheter till utbildning. Ingemar Wedman och Christina Stage. I: Utbildningstatistisk årsbok 1983/84, s Stockholm: SCB Könsskillnader i allmänorientering. Christina Stage. PRP 1,1984. Könsskillnader i resultat på 450 allmänorienteringsuppgifter. Christina Stage. PRP 2, Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering. Christina Stage. Akademisk doktorsavhandling, 17, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Prov för urval till högskolan. Rapport utarbetad på uppdrag av tillträdesutredningen. Widar Henriksson, Sten Henrysson, Christna Stage och Ingemar Wedman. SOU 1985 : Könsskillnader i resultat på sex högskoleprov. Christina Stage. PM 9, Skattning av könsskillnader i resultat på allmänorienteringsuppgifter. Christina Stage. PM 11, Analys av NOG-uppgifter med avseende på könsskillnader i resultat. Christina Stage. PM 12, Gender Differences in Test Results. Christina Stage. Scandinavian Journal of Educational Research 32( 3), s Könsskillnader i resultat på högskoleprovet våren Christina Stage. PM 42, The influence of sex, education and age on test scores on the Swedish Scholastic Aptitude Test. Widar Henriksson, Kenny Bränberg, Ingemar Wedman och Hans Nyqvist. Scandinavian Journal of Educational Research, 34(3), s , Gruppskillnader i resultat. Christina Stage. I: Betyg och högskoleprov för män och kvinnor. UHÄ-rapport 3, s
20 Vad betyder form och innehåll för könsskillnader i resultat? Christina Stage. I: Betyg och högskoleprov för män och kvinnor. UHÄ-rapport 3, s ETS Invitional Conference Sex Equity in Educational Opportunity, Achievement and Testing. New York Christina Stage. PM 52, Item Bias with respect to Gender interpreted in the Light of Problemsolving Strategies. Anita Wester. EM 3, How Important are Age and Education for Gender Differences in Test Results? Christina Stage. Scandinavian Journal of Educational Research 36( 3), s Förlängd provtid på DTK-provet. En studie av effekten av förlängd provtid på könsskillnaden i prestation på DTK-provet. Anita Wester- Wedman. PM 54, Lösningsstrategi i DTK-provet. En studie av relationen lösningsstrategi och uppgiftsbias avseende kön hos uppgifter i DTK-provet. Anita Wester-Wedman. PM 55, Ett försök med öppna frågor i DTK-provet. En jämförelse mellan öppna frågor och flervalsfrågor avseende könsskillnaden i prestation på DTK-provet. Anita Wester-Wedman. PM 56, Gender Differences on the SweSAT. A Review of Studies since Christina Stage. EM 7, Gender Differences in Testing. DIF analyses using the Mantel Haenszel technique on three subtests in the Swedish SAT. Anita Wester. EM 12, Provtid och kön. En studie av LÄS-provet. Kristian Ramstedt och Widar Henriksson. PM 82, Uppgiftsformatets betydelse för könsskillnader i provprestation. Ett andra försök med öppna frågor i DTK-provet. Anita Wester och Gunilla Ögren. PM 94,
21 The importance of item format with respect to gender differences in test performance. Anita Wester. Scandinavian Journal of Educational Research 39(4), s Gender Differences on Admission Instruments for Higher Education. Christina Stage. Publicerad i Kellaghan, T.(Ed.), Admission to Higher Education: Issues and Practice. Selected Papers from the 18 th IAEA Annual Conference Differential Item Functioning, Gender and Problemsolving Strategies. Anita Wester. Publicerad i Kellaghan T.(Ed.), Admission to Higher Education: Issues and Practice, s Dublin: Educational Research Centre Samma poäng samma prestation? En jämförelse på delprovs- och uppgiftsnivå mellan män och kvinnor med samma totalresultat på högskoleprovet. Christina Stage. PM 113, Kvinnor och män. Christina Stage. HRS 22 R, s Do Males and Females with identical Test Scores solve items in the same way? Christina Stage. EM 23, Differential Item Functioning (DIF) in relation to Item Content. A study of three subtests in the SweSAT with focus on gender. Anita Wester. EM 27, Predicting Gender Differences in Word Items. A Comparison of Item Response Theory and Classical Test Theory. Christina Stage. EM 34, Gruppskillnader (förutom könsskillnader) Den sociala bakgrundens inverkan på provresultat i några prestationsprov som vanligen har god prognosförmåga mot studier. Stig Eriksson. SFS 4, Metoder att bedöma testrättvisa. Christina Stage. SFS 7,
22 Några aspekter på rättvisa vid användning av test. Christina Stage. PR 65, Gruppjämförelser utifrån SLP 70:6 och SLP 73:3. Anders Lexelius och Gerhard Nordlund. SFS 12, The influence of sex, education and age on test scores on the Swedish Scholastic Aptitude Test. Widar Henriksson, Kenny Bränberg, Ingemar Wedman och Hans Nyqvist. Scandinavian Journal of Educational Research, 34(3), s , Gruppskillnader och bias. Christina Stage. PM 39, How Important are Age and Education for Gender Differences in Test Results? Christina Stage. Scandinavian Journal of Educational Research 36( 3), s Provinnehåll Studielämplighetsprovets innehåll. Sten Henrysson och Ingemar Wedman. Pedagogisk Debatt 11. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet The Content of The Scholastic Aptitude Test. Sten Henrysson och Ingemar Wedman. SFS 3, Hur könsdifferenser i problemlösning kan påverkas av provinnehåll. Christina Stage. SFS 6, The Significance of Contents for Sex Differences in Test Results. Ingemar Wedman och Christina Stage. Scandinavian Journal of Educational Research, 27(1),s Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering. Christina Stage. Akademiska doktorsavhandling, 17, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet,
23 Prov för urval till högskolan. Rapport utarbetad på uppdrag av tillträdesutredningen. Widar Henriksson, Sten Henrysson, Christina Stage och Ingemar Wedman. SOU 1985 : 59. Innehållets betydelse för prestationen på ett kvantitativt-numeriskt prov. Widar Henriksson. PM 8, Samma uppgift men olika innehåll en studie av NOG-provet. Widar Henriksson, Christina Stage och Anders Lexelius. PM 10, AO-provet : provuppgifternas textmängd och informationsvärde. Kerstin Salomonsson och Ingemar Wedman. PM 24, Vad betyder form och innehåll för könsskillnader i provresultat? Christina Stage. I Betyg och högskoleprov för män och kvinnor. UHÄ-rapport 3, s The dimensionality of the Swedish Scholastic Aptitude Test. Jan-Erik Gustavsson, Ingemar Wedman och Anette Westerlund. Scandinavian Journal of Educational Research, 36(1), s Differential Item Functioning (DIF) in relation to Item Content. A study of three subtests in the SweSAT with focus on gender. Anita Wester. EM 27, Uppgifts- och provformat Uppgiftsformat och partiell kunskap på ett kvantitativt-numeriskt prov. Widar Henriksson. PR 97, Uppgiftsformat, partiell kunskap och säkerhet på ett kvantitativtnumeriskt prov. Widar Henriksson. PR 98, Uppgiftsformat, partiell kunskap och säkerhet på ett kvantitativtnumeriskt prov. En studie med kända karakteristika. Widar Henriksson. PR 99,
24 Effekter av en typografisk förändring av LÄS-provet. Widar Henriksson. PM 7, LÄS-prov med fyra eller sex texter? Stig Eriksson, Widar Henriksson och Christina Stage. PM 14, AO-provet : provuppgifternas textmängd och informationsvärde. Kerstin Salomonsson och Ingemar Wedman. PM 24, Textmängdens betydelse för prestationen på LÄS-provet. Widar Henriksson, Stig Eriksson, Ingegerd Jonsson, Christina Stage, Ingemar Wedman och Anita Wester-Wedman. PM 41, LÄS 91 ett nytt försök. En studie av textmängdens betydelse. Widar Henriksson och Stig Eriksson. PM 50, Vad betyder form och innehåll för könsskillnader i provresultat? Christina Stage. I Betyg och högskoleprov för män och kvinnor. UHÄ-rapport 3, s Ett försök med öppna frågor i DTK-provet. En jämförelse mellan öppna frågor och flervalsfrågor avseende könsskillnaden i prestation på DTK-provet. Anita Wester-Wedman. PM 56, LÄS 92. LÄS-prov med sex texter. Widar Henriksson och Stig Eriksson. PM 58, Coaching for Complex Item Formats in the SweSAT. Widar Henriksson. EM 6, Uppgiftsformatets betydelse för könsskillnader i provprestation. Ett andra försök med öppna frågor i DTK-provet. Anita Wester och Gunilla Ögren. PM 94, The importance of item format with respect to gender differences in test performance. Anita Wester. Scandinavian Journal of Educational Research 34(4), s The Complexity of Data Sufficiency Items. Widar Henriksson. EM 17,
25 Ett försök med olika antal uppgifter per figuruppsättning i DTKprovet. Gunilla Ögren. PM 119, Ett försök med fyra svarsförslag istället för fem i DTK-provet. Gunilla Ögren. PM 120, DTK-provet. Ett andra försök avseende antalet uppgifter och antalet svarsförslag. Gunilla Ögren. PM 160, Provtid Studie avseende provtider. Widar Henriksson. PM 4, Förlängd provtid på DTK-provet. En studie av effekten av förlängd provtid på könsskillnaden i prestation på DTK-provet. Anita Wester- Wedman. PM 54, Försök med utökad tid på LÄS-provet. Widar Henriksson och Stig Eriksson. PM 81, Provtid och kön. En studie av LÄS-provet. Kristian Ramstedt och Widar Henriksson. PM 82, Ett försök med olika antal uppgifter per figuruppsättning i DTKprovet. Gunilla Ögren. PM 119, DTK-provet. Ett andra försök avseende antalet uppgifter och antalet svarsförslag. Gunilla Ögren. PM 160,
26 13. Lösningsstrategier Hur könsdifferenser i problemlösning kan påverkas av provinnehåll. Christina Stage. SFS Instruktion avseende strategi och partiell kunskap för ett kvantitativtnumeriskt prov. Widar Henriksson. PR 96, Studie avseende strategi för provgenomförande ett försök med delprovet STUF. Widar Henriksson. PM 5, Sökstrategi och problemlösning i STUF-provet en jämförande analys av uppgifter med höga respektive låga p-värden på vissa komponenter i STUF-provet. Maj-Britt Lindberg och Anita Wester- Wedman. PM 27, Item Bias with respect to Gender interpreted in the Light of Problemsolving Strategies. Anita Wester. EM 2, Hur tänker provdeltagarna egentligen? En studie av lösningsprocessen vid genomförandet av DTK-prov. Anita Wester-Wedman. PM 51, Lösningsstrategi i DTK-provet. En studie av relationen lösningsstrategi och uppgiftsbias avseende kön hos uppgifter i DTK-provet. Anita Wester-Wedman. PM 55, Differential Item Functioning, Gender and Problemsolving Strategies. Anita Wester. Publicerad i Kellaghan T. (Ed.), Admission to Higher Education: Issues and Practice, s Dublin: Educational Research Centre Do Males and Females with identical Test Scores solve items in the same way? Christina Stage. EM 23,
27 14. Upprepat provdeltagande, testträning och testvana Förekomsten av test-wiseness och möjligheten att påverka den via instruktion. Ingvar Nilsson. PR 51, Vilka klarar felaktigt utformade uppgifter bäst? Den som är test-wise eller den som är begåvad? Ingvar Nilsson. PR 63, Effekter av övning och instruktion för testprestation en litteraturgranskning. Widar Henriksson. PR 93, Effekter av övning och instruktion på testprestation. Några empiriska studier och analyser avseende övningens och instruktionens betydelse för testprestationen. Widar Henriksson. Akademisk doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, A review of studies dealing with practice, coaching and individual characteristics related to test performance. Widar Henriksson. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Effekter av övning och instruktion av ett kvantitativt-numeriskt prov. Widar Henriksson. PR 94, Effekter av övning och instruktion på ett kvantitativt-numeriskt prov vid konstanthållande av verbal och icke-verbal förmåga. Widar Henriksson. PR 95, Prov för urval till högskolan. Rapport utarbetad på uppdrag av tillträdesutredningen. Widar Henriksson, Sten Henrysson, Christina Stage och Ingemar Wedman. SOU 1985 : Effekter av upprepat provdeltagande. Widar Henriksson. PM 40, Meta-analysen som metod för att integrera resultat från studier avseende övning och instruktion. Widar Henriksson. PM 69,
28 Effekten av upprepat provtagande. En studie av poängförändringar från första till andra provgenomförandet. Widar Henriksson och Kenny Bränberg. PM 70, The Problem of Repeated Test Taking and the SweSAT. Widar Henriksson. EM 5, Coaching for Complex Item Formats in the SweSAT. Widar Henriksson. EM 6, Effects of Repeated Test Taking on the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT). Widar Henriksson och Ingemar Wedman. EM 8, The effects of practice on the Swedish Scholastic Aptitude Test. Widar Henriksson och Kenny Bränberg. Scandinavian Journal of Educational Research, 38(2), s , Meta-analysis as a method for integrating results of studies about effects of practice and coaching on test scores. Widar Henriksson. British Journal of Educational Psychology, 64, s , Effects of repeated test taking on the Swedish Scholastic Aptitude Test. Widar Henriksson. Publicerad i: Mauritius Examinations Syndicate (Eds.). School-Based and External Assessments. Reduit, Mauritius: Mauritius Printing Specialists Ltd, Repeated Test Taking and the SweSAT. Widar Henriksson. EM 13, Handbok inför högskoleprovet. Birgitta Wallin. PM 108, Testträning. Gunilla Ögren. HRS 22 R, s Handbok inför högskoleprovet. Birgitta Wallin. PM 137,
29 15. Nya provtyper Försök med ett nytt numeriskt prov. Widar Henriksson, Anders Lexelius och Mats Hamrén. PM 6, LUCK-provet. Ett försök med ett nytt verbalt prov. Christina Stage, Widar Henriksson, Ingemar Wedman och Anita Wester-Wedman. PM 49, Luckprov med flervalsuppgifter. Ett alternativt ORD-prov? Christina Stage och Ingegerd Jonsson. PM 96, Kvantitativa uppgifter i antagningsprov. Några nationella och internationella exempel på uppgiftstyper som mäter kvantitativ förmåga. Gunilla Ögren och Anders Lexelius. PM 123, Rätt eller fel? Ett försök med ett nytt verbalt prov för högskoleprovet. Kerstin Andersson. PM 148, Att mäta språkförmåga. Rapport från en konferens i Umeå den 10 juni Kerstin Andersson. PM 161, Information om högskoleprovet Information om högskolan når den fram? En undersökning av 25:4- sökandes kännedom om högskoleprovet och antagningsregler till högskolan. Stig Eriksson. SFS 15, SYO-konsulenternas uppfattning och hur informationen om högskolan och högskoleprovet nått ut till de vuxenstuderande. Ingegerd Jonsson och Anita Lundberg. SFS 16, Handbok inför högskoleprovet. Birgitta Wallin. PM 108, Handbok inför högskoleprovet. Birgitta Wallin. PM 137,
30 17. Konferenser Notes from the First International SweSAT Conference. May 23-25,1993. Ingemar Wedman och Christina Stage. EM 9, Notes from the Second International SweSAT Conference. New Orleans, April 4, Widar Henriksson, Sten Henrysson, Christina Stage, Ingemar Wedman och Anita Wester. EM 10, Notes from the Third International SweSAT Conference. Umeå, May 27-30, Christina Stage och Widar Henriksson. EM Notes from the Fourth International SweSAT Conference. New York, April 7, Christina Stage. EM 20, Notes from the Fifth International SweSAT Conference. Umeå, May 31-June 2, Christina Stage. EM 28, Notes from the Sixth International SweSAT Conference. San Diego, April 12, Christina Stage. EM 31, Notes from the Seventh International SweSAT Conference. Umeå, June 3-5, Christina Stage. EM 35, Att mäta språkförmåga. Rapport från en konferens i Umeå den 10 juni Kerstin Andersson. PM 161, Övrigt Högskoleprovet en intervjustudie angående avnämarnas inställning till högskoleprovet. Peter Ehn. Examensarbete termin 7, Linjen för personal- och arbetslivsfrågor. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Intervju som urvalsinstrument. Christina Stage. HRS 22 R, s
31 Ett rättvist urval? Simon Wolming. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 3, DELPROVEN: 1. ORD (WORD, Vocabulary) Resultat från utprövning av delprovet ORD på vårdyrkesstuderande. Gerd Johansson och Gerhard Nordlund. SFS 8, Könsskillnader i ordkunskap. Christina Stage. PR 68, Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering. Christina Stage. Akademisk doktorsavhandling, 17, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Luckprov med flervalsuppgifter. Ett alternativt ORD-prov? Christina Stage och Ingegerd Jonsson. PM 96, The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the WORD Subtest. Christina Stage. EM 26, A Comparison Between Item Analysis Based on Item Response Theory and on Classical Test Theory. A Study of the SweSAT Subtest WORD. Christina Stage. EM 29, Predicting Gender Differences in Word Items. A Comparison of Item Response Theory and Classical Test Theory. Christina Stage. EM 34, Att mäta språkförmåga. Rapport från en konferens i Umeå den 10 juni Kerstin Andersson. PM 161,
32 2. NOG (DS, Data Sufficiency) Hur könsdifferenser i problemlösning kan påverkas av provinnehåll. Christina Stage. SFS 6, Uppgiftsformat och partiell kunskap på ett kvantitativt-numeriskt prov. Widar Henriksson. PR 97, Uppgiftsformat, partiell kunskap och säkerhet på ett kvantitativtnumeriskt prov. Widar Henriksson. PR 98, Uppgiftsformat, partiell kunskap och säkerhet på ett kvantitativtnumeriskt prov. En studie med kända karakteristika. Widar Henriksson. PR 99, Effekter av övning och instruktion på testprestation. Några empiriska studier och analyser avseende övningens och instruktionens betydelse för testprestationen. Widar Henriksson. Akademisk doktorsavhandling. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Samma uppgift men olika innehåll en studie av NOG-provet. Widar Henriksson, Christina Stage och Anders Lexelius. PM 10, Analys av NOG-uppgifter med avseende på könsskillnader i resultat. Christina Stage. PM 12, The Complexity of Data Sufficiency Items. Widar Henriksson. EM 17, An Attempt to fit IRT Models to the DS Subtest in the SweSAT. Christina Stage. EM 19,1996. Differential Item Functioning (DIF) in relation to Item Content. A study of three subtests in the SweSAT with focus on gender. Anita Wester. EM 27,
33 3. LÄS (READ, Reading Comprehension) Effekter av en typografisk förändring av LÄS-provet. Widar Henriksson. PM 7, LÄS-prov med fyra eller sex texter? Stig Eriksson, Widar Henriksson och Christina Stage. PM 14, Textmängdens betydelse för prestationen på LÄS-provet. Widar Henriksson, Stig Eriksson, Ingegerd Jonsson, Christina Stage, Ingemar Wedman och Anita Wester-Wedman. PM 41, LÄS 91 ett nytt försök. En studie av textmängdens betydelse. Widar Henriksson och Stig Eriksson. PM 50, LÄS 92. LÄS-prov med sex texter. Widar Henriksson och Stig Eriksson. PM 58, Försök med utökad tid på LÄS-provet. Widar Henriksson och Stig Eriksson. PM 81, Provtid och kön. En studie av LÄS-provet. Kristian Ramstedt och Widar Henriksson. PM 82, The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the READ Subtest. Christina Stage. EM 25, A Comparison Between Item Analysis Based on Item Response Theory and on Classical Test Theory. A Study of the SweSAT Subtest READ. Christina Stage. EM 33,
34 4. DTK (DTM, Interpretation of Diagrams, Tables and Maps) Hur tänker provdeltagarna egentligen? En studie av lösningsprocessen vid genomförandet av DTK-prov. Anita Wester-Wedman. PM 51, Förlängd tid på DTK-provet. En studie av effekten av förlängd provtid på könsskillanden i prestation på DTK-provet. Anita Wester-Wedman. PM 54, Lösningsstrategi i DTK-provet. En studie av relationen lösningsstrategi och uppgiftsbias avseende kön hos uppgifter i DTK-provet. Anita Wester-Wedman. PM 55, Ett försök med öppna frågor i DTK-provet. En jämförelse mellan öppna frågor och flervalsfrågor avseende könsskillnaden i prestationen på DTK-provet. Anita Wester-Wedman. PM 56, Uppgiftsformatets betydelse för könsskillnader i provprestation. Ett andra försök med öppna frågor i DTK-provet. Anita Wester och Gunilla Ögren. PM 94, The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the DTM Subtest. Christina Stage. EM 21, Ett försök med olika antal uppgifter per figuruppsättning i DTKprovet. Gunilla Ögren. PM 119, Ett försök med fyra svarsförslag istället för fem i DTK-provet. Gunilla Ögren. PM 120, Differential Item Functioning (DIF) in relation to Item Content. A study of three subtests in the SweSAT with focus on gender. Anita Wester. EM 27, DTK-provet. Ett andra försök avseende antalet uppgifter och antalet svarsförslag. Gunilla Ögren. PM 160,
35 5. ELF (ERC, English Reading Comprehension) The Applicability of Item Response Models to the SweSAT. A study of the ERC Subtest. Christina Stage. EM 24, A Comparison Between Item Analysis Based on Item Response Theory and on Classical Test Theory. A Study of the SweSAT Subtest ERC. Christina Stage. EM 30, AO (GI, General Information) Könsskillnader i allmänorientering. Christina Stage. PRP 1, Könsskillnader i resultat på 450 allmänorienteringsuppgifter. Christina Stage. PRP 2, Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering. Christina Stage. Akademisk doktorsavhandling, 17, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Skattning av könsskillnader i resultat på allmänorienteringsuppgifter. Christina Stage. PM 11, AO-provet : provuppgifternas textmängd och informationsvärde. Kerstin Salomonsson och Ingemar Wedman. PM 24, Differential Item Functioning (DIF) in relation to Item Content. A study of three subtests in the SweSAT with focus on gender. Anita Wester. EM 27,
36 7. STUF (STECH, Study Technique) Studie avseende strategi för provgenomförande ett försök med delprovet STUF. Widar Henriksson. PM 5, Studiefärdighetsprovets (STUF) betydelse i högskoleprovet en studie av simulerat utfall med och utan STUF-provet. Anita Wester- Wedman. PM 32,
HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1997
HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1997 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren Charlotta Jarl Pm Nr 131, 1997 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--131--SE Högskoleprovet har sedan
att omfatta hela verksamhetsåret, vissa jämförelser med föregående år och i viss mån även från och med året 2000.
SAMMANFATTNING Högskoleprovet har nu i 25 år fungerat som urvalsinstrument för antagning till universitets- och högskolestudier. Provet genomförs en gång på hösten och en gång på våren och det är tillåtet
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2003
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2003 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren Pm nr 193, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--193--SE SAMMANFATTNING Högskoleprovet
Högskoleprovet våren 2011
Högskoleprovet våren 2011 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM Nr 49, 2011 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test
HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1999. Provdeltagargruppens sammansättning och resultat
HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1999 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren Lena Konradsson Pm Nr 159, 1999 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--159--SE ABSTRACT The Swedish Scholastic
Publikationer inom VALUTA-projektet
Publikationer inom VALUTA-projektet Andersson, E. (2003). Who is a Successful Student from the Perspective of University Teachers in Two Departments? Scandinavian Journal of Educational Research 47, 543-559.
Högskoleprovet våren och hösten 2009
Högskoleprovet våren och hösten 2009 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM Nr 40, 2009 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2005
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2005 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM nr 17 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2004
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2004 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM nr 7, 2004 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2006
HÖGSKOLEPROVET VÅREN OCH HÖSTEN 2006 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM nr 25 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
HÖGSKOLEPROVET VÅREN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat
HÖGSKOLEPROVET VÅREN 1998 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren Lena Konradsson Pm Nr 139, 1998 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--139--SE ABSTRACT The Swedish Scholastic
Högskoleprovet våren och hösten 2008
Högskoleprovet våren och hösten 2008 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM Nr 34, 2008 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
Högskoleprovet våren och hösten 2010
Högskoleprovet våren och hösten 2010 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM Nr 43, 2010 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
VAN-PROVET. Ett utvecklingsarbete av ett verbalt analytiskt prov. Gunilla Ögren Anders Lexelius. Pm nr 184, 2003
VAN-PROVET Ett utvecklingsarbete av ett verbalt analytiskt prov Gunilla Ögren Anders Lexelius Pm nr 184, 2003 ISSN 1100-696X ISRN UM -PED-PM--184--SE Abstract The Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT)
HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN Provdeltagargruppens sammansättning och resultat
HÖGSKOLEPROVET HÖSTEN 1998 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren Lena Konradsson Pm Nr 147, 1998 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--147--SE ABSTRACT The Swedish Scholastic
Högskoleprovet våren och hösten 2013
Högskoleprovet våren och hösten 2013 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Gunilla Ögren BVM Nr 59, 2013 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Abstract The Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) has been used since 1977 for selection to higher education. One of the five subtests in the SweSAT is DTM, testing the ability to extract and interpret
Högskoleprovet våren och hösten 2012
Högskoleprovet våren och hösten 2012 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren BVM Nr 56, 2013 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT The Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) has been used since 1977 for selection to higher education. Up to the spring of 1996 new items were pretested in upper secondary school. As from the
Normering, ekvivalering eller kalibrering av delar av högskoleprovet. Christina Stage
Normering, ekvivalering eller kalibrering av delar av högskoleprovet Christina Stage Abstract The SweSAT (Swedish Scholastic Assessment Test) is used for selection to higher education in Sweden. The test
Högskoleprovet våren och hösten 2014
Högskoleprovet våren och hösten 2014 Provdeltagargruppens sammansättning och resultat Gunilla Ögren BVM Nr 61, 2014 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT)
JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET
JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET Kent Löfgren Birgitta Törnkvist Pm nr 191, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--191--SE Innehållsförteckning
Det nya högskoleprovet
Det nya högskoleprovet Provdeltagargruppens sammansättning och resultat hösten 2011 Christina Stage Gunilla Ögren BVM Nr 52, 2012 ISSN 1652-7313 ABSTRACT Since spring 1977 the Swedish Scholastic Assessment
HÖGSKOLEPROVETS UTVECKLING UNDER ÅREN
HÖGSKOLEPROVETS UTVECKLING UNDER ÅREN 1977 2000 Provets sammansättning och provdeltagargruppens sammansättning och resultat Christina Stage Gunilla Ögren Pm nr 169, 2001 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--169--SE
VIKTNING AV DELPROVEN I HÖGSKOLEPROVET
VIKTNING AV DELPROVEN I HÖGSKOLEPROVET Christina Stage Mats Hamrén Christina Jonsson BVM nr 19, 2006 ISSN 1652-7313 Abstract The Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) presently consists of five subtests
SOCIALGRUPPSSKILLNADER I RESULTAT PÅ HÖGSKOLEPROVET
SOCIALGRUPPSSKILLNADER I RESULTAT PÅ HÖGSKOLEPROVET Christina Stage BVM nr 11, 2005 ISSN 1652-7313 Abstract The Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) has been used for selection to higher education
Ett nytt högskoleprov Bakgrund och konsekvenser
Ett nytt högskoleprov Bakgrund och konsekvenser Christina Stage Gunilla Ögren BVM Nr 42, 2010 ISSN 1652-7313 Abstract Since 1977 the Swedish Scholastic Assessment Test (SweSAT) has been as an instrument
Kvinnor och män på ekonom- och läkarlinjen
Kvinnor och män på ekonom- och läkarlinjen - En studie av antagna och deras studieprestationer på några utbildningsorter Ewa Andersson Anders Lexelius Kristian Ramstedt Pm nr 146, 1998 ISSN 1100-696X 1
Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning
Pedagogisk Forskning i Sverige 2005 årg 10 nr 2 s 81 98 issn 1401-6788 Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning EWA ANDERSSON Institutionen för beteendevetenskapliga
Rätt eller fel? Ett försök med ett nytt verbalt prov för högskoleprovet. Kerstin Andersson
Rätt eller fel? Ett försök med ett nytt verbalt prov för högskoleprovet Kerstin Andersson Abstract The SweSAT (Swedish Scholastic Aptitude Test) is used for selection to higher education. One of the five
Urval till högre utbildning Utveckling och erfarenheter av högskoleprovet
Urval till högre utbildning Utveckling och erfarenheter av högskoleprovet Per-Erik Lyrén Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Testdagen 2014 HP genom åren 1977: Högskoleprovet
SEKVENTIELLA EFFEKTER I HÖGSKOLEPROVET AVSEENDE DELPROVET NOG
SEKVENTIELLA EFFEKTER I HÖGSKOLEPROVET AVSEENDE DELPROVET NOG Anders Lexelius BVM nr 29, 2007 ISSN 1652-7313 Abstract Since 1977 the SweSAT has been used as an instrument for selection in admissions to
MÅTT PÅ STUDIEPRESTATION INOM HÖGSKOLAN
MÅTT PÅ STUDIEPRESTATION INOM HÖGSKOLAN Kent Löfgren Pm nr 200, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--200--SE Innehållsförteckning SYFTE...2 REGLER FÖR REGISTRERING AV STUDIEPRESTATIONER...2 Betygsättning
GRUPPSKILLNADER I RESULTAT PÅ HÖGSKOLEPROVET
GRUPPSKILLNADER I RESULTAT PÅ HÖGSKOLEPROVET Christina Stage Pm nr 192, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--192--SE Abstract The Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) has been used for selection to
8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet
8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe
ÖKAR RELIABILITETEN VID DIFFERENTIELL POÄNGSÄTTNING?
ÖKAR RELIABILITETEN VID DIFFERENTIELL POÄNGSÄTTNING? En studie av delproven NOG och LÄS i högskoleprovet Anders Lexelius Stig Eriksson Pm nr 170, 2001 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--170--SE Högskoleprovet
Att värdera urvalsinstrument Några reflektioner över begränsningar och möjligheter
ATT VÄRDERA URVALSINSTRUMENT 123 Att värdera urvalsinstrument Några reflektioner över begränsningar och möjligheter SIMON WOLMING Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet Sammanfattning: Urvalsinstrument
Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga och deras lösning!
Pedagogisk Forskning i Sverige 2000 årg 5 nr 4 s 273 283 issn 1401-6788 Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga och deras lösning! JAN-ERIC GUSTAFSSON Institutionen för pedagogik och
Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning
Vad säger forskningen om antagning och urval till högre utbildning Presentation vid konferensen Tillträde till högskolan hur vill vi att det framtida systemet ska se ut? Stockholm 2016-12-15 Jan-Eric Gustafsson
Prov som grund för antagning
Prov som grund för antagning Hans Adolfsson, Umeå universitet Christopher Sönnerbrandt, Karolinska institutet SUHF Tillträdeskonferens Finlandshuset, Stockholm, 15 december 2016 Antagningsprov Urvalsprov
Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
HÖGSKOLEPROVET GÅRDAGENS MÅL OCH FRAMTIDA INRIKTNING. Högskoleverkets rapportserie 2000:12 R
HÖGSKOLEPROVET GÅRDAGENS MÅL OCH FRAMTIDA INRIKTNING Högskoleverkets rapportserie 2000:12 R Högskoleprovet GÅRDAGENS MÅL OCH FRAMTIDA INRIKTNING Högskoleverket 2000 Tryckt på miljömärkt papper. Högskoleverket
Studieteknik för universitetet 2. Books in English and annat på svenska
Studieteknik för universitetet 2 Books in English and annat på svenska Inte bara svenska till engelska Vardagsspråk till akademiskt språk Böcker på engelska. Lektioner, diskussioner och tentor på svenska.
Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1
Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle
VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Uppdrag angående högskoleprovet (U2013/3508/UH)
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Mattias Wickberg Utredare 010 4700366 mattias.wickberg@uhr.se PM BILAGA Diarienummer 1.1.1 2743 2013 Datum 2013 10 15 Postadress Box
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
This is the published version of a paper published in Pedagogisk forskning i Sverige. Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Pedagogisk forskning i Sverige. Citation for the original published paper (version of record): Andersson, E. (2005) Högskolestudenters
Ledarskap, förändringsarbete och utvärdering Leadership, Developmental Work and Evaluation
Kursplan Uttagen: 2009-09-16 Inrättad: 2009-01-27 Ledarskap, förändringsarbete och utvärdering Leadership, Developmental Work and Evaluation Högskolepoäng: 22.5 Kurskod: 6SP023 Ansvarig enhet: Pedagogiska
Validering av urval Simon Wolming Pedagogiska institutionen Umeå Universitet
Validering av urval Simon Wolming Pedagogiska institutionen Umeå Universitet VALIDERING AV URVAL av Simon Wolming AKADEMISK AVHANDLING som med tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet
Validering av den högre utbildningens antagningssystem (VALUTA)
Validering av den högre utbildningens antagningssystem (VALUTA) Inledning och syfte Då antalet sökande till högre utbildning överstiger antalet platser får tillträdessystemets regelverk och formerna för
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ2175, Utvärdering och kvalitetsarbete för professionell utveckling, 7,5 högskolepoäng Evaluative and Quality Work for Professional Development, 7.5 higher education
Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 3 s 245 258 issn 1401-6788
Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 årg 4 nr 3 s 245 258 issn 1401-6788 Ett rättvist urval? SIMON WOLMING Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet Sammanfattning: Rättvisa i samband med urval
Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits
1 (5) Course Syllabus: Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 46, 15 Credits General data Code Subject/Main field Cycle Credits Progressive specialisation
JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ EKONOMPROGRAM
JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ EKONOMPROGRAM Kent Löfgren Birgitta Törnkvist Pm nr 198, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--198--SE Innehållsförteckning
Högskoleprovet. Genom elva forskares ögon
Högskoleprovet Genom elva forskares ögon Högskoleverket 1996 1 Högskoleprovet Genom elva forskares ögon Producerad av Högskoleverket i augusti 1996 Högskoleverkets rapportserie 1996:22 R ISSN 1400-948X
Urval till högre utbildning Påverkas betygens prediktionsvärde av ålder?
Urval till högre utbildning Påverkas betygens prediktionsvärde av ålder? Christina Wikström Magnus Wikström RAPPORT 2012:21 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är
0GSKOLEPROVET OVET. Effekter på antagningen av uppdelning i verbal och kvantitativ del HÖGSKOLEPROVET. Högskoleverkets rapportserie 2002:25 R 12S
HÖGSKOLEPROVET OVET 4O 0GSKOLEPROVET 12S 10O10O T 2 6 8 HÖGSKOLEPROVET Effekter på antagningen av uppdelning i verbal och kvantitativ del Högskoleverkets rapportserie 2002:25 R HÖGSKOLEPROVET Effekter
Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng
Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig
Utvärdering av kunskapsprovet för körkortsbehörighet AM
Utvärdering av kunskapsprovet för körkortsbehörighet AM Gunilla Näsström Susanne Alger Anna Sundström BVM No 48, 2011 ISSN 1652-7313 Abstract In order to improve traffic safety a new driving licence category
De målrelaterade gymnasiebetygens prognosförmåga
Pedagogisk Forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 2 s 129 140 issn 1401-6788 De målrelaterade gymnasieens prognosförmåga CHRISTINA CLIFFORDSON Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Trollhättan/Uddevalla
Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
P r a k t i s k t k r i n g p rov dag e n. Innehåll. A n m ä l a n. B e s k r i v n i n g av d e l p rov e n
om högskoleprovet Innehåll 4 A n m ä l a n 4 B e s k r i v n i n g av d e l p rov e n 6 P r a k t i s k t k r i n g p rov dag e n 6 T i p s u n d e r p rov dag e n 7 F ö r b e r e d e l s e r f ö r e t
Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (
/ / / * / :,...(2001 ),,,. - : / * Backer, ).(2000 :. : : : (, ). (0.05 α). (, ) : ). ( :, -١. -٢., -٣. : : / / :Counseling - ).(2003 :Need - :.( : ) : -.(2002, ) :. :. :.. :.. / : : :(Murray) - ( ) ().(2006,
Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership
Kursplan NA3009 Ekonomi och ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Economics of Leadership 7.5 Higher Education Credits *), Second Cycle Level 1 Mål Studenterna skall efter genomgången kurs: kunna
Det nya högskoleprovet Några valideringsstudier
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Beteendevetenskapliga mätningar Högskoleprovet RAPPORT 2013-10-01 Det nya högskoleprovet Några valideringsstudier Förord Hösten 2012 fick Institutionen
Gruppskillnader i provresultat
Christina Stage Gruppskillnader i provresultat Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering Umeå Universitet Pedagogiska institutionen
Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice
1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs
Publikationer Vetenskapliga artiklar
Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational
BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad
BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Utgångspunkter: Ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007 med ett resultatbaserat perspektiv
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)
Högskoleprovet. ytterligare en väg till högskolan. Allt om högskolestudier på studera.nu.
Högskoleprovet ytterligare en väg till högskolan Allt om högskolestudier på studera.nu. VIKTIGA DATUM 2015 Sista anmälningsdag är den 15 september. Provdag är lördagen den 24 oktober. VIKTIGA DATUM 2016
Course syllabus 1(7) School of Management and Economics. FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22. Course Code. Företag och Marknad I
1(7) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEN305 Reg.No. EHVc 2005:6 Date of decision 2004-12-22 Course title in Swedish Course title in English Language of instruction Subject
Högskoleprovet. ytterligare en väg till högskolan. Allt om högskolestudier på studera.nu.
Högskoleprovet ytterligare en väg till högskolan Allt om högskolestudier på studera.nu. VIKTIGA DATUM 2017 Anmälan är öppen 15 januari 15 februari. Provdag är lördagen den 1 april. Anmälan är öppen 15
Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching
Kursplan EN1088 Engelsk språkdidaktik 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 English Language Learning and Teaching 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomgången kurs ska studenten
Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011
Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Grundläggande behörighet Särskild behörighet Urval Högskoleprovet Gymnasieskola 2011 Meritpoäng för äldre Sökande med utländska
ATT MÄTA SKRIVFÖRMÅGA
ATT MÄTA SKRIVFÖRMÅGA En forskningspresentation om provformat, reliabilitet, validitet samt sociala aspekter Marit Sigurdson BVM nr 4, 2004 ISSN 1652-7313 Att mäta skrivförmåga en forskningspresentation
Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat
Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 3 s 168 175 issn 1401-6788 Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat BERIT CARLSTEDT Institutionen för ledarskap och management, Försvarshögskolan,
Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.
Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio
Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan
Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET
Det nya högskoleprovet samband mellan provresultat och prestation i högskolan
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Beteendevetenskapliga mätningar Högskoleprovet RAPPORT 2014-12-19 Det nya högskoleprovet samband mellan provresultat och prestation i högskolan Per-Erik
Contact by
SSA111 - Swedish as a Second Language, 1-5 points file:////vxufs1/group/adm/utb_kat/exam.../svenska som andraspråk/ec_ssa111.html Code: SSA111 Date: June Name: Swedish as a Second Language, 1-5 points
Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
VILKA ÄR DE GODA LÄSARNA?
VILKA ÄR DE GODA LÄSARNA? En jämförelse mellan deltagare med alla rätt respektive genomsnittsresultat på högskoleprovets delprov LÄS Birgitta Wallin Stig Eriksson Pm nr 179, 2002 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--179--SE
Educational programme. (180 ECTS credits)
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN THE SCANDINAVIAN BUSINESS PROGRAMME Programkod: SGSBK Fastställd av HVS-nämnden 2008-01-29 Educational programme The Scandinavian Business Programme (180 ECTS credits)
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt
JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET
JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ SOCIONOMPROGRAMMET Kent Löfgren Birgitta Törnkvist Pm nr 191, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--191--SE Innehållsförteckning
9 Kulturfria instrument - finns sådana hybrider?
9 Kulturfria instrument - finns sådana hybrider? Allan Svensson Med nuvarande urvalssystem antas till de längre tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna en mindre andelur socialgrupp III är vad som
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Ansökan om förnyat tillstånd för ett alternativt urval till Konservatorsprogrammet vid Göteborgs universitet
Göteborgs universitet Institutionen för kulturvård Box 130 405 30 GÖTEBORG Analys, främjande och tillträdesfrågor Erica Finnerman 010 4700365 BESLUT 2014 03 19 Reg. Nr. 411 17728 13 Postadress Box 45093
Högskoleprovets prognosvärde
Högskoleprovets prognosvärde Samband mellan provresultat och framgång första studie året vid civilingenjörs-, jurist- och grundskollärar utbildningarna av Allan Svensson, Jan-Eric Gustafsson och Sven-Eric
BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Ekonomihögskolan BUSR31, Företagsekonomi: Kvalitativa metoder, 5 högskolepoäng Business Administration: Qualitative Research Methods, 5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är
International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se
International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor: