Landsbygdsstrategi för Linköpings kommun

2013-01-14 Landsbygdsstrategi för Linköpings kommun INNEHÅLL INLEDNING VARFÖR EN STRATEGI FÖR LANDSBYGDEN? 2 DEL 1 BAKGRUND 3 Om Linköpings kommun ekar, slätt och kanaler 3 Definition av begreppet landsbygd 4 Definition av begreppet landsbygd i Linköpings kommun 4 Linköpings landsbygd 5 Jordbruksmark 6 Landsbygd inom EU 6 DEL 2 STRATEGI FÖR LANDSBYGDEN I LINKÖPINGS KOMMUN 7 Leva & Bo 8 Boende och byggnation 8 Kommunikationer och infrastruktur 9 Landsbygdsskolan 10 Den aktiva landsbygden och dess aktörer 10 Mark & Vatten 12 Jordbruks- och åkermark 12 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 12 Miljö-, natur- och kulturvärden 13 Företag & Service 14 Landsbygds- och naturturism 14 Näringsliv och kommersiell service 15 DEL 3 ARBETSPROCESS, UPPFÖLJNING OCH INDIKATORER 17 Arbetsprocess 17 Relation landsbygdsstrategi och översiktsplan 17 Revidering 17 Uppföljning och indikatorer 17 Indikatorer för landsbygdens utveckling 18 REFERENSER OCH LÄSHÄNVISNINGAR 19 0

Visste du att 96 procent av kommunens yta består av landsbygd. norra Europas största eklandskap ligger i Linköping. Linköping är Sveriges slusstätaste kommun. Arbetslösheten är lägre på landsbygden än i stan och den disponibla inkomsten högre. Linköping har en egen fjäril. Dårgräsfjärilen finns bara i Linköpings kommun samt på Gotland. 38 procent av alla skolbarn och 38 procent av alla grundskolor återfinns utanför Linköpings tätort. 8 procent av Sverige består av jordbruksmark, men 37 procent av Linköpings kommun. enligt SIFO vill 70 procent av unga kvinnor (15-29 år) bo på landet. 99 procent av kommunens yta täcks av mobilt bredband men enbart 10 procent av hushållen på landet har tillgång till fiber. Östergötland är Sveriges torptätaste landskap. 1

Inledning Varför en strategi för landsbygden? Linköpings kommuns landsbygdsstrategi är en färdplan mot att bli en av Sveriges bästa landsbygdskommuner. Kommunens landsbygd är en del av ett attraktivt Linköping med god livskvalitet och livsmiljö, bra boende- och fritidsmöjligheter samt framgångsrikt företagande. Landsbygden ger både tillväxt och attraktionskraft och det finns därför ett stort behov av att förvalta landsbygden väl, särskilt för en storstadskommun. Detta dokument är både en nulägesbeskrivning av hur landsbygden faktiskt ser ut i kommunen vilka kvalitéer och särdrag just Linköping har samtidigt som strategin är en vägvisare för framtiden. En strategi för kommunens landsbygd är viktigt, inte bara därför att som detta dokument kommer att påvisa landsbygden är stor både till ytan och till befolkningen utan även för att det ligger i linje med trender i samhället. Givetvis finns i Linköping liksom globalt en stark urbaniseringstrend. Men det finns även parallella trender, t.ex. att bo på landet samt att leva lantliv. Även bland de som väljer bort att bo i staden växer en lantlig trend med stadsodling, surdegsbakande och husmors mode. 1 Enligt en undersökning från SIFO som Landsbygdsdepartementet beställt så kan 70 procent av alla unga kvinnor (15-24 år) tänka sig att flytta ut på landet. 2 Närhet till naturen, ett lägre tempo och högre livskvalitet anges i undersökningen som skäl till att vilja bo på landet. Om man ser till populärkulturen så tar landsbygden en stor plats både gällande inredning med lantlig stil eller shabby chic samt via TV-program som Bonde söker fru, En plats på landet eller Drömmen om landet. Närproducerad mat är både ett frekvent ämne i media samt ett säljargument, svamp- och bärplockande har blivit populära fritidssysselsättningar och trendiga modemagasin byts ut mot tidningar som Gods & Gårdar eller Country life. Gällande turismen så är naturturismen ett starkt växande segmentet inom näringen både nationell och internationellt. Landsbygden kan inte ses som isolerad utan som en del av den större helhet som den utgör tillsammans med tätorterna i kommunen. Stad och land växer i en växelverkan med varandra där en stor del av de enskilda enheternas attraktivitet ligger i helheten och närheten stad och land emellan. Liksom staden och tätorterna har stora värden och kvalitéer i sig så har landsbygden och dess särart från staden ett egenvärde; och detta inte enbart för de som valt att bosätta sig här utan även för boende i staden och för besökare i kommunen. Många spenderar stora delar av sin fria tid på landsbygden med vandring, skidåkning, jakt eller vid en badsjö. Landsbygdens värde är således både som producent av varor och upplevelser/rekreation, som boplats samt som värd för en stor del av vårt natur- och kulturarv. Vad innebär då landsbygdsutveckling? Förenklat kan sägas att landsbygdsutveckling är när landsbygdens värden och attraktivitet förstärks; att se tradition, arv och natur bevaras samtidigt som andra delar kan utvecklas och förändras. Ett löpande arbete med strategin avser åstadkomma just detta. 1 T.ex. artikel i Sydsvenskan från 2011-08-22 www.sydsvenskan.se/inpalivet/article1530360/drommen-omlandet-lever-i-stan.html DN från 2012-02-28 http://www.dn.se/livsstil/reportage/bonder-i-storstadens-djungel 2 SIFO och Landsbygdsdepartementet 2011 2

Del 1 Bakgrund Om Linköpings kommun ekar, slätt och kanaler Linköping är en av tretton kommuner i Östergötlands län, geografiskt placerad mitt i länet. Kommunen är befolkningsmässigt Sveriges femte största kommun och Linköpings tätort är stifts- och residensstad i Östergötland. Linköpings landskap präglas av slättmiljön; i kommunen finns stora arealer jordbruksmark av hög kvalitet och värde. Ca 37 procent (52 500 ha) av kommunen består av jordbruksmark, varav största delen är åkermark. Kommunen har den största arealen jordbruksmark i länet. Att detta präglar Linköping är lätt att se även vid en jämförelse med riket som till ca 8 procent består av jordbruksmark. 3 Markanvändning 2007, Linköpings kommun Procent av total landareal Markanvändning 2007, Sverige Procent av total landareal 4% 14% 37% Jordbruksmark Skogsbruk 37% 8% Jordbruksmark Skogsbruk Tätorter mm Tätorter mm 44% Övrigt 1% 54% Övrigt Diagrammen ovan visar tydligt hur Linköpings kommun särskiljer sig från snittet i riket och det blir tydligt att kommunen är ett slättlandskap och en stor aktör för de gröna näringarna. Övrigt: fjäll, myr, vägar mm. Källa LRF och SCB Både i norr och söder breder ett bitvis bergigt skogslandskap ut sig med helt annan terräng och landskapsbild än slätten. Där skogen och slätten möts bildas ett mosaiklandskap av slätt och odlingsmark uppbruten med skogspartier av ädellövträd, vilket utgör Linköpings eklandskap. 4 Eklandskapet är norra Europas största och består av både solitära jätteekar samt dungar av ädellövträd. Fler än 3700 ekar med en diameter på över en meter finns dokumenterade i kommunen. 5 I eklandskapet är den biologiska mångfalden stor och här finns även särskilt viktiga lokaler för olika arter. Exempelvis för Dårgräsfjärilen, en fjäril som nationellt enbart förekommer i eklandskapet samt på Gotland. Linköpings kommun har likaså stora vattenvärden; genom landskapet slingrar sig några mil av en av Sveriges mest välkända turistattraktioner, den totalt 19 mil långa och 200 år gamla Göta Kanal. För båt- och slussfantaster finns även hälften så långa Kinda kanal att slussa utefter och faktum är att Linköpings kommun är Sveriges slusstätaste kommun. Kommunen har även ett stort antal större och mindre insjöar och vattendrag varav många går att nå från kanalen. Detta ger ett vitt nätverk av vattenvägar i kommunen. Bland kanaler, ekar och slätten ligger Linköpings tätort med över 100 000 invånare, ett av Sveriges största universitet, stark högteknologisk industri och en vacker stadsmiljö med goda möjlighet till både kultur och nattliv. Från eklandskapet eller rapsåkern kan du ta en fika på Stora torget inom en halvtimme; tillsammans bidrar stad och landsbygd till Linköpings attraktivitet och tillväxt i form av närhet, utbud och sammanhang. 3 SCB samt Linköpings omland och landsbygd i siffror Statistik och utredningar Linköpings kommun 2012 4 Landskapsanalys Linköping Ferrivia AB avdelningen Miljö & Landskap 2011 5 Länsstyrelsen Östergötland 2006 Eklänet Östergötland naturinventering av ekmiljöer Rapport 2006:10. 3

Definition av begreppet landsbygd Det finns ingen enhetlig definition av begreppet landsbygd på nationell nivå utan ofta definieras landsbygd negativt genom att definiera vad som är en tätort. En definition av tätort är en plats med mer än 200 personer och mindre än 200 meter mellan husen, det som inte är en tätort blir således landsbygd. Före detta Glesbygdsverket ger en mer nyanserad klassificering av olika områdestyper (se nedan). Enligt denna räknas i princip all landsbygd i Linköpings kommun som tätortsnära. Glesbygdsverkets definierade områdestyper: Glesbygd område med mer än 45 min bilresa till tätort med mer än 3 000 invånare. Tätortsnära landsbygd område med 5-45 min bilresa till tätort med mer än 3 000 invånare. Tätort ort med mer är 3 000 invånare och området inom 5 minuters bilresa från tätorten. Definition av begreppet landsbygd i Linköpings kommun Eftersom det saknas en enhetlig definition av landsbygdsbegreppet har Linköpings kommun valt att ta fram en tydlig begreppsapparat. Fd. Glesbygdsverket understryker vikten av en plats- och syftesanpassad landsbygdsdefinition, något som kommunen har anammat. 6 Rent geografiskt dominerar landsbygden kommunens yta. Linköpings kommun är 143 500 ha och av detta är drygt fyra procent tätort (d.v.s. bebyggelse med fler än 200 invånare och mindre än 200 m mellan husen). Övrig mark 96 procent av kommunens yta är landsbygd; skog, äng, sjö och jordbruksmark. 7 En mer rättvis definition av landsbygden görs givetvis utefter befolkning. Linköpings kommun har 147 334 invånare och av dessa bor 104 875 personer i Linköpings tätort. 8 Allt utanför Linköpings tätort från rena landsbygdsområden till andra tätorter kan definieras som Linköpings omland, här bor 42 236 personer. I detta begrepp inräknas kommunens större tätorter så som Vikingstad och Ljungsbro. Om även alla tätorter med mer än 1000 invånare 9 räknas bort så bor ca 20 000 personer på landsbygden. 10 Landsbygdsdefinition i Linköpings kommun: Landsbygd: Med Linköpings landsbygd avses omlandet runt Linköpings tätort exklusive de tätorter som har fler än 1000 invånare. Landsbygden har i denna mening 19 800 invånare (13,5 procent av befolkningen). Omland: Med Linköpings omland avses hela kommunen förutom Linköpings tätort. Omlandet har 42 236 invånare (29 procent). Dock är målgruppen för arbete med landsbygd och landsbygdsutveckling större än enbart de som är bofasta på landsbygden. Många som inte bor på landsbygden vistas där regelbundet för fritidsboende, rekreation, sportaktiviteter, jakt eller dylikt. Även dessa personer har ofta stora intressen för framtida utveckling av landsbygden. 6 Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder Glesbygdsverket 2008 7 Linköpings omland och landsbygd i siffror Statistik och utredningar Linköpings kommun 2012 samt SCB 8 Detta är 2011 års siffror från www.linkoping.se/statistik 9 Sju stycken: Ljungsbro/Berg, Linghem, Vikingstad, Ekängen, Sturefors samt stadsnära Malmslätt (Tallboda räknas, p.g.a. sin närhet till staden, som del av Linköpings tätort i samtliga definitioner). 10 Linköpings omland och landsbygd i siffror Statistik och utredningar Linköpings kommun 2012 4

Linköpings landsbygd Linköping har en stor landsbygd, både till ytan och till befolkning. Ca 29 procent av befolkningen i kommunen bor utanför Linköpings tätort (på omlandet) liksom 39 procent av alla barn i skolåldern. På landsbygden bor 13,5 procent av befolkningen och 17 procent av alla skolbarn. En vanlig uppfattning är att befolkningen på landsbygden är åldrande, men faktum är att 89 procent av alla linköpingsbor över 65 år bor i Linköpings tätort eller någon av kommunens andra större tätorter. Generella jämförelser gällande befolkningen i kommunen ger att andelen förvärvsarbetande är högre på landsbygden än i Linköpings tätort, att arbetslösheten är lägre samt att den disponibla inkomsten är högre. Här bör dock betänkas att studenterna i Linköpings tätort drar ned snittet gällande inkomst. Andelen personer som har ekonomiskt bistånd är ca fem procent i Linköpings tätort men enbart 0,6 procent på landsbygden. Här finns givetvis ett samband med boendestrukturer på landsbygden med en låg andel hyresrätter. Sammanfattningsvis kan dock sägas att landsbygdsbefolkningen i kommunen är en resursstark grupp. SEK 450 000 Disponibel hushållsinkomst 20+ år, medeltal 2009 % 8 Arbetslöshet 18-64 år, procent, 31 mars 2011 400 000 7 350 000 6 300 000 250 000 200 000 150 000 5 4 3 I program med aktivitetsstöd 100 000 50 000 0 2 1 Öppet arbetslösa Linköpings tätort Tätorter med 1 000-100 000 inv Landsbygd 0 Linköpings tätort Tätorter med 1 000-100 000 inv Landsbygd Högre disponibel inkomst och lägre arbetslöshet på landsbygden kontra staden. Källa SCB De större tätorterna (inkl. Linköping) i kommunen har en högre befolkningstillväxt än landsbygden, men befolkningen växer även i landsbygdsområdena och då främst genom ett positivt födelsenetto. År 2010 var födelsenettot positivt i samtliga landsbygdsområden i kommunen. 11 Historiskt sett minskade kommunens landsbygd mellan 1960-1980 men har sedan dess ökat och är idag nära 1960 års nivå om 21 303 invånare (idag 19 800 invånare) 12. % 8% Befolkningsförändringar 2006-2010, procent 7% 6% 5% 4% 3% Flyttningsnetto 2% 1% 0% Födelsenetto -1% Linköpings tätort Tätorter med 1 000-100 000 inv Landsbygd Källa SCB Kommunen har ca 2500 fritidsfastigheter varav de flesta ligger på landsbygden och i natursköna lägen. Det finns önskemål från en del fritidshusägare om att bosätta sig i sitt 11 www.linkoping.se/statistik 12 Linköpings omland och landsbygd i siffror Statistik och utredningar Linköpings kommun 2012 5

fritidshus permanent, något som ställer högre krav på vatten och avlopp samt vägar. Omvänt finns det även bebyggelse av permanent karaktär som används för delårsboende. De som delårsbor, särskilt i vissa områden, är dock ett icke obetydligt tillskott i bygdens befolkning och kan vara en tillgång för underlag för service såsom handel. Som ett underlag till landsbygdsstrategin har särredovisad statistik för kommunens landsbygd tagits fram. I detta material finns ytterligare beskrivningar av Linköpings landsbygd. Linköpings omland och landsbygd i siffror går att finna via www.linkoping.se/landsbygd Jordbruksmark Som redovisats tidigare utgörs nära 40 procent av kommunens yta av jordbruksmark, av den anledningen finns skäl att ägna jordbruksmarken extra uppmärksamhet. På Östgötaslätten finns jordbruksmark av mycket hög kvalitet och åkermarken där tillhör landets bördigaste. 13 I kommunen finns således stora bruks- och bevarandevärden i jordbruksmarken något som påverkar landsbygden och landsbygdsutvecklingen i hög grad. Jordbruksmarken i Sverige har därtill ett internationell sett lågt skydd från exploatering. 14 Det är viktigt att påpeka att all åkermark kan anses värdefull och att det saknas användbara system för att rättvist gradera marken. Jordgraderingssystemet från 1970 är dels föråldrat och därför i princip oanvändbart, dels kan det ge den felaktiga uppfattningen att jordar med lägre klass är oviktiga. Därtill är jordbrukens arrondering av stor vikt att ta hänsyn till; exploatering av en bit mark kan göra annan mark för olönsam för att bruka. Ansvaret för en god hushållning av mark ligger hos kommunerna i och med det kommunala planmonopolet. Landsbygd inom EU I och med Sveriges medlemskap i EU påverkas Linköpings landsbygd av beslut och politik som fattas utom landets gränser. Landsbygden och framförallt jordbruket är en viktig fråga inom EU och detta speglas av att 40 procent av EU:s totala budget går till jordbrukspolitik. 15 EU:s sjuåriga landsbygdsprogram påverkar i hög grad landsbygdsutvecklingsmöjligheterna även nationellt. För 2014-2020 kommer ett nytt landsbygdsprogram att träda i kraft. EU definierar landsbygdsområden med OECD:s definition som bygger på befolkningstäthet. 16 Områden regioner eller kommuner där kommun är den minsta beräkningsgrunden med färre än 150 invånare/km² räknas som landsbygd. Snittet i EU är 66 invånare/km² och i Sverige 23 invånare/km². 17 Linköpings kommun har en befolkningstäthet på 102 invånare/km². För att i enlighet med OECD:s definition inte räknas som landsbygd behöver kommunen utgöra 215 250 invånare. Inom EU utgör landsbygdsområden 92 procent av unionens yta och totalt bor 56 procent av EU:s befolkning i landsbygdsområden. Dessa områden svarar för 45 procent av det mervärde som produceras inom EU och 53 procent av sysselsättningen. 13 Länsstyrelsen i Östergötland www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sv/lantbruk-och-landsbygd/lantbruk/jordbruki-ostergotland/pages/index.aspx Hämtat 2012-11-19 14 Miljöbalkens 3 kapitel 4 (1998:808) ger ett visst skydd 15 Europeiska kommissionen: http://ec.europa.eu/agriculture/cap-overview/2012_sv.pdf 16 Europeiska kommissionen: The 2006 Rural Development Report (kap. 1) 17 Källa: www.scb.se och www.sv.wikipedia.org/wiki/lista_%c3%b6ver_sveriges_kommuner (2012-06-04) 6

Del 2 Strategi för landsbygden i Linköpings kommun Linköping ska vara en av Sveriges bästa landsbygdskommuner med livskraft i hela kommunen. Linköpings kommun växer och kommer att växa än mer. I Strategisk plan med övergripande mål betonas att Linköping ska vara en kommun där alla är välkomna och där samhällsbygget präglas av öppenhet, tolerans och mångfald. De mål som är satta i planen gäller kommunen som helhet både stad och land och behandlar bland annat bra förutsättningar för företagande, möjligheter till en rik fritid, attraktiva boendealternativ, lättillgänglig offentlig service samt kommunens höga miljö- och klimatambitioner. Landsbygden är både särskild från och samtidigt en helhet med staden och det sker en ständig växelverkan dem emellan. Stadsbor vill få tillgång till skog och natur på landsbygden medan landsbygdsbefolkningen vill få tillgång till stadens utbud; grovt förenklat. Stad och land kan inte analyseras eller bedömas var för sig utan måste ses som delar i ett större sammanhang. Det är tydligt att varken stad eller landsbygd får hela sin attraktivitet eller funktionalitet i sig själv utan just i samverkan, närhet och utbyte med varandra. Det är viktigt att se landsbygdens respektive stadens särskildheter och olika villkor men även dess samspel och ömsesidiga beroende. Hållbar utveckling socialt, ekonomisk och ekologiskt är av största vikt på landet liksom i staden. Linköpings kommun vill i och med en strategi för landsbygden delge en övergripande värdegrund för att främja utvecklingen av landsbygden i kommunen. Strategin gör inte anspråk på att vara en heltäckande redogörelse utan fokus ligger på ett övergripande plan samt kring sådant kommunen har rådighet över. Målet är utveckling i hela kommunen och att skapa attraktivitet för såväl företagare, boende och för de som nyttjar landsbygdens resurser på fritiden. Målsättningen för kommunens strategi för landsbygden är således attraktivitet. Vad som är attraktivt är givetvis i viss mån subjektivt, men det finns vissa funktioner som forskning har kunnat peka ut som gör en plats attraktiv. 18 En stor del handlar om naturen och om estetik; ett vackert landskap och lättillgänglig natur och grönytor. Andra viktiga delar är upprätthållandet av god service för viktiga samhällsfunktioner så som skola och barnomsorg samt infrastrukturer så som vägar, affär, bredband. Det handlar även om relativ närhet till arbete, goda sociala strukturer (t.ex. ett aktivt föreningsliv) samt möjlighet till en rik fritid. Kort sagt handlar en plats eller en orts attraktivitet mycket om livsmiljökvalitéer och om att kunna skapa det goda livet. Med den här strategin för landsbygden vill kommunen skapa förutsättningar för det goda livet på landet för ett attraktivare Linköping. Kommunens landsbygdsstrategi är uppdelad tematisk men samtidigt går de olika teman in i varandra. Det är svårt och knappast önskvärt att skapa en prioriteringsordning dem emellan då alla teman samverkar. Attraktivitet skapas, så som redogörs ovan, inte genom enstaka insatser utan via en helhet. Arbete för att möjliggöra en attraktiv utveckling för landsbygden måste således ske på bred front. Boende, företagande, fritid och naturvärden samverkar för att skapa en levande och attraktiv landsbygd. 18 T.ex: Orter med befolkningsökning Exempel på attraktiva orter perioden 2000-2010 Tillväxtanalys Dnr 2011/053 7

Leva & Bo Boende och byggnation En viktig del i en levande landsbygd är boende och byggnation. Att skapa förutsättningar för byggnation samt att möjliggöra boende för många i olika livssituationer är därför av stor vikt, liksom att bygga hållbart; både gällande enskilda hus samt strukturellt. Att möjliggöra byggnation och boende på landsbygden är en viktig och prioriterat för ett växande Linköping. Det finns flera variabler gällande ett brett bostadsutbud och byggnation som kommunen inte har rådighet över. Kommunen bygger t.ex. inte bostäder och allmännyttans bolag är enligt lag ålagda att driva sin verksamhet på affärsmässiga grunder, vilket gör att de inte alltid kan tillgodose önskemål om byggnation. Privata byggherrar bygger givetvis på eget initiativ, men även här kan finnas hinder, t.ex. i form av svårigheter att få tillräckligt stort lån för nybyggnation på landet. Att bygga på landsbygden ser dock kommunen som en självklar möjlighet för de som önskar bosätta sig i kommunen och strategin är att en bygglovssökandes idéer ska förverkligas så långt det är möjligt. Kommunen ska bidra med kunskap och kompetens samt arbeta för att möjligöra den sökandes önskningar i den utsträckning detta är möjligt. All byggnation måste dock vägas mot att utveckla och förvalta landsbygden även på lång sikt samt att byggnation ska ske i enlighet med Plan- och Bygglagen. Bebyggelse måste även alltid lämplighetsprövas med hänsyn till riksintressen, landskapets karaktär, klimat,- natur,- rekreations- och kulturvärden samt möjligheter till lämpliga VA-lösningar. Ytterligare aspekter kring byggnation, övergripande och på ortsnivå, kommer att återges i den kommande översiktsplanen för landsbygden och småorterna. Denna kommer då att möjliggöra en enklare och snabbare handläggning av många bygglovsärenden. Kommunen ser gärna att boendet på landsbygden utvecklas så att fler människor får möjligheten att välja form av boende (lägenhet eller hus, äga eller hyra) samt möjliggöra boende även vid särskilda behov. Detta ställer krav på nya boendemöjligheter för personer med funktionsnedsättningar, för äldre som kanske vill flytta från ett alltför stort boende i villa eller gård eller för den som vill skaffa sig sitt första boende. Utökade boendemöjligheter skulle kunna underlätta en generationsväxling och ge fler möjlighet att bo på landet. Viktigt är dock att även möjliggöra kvarboende för de som önskar bo kvar på sin gård och i sin bygd trots funktionshinder eller åldersrelaterade problem. Kvarboende är en viktig del av kommunens strategi och gäller hela kommunen. Kvarboende möjliggörs med service så som varuförsörjning, hemtjänst och pålitliga trygghetslarm. Det är kommunens ansvar att infrastruktur för detta (tekniskt och administrativt) finns att tillgå även på landet. Valfrihet, både gällande val av boende och val av utförare av tjänster är viktiga komponenter. Strategier för attraktivitet i korthet: En bygglovssökandes idéer ska förverkligas så långt det är möjligt. Givetvis inom Plan- och bygglagen samt med hänsyn till miljö-, natur- och kulturvärden. Kommunen eftersträva ett hållbart byggande. Möjliggöra kvarboende med hjälp av hemtjänst, varuhemsändning via lanthandel, bostadsanpassningar och trygga tekniska lösningar är en viktig del av kommunens strategi och gäller hela kommunen; landsbygden såväl som staden. Kommunen uppmuntrar byggnation och upplåtelse av olika boendeformer på landsbygden (äldreboende, boende för de med särskilda behov, hyresrätter mm). Kommunen kommer att skapa förutsättningar för byggnation på landsbygden genom att peka ut lämplig mark för bebyggelse i översiktsplanen för landsbygden och småorterna. Dessa planer kommer att konkretiseras på ortsnivå och kommer att gälla både småhus och annan bebyggelse där så är lämpligt. Vid nybyggnation bör tomternas kvalité och exteriör matchas in i den omgivande landsbygdsbilden och bystrukturen. 8

Kommunikationer och infrastruktur För en levande landsbygd är det av yttersta vikt att den grundläggande infrastrukturen upprätthålls. Vägar, el- och telenät samt bredband ska ha en bra standard oavsett var i kommunen man bor. Kommunen är dock i flera av dessa frågor beroende av statliga, kommersiella eller ideella aktörer. Lands- och riksvägar är exempelvis Trafikverkets ansvar medan vissa småvägar drivs av ideella vägföreningar. Kommunen för dock en ständig dialog med berörda parter för att förbättra tillgänglighet och säkerhet även avseende dessa frågor. Gällande digital kommunikation så som internet och telefon har kommunen bedömt att marknaden inte kommer att täcka landsbygdens behov. Kommunen har därför satsat 20 miljoner kronor för att medfinansiera utbyggnaden av nio fiberbaserade stamnätslinjer. Primärt kommer cirka 3 200 hushåll och 550 företag utmed dessa stamnätslinjer ha möjlighet att ansluta sig till fibernätet. En grundförutsättning är att hushåll och företag går samman och bygger områdesnäten själva, ett sk byalagskoncept. Målet är 70 procent av hushållen och företagen ska vara anslutna till fibernätet senast fem år från färdigställande. För att täcka in mer av landsbygden och säkerställa tele- och datakommunikation även när kopparnätet monteras ned så kommer ytterligare satsningar på bredband att behövas. Här arbetar kommunen vidare med stamnätet, både med egna medel samt med ansökan om statligt stöd. Det är kommunens uppfattning att fiberbaserat bredbandsnät är den mest långsiktiga och stabila lösningen för kommunikation på landsbygden och att det således är här satsningar ska göras. En utbyggnad av fibernätet förbättrar även servicen och kvalitén i det mobila bredbandsnätet, vilket i sig ger bättre täckning totalt sett på landsbygden. Kollektivtrafikplanering bör präglas av långsiktighet och förutsägbarhet samt anpassas utefter individers olika behov, t.ex. gällande funktionsnedsättning. Sedan den första januari 2012 ansvarar Landstinget i Östergötland för all kollektivtrafik i länet både gällande regional och inomkommunal trafik. Kommunen har dock fortfarande kvar visst inflytande. Kommunens strategi gällande landsbygdstrafiken är i linje med den regionala planeringen; att kollektivtrafiken ska koncentreras kring, samt utgå från, regionala stråk. Med detta åsyftas välutvecklade stomlinjer som binder samman orter och ortssystem (på regional nivå) vilka trafikeras av snabba och frekventa linjer. Denna planering baseras på att kunna erbjuda så effektiv kollektivtrafik som möjligt till så många som möjligt. För landsbygden innebär detta att fler hushåll kan få långt till närmaste busshållsplats och i större utsträckning bli bilberoende. För barn och unga innebär detta att de blir beroende av vuxna med körkort för aktiviteter utanför bostaden och byn. För att väga upp detta ämnar kommunen bygga effektiva och bekväma omstigningsplatser; för att underlätta för cykelpendling samt för att en eventuell bilresa ska vara den kortaste delen av resan. Översiktsplan för landsbygden och småorterna kommer att peka ut strategiska omstigningsplatser, både för kollektivtrafik samt för att underlätta samåkning i personbil. Kommunen ämnar även verka för samordning av olika former av offentligt ordnade transporter. Strategier för attraktivitet i korthet: Kommunen för en dialog med externa parter (t.ex. Trafikverket) för att upprätthålla en god kvalité på infrastruktur även gällande de delar där kommunen saknar rådighet. Utbyggnaden av kommunens bredbandsnät ska fortgå för att säkra tele- och bredbandskommunikation. Kommunen kommer att fortsätta stödja byggnation av områdesnät via byalagsmodellen. Kollektivtrafiken på landsbygden ska koncentreras kring, samt utgå från, regionala stråk. Kollektivtrafikplaneringen ska präglas av långsiktighet och förutsägbarhet. Kommunens ämnar bygga effektiva och bekväma omstigningsplatser för pendlare. Dessa platser kommer att pekas ut i översiktsplanen. Kommunen ser positivt på samåkningsinitiativ som ett komplement till kollektivtrafiken. 9

Landsbygdsskolan Skola och barnomsorg är kommunal service som är fastställd i lag och Linköpings kommun har en väl utbyggd grundskole- och barnomsorgsverksamhet på omlandet och på landsbygden. Linköpings kommuns uppdrag gällande skolan är att ge alla elever en god och likvärdig utbildning som håller en hög kvalité, detta oavsett om skolan finns i tätort, på omlandet eller på landsbygden. Utbildningens kvalité måste alltid vara den viktigaste parametern gällande ställningstaganden kring skolan. Kommunen fäster vikt vid yngre barns större behov av att ha en skola i sin närhet och strävar därför efter att erbjuda barnomsorg samt skolverksamhet för de lägre åldrarna nära där barnen bor. Detta kan innebära att små förskoleavdelningar och grundskoleklasser är motiverade på landsbygden. För skolor på landsbygden har därför ett tillägg lagts i budget för de ökande kostnader ett mindre elevunderlag innebär. För kommunen är skolor på landsbygden viktiga både för bygden och dess utveckling men framförallt för de barn som får sin undervisning där. Den kommunala strategin är att bevara och utveckla landsbygdsskolorna så länge detta är pedagogiskt försvarbart. Alltför små klasser kan dock få negativa konsekvenser både för barnens utbildning och för deras sociala interaktion. Förändringar i kommunens skolutbud på landsbygden ska vägas mot samhälleliga konsekvenser samt skolans betydelse för bygden och för barnen ur fler perspektiv än utbildningsmässiga. Beslut om förändringar i skolverksamheten ska vara förankrade och tillgängliga i lokalförsörjningsplanen samt ska kommuniceras via samråd med bygdens befolkning. Möjliga alternativa skollösningar för barn med långa avstånd till skolan bör sökas även bortom administrativa kommungränser om detta är i enlighet med barnens och deras utbildnings bästa. Strategier för attraktivitet i korthet: Kommunens strategi är att bevara och utveckla landsbygdsskolan så länge detta är pedagogiskt förvarbart. Kommunen tar hänsyn till yngre barns behov av skola och barnomsorg i en relativ närhet till hemmet. Alla eventuella förändringar av skolverksamheten i kommunen ska beskrivas och göras tillgängliga i barn- och ungdomsnämndens lokalförsörjningsplan. Alla förändringsförslag ska innan beslut ut på samråd med berörda. Det ska vara möjligt att söka alternativa skollösningar för barn med långa avstånd till skolan även bortom administrativa kommungränser om detta är i enlighet med barnens och deras utbildnings bästa. Vid planerade förändringar i kommunens skolverksamhet på landsbygden ska kommunen väga in fler perspektiv än rent utbildningsmässiga och även se till skolans betydelse för bygden i stort. Den aktiva landsbygden och dess aktörer Linköpings kommun har en aktiv landsbygd. Där finns en mängd olika aktörer så som byalag, företagarföreningar, utvecklingsgrupper, hembygdsföreningar, vägföreningar, boendeföreningar, idrottsföreningar och många fler. Dessa grupper är en viktig del av samhället på landsbygden och en naturlig partner för kommunen gällande landsbygdsutvecklingsfrågor. Det är dessa grupperingar som tillhandahåller många aktiviteter och skapar samverkan kring aktuella frågor. Linköpings kommun ser aktivitet på landsbygden som mycket värdefull. Kommunen söker en aktiv dialog med föreningslivet för att stödja grupperna och utveckla kultur och fritid på landsbygden. Här är även den kommunala överenskommelsen med idéburen sektor ett viktigt instrument. En meningsfull och aktiv fritid lyfts ofta fram som en viktig del i en levande landsbygd och det är viktigt att aktiviteter och arenor för kultur och fritid finns även på landsbygden. Idag 10

finns det många möjligheter till aktiviteter på landbygden som exempelvis vandringsleder, motionsspår, fotbollsplaner och isrinkar, naturbad och olika kulturmiljöer. Dessa rekreationsmöjligheter nyttjas av både stads- och landsbygdsbor samt av turister och är en del av kommunens attraktivitet. Linköpings kommun strävar efter att i samverkan med frivilligorganisationer erbjuda goda möjligheter till ett rikt kultur- och fritidsliv på landsbygden. Kommunens strategi är att anläggningar på landsbygden bör skötas så nära dess brukare som möjligt och arbetar därför med förenings- och driftsbidrag för att ge lokala föreningar möjlighet att sköta dessa. Kommunen kan även ge föreningar med stöd till offentliga arrangemang och stöd till upprustning. Ekonomiska bidrag för föreningar och aktiviteter kan sökas både från Kultur- och fritidsförvaltningen samt i form av en kommunal och regional bygdepeng för bygdeutveckling som administreras av kommunstyrelsen. Även via kommunens finansiering och delaktighet i Leader Folkungaland ges möjlighet för aktörer att söka EU-medel för att driva utvecklingsprojekt på landsbygden. Ett annat viktigt forum som kommunen har utvecklat är Landsbygdsgruppen vilken har representanter från lokala grupper på landsbygden. Landsbygdsgruppen ska vara kommunens ögon och öron på landsbygden och gruppen ska ges en viktig röst inom samtliga förvaltningar när det gäller frågor som har bäring på landsbygden. Strategier för attraktivitet i korthet: Lokala utvecklingsgrupper är viktiga samverkansparters gällande landsbygdsutveckling, både kommunen samt grupperna kan ta initiativ till dialog. Överenskommelsen med idéburen sektor är en viktig del i detta arbete. Aktiviteter och arenor bör skötas så när brukarna som möjligt. Kommunen strävar därför efter att tillse att anläggningar kan vara föreningsdrivna. Linköpings kommun skall söka en aktiv dialog med föreningslivet på landsbygden för att stödja och utveckla kultur och fritid. Kommunen ska även ha beredskap för att förhålla sig till nya strukturer och grupperingar såsom nätverk eller grupper av enskilda som samlats kring en viss fråga. Kommunen ska, i samverkan med aktörer på landsbygden, utveckla bokbussens verksamhet på landsbygden, t.ex. genom optimering av antalet hållplatser. Fortsätta att utveckla arbetet i landsbygdsgruppen och förstärka deras roll i landsbygdsutvecklingen. Kommunen ämnar fortsätta att tillsammans med föreningar vidareutveckla arbetet med naturguidningar, både på landsbygden och i tätortsnära natur. Kommunens lokaler (skolor mm) på landsbygden är tillgängliga för uthyrning till föreningslivet (till särskild taxa) och allmänheten när de inte används för kommunal verksamhet. 11

Mark & Vatten Jordbruks- och åkermark Åkermark är en ändlig resurs över vilken kommunen till stora delar har rådighet i och med det kommunala planmonopolet. Åkermark har visst skydd i miljöbalken, men detta tillämpas sällan. Kommunens strategi är att byggnation på åkermark ska undvikas så långt det är möjligt och endast då alla andra möjligheter för nybyggnation är uttömda och redovisade bör åkerbruksmark kunna övervägas. Detta gäller hela Linköpings kommun, dock har kommunen i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping (GÖP) beslutat att bebyggelse i vissa fall kan komma att prioriteras över bevarandet av jordbruksmark: Inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i städerna, de prioriterade utvecklingsorterna och de attraktivt belägna boendemiljöerna prioriteras utbyggnad framför bevarandet av jordbruksmark. 19 Beslutade prioriterade orter i Linköpings kommun är Linghem, Ljungsbro-Berg, Vikingstad samt stadsnära Malmslätt. De orter som bedöms ligga i attraktiva lägen är Ekängen- Roxtuna, Sturefors och Sättuna. Om all planerad byggnation sker i enlighet med gemensam ÖP så kommer tre procent av åkermarken i kommunerna att tas i anspråk. I översiktsplan för landsbygden och småorterna kommer ianspråktagande av jordbruksmark att ytterligare problematiseras samt redovisas på ortsnivå. För att utveckling av vissa småorter ska vara möjlig kan viss jordbruksmark komma att exploateras. När detta sker ska det tydligt presenteras samt motiveras, i övrigt ska jordbruksmarkens bevarande prioriteras. Linköpings kommun vill, och måste, ta ett långsiktigt ansvar för att bygga så att värdefull jordbrukmark ska få brukas - inte förbrukas även av kommande generationer. Strategier för attraktivitet i korthet: I översiktsplan för landsbygden och småorterna kommer åkermarken och dess användning i Linköpings kommun att behandlas med utgångspunkt att åkermarken är viktig att bevara. Byggnation på åkermark ska undvikas så långt detta är möjligt. Endast då alla andra möjligheter för nybyggnation är uttömda och redovisade bör jordbruksmark kunna övervägas. Skrivningarna i GÖP gällande byggnation på åkermark kan komma att innebära att expansion går för åkermark gällande vissa utpekade orter. Jordbruksmark är ett av flera viktiga intressen att ta hänsyn till vid byggnation. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Kommunen vill även möjliggöra landsbygdsutvecklingen i strandnära lägen (LIS). Sverige har långtgående strandskyddsbestämmelser för att skydda värdefull och känslig natur i strandnära lägen samt för att värna om den enskildes möjligheter till rekreation och tillgång till vattendrag. Sedan 2009 finns dock ett nytt skäl för dispens från strandskyddet i områden med god tillgång till fria strandområden om detta samtidigt kan bidra till landsbygdsutveckling. Kommunens strategi är att i översiktsplan för landsbygden och småorterna föreslå områden som skulle kunna vara aktuella för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. 20 Detta är en del i att öka landsbygdens attraktivitet men även öka tillgängligheten till sjönära lägen och aktiviteter. Utpekandet av dessa lägen kommer att ske i nära samråd med boende och aktörer på landsbygden, samt viktas mot andra värden så som möjligheter till rekreation samt natur- och kulturvärdesskydd. 19 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping sid. 29 20 Det är sedan upp till Länsstyrelsen att besluta om byggnation får ske i LIS-lägen. 12

Strategier för attraktivitet i korthet: Att i kommande Översiktsplan för landsbygden föreslå områden som skulle kunna vara aktuella för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Att tillse att allmänhetens tillgång till strandlinjen i och med detta inte försämras. Att LIS-områden ska användas för att öka attraktivitet för boende och aktörer på landsbygden såväl som för besökare samt användas för ökad tillgänglighet. Miljö-, natur- och kulturvärden Kommunens landsbygd har stora natur- och kulturvärden. Exempel på sådana är eklandskapet och den sällsynta Dårgräsfjärilens viktiga lokaler samt våra fågelområden t.ex. vid Svartåns mynning. Likt högkvalitativ åkermark bör miljöer med stora natur- och kulturvärden skyddas från exploatering men samtidigt bör de lyftas fram och marknadsföras som en viktig del i kommunens rekreations- och friluftsliv. Natur- och kulturvärden är därtill en viktig del både för kommunens attraktivitet och identitet. I kommunens Naturvårdsprogram finns samlad kunskap om Linköpings natur. Där återfinns beskrivningar av kommunens 1 900 värdefulla naturområden samt en redovisning av kommunens ambitioner och strategier för naturvårdsarbetet. Förutom naturvårdande insatser görs även åtgärder för att gynna rekreation och friluftsliv något även naturvårdande insatser i sig kan bidra till. Att bevara, informera och samtidigt tillgängliggöra vacker natur och kulturvärden är även en tillgång både för kommunens invånare såväl som för besöksnäringen. Kommunens strategi i detta arbete, som utvecklas i kommunens Naturvårdsprogram, är att stärka Tinnerö eklandskap som är ett nav i det östgötska eklandskapet. Eklandskapets ekologiska, sociala och kulturhistoriska värde ska bevaras och stärkas genom restaurering, skötsel och informationsinsatser. Både natur- och kulturvärden samt friluftslivet ska stärkas genom information och tillgänglighet; anpassat både för turister och kommuninvånare. Linköpings kommun har höga klimat- och miljöambitioner, t.ex. ett mål om att vara en koldioxidneutral kommun till 2025. Detta perspektiv är av största vikt i arbetet med att utveckla landsbygden. I arbetet ingår att uppmuntra och stödja klimatsmart byggande samt andra hållbara lösningar för boende, kommunikationer och småskalig energiproduktion. Kommunen arbetar även med information och rådgivning för att ge alla invånare en möjlighet att själva delta i miljöarbetet. Flera energilösningar (t.ex. biogrödor mm) står att finna på landsbygden, men samtidigt kan landsbygdens gleshet innebära målkonflikter i miljöarbetet. Strategier för attraktivitet i korthet: Att arbeta för att Tinnerö eklandskap ska bli porten till det östgötska eklandskapet med natur, kultur och besöksvärden av högsta klass. Att i arbetet med översiktsplanen för landsbygden och småorterna arbeta med ett landskapsekologiskt synsätt och ta hänsyn till naturvård och friluftsliv. Att uppmärksamma och verka för att kommunens skyddsvärda skogsmiljöer bevaras. Ta fram lättillgänglig information om kommunens natur- och friluftsområden. Utarbeta en plan för friluftslivet i kommunen. Att arbeta för att tillgängliggöra friluftslivet även för de med funktionsnedsättningar där så är möjligt. De mål som kommunen har i klimat- och miljöarbetet gäller hela kommunen; stad och land. 13

Företag & Service Landsbygds- och naturturism I Linköpings kommun ligger ett av Sveriges mest kända turistmål; Göta kanal med mer än tre miljoner nationella såväl som internationella besökare årligen. 21 Det är områdena utmed Göta kanal samt Kinda Kanal och i Eklandskapet som kommunen ser störst potential för att utveckla turismen både på land och på vattnet. Det bedrivs turismverksamhet på Linköpings landsbygd idag, men turismen där har all möjlighet att utvecklas ytterligare och trenden pekar på en ökad naturturism i framtiden. Linköpings natur är lättillgänglig tack vare sitt strategiska läge i Sverige. Det är lätt att ta sig hit med tåg, bil och flyg. Kommunen har fantastiska sjöar, kanaler, eklandskap, våtmarker, djurliv, kulturella sevärdheter mm. Det är rent, tyst och säkert. Detta innebär att förutsättningar finns att locka besökare, både svenska och utländska. Ett problem för att utveckla och professionalisera turismen är att den är starkt säsongsbetonad vilket gör det svårt för entreprenörer att leva av sin produkt. Av det skälet pågår ett arbete för att i framtiden kunna bedriva turismverksamhet året runt. Det är Visit Linköping, kommunens officiella turismorganisation, som har till uppdrag att marknadsföra, samordna och utveckla besöksnäringen i kommunen. Turismen i Linköping ska vara hållbar miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Kommunen ser inte en utveckling av massturism i Linköping utan turism i samklang med naturen som skapar ökad attraktivitet, ökat företagande och ökad sysselsättning. Ofta utgör en attraktiv kommun att bo i en attraktiv kommun att besöka. Detta gör således att insatser för att göra Linköping mer attraktivt för turismen även gynnar invånare i kommunen. Markfrågan är viktig för turismen och planeringsmässigt behöver kommunen därför ta hänsyn till besöksnäringens behov och önskemål för att skapa förutsättningar för utveckling. Inom besöksnäringen är även samarbete över administrativa gränser en viktig del då en besökare ser till destination och inte kommungräns. Matupplevelser blir en allt viktigare del av besöksnäringen. Produktion och förädling av livsmedel har bäring på landsbygden i flera steg och är viktig både för turismnäringen och för näringslivet i stort. Arbete med att stärka och lyfta lokala producenter pågår på flera sätt i kommunen. Här kan fördel dras av den nationella stretgin om Sverige som Europas nya matland. Genom att arbeta med samordning och matchning kan lokala företagare dra nytta av varandra och växa genom samarbete. Detta kan gälla allt från stuguthyrning och fiske till vandringsleder och matupplevelser. Genom att marknadsföra och tillgängliggöra våra besöksmål och naturupplevelser på landsbygden samt stödja aktörer inom besöksnäringen till att bli mer professionella förstärks Linköpings attraktionskraft samtidigt som turismnäringens förutsättningar förbättras. För att lyckas stärka och utveckla turismen på Linköpings landsbygd krävs ett nära samarbete mellan Visit Linköping, Visit Östergötland, NuLink, kommunala förvaltningar och lokala entreprenörer. Strategier för attraktivitet i korthet: Göta och Kinda kanal samt eklandskapet är av högsta prioritet för turismnäringen. Genom att lyfta fram dessa starka turistmål stärks besöksnäringen i sin helhet. Naturturism med fiske, vandrig, cykling mm ses ha en stark framtid. Turismen i Linköping ska vara hållbar och anpassad efter de förutsättningar som råder här. 21 www.gotakanal.se/sv/gotakanal/artiklar/pressrum/kanalfakta/ hämtat 12-11-19. Tre miljoner besökare gäller kanalen som helhet, alla dessa passerar troligtvis inte Linköpings kommun. 14

Understödja turismaktörer på landsbygden till att utveckla sina produkter och företag samt underlätta samverkan med andra aktörer. Arbeta för att förlänga säsongen mot besöksverksamhet året runt. Se över förutsättningarna för turismutveckling i kommunen samt hur denna skulle kunna stödjas och utvecklas. Detta inbegriper t.ex. att identifiera lämpliga mark och vattenområden för turismutveckling i arbetet med översiktsplanen för landsbygden och småorterna. Samarbete mellan kommunala förvaltningar med beröring på besöksnäringen samt Visit Linköping, NuLink och aktörer på landsbygden är av stor vikt. Näringsliv och kommersiell service Företagande och näringsliv på Linköpings omland och landsbygd är omfattande och varierande. I de mindre orterna runt Linköping finns t.ex. nästan 3 500 företag. De flesta företag är små och många återfinns inom de gröna näringarna, men näringslivet på landsbygden är diversifierat och företag återfinns inom många näringsgrenar. Näringsverksamheten på landsbygden är betydelsefull ur många olika perspektiv. Självfallet genom att erbjuda arbetstillfällen men också genom att bidra till att skapa lokala marknader. Landsbygdens näringsliv har också betydelse genom att det kan minska resande och därmed miljöpåverkan. Antal företag Nykil 234 Brokind 133 Vikingstad 736 Linghem 739 Ljungsbro 651 Vreta Kloster 530 Ulrika 114 Sturefors inkl Bestorp 348 Summa 3485 Vad som skiljer näringsverksamheten på landsbygd från motsvarande i tätorten är avstånden mellan företagen. I tätorten finns många företag samlade i kommunens företagsområden, vilka i praktiken kan fungera som kluster där företagen kan hitta såväl kunder, underleverantörer och partners. Eftersom företagen på landsbygd ofta är små och spridda åt saknas ofta denna klustereffekt. Ett sätt för kommunen att på ett offensivt sätt stötta näringsverksamheten på landsbygden är att skapa företagsbyar och nätverk i de mindre tätorterna där företag erbjuds möjlighet att samlokalisera och få bra förutsättningar (gällande t.ex. IT och lokaler) för sin verksamhet. Företagsbyar skulle vara en utveckling av de företagsområden som kommunen redan erbjuder i de mindre tätorterna och kan bestå av kontorshotell alternativt hantverkshus. Möjligheten att bygga företagsbyar kräver emellertid en aktiv samverkan mellan landsbygdens företagare, varför ytterligare en insats som kommunen kan göra är att uppmuntra företagarföreningar i de mindre orterna. Här kan t.ex. informationsstöd och uppstartsstöd vara en meningsfull insats. Gällande de gröna näringarna har Linköpings kommun investerat i Vreta Kluster; ett regionala utvecklingscenter för gröna näringar. Detta är ett sätt att stärka kommunens position samt att skapa möjligheter för grönt företagande genom samverkan och innovation. Möjligheter för de gröna näringarna, livsmedel och livsmedelsproduktion finns som tidigare redovisats även inom den nationella satsningen om Sverige som Europas nya matland. Kommunen ser t.ex. över möjligheterna att via upphandling arbeta mer med närproducerade livsmedel i de offentliga köken. Målet är att öka andelen lokalt odlade livsmedel något som skulle kunna gynna både lokalt företagande samt en hållbar utveckling. Grundläggande infrastruktur påverkar lokala tillväxtförutsättningar. Genom att säkerställa god kommunal service som t.ex. skola och barnomsorg och bredband skapar Linköpings kommun förutsättningar för att tillväxten på landsbygden ska öka och för att människor ska kunna bo och verka där. Även kommersiell service främst tillgång till drivmedel och dagligvaror är av stor vikt för både näringslivet och boende. Framtida behov och utmaningar kommer att 15

kräva fortsatta insatser inom serviceområdet bl.a. genom olika insatser för att stärka lanthandeln. Linköpings kommun ser kommersiell service som en oumbärlig del för landsbygdens attraktivitet och har idag utvecklat ett samarbete där kommunen köper servicetjänster av lanthandlarna. Av vikt för den kommersiella servicen på landet är dock även befolkningens eget engagemang och intresse i frågan. För att ytterligare klarlägga möjligheter att understödja en positiv utveckling gällande service på landsbygden kommer kommunen att utarbeta en ny varu- och serviceförsörjningsplan. Strategier för attraktivitet i korthet: Kommunen, via NuLink, stöttar aktivt bildandet av företagarföreningar i de mindre tätorterna och bistår med hjälp till föreningarna och företagarna. Kommunen, via NuLink, kan undersöka möjligheterna att bygga upp företagsbyar i de mindre tätorterna där lokalt näringsliv kan erbjudas goda förutsättningar för sin verksamhet samt goda möjligheter till samverkan med andra företagare. Kommunen bör särskilt beakta landsbygdsföretagens behov i fråga om logistik och infrastruktur (så som bredband, vägar mm). Kommunens ambition är att öka andelen lokalt producerade livsmedel i de offentliga köken. Kommun skall arbeta aktivt för att säkerställa dagligvaruförsörjningen på landsbygden, ett steg i detta är att utarbeta en ny varu- och serviceförsörjningsplan. Hemsändningsbidraget i kommunen skall följa den allmänna prisutvecklingen. 16