Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23



Relevanta dokument
Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remiss från kommunstyrelsen Dnr: /2014

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats i rätt tid

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Säkerhet och integritet utifrån ett juridiskt perspektiv Patrik Sundström Socialdepartementet

Remissvar Slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23)

Yttrande till Socialdepartementet över Remiss Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23)

Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Landstingens arkivutredning arbetade

Patrik Sundström, huvudsekreterare Utredningen om rätt information i vård och omsorg. Utredningen om rätt information i vård och omsorg

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Patientdatalagen - till skydd och nytta. Anne Olmarker, chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Legala möjligheter och hinder för informationsutbyte. Patrik Sundström CeHis

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Patientdatalag. Patientdatautredningens huvudbetänkande SOU 2006:82 Patientdatautredningen

Remiss SOU 2014:23: Rätt information på rätt plats och i rätt tid

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Rätt information på rätt plats i rätt tid

Juridiska frågor och svar om försäkringsmedicinska utredningar rörande personuppgiftsbehandling och dokumentation

Yttrande över slutbetänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23)

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Sekretess, lagar och datormiljö

MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Tillgång till patientuppgifter - krav på spärrar och aktiva val. Katja Isberg Amnäs Magnus Bergström Datainspektionen

Socialstyrelsens yttrande över utredningen Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23, 2014/112/FS)

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

/(\ 1nspekt1onen for vård och omsorg

Sammanhållen journalföring

RÅD Checklista för avtal rörande sammanhållen journalföring

Remissvar SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid (Dnr 2014/112/FS)

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning (S 2011:03) Dir.

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Frågor och svar. Att ta del av, använda och utbyta uppgifter i hälso- och sjukvård och socialtjänst

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Hur gör vi action av juridiken?

Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården

Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)

Patientdatalagen. Juridik- och Upphandlingsstaben

Sökord i diariet: Sammanhållen Journalföring. Diarienummer: VON F 2017/ Sammanhållen journalföring

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Datainspektionens granskningar av integritetsskyddet inom vård och omsorg. Erik Janzon Datainspektionen

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

INFORMATION OM LÄMNAT SAMTYCKE

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

SOU 2014:23 Rätt information på rätt plats i rätt tid

Åtkomst till patientuppgifter

Kvalitetsregister. Tårtbitar och beslutsstöd. Per Bergstrand personuppgiftsombud Region Skåne

Dokumentation och sekretess hos de medicinska delarna av elevhälsan Skolsköterskekongress 2012

Folktandvården Stockholms län AB. Tandsköterskedagen

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

Rätt information på rätt plats i rätt tid

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Personuppgiftstjänsten och övriga stödtjänster för patientens integritetsskydd Tomas Fransson, Inera

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Informationssäkerhet i patientjournalen

Datum Äldrenämnden

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Huvudbetänkande (SOU 2006:82) Patientdatalag (S2006/7399/HS)

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Avtal LK 09-0

Nationell läkemedelslista

ehälsa Sidan 0 av 20

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Datum Äldrenämnden

Läkarsekreterarforum 2012

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Kommittédirektiv. Förbättrad tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten m.m. Dir.

3 Frågor om att ta del av uppgifter i en patientjournal

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Nationell läkemedelslista

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB.

Transkript:

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg

En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst (direktiv 2011:11).

Kort om problembilden - Lagstiftningens organisatoriska fokus ger ojämlika villkor i landet, med negativa effekter på möjligheten - att se till att info finns där individen möter vård och omsorg - att följa upp och kvalitetssäkra insatser över organisationsgränser - att bedriva förebyggande arbete m.m. (t.ex. aktiv hälsostyrning) - att säkra informationstillgång vid verksamhetsövergångar - Förutsättningar att bedriva integrerade verksamheter (HSL + SoL) är inte tillräckligt bra - dubbeldokumentation i integrerade verksamheter - dokumentationsosäkerhet; HSL eller SoL? - ingen gemensam bild av individens behov och hälsosituation

forts. problembilden - Inga möjligeter till modernt informationsutbyte i socialtjänsten - Personer med nedsatt beslutsförmåga missgynnas - Osäkerhet och okunskap om lagstiftningen - Avsaknad av en aktiv tillämpning av lagstiftningen - Bristande implementering i IT-system - Avsaknad av fackspråk och informationsstruktur

Vilken målsättning har utredningen haft? Den övergripande målsättningen har varit att lägga förslag som bidrar till bättre resultat för alla individer i behov av hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst. Det handlar om ett regelverk med individen och individens behov i centrum.

Vilka utgångspunkter har utredningen haft? - individens behov i centrum - patientsäkerhet och god kvalitet - starkt integritetsskydd - jämlika förutsättningar för vårdoch omsorgsaktörerna - ett regelverk som stödjer yrkesutövare i vård och omsorg Rätt information på rätt plats i rätt tid, varken mer eller mindre.

Hur beskriver utredningen relationen mellan skydd för personlig integritet och värden som kvalitet och patientsäkerhet? Ett välbalanserat integritetsskydd är en förutsättning för hög kvalitet och säkerhet Det handlar om att konstruera och upprätthålla ett integritetsskydd som bidrar till att skydda och stimulera en god vård och omsorg som hela tiden utvecklas och skapar bättre resultat

Vilka är de största nyheterna i utredningens förslag? Informationshanteringen ska bli mindre beroende av hur vård och omsorg är organiserad och istället utgå ifrån individen och individens behov. Det handlar om att skapa bättre möjligheter för en jämlik vård och omsorg för alla invånare, oavsett var man bor i landet.

På vilket sätt kan utredningens förslag bidra till bättre resultat för patienter i behov av hälso- och sjukvård? Inom ett landsting eller inom en kommun får alla vårdgivare med offentlig finansiering samma möjligheter att hantera och utbyta information för att ge patienterna god och säker vård. Det blir bättre möjligheter för kvalitetssäkring, planering och förebyggande insatser. Informationstillgång säkras vid verksamhetsövergångar.

På vilket sätt kan utredningens förslag bidra till bättre resultat för individer i behov av socialtjänst? Rätt information kommer att kunna användas för att stödja individen oavsett hur kommunen valt att organisera sina nämnder. Direktåtkomst blir tillåten mellan olika nämnder och utförare om det behövs för att tillgodose individens behov.

Hur kan utredningens förslag bidra till bättre resultat för individer med behov av både socialtjänst och hälso- och sjukvård. De som arbetar tillsammans över organisatoriska och professionella gränser får rättsliga möjligheter att skapa en gemensam bild av individens behov och hälsosituation. Informationsutbytet kan ske genom direktåtkomst eller i en gemensam vård- och omsorgsjournal.

Vad innebär direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst? Under tiden en individ behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten får verksamheterna utbyta uppgifter som behövs för att erbjuda insatserna om individen samtycker till det.

Vad menas med en gemensam vård- och omsorgsjournal? Om en individ behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten får verksamheten föra en gemensam journal som både är en patientjournal och en journal inom socialtjänsten.

Vilka andra regler föreslår utredningen när det gäller dokumentation i hälso- och sjukvården? - Vårdgivarens ansvar för tillgänglighet och integritetsskydd - Enklare regler vid sammanhållen journalföring; patientens samtycke till vård omfattar också informationshanteringen - Information om läkemedel och varningar ska alltid få finnas när de behövs för patientens vård - Den som för journal ansvarar för att uppgifterna är korrekta, men inget krav på synlig kvittens i form av signering.

Vad mer föreslår utredningen för att stärka individens ställning i hälso- och sjukvården och socialtjänsten? - Möjligheter till informationsutbyte även för personer med nedsatt beslutsförmåga - Sekretess mot patienten själv tas bort - Även socialtjänsten får erbjuda journal på nätet - Individen kan låta närstående ta del av journaler på nätet - Individen ges olika möjligheter att bestämma i frågor om informationsutbyte

Vad föreslår utredningen för att stärka skyddet för den personliga integriteten? - Tydligare ansvar för hantering av personuppgifter inom vård och omsorg - Krav på informationssystemens utformning - Regler om inre sekretess, behörighetsstyrning och åtkomstkonstroll - Krav på risk- och sårbarhetsanalys och överenskommelse om skydd för personuppgifter vid samverkan - Individens olika möjligheter att förfoga över åtkomst och informationsutbyte

Vad föreslår utredningen om nationella kvalitetsregister? - Möjligheter att kvalitetssäkra vårdprocesser över vårdgivargränser (information kan följa patienten) - Tydligare regler om fördelningen av personuppgiftsansvar

Vad föreslår utredningen för att öka kvaliteten och säkerheten vid läkemedelsbehandling? - Uppgifter om ordinerade läkemedel ska alltid få vara åtkomliga när de behövs för vården av patienten - Farmaceuter i sjukvården får, med samtycke, ta del av uppgifter i Läkemedelsförteckningen - Läkemedel som förskrivs i Sverige men köps i annat land ska registreras i Läkemedelsförteckningen

Var kommer dessa nyheter att regleras? I en ny hälso- och sjukvårdsdatalag och i en ny socialtjänstdatalag. Lagarna kommer att ha så lika utformning som möjligt.

Vad gör utredningen för att underlätta för ansvariga och personal att göra rätt redan idag? Utredningen har tagit fram ett tillämpningsstöd bestående av 80 frågor och svar samt tre promemorior om informationshanteringen inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tillämpningsstödet finns i form av en PPT-presentation som är fri att använda.