Elproduktionskostnader nya anläggningar?



Relevanta dokument
Sammanfattning ELFORSK

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Mål El från nya anläggningar 2007 (Elforsk 07:50) Inventering av framtidens produktionstekniker för el- och värmeproduktion (Elforsk rapport 08:74)

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Grön el i Västra Götaland

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Biokraftvärme isverigei framtiden

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Energiläget 2018 En översikt

Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Energiläget En översikt

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Promemoria om kostnaderna för nya elproduktionsanläggningar i Sverige

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Årsstämma Anförande av Lars Larsson, tf VD Fredrik Samuelsson, Ekonomichef Britta Ersman, IR- och Finanschef

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme.

Elåret Diagram ur rapporten

Energisituation idag. Produktion och användning

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Den framtida elproduktionen

Spanien. Storbritannien

Elåret Diagram ur rapporten

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Finsk energipolitik efter 2020

Basindustrin finns i hela landet

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Växjö

Kärnkraften i framtiden

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Solceller på varje hus i framtiden

Kan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden? - En rapport från ÅF

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Vindkraft, innehåll presentation

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Kent Nyström Lars Dahlgren

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

El från nya anläggningar Elforsk rapport 07:50

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Framtida prisskillnader mellan elområden

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Vindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg

Seminarium - Geoenergi

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

Konkurrenskraft för nätansluten solel i Sverige sett ur kraftföretagens och nätägarnas perspektiv

Vindkraft. Sara Fogelström

Optimering av olika avfallsanläggningar

Värdet av säsongslagring - Profus delprojekt. stormöte Termiska Energilager

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Transkript:

Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP

Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och slutsatser Jämförande resultat kommersiella tekniker Känslighetsanalys Summering

WSP har beräknat elproduktionskostnader för nya anläggningar 2014 2000

Till rapporten hör också en beräkningsapplikation http://www.elforsk.se/rapporter/?rid=14_40_ http://www.elforsk.se/calculator/

Finansiärer Uppdraget från Elforsk är beställt av: Energimyndigheten har varit stödgivare i projektet.

Projektets övergripande syfte Ge en övergripande aktuell och jämförbar bild av nuläget när det gäller elproduktionskostnader för kommersiellt tillgängliga tekniker med en beskrivning och redovisning av de faktorer som påverkar elproduktionskostnaderna 6

Avgränsningar Nuläge 2014 - Investeringskostnad, bränslepris, skatter, styrmedel och lagstiftning, teknik, osv Fokus kommersiella tekniker (dvs vad man kan köpa med fulla garantier) - Men även utblick mot semikommersiella tekniker och framtida tekniker Utredningen har inte tagit hänsyn till kostnader för krav på reglerförmåga och reservkapacitet i det övriga elsystemet för t.ex. sol- och vindkraft. 7

Elproduktion i Världen 2013 KÄRNKRAFT 13% VINDKRAFT TERMISK KRAFT (BIO + AVFALL) 1,7 % 1,5 % TERMISK KRAFT (FOSSIL) VATTEN- KRAFT 17% 67% TOTALT 20 225 TWh

Elproduktion i Sverige TERMISK KRAFT 10% VINDKRAFT 6,6% VATTENKRAFT 41% KÄRNKRAFT 43% TOTALT 149 TWh Källa: SCB, statistik för 2013.

Framtiden för förnybar elproduktion El är viktig energiform i dagens samhälle Elanvändningen i världen har de senaste 20 åren ökat med ca 3% per år och kommer sannolikt fortsätta öka Elproduktionen i världen är idag till 80 % baserad på fossila bränslen och kärnkraft Förnybar elproduktion är inte helt utan utmaningar - Olika stor potential - Tillgången varierar både i tiden och geografiskt - Kan påverka naturen och konkurrera med andra intressen - Sol- och vindkraft ställer nya krav på elsystemet - Etablerade aktörer försvarar sina positioner och gamla tankestrukturer förändras långsamt 10

Vilken ny elproduktion är kostnadseffektiv idag? KOSTNADSEFFEKTIVITET? MINSKADE UTSLÄPP

Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och slutsatser Jämförande resultat kommersiella tekniker Känslighetsanalys Summering

WSP har beräknat elproduktionskostnaderna för olika kraftslag Nya anläggningar och kommersiell teknik Vattenkraft Vindkraft Solenergi Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme

WSP har beräknat elproduktionskostnaderna för alla olika kraftslag Nya anläggningar och kommersiell teknik Vattenkraft Vindkraft Solenergi 5 MW 90 MW Land 10 (5x2) MW Land 150 (50x3) MW Hav 144 (40x3,6) MW Hav 600 (100x6) MW Villatak 5 kw Industritak 50 kw Park 1 MW

WSP har beräknat elproduktionskostnaderna för alla olika kraftslag Nya anläggningar och kommersiell teknik Kärnkraft Kondenskraft 1 720 MW Kol 800 MW Gasturbin 151 MW Gaskombi 431 MW

WSP har beräknat elproduktionskostnaderna för alla olika kraftslag Nya anläggningar och kommersiell teknik Kraftvärme Kraftvärme Gaskombi 41 MW 154 MW Biobränsle 5,8 MW 11 MW 33 MW 88 MW Avfall 23 MW RDF 23 MW Gasmotor 0,1 MW 1 MW Bio-ORC 2,5 MW

Vilka kostnader ingår i den beräknade elproduktionskostnaden? Elproduktionskostnaden inkluderar alla till anläggningen hörande produktionskostnader Elproduktionskostnaden reduceras sedan med intäkter för vissa kraftslag - Intäkt för värmeproduktion (kraftvärme) - Intäkt från NOx-systemet - Intäkt från elcertifikat (vind, sol, vatten, biobränsle) 17

Vad ingår i elproduktionskostnaden? KOSTNADER ÖVRIGT Drift och Underhåll - Fasta och rörliga Avgifter/styrmedel Skatter Bränslekostnad Tekniska specifikationer (tillgänglighet, drifttid etc.) Kapitalkostnad kalkylränta (6%), avskrivningstid (15-40 år beror på anl) etc.

Investeringskostnader Kostnader från uppförda och projekterade anläggningar i Norden - Bio- och avfallseldade KVV - Gaskombi KVV - Vindkraft - Solkraft - Kärnkraft - Vattenkraft (Utbyggnad) Främst internationella data för Kolkondens Gaskombikondens Kärnkraft 19

Vad ingår i investeringskostnaden?

Värmekreditering Total produktionskostnad Kostnad att producera fjärrvärme Kostnad att producera el Teknik Storlek [MW värme] Bränsle Små anläggningar 0,1-1 Pellets 594 Mellanstora anläggningar 1-10 Pellets 499 Stora anläggningar >10 Skogsflis 324 Värmekreditering [kr/mwh värme] 21

Skatter, avgifter och elcertifikat Energi- och koldioxidskatt enligt gällande skattenivåer Skatt relaterad till kärnkraft effektskatt, avgifter för hantering av restavfall enligt gällande lagstiftning Fastighetsskatt, generella kostnader i öre/kwh Svavelskatt (endast kolkondensen) NOx-avgift (50 kr/mj) Utsläppsrätter (ansatt 50 kr/ton CO2) Deponikostnader (Inkluderas i drift- och underhållskostnad för respektive teknikslag) Elcertifikat (ansatt 190 kr/mwh i 15 år, Gäller biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar, solkraft, vindkraft, vattenkraft och vågkraft) 22

Nuvarande styrmedel gör nya anläggningar för landbaserad vindkraft billigast SOL Villa SOL Industri SOL park 5 kw 50 kw 1 MW VIND Hav VIND Hav VIND Land VIND Land VATTEN VATTEN 144 MW 600 MW 10 MW 150 MW 5 MW 90 MW KOLKONDENS 800 MW KÄRNKRAFT 1720 MW BIO-KVV BIO-KVV BIO-KVV BIO-KVV 5,8 MW 11 MW 33 MW 88 MW

Utan styrmedel är kolkondens billigare än de förnybara kraftslagen SOL Villa SOL Industri SOL Park 5 kw 50 kw 1 MW VIND Hav VIND Hav VIND Land VIND Land VATTEN VATTEN 144 MW 600 MW 10 MW 150 MW 5 MW 90 MW KOLKONDENS 800 MW KÄRNKRAFT 1720 MW BIO-KVV BIO-KVV BIO-KVV BIO-KVV 5,8 MW 11 MW 33 MW 88 MW

Avfallseldad kraftvärme ger en nettointäkt för elproduktionen SOL Villa SOL Industri SOL Park VIND Hav VIND Hav VIND Land VIND Land VATTEN VATTEN 5 kw 50 kw 1 MW 144 MW 600 MW 10 MW 150 MW 5 MW 90 MW KOLKONDENS 800 MW KÄRNKRAFT 1720 MW BIO-KVV BIO-KVV BIO-KVV BIO-KVV RDF-KVV AVFALL-KVV 5,8 MW 11 MW 33 MW 88 MW 23 MW 23 MW

Osäkerhet i elproduktionskostnaden varierar med tillgång på data OSÄKERHET TILLGÅNG PÅ DATA

Kraftig minskning av investeringskostnaden för solceller men investeringskostnaden fortfarande för hög för att vara konkurrenskraftig i storskaliga system Källa: Lindahl, Johan/IEA-PVPS, 2015

Kostnader för semikommersiella tekniker Teknikslag Eleffekt [MW] brutto Eleffekt [MW] netto Med styrmedel Utan styrmedel Restvärme-ORC 0,8 0,5 28 47 RDF-förgasning +kraftvärmepanna 56 50 37 35 Biobränsleförgasning +gasmotor 1,1 1 120 138 5,8 5 94 110

Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och slutsatser Jämförande resultat kommersiella tekniker Känslighetsanalys Summering

Resultat Kommersiella tekniker (endast elproduktion) Kommersiell teknik

Resultat Kommersiella tekniker (el- och värmeproduktion) Bio-ORC Bio-KVV 5,8 Bio-KVV 11 Bio-KVV 33 Gasmotor 0,1 Gasmotor 1 Gaskombi-KVV 41 Bio-KVV 88 Gaskombi-KVV 154 RDF-KVV 23 Avfall -KVV 23 Bio-ORC Bio-KVV 5,8 Bio-KVV 11 Gasmotor 0,1 Gasmotor 1 Gaskombi-KVV 41 Bio-KVV 33 Gaskombi-KVV 154 Bio-KVV 88 RDF-KVV 23 Avfall -KVV 23 Kommersiell teknik

Kraftvärme Avfallseldad ångpanna 23 MW el (hushållsavfall) - resultat Kraftvärme Total produktionskostnad kraftvärme exkl. styrmedel [öre/kwh el ] De viktigaste kostnadsposterna är kapitalkostnad, det negativa bränslepriset och värmekreditering Denna typ av anläggning byggs inte primärt för elproduktion 32

Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och slutsatser Metodik och generella förutsättningar Indata och resultat för respektive kraftslag kommersiella tekniker Jämförande resultat kommersiella tekniker Känslighetsanalys Summering

Påverkande faktorer Elproduktionskostnaden påverkas framförallt av Kapitalkostnaden (investeringskostnad, ansatt kalkylränta och avskrivningstid) Bränslekostnader Drifttid Värmekreditering 34

Resultat Känslighetsanalys (kalkylränta standard 6 %) Baserat på elproduktionskostnader exklusive styrmedel Solceller påverkas mest: 2 % => 64 resp.10 % => 128 öre/kwh Landbaserad vindkraft påverkas minst: 2 % => 40 resp.10 % => 65 öre/kwh

Resultat Känslighetsanalys (avskrivningstid) Baserat på elproduktionskostnader exklusive styrmedel Tydlig ökning vid lägre än 15 år Landbaserad vindkraft påverkas endast marginellt vid högre än 20 år X X X X X X = Avskrivningstid grundfall

Resultat Känslighetsanalys (investeringskostnad) Baserat på elproduktionskostnader exklusive styrmedel Osäkerheter i investeringskostnad Solceller och havsbaserad vindkraft påverkas mest

Resultat Känslighetsanalys (bränslepris) Baserat på elproduktionskostnader exklusive styrmedel Avfalls-KVV och gasmotor påverkas mest av bränsleprisökningar

Resultat Känslighetsanalys (värmekreditering) Baserat på elproduktionskostnader exklusive styrmedel Stor påverkan på resultatet Tekniker med låg elverkningsgrad påverkas mest

Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och slutsatser Indata och resultat för respektive kraftslag kommersiella tekniker Jämförande resultat kommersiella tekniker (Känslighetsanalys) Summering

14 kommersiella och 3 semikommersiella kraftslag Vattenkraft Vindkraft Kondenskraft Kärnkraft Solenergi Kraftvärme 14 kommersiella + 3 semikommersiella Olika anläggningsstorlekar 28 olika fall

Framtida förändringar i elsystemet påverkar elproduktionen Bild: Regeringskansliet Bild: Miljönytta.se

TACK! FRÅGOR? Solvie Herstad Svärd Jennie Rodin 010-722 7389 010-722 7390 solvie.herstad.svard@wspgroup.se jennie.rodin@wspgroup.se 43

Investeringskostnader I kostnaden ingår - Maskin och Processutrustning - Platsbunden utrustning och servicesystem exempelvis bränslehanteringssystem - Anslutning till kraftnätet och för KVV även fjärrvärmenät - Markarbeten och byggnader - Projektering, drifttagning och administration - För vindkraft även anslutningsvägar och ev. utbyggnad av regionnät och stamnät. Kapitalkostnaden inkluderar finansiella kostnader under byggtiden - Med byggtid avses det antal år som investeringskostnaden fördelas på - Ränta under byggtid är satt till 4% Kalkylränta vid beräkning av kapitalkostnaden är satt till 6% - Samma ränta har använts till alla teknikslag. Känslighetsanalyser har gjorts Ekonomisk livslängd har ansatts till 25 år. Undantag: - små anläggningar (15 år), vindkraft (20 år), - kärn- respektive vattenkraft (40 år) 44

Drift- och underhållskostnader Fast del som uttrycks som kr/kw el netto - Personal - Försäkringar - Fasta avgifter för VA - Fasta underhållsarbeten och reservdelar - Bevakning, städning, miljökontroll Rörlig del uttrycks som kostnad per MWh el netto eller MWh bränsle - Teknikspecifikt - Askhantering - Sandförbrukning Kostnad för elöverföring (effektavgift och energiavgift) ingår 45

Bränslekostnader Bränslekostnader baseras på officiella källor Energiläget 2013 Energimyndighetens prisblad för torv och biobränslen 2013 Energimyndighetens Energimarknadsrapport (olja, gas, kol) Priser uppskattas för 2014. Det ingår ej prognos för prisutveckling. 46

Bränslekostnader Bränsle Värmevärde Enhet Pris Enhet Biobränsle (GROT) Biobränsle (pellets) 2,6 MWh/ton 200 4,7 MWh/ton 300 Avfall 3,1 MWh/ton -130 Kol 7,6 MWh/ton 90 Naturgas 5 MW br 38,9 MJ/Nm 3 320 Naturgas 150 MW br 38,9 MJ/Nm 3 290 Naturgas 150 MW br 38,9 MJ/Nm 3 280 RDF 4,2 MWh/ton 25 kr/mwh LHV Kärnbränsle - - 43 kr/mwh el,netto Restvärme - - 0 kr/mwh 47

Driftförutsättningar och fullasttimmar I första hand tekniskt möjliga utnyttjningstiden, omräknade till ekvivalenta fullasttimmar, även om driftstrategierna för olika teknikslag varierar Ingen hänsyn tagen till variation av efterfrågan av el Hänsyn tagen till variation av efterfrågan av fjärrvärme över året för de kraftvärmebaserade teknikerna, och var i varaktighetsdiagrammet anläggningen normalt ligger Kondenskraftverk uppskattas att köras maximalt ur tekniskt perspektiv 48