Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Företagarna har givits möjlighet att yttra sig över rubricerade slutbetänkande och vill lämna följande kommentarer. Allmänt Företagarna anser att betänkandet generellt belyser området och problematiken på ett strukturerat och balanserat sätt. Kap 8.1.1 Bör PRV fokusera på kärnverksamheten eller utveckla en rådgivande roll? Utredningen menar att PRV inte bör ges i uppdrag att ta en rådgivande roll eller utveckla en bredare affärsmässig kompetens. Av de offentliga aktörerna i innovationssystemet är det istället de som arbetar med affärs- och innovationsrådgivning som behöver utveckla sin kompetens om hantering av immateriella tillgångar. Företagarna instämmer med utredningens ställningstagande. Precis som utredningen anser vi att PRV:s viktigaste roll i innovationssystemet är kärnverksamheten, dvs. att tillhandahålla hög kvalitet i granskningen av immateriella rättigheter och att uppfylla sina serviceåtaganden. Det är dessa kärnuppgifter som bör stå i fokus för myndigheten. PRV:s oberoende roll i fråga om granskning av ansökningar om immateriella rättigheter riskerar att ifrågasättas om myndigheten även tillhandahåller rådgivning. Som utredningen konstaterar finns en liknande gränsdragningsproblematik även i fråga om PRV:s uppdragsverksamhet. Det är av stor vikt att inte förstärka detta genom att utveckla rådgivningsverksamhet hos PRV. Situationer som kan skada myndighetens förtroende hos användarna i form av bland annat små företag måste undvikas. Företagarna Postadress 106 67, Stockholm Besökadress Rådmansgat 40, Stockholm Tel 08 406 17 00 Fax 08 24 55 26 info@foretagarna.se w w w.foretagarna.se
2 (5) Kap 8.3 - Inrätta ett Råd för immateriella tillgångar Utredningen föreslår att regeringen ska inrätta ett Råd för immateriella tillgångar vid PRV. Rådet ska vara ett forum för myndigheter, statliga bolag och andra aktörer i innovationssystemet att utbyta erfarenheter och information. Rådet föreslås fungera som ett nationellt samrådsorgan i frågor som syftar till att öka förståelsen för hantering av immateriella tillgångar och att öka kunskapsutvecklingen om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt. Företagarna anser att det är ett bra förslag att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och dialog inom detta område. Vi ställer oss därför positiva till förslaget ur den aspekten. Däremot anser vi att Rådet lämpligen bör ges en mer fristående roll i stället för att ligga under PRV, såsom utredningen föreslagit. Anledningen är att det handlar om frågor som rör ett stort antal aktörer och aspekter, vilket kan skapa behov av ett mer fristående organ. Vi ställer oss även bakom förslaget att Rådet ska samråda med representanter för andra myndigheter samt med företrädare för näringsliv, konsumenter och andra intressenter för att inhämta synpunkter av betydelse. I sak instämmer vi i utredningens bedömning att kunskapen hos myndigheter och andra aktörer i innovationssystemet behöver öka om vilka insatser de olika aktörerna gör som har betydelse för individer och företags hantering av immateriella tillgångar. Vi delar även uppfattningen att koordineringen mellan aktörerna i innovationssystemet måste förbättras. Kap 8.5 - Betona betydelsen av immateriella tillgångar i styrdokument för vissa myndigheter och statliga bolag Enligt utredningen behöver ett antal myndigheter och statliga bolag aktivt arbeta för att professionalisera hanteringen av immateriella tillgångar i den verksamhet de stöttar och finansierar. Utredningen föreslår därför nya skrivningar i instruktioner och ägardirektiv för ett antal myndigheter och statliga bolag, såsom Almi Företagspartner AB, Vinnova, Business Sweden och RISE. Företagarna ser positivt på skrivningar i styrdokument som kan bidra till ökad medvetenhet om hur immateriella tillgångar som uppstår hos dessa aktörers avnämare tas till vara. Utredningen konstaterar att särskilt Almi bör ha kompetens inom området, för att ge företag kvalificerad affärsstrategisk rådgivning angående hantering av sina immateriella tillgångar. Företagarna kan instämma i att Almi kan ha en särskilt viktig roll i sammanhanget. Ett viktigt förtydligande är dock, enligt Företagarnas mening, det utredningen skriver om att Almi inte ska bygga upp intern kompetens om det går att anlita privata aktörer för att möta företagens behov av rådgivning. Företagarna anser att detta är en viktig princip som bör gälla alla berörda offentliga aktörer. Kap 8.6 - Förläng Vinnovas uppdrag att finansiellt stödja företags hantering av immateriella tillgångar Utredningen föreslår att regeringen även fortsättningsvis bör ge Vinnova i uppdrag att genom finansiellt stöd till hantering av immateriella tillgångar bidra till att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Uppdraget föreslås bedrivas i samarbete med PRV och föreslås omfatta 10 miljoner kronor årligen under 2015 2020.
3 (5) Företagarna ser positivt på detta förslag. Som utredningen konstaterar, finns det behov av att höja de små företagens medvetenhet och kunskap om immateriella tillgångar och hur de kan hanteras. Småskaliga företag har vanligen inte sådan kompetens själva, utan behöver ofta anlita extern kompetens för att arbeta med denna typ av frågor. Möjligheten att få ett finansiellt stöd för detta kan hjälpa småskaliga företag att prioritera dessa frågor. Den föreslagna stödmodellen handlar om en förlängning av systemet med s.k. IPcheckar. Företagarna ser positivt på utformningen av detta system, eftersom det innebär att företagen får ett finansiellt stöd för att sedan köpa in rådgivningstjänster från marknaden. Detta stimulerar även privata aktörer att utveckla affärsstrategiska konsulttjänster inom området. Företagarna anser att det är angeläget att följa upp och utvärdera alla stödsystem, för att fånga upp effekterna. Det gäller även det nu föreslagna systemet. Kap 8.7 - Förstärk PRV:s verksamhet inom information och kunskapsspridning Utredningen föreslår att ändringar ska göras i PRV:s instruktion i syfte att ge myndigheten ett tydligt uppdrag att sprida kunskap och information om immateriella rättigheter. Företagarna vill inledningsvis upprepa sin principiella inställning att PRV inte bör utveckla en rådgivande verksamhet, med mer individuell vägledning till enskilda aktörer. Företagarna anser dock att det måste anses ligga i PRV:s uppdrag att sprida mer grundläggande information om immaterialrätt till nytta för bl.a. intresserade företagare. Företagarna anser att exempelvis att webbinformationssatsningen PRV för företagare fyller en bra funktion. Det är angeläget att sådana informationssatsningar rörande kunskapen om immaterialrättens innehåll och det immaterialrättsliga systemet kan fortsätta. Vi tillstyrker därför förslaget i denna del. I sammanhanget vill vi framhålla att PRV på ett övergripande plan tydligare än i dag bör kunna informera om affärsstrategiska överväganden som kan behöva göras av företag som står i valet att ansöka om exempelvis patent. Att ge affärsstrategiska råd till enskilda aktörer är dock något som inte bör ankomma på PRV att göra. I dag är PRV:s målgrupp begränsad till företag och aktörer inom det offentliga innovationssystemet. Vi uppfattar att PRV genom förslaget får en bredare målgruppskrets för sina informationsaktiviteter. Eftersom det kan främja allmänt ökad medvetenhet om immateriella rättigheter har Företagarna inga synpunkter på detta. Vi vill dock uppmärksamma att det finns en underliggande konkurrensproblematik mellan PRV och privata konsultbolag som erbjuder immaterialrättsliga tjänster på marknaden. Detta blir särskilt av betydelse att beakta i ljuset av förslaget att myndigheten ska tillhandahålla behovsanpassad information om immateriella rättigheter som är relevant för olika intressenter. Mot denna bakgrund vill Företagarna understryka att PRV inte bör konkurrera med utbildningar som tillhandahålls av privata aktörer. Vi anser att en skrivning om detta även uttryckligen bör föras in i PRV:s instruktion. Vidare är vi tveksamma till förslaget att PRV ska stärka innovationskraft och konkurrenskraft i hela landet. Det finns andra offentliga aktörer som har uppdrag inom innovationskrafts- och konkurrenskraftsområdet. PRV, i egenskap av immaterialrättsliga
4 (5) uppdrag, bör snarare ha en samverkan med dessa aktörer i stället för att själv ha uppdraget att främja innovationskraft och konkurrenskraft. Kap 8.8 - Ändra PRV:s namn till Myndigheten för immateriella rättigheter Utredningen föreslår att PRV:s namn bör ändras till Myndigheten för immateriella rättigheter. Företagarna ser positivt på en förändring av PRV:s namn så att det bättre beskriver myndighetens verksamhet. Kap 8.9 - Ändra finansieringsform för PRV till anslagsfinansiering Utredningen förslår att den offentligrättsliga delen av PRV:s verksamhet bör finansieras med anslag i stället för med avgifter, vilket är fallet i dag. Verksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas med full kostnadstäckning som mål. Främsta skälen för utredningens bedömning är den svaga kopplingen mellan avgiftsintäkter och de kostnader myndigheten har för olika typer av ärenden. Utredningen pekar även på förhållandet att PRV:s intäkter även fortsättningsvis förutspås att minska. Företagarna instämmer i utredningens analys att företag efterfrågar en grundlig granskning som de kan lita på och som håller i en rättslig process. Utredningen har funnit att granskningen av nationella patentansökningar och PCT - ansökningar är klart underfinansierade. De huvudsakliga intäkterna kommer från årsavgifter, dvs. från patent som tidigare har beviljats för vilka patentägaren fortsätter att betala avgifter. PRV kan inte påverka dessa intäkter. Företagarna anser att förslaget att PRV:s offentligrättsliga verksamhet ska finansieras med anslag bör genomföras. Detta är särskilt angeläget i rådande läge där efterfrågan på PRV:s granskningar sjunker och därmed även myndighetens intäkter. Om inte anslagsfinansiering införs återstår endast avgiftshöjningar som åtgärd för att hantera underskott i myndighetens ekonomi, vilket blir en finansiell börda för företagen. Kap 8.10.1 - Höj ansökningsavgiften för nationella patent och höj årsavgifterna för patent Det finns enligt utredningen ett behov av att förstärka resultatet för patentverksamheten och att förbättra kostnadstäckningsgraden för PRV:s arbete med granskning av nationella ansökningar. Utredningen föreslår att ansökningsavgifterna för nationella patent höjs från nuvarande 3 000 kronor till 5 000 kronor. Utredningen föreslår vidare att regeringen höjer de totala årsavgifterna för patent med 7 procent. Den nuvarande principen att årsavgifterna ökar år från år föreslås behållas vilket innebär att den procentuella ökningen avser samtliga årsavgifter. Företagarna kan konstatera att de svenska avgifterna för att ansöka om patent har hållits låga som ett led i att skapa förutsättningar för innovativt arbete, framför allt i småskaliga företag. Det är viktigt att detta synsätt behålls.
5 (5) Förslaget innebär en höjning av avgifterna för patentansökningar. De föreslagna avgiftshöjningarna framstår dock som förhållandevis måttliga i sammanhanget. I ljuset av att det är en långsiktig satsning att söka patent ter sig den föreslagna avgiftsnivån på 5000 kr för nationell patentansökan förhållandevis rimlig. En sådan avgift torde inte utgöra något påtagligt hinder för innovativa individer och företag att ansöka om patent i Sverige. Årsavgifterna har märkbar betydelse för PRV, eftersom intäkterna framför allt kommer från årsavgifter, vars belopp ökar för varje år som patentet upprätthålls. Alltför höga avgifter blir särskilt problematiska för småskaliga aktörer med begränsade ekonomiska resurser. Det handlar alltså om att nå en balans mellan dessa intressen. Företagarna finner att den av utredningen föreslagna årsavgiftshöjningen med 7 procent är förhållandevis måttlig och får anses balansera intressena på ett rimligt sätt. Vi vill dock betona vikten av att avgiftshöjningarna används på ett sådant sätt att de bidrar till att PRV kan upprätthålla en granskarkår som levererar hög kvalitet i granskningen och att myndigheten lever upp till sitt serviceåtagande gentemot kunderna i form av företag med immateriella tillgångar. Företagarna Patrik Nilsson Chef Politik Analys & Opinion Ulrica Dyrke Immaterialrättsansvarig