EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med 25. Den övervägande delen av pendlingen går i riktning från Skåne till Själland och utgör hela 97 procent av den totala pendlingen över sundet. Framför allt har andelen kvinnor som pendlar över sundet ökat, en del av dessa inom vårdsektorn. Pendlarna har generellt sett en högre utbildning än genomsnittet i Öresundsregionen. Samtidigt har Skåne en låg förvärvsfrekvens och en stor andel invånare utan sysselsättning, varför det finns goda möjligheter för fortsatt integration av arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Drygt artontusen arbetspendlare över sundet Arbetspendlingen ökade kraftigt över Öresund mellan åren 1997 till 28 (se figur 1). Sedan dess har den dock minskat något, åt båda hållen över sundet. Strömmen från Skåne till Själland utgör hela 97 procent av den totala pendlingen. Figur 1: Antalet pendlare över Öresund 1997-21 Mellan 25 och 28 fördubblades pendlingen som en följd av högkonjunkturen och på grund av de höga bostadspriserna i framför allt Köpenhamnsområdet. Detta gjorde det lönsamt att bosätta sig i Skåne och samtidigt ha kvar sitt jobb i Danmark. Andelen kvinnor som pendlar har ökat stadigt sedan 1997, från att utgöra 35 procent till 41 procent av pendlarna. Öresundspendling 1997 tom 21 25 2 pendling från DK till SE pendling från SE till DK 15 1 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Öresundsdatabasen, www.orestat.se
I huvudsak Skåningar som arbetspendlar över sundet Totalt 41 procent av pendlarna från Skåne till Själland var personer födda i Sverige (se figur 2). Något mindre, 36 procent, var födda i Danmark. Under åren 22 till 26 var andelen personer födda i Danmark dock större än andelen svenskfödda personer, men efter den kraftiga nedgången i bostadspriser i Danmark från och med 27 avtog flyttningen från den danska till den svenska delen av Öresund. Figur 2: Pendlare bosatta i Skåne efter födelseland 21 Öresundspendlare bosatta i Skåne efter födelseland Övriga Europa 6% Övriga EU 5% Övriga världen 12% Sverige 41% Danmark 36% Källa: Öresundsdatabasen, www.orestat.se Pendlare födda i EU-länder exklusive Sverige och Danmark samt personer födda i länder utanför Europa ökade trots de senaste årens minskning vad gäller den totala pendlingen. Gruppen pendlare födda utanför Europa har ökat stadigt ända sedan 1997, vilket är intressant särskilt med tanke på de danska strikta immigrationsreglerna. Frågan som kvarstår obesvarad är huruvida det rör sig om individer som flyttat från Danmark till Skåne men behållit sina jobb, eller om det är enklare för utrikesfödda skåningar att få jobb i Köpenhamn än i Skåne? Alternativt kan det vara en kombination av dessa två orsaker. Pendlingen i riktning Danmark-Sverige domineras helt av personer födda i Danmark sedan bron stod färdig 21. Andelen danskfödda är i dag 69 procent och andelen födda i Sverige endast 2 procent. Högutbildade pendlare jobbar inom kommunikation och handel Öresundspendlarna har generellt sett en högre utbildning än befolkningen i genomsnitt i Öresundsregionen. Detta gäller särskilt pendlarna från Själland till Skåne, som inte bara har högre utbildning än de Skånska pendlarna utan också jämfört med befolkningen på Själland. Vad gäller pendlarna från Skåne har även de en högre utbildningsnivå än befolkningen i Skåne. Skillnader mellan kvinnor och män som pendlar består främst i att fler kvinnor har en gymnasial utbildning, skillnaderna mellan könen vad gäller eftergymnasial utbildning är nästan obefintlig. Eftersom näringsgrenarnas indelning förändrades mellan 27 och 28, är det svårt att jämföra vilka branscher pendlarna arbetar inom över tiden. Pendlingen har dock ökat inom samtliga branscher sedan mätningarna började 1997. Kraftigast har ökningen varit inom branschen transport och kommunikation, som idag utgör 21 procent av pendlingen från Skåne till Själland. Inom denna grupp ryms både datakonsulter, personer inom media och telekommunikation samt individer som arbetar med transporter på land, vatten och i luften. Detaljnivån i dagens Öresundsstatistik gör dock att en mer detaljerad analys inte går att göra för att se hur utvecklingen varit i olika undergrupper. Den andra största näringsgrenen för Öresundspendlarna är handel där 18 % av det totala antalet pendlare arbetar. Bland kvinnorna är det en femtedel som arbetar inom detta område men av männen endast 16 procent. Den tredje största näringsgrenen är fastighetstjänster samt övriga typer av konsulttjänster. Män är något avvikande i detta sammanhang då en fjärdedel av pendlarna arbetar inom transportbranschen.
En näringsgren som ökat de senaste åren, då i stort sett samtliga övriga minskat, är vård och omsorg och sociala tjänster. Bland de kvinnliga pendlarna är detta den största gruppen, där var fjärde pendlare ingår. Pendlingsmönster Pendlarna som reser från Skåne till Själland bor till stor del i Malmö och dess grannkommuner, där Malmö är bostadsorten för hela 6 procent av pendlarna. Andra stora pendlarbosättningsplatser är Helsingborg, Landskrona och Lund. Pendlarnas arbetsplatser är också koncentrerade till närområdet av brofästet. Vid sidan av Köpenhamns kommun som står för 43 procent av arbetsplatserna kan Tårnby nämnas som den näst största arbetsplatsen (12 procent) där bland annat Copenhagen International Airport ligger. De östra och västra delarna av Öresundsregionen är relativt lite integrerade med få pendlare (se figur 4). Flyttning och pendling hänger ihop Bristen på arbetskraft i Danmark, särskilt på Själland under högkonjunkturen 26 och 27, var en ledande orsak till den kraftiga ökningen av pendlingen från Skåne till Själland. Åren 28 och 29 bromsade dock finanskris och lågkonjunktur denna explosiva ökning. I Danmark accelererade prisökningen på bostäder från år 24 till 26, där ökningen var särskilt stor i Köpenhamnsområdet. Flyttningen från den danska till den svenska delen av sundet följer tydligt denna utveckling av bostadspriserna. På samma sätt sammanfaller flyttningen till Skåne från Själland med förändringen i pendlingen fram till 27 och 28 (se figur 3). Efter 27 avtog emellertid flyttningen och likaså följde pendlingen 28, dock inte lika kraftigt, som en effekt av att bostadspriserna i Köpenhamnsområdet sjönk kraftigt med cirka 35 procent mellan 26 och 29. Att priset för boende kan vara avgörande för pendlingen är i sig en viktig komponent. I och med att bostadspriserna runt Köpenhamn sjönk bör pendlingen också ses i förhållande till restid, kostnad för resan samt kvaliteter i boendemiljön. Andra faktorer som har betydelse för varför man flyttar över sundet är skillnad i bostadsstandard och levnadsomkostnader mellan Danmark och Sverige. Underskattad förvärvsfrekvens Det stora antalet gränspendlare påverkar förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen förvärvsarbetande personer i åldern 2-64 år. Den årliga nationella registerbaserade statistiken tar dock inte hänsyn till de gränsregionala flödena. Personer som bor i ett land och arbetar i ett annat hamnar i statistiken som icke-sysselsatta. Region Skåne framställer, tillsammans med andra aktörer i Öresundsregionen, bland annat av denna anledning gränsregional statistik gällande exempelvis pendling och flyttning som publiceras i Öresundsdatabasen. När Öresundspendlarna räknas in i statistiken ökar Skånes förvärvsfrekvens med 3 procentenheter från 7 till 73 procent. I Malmö är skillnaden med eller utan Öresundspendlare hela 7 procentenheter. På den danska sidan är skillnaden däremot betydligt mindre, endast,1 procentenheter. Skåne har lägst förvärvsfrekvens bland Sveriges län även med gränspendlingen inräknad En förklaring till detta är att befolkningsmängden har ökat betydligt snabbare än antalet personer i arbete.
Figur3: Antalet pendlare över Öresund 1997-21 samt flyttare från Öresund DK till Öresund SE 1998-211 Antalet pendlare 25 2 15 pendling från SE till DK pendling från DK till SE Flyttning från DK till SE Öresundspendling 1997 tom 21 Antalet flyttare 5 45 4 35 3 Här är strömmarna således lika stora i båda ritningarna. Dock skiljer sig siffrorna mellan Malmö och Lund, då totalt 18 procent av Lunds förvärvsarbetande befolkning arbetar i Malmö medan 7,6 procent av Malmös invånare arbetar i Lund. 25 1 2 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Källa: Öresundsdatabasen, www.orestat.se Öresundspendlingen i jämförelse En jämförelse kan göras med pendlingen mellan Västra Götaland/Värmland och de tre norska fylkena Akerhus/Oslo/Östfold som är det andra område i norden vid sidan av Öresundsregionen där det pågår gränsöverskridande arbetspendling i någon större utsträckning.. Här pendlar cirka 9 personer dagligen där 97 procent är i riktningen från Sverige till Norge.. I Värmland pendlar 4 procent av den förvärvsarbetande befolkningen dagligen till de norska fylkena, i Västra Götaland endast,52. Det kan jämföras med Skåne där det är 3 procent av den förvärvsarbetande befolkningen som pendlar till Själland varje dag. Skåne och Värmland uppvisar därmed likheter i och med att en ungefärlig lika stor andel av befolkningen pendlar till grannlandet. I båda fallen är pendlingen nästan uteslutande från Sverige till Norge och Danmark. Dock är befolkningen och arbetsplatserna i Skåne och på Själland koncentrerade till området kring bron. I gränsområdet Värmland/Västra Götaland och Norge är förutsättningarna annorlunda. Det är också intressant att göra en jämförelse mellan närliggande städer. Exempelvis är pendlingen mellan Skåne och Själland på dryga 18 individer jämförbar med pendlingen mellan Lund och Malmö där totalt 18 5 personer byter stad för att arbeta. 15 1 5 Öresundspendlingen framöver Eftersom bostadspriserna i Köpenhamnsområdet har fallit och flyttströmmen till Skåne har avtagit kan det innebära att pendlingen över sundet och integrationen av arbetsmarknaden i framtiden i större utsträckning bestäms av efterfrågan och tillgång på arbetskraft. Utvecklingen är inte minst intressant att följa då behovet av arbetskraft på den danska sidan av Öresundsregionen borde öka. Antalet personer i arbetsför ålder där beräknas inte öka lika kraftigt i relation till övriga åldrar jämfört med den svenska delen av Öresundsregionen. Det borde därför finnas stora möjligheter till en fortsatt integration av arbetsmarknaden och en fortsatt ökning av pendlingen över sundet en pendling som då kan ha en positiv effekt på Skånes låga förvärvsfrekvens. Frågan som återstår är dock om pendlingen kommer att vara enkelriktad, det vill säga att arbetskraften reser från Skåne till Själland? Den danska ekonomin är en viktig del i det här sammanhanget. Prognoser visar att den inte utvecklas så starkt som andra nordiska huvudstadsregioner. Danmarks och Köpenhamnsområdets ekonomiska utveckling är därför en avgörande del i Öresundsregionens framtida utveckling.
Figur 4 Gränspendlare från Skåne till Själland efter bostadsort och arbetsplats Faktaruta Arbetspendlingen mellan Skåne och Själland (inklusive Lolland-Falster, Mön och Bornholm) syns inte i den nationella statistiken som publiceras av Statistiska Centralbyrån eller den danska motsvarigheten Danmarks Statistik. Statistiken framställs på uppdrag av Region Skåne och andra aktörer i Öresundsregionen. Detsamma gäller uppgifter om flyttning och annan statistik kring Öresundsregionen. Örestat III är ett projekt som syftar till att förbättra och förnya statistiken kring vår gränsregion. De siffror gällande Öresundspendling som presenteras i detta analysblad är framtagna för 21 och publicerades under sommaren 212. Analysen bygger således på de senaste officiella siffrorna avseende gränspendlingen. Analysen har gjorts inom ramen för Interregprojektet Örestat III. Mer information om projektet och databasen hittar du på www.orestat.se eller www.orestat.dk.
Indikatorer Skånes utveckling Bostadsbyggande Bostadsbyggandet minskade 28-29 som en följd av finanskrisen i världen. Under 21 ökade både antalet påbörjade och antalet färdigställda bostäder igen. Under 211 sågs dock en mindre minskning av antalet påbörjade bostäder. Totalt färdigställdes 2 849 bostäder i Skåne 211 varav 1 388 var småhus. Bostadspriser Villapriserna i Skåne följer generellt prisutvecklingen på nationell nivå även om Skåne har ett något högre pris per kvadratmeter på de objekt som säljs. Under 211 sjönk priserna med cirka 1 kronor per kvadratmeter (6 % jämfört med 8 % i riket). Under första kvartalet 212 skedde dock en förändring och villapriserna i riket ökade och blev med undantag för första kvartalet 26 högre än i Skåne. Bostadsrättspriserna i riket ligger betydligt högre än i Skåne. Även här sjönk priserna under 211, 6 % i riket och hela 9 % i Skåne. Påbörjade och färdigställda bostäder 25-212 i Skåne. Källa SCB 25 Medelpris för sålda villor och bostadsrätter 25-212 i Skåne och Riket. Källa Mäklarstatistik AB 3 2 Påbörjade Färdigställda 25 15 2 1 15 5 1 Skåne Län Villor Riket Villor Skåne län BR 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 5 Riket BR 25 26 27 28 29 21 211 212 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 K3 K4 K1 K2 25 26 27 28 29 21 211 212 Befolkning Skånes befolkningsökning under 211 var något mindre under än tidigare år. Skånes folkmängd ökade mycket mellan 26 och 29, då inflyttningen var särskilt hög. Sedan 21 har befolkningsökningen haft en minskande trend. Även om inflyttningen till Skåne var större under det första kvartalet 212 än under motsvarande period 211, så har utflyttningen ökat. Detta har på senare år resulterat i ett lägre flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) för Skåne. Antalet födslar var under första kvartalet lägre än motsvarande period 211, medan antalet dödsfall var nivå med fjolåret. Födelsenettot (födda minus döda) sjönk därmed under första kvartalet 212. 7 Befolkningsutveckling i Skåne 25 I - 212 II Födelse- och flyttnetto i Skåne 25 I - 212 II 6 5 Folkökning 5 4 Flyttnetto Födelsenetto 4 3 3 2 2 1 1 12341234123412341234123412341234 25 26 27 28 29 21 211 212 År och kvartal -1 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 25 26 27 28 29 21 211 212 År och kvartal Arbetsmarknad Figuren till höger visar förändringen av arbetslösheten 1 i Skåne och Sverige 211 och 212 för varje månad. Arbetslösheten fortsatte att stiga under de första månaderna 212 både i Skåne och i riket, som dock har en något lägre arbetslöshet än Skåne. Frågan är dock om arbetslösheten stiger snabbare i Skåne än i riket som helhet. 8 7 6 5 4 3 2 1 Skåne 211 Skåne 212 Riket 211 Riket 212 1 Arbetslösa avser öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Källa: Arbetsförmedlingen